Åtgärder mot skatteflykt och skattefusk
Interpellation 2024/25:557 av Mathias Tegnér (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-25
- Överlämnad
- 2025-03-26
- Anmäld
- 2025-03-27
- Svarsdatum
- 2025-04-04
- Besvarad
- 2025-04-04
- Sista svarsdatum
- 2025-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Avancerad skatteplanering och skattefusk är ett allvarligt hot mot vår gemensamma välfärd. När stora företag och rika individer undandrar skatt genom aggressiv skatteplanering eller genom att flytta vinster till skatteparadis dräneras statskassan på resurser som skulle kunna gå till vård, skola och omsorg, eller för den delen till den nu så viktiga upprustningen av vårt försvar.
Enligt Skatteverkets egna uppskattningar förlorar Sverige årligen tiotals miljarder kronor till följd av skatteundandragande och skatteflykt. Internationella organisationer som OECD och EU-kommissionen har upprepade gånger pekat på hur omfattande problemet är i hela världen, särskilt när multinationella bolag artificiellt flyttar vinster till lågskatteländer trots att den faktiska verksamheten sker i andra jurisdiktioner.
I Skatteverkets årsredovisning för 2024 står att läsa att ”Skatteverket har sedan 2017 haft i uppdrag att årligen bedöma både storleken och utvecklingen av skattefelet i Sverige. Bedömningar av storleken för ett antal olika delar av det totala skattefelet har publicerats i tidigare årsredovisningar. Från och med 2023 ändrades uppdraget till att bedömningen av skattefelet ska ske vart fjärde år.”
Det kan för många uppfattas som iögonfallande att Tidöregeringen och finansministern valt att ta bort den årliga beräkningen av skattefelet, trots att felet uppenbarligen är så stort som tiotals miljarder kronor.
En rapport från Tax Justice Network från 2023 visar att Sverige förlorar mellan 20 och 30 miljarder kronor årligen till följd av internationell skatteflykt, främst genom så kallad vinstförflyttning.
Trots att skatteflykt och aggressiv skatteplanering är välkända problem sedan lång tid tillbaka ser vi alltför få konkreta initiativ från Tidöregeringen för att komma till rätta med problemet. I regeringens arbete saknas tydliga reformambitioner och konkreta åtgärder för att täppa till kryphålen. Detta sker samtidigt som andra länder – både inom EU och globalt – tar steg framåt för att stärka kontrollen och öka transparensen.
I stället väljer regeringen igen och återigen att hänvisa till arbete som görs inom ramen för EU-samarbetet.
Sverige ska vara en pådrivande kraft i detta arbete – inte en passiv åskådare.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Varför tog regeringen bort Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet?
- Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att minska skatteflykten från Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:557
Webb-tv: Åtgärder mot skatteflykt och skattefusk
Dokument från debatten
- Fredag den 4 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:96
- Protokoll 2024/25:96 Fredagen den 4 aprilProtokoll 2024/25:96 Svar på interpellation 2024/25:557 om åtgärder mot skatteflykt och skattefusk
Protokoll från debatten
Anf. 26 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig varför regeringen tog bort Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska skatteflykten från Sverige.
Regeringen arbetar för att minska skatteflykt och skattefusk. Anledningen är att sådant dränerar det offentligas resurser och att det är en del av den kriminella ekonomin. Regeringen genomför därför flera åtgärder. Bland annat har Skatteverket fått möjlighet att kontrollera företag med Fskatt och myndigheterna fått möjlighet att utbyta information bättre, och lagstiftning till följd av OECD:s och EU:s arbete med rapporteringskrav har införts.
När det kommer till interpellantens fråga om Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet har det inte tagits bort utan förändrats. I stället för att Skatteverket gör en årlig redovisning av skattefelets storlek ska de göra mer djuplodande analyser och sedan vart fjärde år bedöma skattefelets storlek. Skatteverkets resurser används då mer effektivt eftersom sådana analyser ger värdefull information om hur kontrollresurserna bör fördelas och kan bidra till bättre konsekvensbeskrivningar vid förändrade skatteregler.
Anf. 27 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Låt mig först vara tydlig. De flesta företag och de flesta privatpersoner är strävsamma. De betalar skatt enligt gällande regler. De flesta klagar inte heller över det eftersom de faktiskt vet vad skatterna går till. Men med det sagt får vi inte heller vara naiva inför att det finns de som är mindre nogräknade.
Avancerad skatteplanering och skattefusk är ett allvarligt hot mot vår gemensamma välfärd. När stora företag och rika individer undandrar sig skatt genom aggressiv skatteplanering eller genom att flytta vinster till skatteparadis dräneras statskassan på resurser som skulle kunna gå till vård, skola och omsorg eller för den delen den nu så viktiga upprustningen av vårt försvar.
Enligt Skatteverkets egna uppskattningar förlorar Sverige årligen tiotals miljarder till följd av skatteundandragande och skatteflykt. Internationella organisationer som OECD och EU-kommissionen har upprepade gånger pekat på hur omfattande problemet är i hela världen, särskilt när det gäller multinationella bolag som artificiellt flyttar vinster till lågskatteländer trots att den faktiska verksamheten sker i andra jurisdiktioner.
I Skatteverkets årsredovisning för 2024 står det att läsa att Skatteverket sedan 2017 har haft i uppdrag att årligen bedöma både storleken på och utvecklingen av skattefelet i Sverige. Bedömningar av storleken för ett antal olika delar av det totala skattefelet har publicerats i tidigare årsredovisningar. Men från och med 2023 ändrades uppdraget till att bedömningen av skattefelet ska ske vart fjärde år.
Herr talman! Med anledning av detta ställde jag två frågor till finansministern: Varför tog regeringen bort Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet, och vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att minska skatteflykten från Sverige? Vi har precis hört svaret, och det var att regeringen inte har tagit bort den årliga redovisningen utan gjort om den till att komma vart fjärde år. För mig blir det någon form av orwellska att säga att man gör om en årlig redovisning till något som dimper ned vart fjärde år. Det är ju de facto att ta bort en årlig redovisning. Tycker inte finansministern det?
Finessen med den årliga redovisningen, de årliga rapporterna om skattefelets storlek, var att de visade på vikten av att adressera detta stora problem och att summera och uppskatta hur stora resurser som försvinner från statskassan på grund av avancerad skatteplanering och skatteflykt. Tycker inte finansministern att det här borttagandet sänder fel signal?
Anf. 28 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Jag hade först inte tänkt delta i den här interpellationsdebatten, men när finansministern nu i två interpellationsdebatter visat så stor omsorg om Skatteverket och eftersom den är mycket av det som driver den moderata och borgerliga politiken kunde jag inte låta bli att säga ett par ord.
Det var nämligen så att när vi diskuterade skatteflykt, skatteundandragande, skatteplanering och skattefusk för något år sedan och den socialdemokratiska regeringen hade tillsatt en utredning för att skapa en helhet i skattepolitiken och inte bara förhålla oss till de land-till-land-avtal vi har valde den nytillträdda borgerliga regeringen och finansministern att lägga ned den utredningen. Man tyckte inte att den var nödvändig. Argumentet som finansministern vid det tillfället använde sig av var att man valde att prioritera andra utredningar.
Vi kan nu konstatera vilka utredningar man valt att prioritera. Någon utredning för att skapa helhet och undvika skatteflykt, skatteundandragande och skattefusk ville man inte se någonting av, utan i stället tillsatte man en utredning för att snabbutreda och med tydliga direktiv komma fram med förslag om hur man ska sänka skatten för Sveriges riskkapitalister. Någonstans skaver det. Det är nog trots allt inte omsorgen om Skatteverket som driver den borgerliga regeringen framåt, utan omsorgen om andra.
Det är inte bara vi i den socialdemokratiska oppositionen som uttrycker oro och talar om en exitskatt och om helheten, utan det gör också den myndighet som finansministern hyser så stor omsorg om, Skatteverket. När utredningen lades ned sa de: Vi i Sverige väljer att inte skydda våra skattebaser. Det är nödvändigt att skapa en helhet, vilket vi inte klarar av att åstadkomma nu. Vi lever med ett system som är otillräckligt, ett system där skattefusk, skatteflykt och skatteundandragande fortsatt kan pågå.
I min värld är fusk fusk. Det kan gälla bidragsfusk eller att man ägnar sig åt fusk genom att flytta ut pengar, det vill säga skatteplanera, och åt skatteundandragande. Man flyr från att bidra till det svenska välfärdssamhället.
Den omsorg som finansministern och regeringen visar om Skatteverket ser vi ingenting av när det gäller Försäkringskassan eller andra myndigheter. Regeringens omsorg handlar nog inte i huvudsak om Skatteverket och svenska myndigheter utan om andra intressen. Finansministern får försöka reda ut hur det är.
Anf. 29 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag ska försöka ge ett väldigt kort svar.
Jag har stor omsorg om Skatteverket och vårt skattesystem och väldigt lite omsorg om skattefiffel och dem som försöker bedra vårt system.
Frågan handlade om hur skattefel redovisas. Interpellanten menade att det inte längre görs. Då kan jag berätta varför den förändringen gjordes. Det var för att vi vet att det finns ett stort skattefel. Jag tycker att det är en klok och självklar åtgärd att använda resurserna till att fördjupa analyserna och göra dem mer effektiva så att man kan komma åt det hela, i stället för att göra en mätning på samma sätt om och om igen.
Man kanske frågar sig om det är regeringen som i sin omsorg om Skatteverket har hittat på detta. Nej, det är Skatteverket självt som har bett om en förändring, och därför ändrade vi i regleringsbrevet. Det var självklart för mig.
Det här är en myndighet, herr talman, med många medarbetare som jobbar väldigt hårt och åtnjuter högt förtroende i Sverige – högt förtroende för sitt skatteverk har man verkligen inte i alla länder. Här jobbar man klokt och effektivt med de resurser man har. Nu kommer Skatteverket i stället att lägga mer tid och kraft på att göra djupare analyser och använda kontrollresurserna på det sätt som är mest effektivt. Det tycker jag är bra, eftersom det gör att Skatteverket får större fokus på det fördjupade arbetet med att komma åt dem som lurar och bedrar systemet.
Vi vet att skattefelet är stort, och att göra en bedömning av det är fortfarande en av Skatteverkets uppgifter. Men ännu viktigare är det att analysera och på allvar komma åt dem som lurar systemet.
Anf. 30 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Det gläder mig att finansministern är så tydlig om skattefusk och skatteflykt. Däremot får vi nog enas om att vi är oeniga om den borttagna rapporteringsplikten. Vi är självfallet inte oeniga om att det kan vara klokt att Skatteverket genomför djupare analyser av skattefelet, skattefusk och skatteflykt. Men finansministern ska inte försöka intala mig att tiotusen anställda på Skatteverket inte skulle klara av att göra både djupare analyser och en årlig sammanställning av skattefelet.
När det gäller frågan om andra åtgärder mot skattefusk och skatteflykt känner jag igen retoriken i finansministerns svar. Hon konstaterar igen att regeringen prioriterar arbetet mot skatteflykt, vilket förstås är utmärkt. Men trots att skatteflykt och aggressiv skatteplanering sedan lång tid tillbaka är ett välkänt problem ser vi alltför få konkreta initiativ från Tidöregeringen för att komma till rätta med det.
I regeringens arbete saknas tydliga reformambitioner och konkreta åtgärder för att täppa till de kryphål som Skatteverket tydligt har indikerat. I stället refererar finansministern igen till det arbete som sker inom EU. Det är bra med EU-samarbete – jag älskar EU-samarbete i många avseenden – men varför genomför regeringen enbart dessa reformer och gör det motvilligt? Varför genomför regeringen inga andra reformer, så som andra länder i Europa har gjort, som går utanför EU-samarbetet? Det skulle jag jättegärna vilja att finansministern svarar på.
Jag vill vara tydlig med att jag absolut inte misstror finansministerns ambitioner. Jag är säker på att hon liksom jag blir oerhört upprörd av skattefusk och skatteflykt. Men i praktiken kommer inga reformer från regeringen när sådana behövs för att täppa till hålen i skattelagstiftningen. Det kommer heller inga reformer mot skatteflykt och skattefusk.
Samtidigt tar andra länder både i EU och globalt steg framåt för att stärka kontrollen och öka transparensen. Den här regeringen väljer i stället igen och återigen att hänvisa till det arbete som görs inom ramen för EU-samarbetet. Därför vill jag ge finansministern en ny chans att svara på min fråga: Vilka reformer, utöver det arbete som sker inom EU, planeras av nuvarande regering för att täppa till hål i svensk skattelagstiftning?
Anf. 31 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen tillsatte som sagt en exitskatteutredning som skulle analysera den så kallade tioårsregeln för att jämföra och se vad andra europeiska länder hade gjort och föreslå ett nytt och effektivare system. Skatteverket var positivt till att skapa en helhet, eftersom det är viktigt att skydda svenska skattebaser, som finansierar vår välfärd.
För mig som socialdemokrat är det fullständigt naturligt att all typ av fusk ska bekämpas. Man ska vara lika hård mot bidragsfusk som mot skattefusk. Tyvärr väljer den nuvarande regeringen, med Moderaterna i spetsen, att vända bort blicken från skattefusket.
Nu har man dessutom valt att ändra uppdraget till Skatteverket om att kontrollera skattefelet. Kontroller och uppföljning är uppenbarligen inte lika prioriterat i vissa frågor som i andra. När det gäller skatteflykt, skatteundandragande och skattefel är det inte särskilt intressant. Men när det kommer till att räkna människor är det prioriterat, och när det kommer till att jaga bidragsfusk är det viktigt.
Jag anser att folk är folk och att fusk är fusk. Så är det uppenbarligen inte i regeringens, Moderaternas och finansministerns Sverige. Jag tror att en sådan utveckling och en sådan politik skadar tilliten. Det stärker inte samhällsgemenskapen, utan det spär snarare på spänningar i vårt samhälle.
Jag hoppas att regeringen och finansministern ändå vill göra ett omtag och fokusera på rätt saker och stämma in i att allt fusk är fusk och att det inte är skillnad på folk och folk.
Anf. 32 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar än en gång interpellanten liksom ledamoten Niklas Karlsson.
Jag kan bara hålla med om att folk är folk och fusk är fusk och att allt fusk ska bekämpas.
Som jag sa i mitt inledande svar arbetar den moderatledda regeringen med att motverka både skatteflykt och skattefusk. Vi gör det på olika sätt – internationellt och nationellt.
Det internationella arbetet handlar om att tillsammans med andra länder inom såväl OECD som EU stärka informationsutbytet. Under Sveriges ordförandeskap, med en moderatledd regering, förhandlade vi exempelvis fram ett direktiv som innebär att personers transaktioner med kryptotillgångar behöver rapporteras precis som med traditionella finansiella tillgångar.
Vad gör vi då nationellt, herr talman? Låt mig nämna några saker.
Vi ger Skatteverket bättre möjligheter att kontrollera företag som har F-skatt, exempelvis genom att Skatteverket kan återkalla ett företags godkännande för F-skatt om man inte lämnar in uppgifter som Skatteverket behöver. Detta görs alltså under och med en moderatledd regering.
Vi har remitterat 2022 års skatteförfarandeutredning, som lämnat flera förslag för att stärka Skatteverkets kontrollmöjligheter när det gäller både rot och rut. Detta görs av en moderatledd regering.
Vi har remitterat flera förslag för att stärka Skatteverkets kontroller med avseende på momsbedrägerier. Det görs av en moderatledd regering.
Vi har också ökat Skatteverkets resurser, bland annat för att motverka skattebedrägerier. Det görs av en moderatledd regering med en moderat finansminister.
Mycket görs alltså, herr talman, och det är bra. Men mer kommer att behöva göras.
När det sedan gäller den fråga där interpellanten menar att det jag säger inte stämmer överens med verkligheten stämmer det inte att redovisningen tagits bort. Den har gjorts mer effektiv för att Skatteverket ska kunna göra djupare analyser och på det sättet också kunna fördela sina kontrollresurser på det mest effektiva sättet. Regeringen har alltså efter Skatteverkets önskemål förändrat detta i regleringsbrevet.
Anf. 33 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
En annan rapport från Tax Justice Network 2023 visar att Sverige förlorar mellan 20 och 30 miljarder kronor årligen till följd av internationell skatteflykt, främst genom så kallad vinstförflyttning. Jag och många med mig uppfattar det som iögonfallande att Tidöregeringen och finansministern har valt att ta bort den årliga beräkningen av skattefelet, trots att felet uppenbarligen är så stort som tiotals miljarder.
Jag menar att det är möjligt för Skatteverkets 10 000 anställda att ta fram två olika rapporter. Man hade alltså inte varit tvungen att ta bort den årliga redovisningen för att kunna göra djupare analyser. Jag beklagar detta, för det sänder fel signaler när regeringen väljer att ta bort den årliga redovisningen av skattefelet.
Däremot ska jag ge finansministern rätt i att förändringen när det gäller F-skatten har genomförts, och det är bra. Det är riktigt – när vi tänker efter finns det en sak som regeringen har gjort.
Sedan påpekade finansministern att ett antal förslag är remitterade. Det är klart att det är glädjande att dessa förslag nu till slut har remitterats och möjligen kommer att bli verklighet. Men i en tidigare debatt tror jag att finansministern nämnde att bara för att något är remitterat och finns på Finansdepartementet innebär det inte att det kommer ett förslag. Jag antar att det gäller också i denna fråga. Därför anmodar jag finansministern att nu när dessa förslag är remitterade också se till att detta blir verklighet.
Skattefusket och skatteflykten ökar, och det finns ett antal frågor som är gömda i regeringens byrålådor – exitskatten och kupongskatten skulle exempelvis göra stor skillnad när det gäller att komma till rätta med svensk skatteflykt.
Anf. 34 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag vill bara tacka både Mathias Tegnér och övriga ledamöter för debatten i dag och önska alla en trevlig helg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.