Nedläggning av det svenska kvinnliga medlingsnätverket
Interpellation 2024/25:302 av Linnéa Wickman (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-12-19
- Överlämnad
- 2024-12-20
- Anmäld
- 2025-01-14
- Sista svarsdatum
- 2025-01-21
- Svarsdatum
- 2025-01-31
- Besvarad
- 2025-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
År 2015 etablerades det svenska kvinnliga medlingsnätverket som en del av den feministiska utrikespolitiken, med målet att stärka kvinnors roll och aktiva deltagande i fredsprocesser. Detta var en konkret insats och ett nytt verktyg för att som land bidra till att bygga hållbar fred i en värld där antalet väpnade konflikter blivit fler och där det sexuella våldet ökar. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i fredsförhandlingar, och det krävs ett omfattande arbete för att uppnå åtagandena i FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
I regleringsbrevet för Folke Bernadotteakademin (FBA) 2023 angavs att nätverkets verksamhet skulle pausas i väntan på en oberoende utvärdering, där en första del skulle färdigställas senast den 30 juni samma år. Trots detta har ingen sådan utvärdering då eller senare presenterats, och regeringen har i stället valt att ta bort FBA:s uppdrag att samordna medlingsnätverket. Detta innebär att nätverket i praktiken är nedlagt utan att ett formellt beslut har fattats.
Med anledning av det som anförts ovan är mina frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Varför har den oberoende utvärderingen av det svenska kvinnliga medlingsnätverket, som föreskrevs i regleringsbrevet till Folke Bernadotteakademin för 2023, inte genomförts, trots regeringens tidigare uppdrag om detta?
- Hur motiverar ministern och regeringen beslutet att avsluta FBA:s samordningsuppdrag för medlingsnätverket utan att en oberoende utvärdering av dess arbete och resultat genomförts?
- På vilka grunder har ministern och regeringen gjort bedömningen att det svenska kvinnliga medlingsnätverket inte längre behövs, trots dess arbete och behovet av att stärka och utveckla arbetet för att öka jämställdheten i fredsprocesser?
- Vilka konkreta initiativ eller åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och i arbetet med att genomföra FN:s resolution 1325, i avsaknad av det verktyg som medlingsnätverket utgjorde?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:302
Webb-tv: Nedläggning av det svenska kvinnliga medlingsnätverket
Dokument från debatten
- Fredag den 31 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:66
- Protokoll 2024/25:66 Fredagen den 31 januariProtokoll 2024/25:66 Svar på interpellation 2024/25:302 om nedläggning av det svenska kvinnliga medlingsnätverket
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Linnéa Wickman har frågat mig varför den oberoende utvärderingen av det svenska kvinnliga medlingsnätverket inte genomfördes, hur jag och regeringen motiverar beslutet att avsluta Folke Bernadotteakademins samordningsuppdrag för medlingsnätverket, på vilka grunder jag och regeringen har gjort bedömningen att medlingsnätverket inte längre behövs samt vilka konkreta initiativ eller åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stärka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och i arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325.
Att främja jämställdhet och kvinnors deltagande och inflytande är en prioriterad fråga för mig och för hela regeringen. Sverige arbetar för att stärka kvinnors deltagande i fredsprocesser, inte minst genom Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet som regeringen antog i november 2023.
Just därför att frågorna är angelägna är det viktigt att initiativ med bäring på jämställdhet, såsom det kvinnliga medlingsnätverket, fungerar ändamålsenligt.
Under våren 2023 gav regeringen Folke Bernadotteakademin, FBA, i uppdrag att lämna bidrag till en utvärdering av det kvinnliga medlingsnätverkets verksamhet. Medlingsnätverkets medlemmar fick även möjlighet att komma med sina synpunkter på verksamheten. Utifrån de underlag som inkom gjorde regeringen bedömningen att tillräckligt underlag fanns för att kunna fatta beslut om att avsluta FBA:s samordnande roll för medlingsnätverket.
Det kvinnliga medlingsnätverket gjorde flera insatser under sin verksamma tid, exempelvis genom att stötta uppbyggandet av kvinnliga medlingsnätverk i andra regioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Aktiviteter som innebar direkt stöd till och medverkan i fredsförhandlingar och fredsprocesser utgjorde däremot endast 13 av totalt 213 aktiviteter under åren 2016-2022. I stället ägnade sig nätverket framför allt åt påverkansarbete genom deltagande vid möten och workshoppar. Påverkansarbete bör inte vara ett medlingsnätverks främsta fokus.
Mot bakgrund av detta bedömde regeringen att det kvinnliga medlingsnätverket i dess dåvarande form behövde ses över. I våra nordiska grannländer har de kvinnliga medlingsnätverken en annan uppbyggnad och funktion än det dåvarande svenska nätverkets. Det finns med andra ord olika sätt att utforma ett nationellt kvinnligt medlingsnätverk.
Jag och regeringen ämnar fortsätta Sveriges arbete för att stärka kvinnors deltagande i fredsförhandlingar. Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet omfattar fyra strategiska inriktningar och syftar till att vägleda Sveriges samlade ansats för kvinnor, fred och säkerhet. En av de strategiska inriktningarna är att bidra till inkluderande och jämställda fredsprocesser och fredsbyggande. Arbetet med att implementera handlingsplanen fortgår hos tolv genomförandemyndigheter, bland dem Folke Bernadotteakademin.
Utöver detta ger Sverige kärnstöd till ett antal organisationer som arbetar med medling och fredsbyggande. Dessa arbetar också med att främja jämställdhet och inkludering av kvinnor i fredsprocesser, vilket också är någonting som regeringen driver i förhandlingar gentemot de stora organisationer där vi är kärnstödsgivare.
Anf. 2 Linnéa Wickman (S)
Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för det inledande svaret!
År 2015 etablerades det svenska kvinnliga medlingsnätverket, bestående av erfarna kvinnor med olika bakgrund. Gemensamt hade de att de har djupgående kunskap om och erfarenhet av medling, dialog och fredsbyggande.
Nätverket var ett mycket konkret exempel på den feministiska utrikespolitiken, som lanserades under Margot Wallström och den dåvarande Sregeringen. Det var också en tydlig del i arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet.
Ett av de områden där kvinnor är som allra mest underrepresenterade är i fredssamtal och medling - detta trots att vi vet att fredsavtal där kvinnorna är med blir mer hållbara. Kvinnorna behövs för att det ska bli en hållbar fred.
Mellan 1992 och 2019 var endast 13 procent av förhandlarna, 6 procent av medlarna och 6 procent av avtalsundertecknarna i fredsförhandlingar kvinnor, så det råder inget tvivel om att behovet av insatser är stort. Nätverket var ett exempel på hur Sverige kunde bidra till att stärka kvinnors roll och aktiva deltagande i fredsprocesser, inte minst genom att bidra till att bygga upp fler sådana nätverk i andra länder.
Men, herr talman, när SD-regeringen tillträdde påbörjades en mycket anmärkningsvärd hantering av det här nätverket. Precis som den feministiska utrikespolitiken monterades medlingsnätverket ned, men det gjordes inte med buller och bång som med den feministiska utrikespolitiken utan nästan i smyg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2023 fick Folke Bernadotteakademin i sitt regleringsbrev i uppdrag att lägga nätverket vilande i väntan på en extern utvärdering som skulle redovisas den 30 juni. Tiden gick; ingen utvärdering gick att finna.
Efter att vi socialdemokrater under en längre tid hade eftersökt denna utvärdering visade det sig i september att det inte fanns någon sådan. Det gick inte heller att ta del av någon intern utvärdering. Samma månad svarade utrikesminister Billström inte ens på en direkt fråga från mig här i riksdagen om nätverket skulle läggas ned.
Efter ytterligare några månaders tystnad kom sedan ett besked i regleringsbrevet om att Folke Bernadotteakademin inte längre skulle förvalta medlingsnätverket. Sedan dess har det återigen varit helt tyst från regeringens sida.
Regeringen har ju egentligen inte fattat något beslut om en formell nedläggning. Den har inte heller tagit några initiativ under mandatperioden gällande hur man skulle kunna utveckla nätverkets arbete utifrån de synpunkter som inkommit från medlemmarna. Man har uppenbarligen haft en dialog med dem, och statsrådet har hänvisat till denna i sitt svar.
Om det nu är så att kvinnor, fred och säkerhet är ett så prioriterat område som statsrådet säger att det är hade det väl ändå varit bättre att utveckla nätverket och all den kompetens som finns där, än att i praktiken lägga ned nätverket under två års tid. Detta sker i en tid då vi har fler väpnade konflikter i världen än på mycket länge och där vi ser att det sexuella våldet i krig ökar.
Till denna dag har regeringen inte med ett ord kommenterat framtiden för detta nätverk. Frågan om regeringen anser att nätverket är nedlagt eller pausat tycker jag förtjänar ett direkt och rakt svar. Jag ger nu också statsrådet Dousa chansen att klargöra detta.
Anf. 3 Jacob Risberg (MP)
Herr talman! Jag tackar Linnéa Wickman för att hon ställt frågan, och jag tackar Benjamin Dousa som är här och svarar på denna fråga i dag.
Det är glädjande att höra att regeringen prioriterar resolution 1325 om arbete med kvinnor, fred och säkerhet. Det känns dock som att man missar vissa andra delar av det regeringen tycker är viktigt.
Regeringen har sedan den tillträdde efter valet pratat om att Sveriges bistånd måste vara effektivt, och det måste vara transparent. Det är de två saker man hamrat in hela tiden, att det ska vara effektivt och transparent. Jag undrar lite grann hur det är med den saken. Särskilt nu med tanke på nedläggningen av det här medlingsnätverket - eller pausandet, vi kanske får höra nu vilket det är.
Statsrådet säger ju att man behövde se över nätverket, men frågan är då varför man lägger ned nätverket i väntan på att man ska se över det. Varför kan man inte genomföra de förändringar av nätverket man ser behöver göras - precis som Linnéa Wickman säger?
Att snabbt och abrupt lägga ned ett nätverk kan knappast ses som speciellt effektivt. Särskilt inte med tanke på det Folke Bernadotteakademin skriver i sin rapport: Direkt stöd till medling och fredsprocesser kan genomföras utan medlingsnätverket, men tillgången till erfarna svenska resurspersoner med utrikespolitisk och diplomatisk bakgrund skulle begränsas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det kan inte påstås att det blir mer effektivt när man tar bort den möjligheten rakt av. Vi har också sett att FN skrivit rapporter och genomfört studier som visar att just kvinnors deltagande vid fredsförhandlingar ökar och förbättrar chanserna till en hållbar fred. Det här är alltså något vi behöver arbeta mer med.
Det var det jag ville ta upp om effektiviteten. När det gäller transparensen undrar jag också vad som hände med den utredning som skulle göras. På vilka grunder har regeringen valt att lägga ned, eller pausa, det här? Finns det några underlag för just detta, eller har man bara sett att det andas feministisk utrikespolitik och lägger ned det därför?
Anf. 4 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Jag instämmer helt och hållet i det Linnéa Wickman sa om att det är bra för världen att stärka kvinnor att få delta i fredsprocesser och att det också kan leda till bättre och mer välfungerande fredsprocesser. Det ser vi väldigt tydligt även i forskningen. Att stärka kvinnors roll i fredsprocesser är därför väldigt viktigt.
Vi vet att kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt i det rekordhöga antalet krig och konflikter som just nu finns runt om i världen - från Ukraina till Gaza och Sudan, för att bara nämna några.
Siffror från FN visar att andelen kvinnor som dödades i en väpnad konflikt dubblerades under år 2023 i jämförelse med året före. Antalet FN-verifierade fall av konfliktrelaterat sexuellt våld ökade med 50 procent under året 2023. I Ukraina utgör kvinnor och flickor ungefär hälften av de 14,6 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp. Det här är statistik som visar den oproportionerliga effekten av krig på kvinnors liv. Trots detta är kvinnors plats i fredsförhandlingar inte en självklarhet.
I regeringens reformagenda lyfts vikten av kvinnors deltagande i fredsprocesser och vikten av att Sverige verkar för fredsansträngningar. Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet blir allt viktigare när antalet väpnade konflikter ökar. Inte sedan andra världskriget har det pågått så många konflikter som det gör runt om i världen i dag. Det är dock inte bara antalet väpnade konflikter som ökar, utan även motståndet mot kvinnors och flickors egenmakt, deltagande och inflytande.
När andra aktörer söker att underminera kvinnors mänskliga rättigheter står regeringen fast vid att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och ett prioriterat område för vårt bistånd och vårt arbete i FN. Det genomsyrar alltid regeringens arbete, och det kommer att märkas särskilt just i år då Sverige har ordföranderollen i UN Women. Det är FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt.
Under Sveriges ledarskap ska en ny strategisk plan för UN Women antas för åren 2026-2029. Vi kommer särskilt att lyfta upp vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt. Det handlar om att främja kvinnors förmåga att arbeta och försörja sig, och det handlar om rättigheter och möjligheter till ägande. Genom att stärka kvinnors och flickors ekonomiska möjligheter ökar också sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster.
När det gäller den konkreta frågan om exakt hur den här utvärderingen gick till bad Utrikesdepartementet Folke Bernadotteakademin, alltså FBA, om underlag till en utvärdering av medlingsnätverket. Då inkom FBA med en översyn på 18 sidor exklusive tillhörande bilagor, för att vara väldigt exakt. UD bedömde att den översyn FBA genomfört var tillräcklig för att ta ett beslut om att avsluta FBA:s samordnande roll för nätverket.
Anf. 5 Linnéa Wickman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte svarar på frågan om nätverket har lagts ned eller pausats. Jag hoppas att statsrådet kan svara på det i sitt nästa inlägg.
Jag ställde också en annan fråga i den här interpellationen. Den gäller på vilka grunder statsrådet och regeringen har gjort bedömningen att nätverket inte längre behövs. Det är ju väldigt tydligt att det behövs otroligt mycket insatser för att stärka och utveckla arbetet och öka jämställdheten i fredsprocesser.
Hittills är svaret inte klarare än att nätverket vid sina över 200 aktiviteter enligt statsrådet Dousa har ägnat sig för mycket åt - jag citerar "påverkansarbete genom deltagande vid möten och workshoppar. Påverkansarbete bör inte vara ett medlingsnätverks främsta fokus".
Det går ju att beskriva medlingsnätverkets arbete och resultat på andra sätt. I det underlag som offentliggjorts på senare tid, alltså det Folke Bernadotteakademin lämnat till Utrikesdepartementet, beskriver man att medlingsnätverket har medverkat i och substantiellt bidragit till utformningen av en global allians för regionala medlingsnätverk för kvinnor. Detta har skett genom aktivt deltagande på arbetsmöten med samtliga regionala nätverk, där fokus har varit etableringen av en global allians. Bland annat representanter för FN:s avdelning för politiska och fredsbyggande frågor, UN Women och FN:s generalsekreterares kontor har medverkat.
I ett annat underlag från Folke Bernadotteakademin till regeringen beskrivs att nätverket har bidragit till att stärka Sveriges anseende som en ledande aktör inom arbetet med kvinnor, fred och säkerhetsagendan och specifikt i arbetet med kvinnor i medling. Det är alltså det här som i svaret från statsrådet beskrivs, nästan lite föraktfullt, som möten och workshoppar.
Herr talman! Om Sverige har ett kostnadseffektivt och resultatgivande verktyg som innebär att nya steg tas på ett område där utvecklingen går alldeles för långsamt, som i genomförandet av FN:s resolution 1325, varför begravs nätverket i stället för att få nya uppdrag av regeringen att utveckla sitt arbete? Återigen är det någonting som regeringen hade kunnat utforma i dialog med nätverkets väldigt kunniga medlemmar - om det alltså var så att regeringen var missnöjd med nätverkets arbete, så att säga, även om man kan ha olika bild även av det.
Det är dock inte vad regeringen har gjort. Regeringen har inte gett några nya uppdrag. Regeringen har i praktiken lagt ned nätverket och inte heller bemödat sig om att fatta något formellt beslut. Man har inte heller uttalat ett ord om medlingsnätverket förrän regeringen och statsrådet har tvingats hit till kammaren i dag för att faktiskt lägga ut texten om vad som har hänt kring det kvinnliga medlingsnätverket för fred.
Jag konstaterar också att varken ett kostnadseffektivt verktyg som medlingsnätverket eller resurser till fredsarbete prioriteras av regeringen. Förutom medlingsnätverket har regeringen halverat Sidas anslag på området för globala fredsinsatser. Man missar också väldigt viktiga perspektiv, till exempel hur pojkar och män ska inkluderas när det gäller jämställdhetsarbete i den - nu tunnare - svenska handlingsplanen för genomförandet av agendan om kvinnor, fred och säkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet Dousas argumentation håller alltså inte.
Anf. 6 Jacob Risberg (MP)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaren även om jag, precis som Linnéa Wickman, inte känner att jag fick svar på alla de frågor jag ställde.
Jag undrar fortfarande på vilket vis det här rimmar med regeringens strävan att allt bistånd ska vara effektivt, det vill säga att man tar bort någonting som man vet fungerar - egentligen utan någon form av utvärdering. Jag skulle också vilja veta vad i de 18 sidor som FBA inkom med som låg till grund för beslutet att lägga ned. Exakt vad är det som visar att det här inte fungerar som man vill att det ska fungera? FBA har skickat in en rapport på 18 sidor, absolut - men vad är det i den rapporten som innebär att man inte vill stå bakom det här utan lägga ned det?
I uppdraget till FBA 2023 står det: "Verksamheten i det svenska medlingsnätverket för kvinnor ska vila i avvaktan på att en oberoende utvärdering av nätverket genomförs med slutrapport senast den 30 juni 2023." En oberoende utvärdering efterfrågades alltså av regeringen. Gjordes det aldrig någon oberoende utvärdering över huvud taget? Var det FBA:s egen rapport som låg till grund för beslutet? Det känns som att man inte följer upp det man själv har sagt att man ska följa upp.
Sedan undrar jag också över att man i samband med det nya uppdraget till Folke Bernadotteakademin helt och hållet har tagit bort uppdraget att integrera jämställdhet i all sin verksamhet. Varför har det ordet försvunnit?
Varför väljer man inte att reformera nätverket om det finns saker man skulle vilja förändra, och vad händer med all den kunskap och alla de erfarenheter som finns i det här nätverket och som nu går förlorade? Kan det verkligen kallas ett effektivt bistånd?
Anf. 7 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter, rätten att bestämma över sin egen kropp och rätten att delta på arbetsmarknaden är prioriterade frågor både specifikt i biståndsarbetet och i regeringens samlade utrikespolitik i stort.
Vi ser att tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är helt central i det, men tyvärr utmanas det från många håll - bland annat på plats i fält, där vi vet att det är tufft, men också finansiellt då allt färre länder är beredda att finansiera den här typen av verksamhet. Det var därför regeringen nyligen beslutade att satsa 4,3 miljarder kronor på en ny biståndsstrategi för hälsa och SRHR-arbete. Sverige är även aktivt i koalitionen för ekonomisk jämställdhet inom UN Women-initiativet Generation Equality.
Regeringen fortsätter alltså att verka för jämställda fredsprocesser genom många olika verktyg. Däremot saknades just det här fokuset i det kvinnliga medlingsnätverket. Av de aktiviteter som nätverket deltog i bestod alltså mer än 40 procent av olika typer av påverkansarbete och ungefär 18 procent av samverkan. Andelen aktiviteter som innebar ett direkt stöd till fredsprocessen var 6 procent. I sin översyn av medlingsnätverket lyfte FBA själva nätverkets behov av att prioritera insatser som fokuserar direkt på fredsprocesser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag tidigare har nämnt ser våra nordiska grannländers kvinnliga medlingsnätverk annorlunda ut jämfört med det tidigare svenska. De uppvisar en annan sammansättning och har fler medlemmar med större bredd i expertisen. Detta innebär att de kan fungera mer som en resurspool och konkret operativt stöd till olika fredsprocesser.
Anf. 8 Linnéa Wickman (S)
Herr talman! Två år har gått sedan regeringen valde att lägga ned det kvinnliga medlingsnätverket för fred. Jag kan inte riktigt tolka statsrådets svar på något annat sätt, även om statsrådet fortfarande inte har svarat på frågan om det är pausat i väntan på att göras om till en annan form, som regeringen önskar, eller om det helt enkelt är permanent nedlagt.
När Folke Bernadotteakademin i sitt underlag till regeringen beskrev konsekvenserna om nätverket skulle läggas ned sa man att påverkansarbete för att främja kvinnors roll i fredsprocesser skulle ha haft mindre genomslag om medlingsnätverket inte fanns och att Sverige utan ett svenskt nätverk kan gå miste om viktiga och värdefulla kontaktytor globalt - också när allt fler liknande nätverk bildas. Man konstaterar också att tillgången till erfarna svenska kvinnor med utrikespolitisk och diplomatisk bakgrund skulle begränsas.
Det här är konsekvenser som regeringen uppenbarligen kunde leva med, men återigen: Regeringen har inte utvecklat nätverket. Den har inte gett några nya uppdrag i den riktning som statsrådet här beskriver när han kritiserar det arbete som medlingsnätverket har gjort. Jag tycker faktiskt också att vi måste komma ihåg att det här bröt ny mark. Det är inte konstigt att man också måste jobba med påverkansarbete när man jobbar med djupa strukturer som håller kvinnor tillbaka.
Kanske är det ändå så att svaret i det här går att finna i att medlingsnätverket var en tydlig del av den feministiska utrikespolitiken, som till varje pris skulle bort. Annars hade nämligen regeringen utvecklat dess arbete. Den feministiska utrikespolitiken ryggade inte för att utmana de här djupt rotade normerna och strukturerna, men det gör tyvärr regeringen med sin politik.
Anf. 9 Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Herr talman! Sverige har en lång tradition av att stötta fredsbyggande och fredsprocesser på många olika plan. En stor del av det svenska biståndet syftar till att skapa fredliga och inkluderande samhällen, vilket utgör ett av de många globala hållbarhetsmålen.
När det gäller svenska fredsansträngningar har Sverige länge varit bland de absolut största givarna till FN:s fredsbyggande fond. Fonden finansierar olika typer av fredsbyggande insatser som bland annat bidrar till genomförandet av FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
Jämte stödet till fonden och biståndet till enskilda länder antog regeringen en global tematisk biståndsstrategi för fred, säkerhet och stabilisering i maj 2024. Den förstärker Sveriges fredsbyggande arbete och kan riktas mot miljöer i konflikt eller med hög konfliktrisk där vi inte har ett bilateralt bistånd eller diplomatisk närvaro. Strategin innehåller mål som Folke Bernadotteakademin och Sida ska genomföra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett av målen är att bidra till inkluderande fredsprocesser och lokalt ägarskap i nationella och regionala fredsansträngningar med fokus på jämställdhet och kvinnors och ungas deltagande. Men när vi nu pratar om de här frågorna: Ett medlingsnätverk som till största delen inte bidrar till fredsprocesser utan gör andra saker än just det är helt enkelt inte ändamålsenligt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.