De statliga bolagens roll för ökad tillväxt
Interpellation 2024/25:655 av Peder Björk (S)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-05-08
- Överlämnad
- 2025-05-09
- Anmäld
- 2025-05-12
- Sista svarsdatum
- 2025-05-23
- Svarsdatum
- 2025-09-26
- Besvarad
- 2025-09-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De senaste åren har svensk ekonomi varit i Europas bottenliga. Tillväxten har varit låg, och vår arbetslöshet är en av Europas högsta – sämre än Grekland. I dag är fler än en halv miljon människor arbetslösa. Situationen försämras av att fler företag går i konkurs och att industrisatsningar läggs på is. Det gör oss svagare när världsekonomin sätts i gungning.
De senaste årens tuffa ekonomiska situation och den svaga ekonomiska utvecklingen i Sverige har inneburit att vanliga löntagare har sett tio års reallöneökningar utraderas. Samtidigt blir det allt dyrare att leva. En semesterresa, att spara till pensionen eller att sätta guldkant på tillvaron är för många avlägset när matpriserna ökar, hyrorna höjs och man tvingas vända på vartenda öre för att få vardagen att gå ihop.
Samtidigt som Sverige och svenska folket blir fattigare blir omvärlden allt oroligare. När tullar införs och ekonomin bromsar in är det vanligt folk som betalar priset. Arbetslösheten riskerar att stiga ytterligare, och priserna riskerar att gå upp – och det från redan höga nivåer. Samtidigt ser vi en fortsatt passiv SD-regering som väljer att prioritera dem med höga inkomster framför vanligt folk. Klyftorna ökar, och Sverige dras isär.
Utifrån ovanstående har jag följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:
Avser ministern att ta initiativ till förändrade eller nya uppdrag till statliga bolag för att de ska bidra till att ta Sverige ur den ekonomiska krisen, och hur ser ministern på just de statliga bolagens roll för svensk tillväxt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:655
Webb-tv: De statliga bolagens roll för ökad tillväxt
Dokument från debatten
- Fredag den 26 september 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:13
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ till förändrade eller nya uppdrag till statliga bolag för att de ska bidra till att ta Sverige ur den ekonomiska krisen och hur jag ser på just de statliga bolagens roll för svensk tillväxt.
Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av olika skäl. Utgångspunkten är att statens bolagsägande motiveras av ett nationellt eller marknadsspecifikt intresse. Ett nationellt intresse kan vara att staten har ett behov av eller ser ett värde i att äga bolag med tillgångar av strategiskt intresse. Ett marknadsspecifikt intresse kan vara att staten äger bolag som är naturliga monopol eller som verkar på marknader som karakteriseras av ett marknadsmisslyckande. Det kan också handla om att riksdagen beslutat om ett samhällsuppdrag som är svårt att hantera utan statligt inflytande, vilket motiverar ett statligt ägt bolag.
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga ekonomiska värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen beslutade i februari i år om en ny ägarpolicy för bolag med statligt ägande, där en viktig princip är att bolagen agerar affärsmässigt. Regeringen förväntar sig därmed att bolagen agerar affärsmässigt, hållbart och föredömligt. Bolagen förväntas anpassa sig efter de förutsättningar som råder i samhället och bidra till ekonomisk tillväxt genom att fokusera på långsiktigt värdeskapande. Genom ett sådant agerande bidrar bolagen till såväl svensk tillväxt som svensk konkurrenskraft.
I statens roll som aktiv ägare av de statligt ägda bolagen ingår att löpande pröva skälen för ett fortsatt statligt ägande såväl som bolagens olika uppdrag och inriktning. Jag ser just nu inget behov av att ge förändrade eller nya uppdrag.
Anf. 2 Peder Björk (S)
Herr talman! Låt oss vara ärliga: Sveriges ekonomi har gått och går riktigt dåligt. Jag lämnade in den här interpellationen redan i början av maj det här året. Situationen har inte förbättrats, snarare tvärtom. Vi är nu i bottenligan i EU när det gäller tillväxt, och arbetslösheten är bland de högsta i Europa. Under den här mandatperioden har antalet arbetslösa i Sverige ökat med 100 000 personer. Antalet konkurser har dessutom ökat dramatiskt bland byggföretag, småföretag och industriföretag. Investeringsplaner fryser inne.
Detta är verkligheten i Sverige hösten 2025. Sverige står och stampar medan våra grannländer visar vägen och går före.
Det här är inte bara siffror. Det handlar om barnfamiljer och hushåll där en eller båda förlorar jobbet och hushåll som har sett sina inkomster ätas upp av de höga priserna. Tio års reallöneökningar har utraderats. Vanliga hushåll har fått det allt svårare att få ihop vardagen.
SD-regeringen har hittills gjort väldigt lite för att hjälpa dem som haft det tuffast och i stället fokuserat på skattesänkningar för dem med de allra högsta inkomsterna. Nu, efter tre år, har finansministern presenterat en budget på 80 miljarder kronor utan att visa på hur den ska kunna vända utvecklingen. Regeringen saknar helt och hållet en plan för tillväxt i Sverige, för hur jobben ska jobben ska bli fler och för hur Sverige ska ta sig ur Europas bottenliga.
Herr talman! I detta läge duger det inte att säga att de statliga bolagen ska agera affärsmässigt. Statliga bolag kan faktiskt vara ett verktyg för att öka investeringarna, driva innovation och skapa nya jobb i hela landet. Om inte finansministern ser behovet av nya eller förändrade uppdrag för de statliga bolagen nu, när tillväxten står still, konkurserna ökar och hushållen går på knäna, när tänker regeringen då agera?
Anf. 3 Eva Lindh (S)
Herr talman! Sverige befinner sig i en av de svåraste ekonomiska perioderna på decennier. Som finansministern själv har sagt biter sig lågkonjunkturen fast – därför att SD-regeringen har låtit lågkonjunkturen bita sig fast. Det är faktiskt vad det handlar om. Man har hanterat inflationen, eller åtminstone arbetat för att den ska sänkas – det är bra. Men vi hade samtidigt en lågkonjunktur som man inte har gjort tillräckligt för att hantera.
Vi ser nu hur Sverige har placerat sig längst ned i Europas statistik när det gäller tillväxt. Vi har Europas näst högsta arbetslöshet; över en halv miljon människor är utan arbete. Företag går i konkurs, industrisatsningar skjuts på framtiden och hushållen har fått se tio års reallöneökningar utraderas.
Nu är vi i ett läge där väldigt många människor verkligen upplever hur lågkonjunkturen känns rakt in i märgen. Samtidigt tittar sig en grupp i Sverige omkring och förstår inte riktigt, för de har inte drabbats av lågkonjunkturen på samma sätt. De har fortsatt att få skattesänkning efter skattesänkning, tusenlappar varje månad. De har kanske sett att kaffet eller tomaterna har blivit dyrare i handeln, men de har fått mer pengar i plånboken och har inte känt hur det skaver i märgen.
Kanske är det därför den här regeringen missat de mest självklara lärdomarna när det gäller att ta tag i lågkonjunkturen – att göra allt som står i en regerings makt för att vända konjunkturen och få igång tillväxten. Vi vet ju att jämlikhet, ett mer jämlikt samhälle, inte bara är gott och känns bra i hjärtat utan faktiskt också är bra för ekonomin.
Om fler har råd med mer kommer också ekonomin igång. Att det har gått så dåligt för Sverige beror ju till största delen på att vanliga människor inte har råd att konsumera. Det har också finansministern själv sagt på en presskonferens.
Hur är då detta kopplat till frågan om statliga bolag? Jo, det handlar om en önskan om att göra allt som står i ens makt för att hantera lågkonjunkturen och få igång tillväxten.
Jag vill också ta upp välfärden, som är något av det viktigaste när det gäller att få igång tillväxten i en lågkonjunktur. Trots detta har man inte gjort vad som har behövts. Det svenska välfärdssamhället, som vi har varit så stolta över, krackelerar nu i grunden.
Vad kan då finansministern tänka sig att göra med de statliga bolag som hon kan styra över för att, som Peder Björk säger, både ge nya uppdrag och skapa arbetstillfällen i hela landet?
Anf. 4 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, Peder Björk, för den här interpellationen! Den berör två viktiga ämnen. Den berör tillväxt, och den berör hur vi förvaltar och utvecklar verksamheterna i de statligt ägda bolagen, som vi äger tillsammans.
De senaste fem sex åren har varit prövande med både krig i vårt närområde och höga energipriser. Det var en pandemi strax före som också var med och pressade upp priserna. När vi tillträdde hösten 2022 ärvde vi en inflation på 10 procent, låg tillväxt och hög arbetslöshet.
Jag delar bilden av att läget i svensk ekonomi nu är tufft i makrobemärkelse: Konjunkturen är utdragen och alldeles för seg. Det beror naturligtvis på flera saker. En orsak är att svenska hushåll mer än andra hushåll i världen är högt belånade och mer räntekänsliga med korta räntebindningstider. Helt plötsligt såg hushållen sina bolånekostnader gå från hyfsade nivåer till att äta upp stora delar av konsumtionsutrymmet. Väldigt många som hade det tajt och tufft redan innan har nu fått det ännu tuffare när priserna är högre. Det var just därför, herr talman, som det var så viktigt att pressa ned inflationen.
Vi fyra partier med majoritet i riksdagen kunde vara återhållsamma trots att konjunkturen var knagglig och kanske skulle ha behövt en skjuts. Vi stöttade hushållen. Ännu viktigare i början var kanske också de satsningar som vi gjorde på välfärden, eftersom pensionskostnaderna sköt i höjden.
När nu inflationen är bekämpad har alltså kommuner och regioner bara i år 50 miljarder mindre i pensionskostnader. Jag är glad över att vi har lyckats med detta.
Vi såg en återhämtning i slutet av förra året. Det var glädjande. Men sedan klev Donald Trump in på arenan. Och vad gör han? Jo, han skapar otroligt mycket oförutsägbarhet och osäkerhet med sina besked om tullar. Precis som Eva Lindh säger är vissa hushåll försiktiga för att de inte kan medan andra är försiktiga för att de inte vet vad som ska hända.
Ni har hört mig tala om detta många gånger sedan jag fick det här jobbet. Tillväxt och hur vi kan få igång tillväxten på kort och lång sikt är väldigt viktiga frågor för mig. Jag är också glad över att jag nu för första gången på många år hör Socialdemokraterna prata tillväxt.
Det vi gör steg för steg och nu i budgeten är att ge en energiinjektion. Tidigare har vi sänkt skatt på arbete, i det närmaste halverat drivmedelspriserna och gjort mycket för att stötta hushållen. Men det här är en injektion. Varför? Jo, för det är bara detta som kan bryta lågkonjunkturen.
Riksbanken gör uppenbarligen bedömningen att det också behövs mer expansivitet – vi är expansiva – för att hushållen ska kunna känna framtidstro och tillförsikt. Sverige står i grunden på en stabil ekonomisk och politisk grund, och vi har goda chanser framöver.
Interpellationen handlar ju trots allt om statligt ägda bolag. Jag kan komma tillbaka till tillväxten i nästa inlägg. Många av dessa bolag är fantastiska, och de bidrar med tillväxt. Svenska Vattenfall bidrar just nu till de största investeringarna på mycket länge. Man ska vara försiktig med att kalla det ”historiskt”, för man kan få kritik för det, men det är alltså en väldigt stor satsning på kärnkraft. Det kommer att vara väldigt många som jobbar vid Ringhals under flera år framöver. Det handlar om tusentals människor. Man gör stora investeringar för att svenska företag ska ha tillräckligt med ren el framöver och för att vi ska kunna fortsätta vår resa med den gröna omställningen. Detta är ett exempel av många.
Herr talman! Totalt sett har de statliga bolagen över 120 000 anställda. Värdet på portföljen, alltså deras sammantagna värde, är över 800 miljarder. De bidrar. Detta att vi har tydliga avkastningskrav, att bolagen ska skapa värden, handlar just om tillväxt. De ska vara med och bidra i den svenska ekonomin, vilket de gör. Det är självklart att flera av dem kan göra det bättre. Men nej är det korta svaret på frågan om jag har tänkt ändra uppdragen nu.
Anf. 5 Peder Björk (S)
Herr talman! Finansministern behöver inte vara orolig för att få kritik om regeringen faktiskt gör satsningar och stora investeringar. Faktum är dock att det är just detta man inte gör. Man står och stampar på samma ställe hela tiden utan att ta in det som händer och vidta aktiva åtgärder för att vända utvecklingen.
Det räcker med att titta på länderna i vår närhet. De har också i allra högsta grad påverkats av Trumps tullar, men där är tillväxten mycket bättre än i Sverige. Där ser inte arbetslösheten lika illa ut som i Sverige.
Att ducka och gömma sig bakom en internationell konjunktur håller inte. Länderna runt oss visade att om man har en aktiv politik kan man förändra situationen och skapa en högre tillväxt än vad vi just nu klarar av i Sverige. Man kan också pressa tillbaka arbetslösheten. Det duger inte att gömma sig bakom omvärldsläget.
Herr talman! Jag lyssnade på radion i morse, där finansministern med all rätt ondgjorde sig över att bankerna inte gör mer för att sänka räntan nu när Riksbanken faktiskt har sänkt sin ränta. Det som slog mig var att vi faktiskt har ett statligt bolag, en statlig bank. Hur vore det om finansministern, i stället för att sitta i medierna och kritisera bankerna lite halvvagt, skulle vara aktiv som finansminister och fundera över hur man kan använda den egna statliga banken för att skapa förändring? Då kan vi göra skillnad på riktigt med de verktyg som faktiskt finns till statens förfogande.
Det kanske inte gör jättestor skillnad, men det hade kunnat göra en viktig skillnad. Det hade nämligen varit en signal om att regeringen tar det här på allvar och är beredd att använda alla verktyg i verktygslådan för att ta ur Sverige ur bottenträsket när det gäller tillväxt i Europa och trycka tillbaka arbetslösheten.
Herr talman! De statliga bolagen har genom historien spelat en helt avgörande roll för Sveriges utveckling. När marknaden inte har klarat av att leverera har staten gått in. Vi har byggt ut infrastrukturen. Vi har säkrat viktiga industrier. Vi har sett till att hela landet utvecklas med hjälp av de statliga bolagen.
Just nu är vi mitt i den gröna omställningen. Men investeringar i klimatsmart energi och framtidens transporter skjuts upp och till och med motarbetas aktivt av Tidöregeringen. I stället för att ta klivet framåt och skapa tillväxt riskerar Sverige att halka efter, inte bara i förhållande till våra egna ambitioner utan också jämfört med våra grannländer.
Herr talman! Frågan kvarstår: Varför väljer regeringen att passivt luta sig tillbaka i stället för att ge de statliga bolagen nya och aktiva uppdrag för att ta Sverige ur krisen och samtidigt skapa tillväxt?
Anf. 6 Eva Lindh (S)
Herr talman! En aktiv politik för tillväxt är inte symbolpolitik. Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för arbete, investeringar och trygghet. Jag känner mig frustrerad över att jag inte får svar. Har finansministern åtminstone funderat över om man skulle kunna göra mer när det gäller att använda de statliga bolagen till att skapa mer tillväxt? Vi vet ju att de statliga bolagen kan göra mycket.
Just nu ser vi att viktiga industrisatsningar riskerar att frysa inne. Där kan staten faktiskt gå in och agera. Arbetslösheten är skyhög. Och när det är mycket sämre än i många jämförbara länder när det gäller både arbetslösheten och tillväxten kan det inte bara handla om hur konjunkturen ser ut utanför Sverige. Det handlar om hur vi använder de verktyg som vi har. Det handlar om att använda politiken för att bygga Sverige starkare. Därför är den här frågan relevant. Hur kan man använda statliga bolag när det gäller att bidra till tillväxt?
Min fråga är: Har finansministern funderat över om det finns andra möjligheter att använda de statliga bolagen när det gäller att bidra till en mer positiv tillväxt och till att ekonomin byggs starkare? Vi vet att det spelar roll för alla oss, för välfärden och för allting som vi vill göra med Sverige. Det handlar om att bygga Sverige starkare.
Anf. 7 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack till både interpellanten och Eva Lindh för den här diskussionen! Den är viktig.
Jag kan berätta, herr talman, hur det var när jag fick ansvar för de statliga bolagen. Jag tror att jag är den första finansministern någonsin som har det. Då var det väldigt tydligt för mig att det var en fantastisk portfölj med stora värden som staten förvaltar och utvecklar. Men jag kände också att de hade blivit lite bortglömda. Det var därför som vi satte igång ett arbete som handlade om ägarpolicy och om att förtydliga kraven och uppgiften. Det gjorde vi också för att göra de statliga bolagen mer alerta. Ibland brukar jag säga: Att alla äger ett bolag betyder inte att ingen äger. En vd, en ordförande och en styrelse måste alltså vara medvetna om att man ska förvalta åt hela svenska folket.
Vi tog fram en ny ägarpolicy – det är precis det vi har gjort – som fokuserar på värdeskapande och på det som också interpellanten är inne på.
Dessutom är det redan i dag så att LKAB, till exempel, betyder enormt mycket för Sverige. Man bidrar med enorma värden – man är dessutom en stor skattebetalare – och med sin malm till SSAB. Det är ett exempel. Och Vattenfall är, som jag sa, ett av Europas största energibolag.
När man förvaltar bolagen ska man såklart se till att de fattar affärsmässiga beslut men också vara tydlig i styrningen. Vi har varit tydliga med att svenska staten, regeringen, vill ha kärnkraft.
Det som nu sker menar jag är precis det som interpellanten efterfrågar. Sedan är interpellanten en socialdemokrat i opposition och jag är moderat finansminister. Därför kan vi absolut ha skilda sätt att se på detta.
Jag skyller absolut inte på omvärlden. Det är inte bara jag som beskriver den globala ekonomin så här: När Trump klev in på banan blev det en stor osäkerhet.
Skillnaden, tror jag, när det gäller svenskar är att många svenskar har investerat och sparat – ISK och pensionssparande – mer än man har gjort i många andra länder. Det gör att man blir väldigt orolig när de här beskeden kommer. Detta är jag inte ensam om att mena.
Jag är väldigt glad för att vi som har en av de absolut starkaste statsfinanserna i världen nu kan använda den styrkan för att bryta lågkonjunkturen och förstärka hushållen på olika sätt. Det är sänkt skatt på arbete för tredje året i rad, sänkt skatt på pension, lägre förskoleavgift, halverad matmoms från den 1 april nästa år till den sista december 2027 och så vidare. Det gör skillnad. Och vi har varit aktiva under hela den här tiden.
Får jag bara komma tillbaka till den långsiktiga tillväxten. Jag ska säga någonting kort också om den kortsiktiga. Ja, det är helt klart så att flera länder i EU nu har högre tillväxt än Sverige. Men det finns tyvärr också de som har det oerhört tufft, och det är ett problem. Tyskland har haft nolltillväxt i flera år. Vi är ju beroende också av omvärlden. Alla socialdemokrater i kammaren vet att vi är det. Men vi i den svenska regeringen ska göra vad vi kan för att få fart på ekonomin nu men framför allt också långsiktigt. Jag uppskattar den ingången.
Nu har jag 45 sekunder kvar av min talartid. Då tänkte jag glädja ledamoten med att berätta om några av de saker som vi har gjort och gör. Vi gör den största satsningen på forskning och innovation någonsin, och vi gör historiska satsningar på infrastruktur. I den proposition som vi har lagt fram omhändertar vi hela underhållsskulden på väg, och vi gör det som enligt Trafikverket är möjligt på järnväg. Vi har gjort skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Vi gör det mer lönsamt att utbilda sig och att jobba. Vi genomför regelförenklingar. Vi gör det lättare att starta och driva företag. Vi har höjt omsättningsgränsen för moms. Vi har avskaffat kvittokrånglet. Vi utreder borttagandet av matkravet. Vi sänker tillfälligt arbetsgivaravgiften för unga och inför nya 3:12-regler, som betyder sänkt skatt för ungefär 60 000 fåmansbolag.
Ni kanske tyckte att det gick fort nu. Det beror på att min talartid är slut. Detta var ändå bara halva listan. Jag återkommer, herr talman.
Anf. 8 Peder Björk (S)
Herr talman! Det är ganska talande att finansministern väljer att prata om allting annat än om hur man kan använda de statliga bolagen för att skapa tillväxt. Man har från regeringens sida ingen idé om hur man kan använda de statliga bolagen. Men jag delar en uppfattning som finansministern har, och det är att vi har många väldigt bra och välskötta statliga bolag. Just därför skulle man kunna använda de statliga bolagen mer aktivt för att skapa tillväxt och sänka arbetslösheten, men vi har fått höra här i kammaren att finansministern inte är intresserad av det. Det är förvånande nu när vi faktiskt ser att hushållens ekonomi urholkas, jobben försvinner och investeringar uteblir. Det är väl precis nu som staten borde agera.
Herr talman! Om det nu är så att de statliga bolagen enligt regeringen inte kan användas mer aktivt för att skapa tillväxt borde regeringen åtminstone i sin budget som man presenterade tidigare i veckan ha haft många förslag på hur man skapar tillväxt på både kort och lång sikt.
Herr talman! Jag hörde inte någonting av det i upprabblingen av åtgärder. Det saknas faktiskt effektiva åtgärder för att skapa tillväxt. Nej, sänkta skatter är inte lösningen på allt. Vi behöver använda fler verktyg för att vända utvecklingen.
Herr talman! Att, som regeringen gör, stå passiv mitt i en ekonomisk kris är inte ansvarstagande. Nej, Sverige behöver en ny riktning för att man ska skapa tillväxt, skapa jobb och framför allt, herr talman, ge människor framtidstro.
Anf. 9 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag förstår att det är jobbigt för många socialdemokrater att sitta på läktaren och ibland smågnälla eller bara vara allmänt småtrötta och hoppas att de ska vinna val. Jag förstår att det är jobbigt att inte vara med i matchen.
Jag nämnde bara några saker av allt det vi gör för att fokusera på både långsiktig och kortsiktig tillväxt. Just nu handlar det också om att bryta lågkonjunkturen, som är utdragen, och stärka hushållen så att de får framtidstro.
Det är enorma satsningar, herr talman. Vi ska inte underskatta dem. Allt jag nämnde om infrastruktur, forskning och energisystem är viktigt. Men tänk också på de investeringar som vi gör tillsammans i försvaret just nu.
De investeringarna, tillsammans med de fängelseplatser som nu byggs, kommer att leda till väldigt många fler arbetstillfällen i Sverige, vilket kommer att förändra svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är enormt stora projekt som också kommer att påverka tillväxten, och det tar tid. Vi kanske inte har tänkt på den typen av offentliga investeringar tidigare, för vi har även haft andra behov. Nu är behoven många på många ställen, och vi gör enorma investeringar. Detta kommer att påverka tillväxten. Nästa år räknar vi med en tillväxt på drygt 3 procent, och delar av det handlar om effekter av budgeten. Det är så prognosmakare gör och såklart även våra tjänstemän på Finansdepartementet.
Jag har full förståelse för att Socialdemokraterna inte håller med mig, men jag tror att det kan vara bra att se vad som görs och säga som det är: Vi är aktiva, och det är stora investeringar som görs.
Jag går till jobbet tidigt på morgonen varje dag med Sveriges bästa för ögonen, både för dem som lever här och nu och för framtida generationer. Steg för steg gör vi det som borde ha gjorts för länge sedan. Och för att säga något kort gällande tillväxten: Det handlar också om skatter. Det handlar också om att möjliggöra och underlätta för människor att konsumera.
Jag kan påminna er här inne och er som ser på debatten att här i Stockholm, Socialdemokraternas skyltfönster, har man höjt skatten två år i rad för helt vanliga människor. Ändå blir inte kvaliteten särskilt mycket bättre.
Vi gör lite tvärtom.
Trevlig helg!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.