Avdragsrätten för sponsring
Interpellation 2023/24:348 av Mathias Tegnér (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-15
- Överlämnad
- 2024-01-16
- Anmäld
- 2024-01-17
- Svarsdatum
- 2024-01-30
- Besvarad
- 2024-01-30
- Sista svarsdatum
- 2024-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sponsring och marknadsföring är i dag helt avgörande i många företags varumärkesbyggande, likväl som sponsring är oumbärligt för att idrottsföreningar ska kunna driva och utveckla sin verksamhet. Med det sagt är det således orimligt att skattereglerna för sponsring motverkar de drivkrafter som finns för att sponsra jämställt. Den osäkerhet kring avdragsrätten som här råder leder troligen till lägre nivåer av sponsring till svenskt föreningsliv, vilket såklart är negativt för det svenska civilsamhället.
Teoretiskt sett är sponsring, lite förenklat, ett ekonomiskt bidrag från ett företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Av praxis framgår att kostnaden för sponsringen måste stå i rimlig proportion till dess värde för att den ska vara avdragsgill. I grunden är den svenska regleringen inte orimlig eller ens ovanlig men likafullt problematisk, eftersom rättspraxis som vuxit fram över tid skapat en tydlig osäkerhet kring vad som är avdragsgillt. Detta är extra tydligt just när det gäller jämställd sponsring.
I en skriftlig fråga till finansministern undrade jag om osäkerheten kring avdragsrätten för sponsring krävde någon form av åtgärd från regeringen. Vore det inte naturligt att frågan inkluderades när regeringen under sommaren 2023 beslutade att tillsätta en utredning som skulle lämna förslag på ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet?
Döm av min förvåning när finansministern svarade följande:
Utgifter för sponsring och utgifter för gåvor hanteras på olika sätt i inkomstskattelagen. Medan utgifter för sponsring som en juridisk person har för att förvärva och bibehålla inkomster får dras av ses utgifter för gåvor som privata levnadskostnader som inte får dras av. Med hänsyn till avdragsförbudet för gåvor har utredaren fått i uppdrag bland annat att ta fram förslag på hur ett skatteincitament för gåvor från juridiska personer bör utformas. Eftersom juridiska personer redan får göra avdrag för utgifter för sponsring för att förvärva och bibehålla inkomster har frågan om avdragsrätt för sponsring inte inkluderats i utredningen som ska lämna förslag på ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet.
Under de senaste åren har flera problem med rättspraxisen åskådliggjorts. Ett exempel är att företag som velat sponsra dam- och herridrott på ett likvärdigt sätt inte har getts avdrag för sponsring till kvinnors idrott, då Skatteverkets modeller inte tar höjd för vikten av jämställdhet. Det är naturligtvis orimligt att regelverk för sponsring motverkar jämställd idrott.
Detta skrev jag också om i min särskilda fråga till finansministern.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Uppfattar ministern att reglerna som motverkar jämställd sponsring är problematiska, och i så fall avser ministern att vidta åtgärder för att se över reglerna för sponsring?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:348
Webb-tv: Avdragsrätten för sponsring
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:62
- Protokoll 2023/24:62 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2023/24:62 Svar på interpellation 2023/24:348 om avdragsrätten för sponsring
Protokoll från debatten
Anf. 42 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag uppfattar att skatteregler som motverkar jämställd sponsring är problematiska och om jag i så fall avser att vidta åtgärder för att se över reglerna för sponsring.
Regeringen anser att en mer jämställd idrott är en viktig fråga. Det är mycket glädjande att intresset för bland annat damfotbollen ökar och att så många av oss följde fotbolls-VM i somras. Reglerna om avdrag för sponsring är neutrala ur ett jämställdhetsperspektiv och missgynnar inte i sig damidrotten. Historiskt har det dock varit så att det lägre intresset för damidrott har inneburit att motprestationerna till sponsorer har ansetts ha ett lägre marknadsvärde. Det är därför mycket glädjande att damidrotten drar en större publik och växer i popularitet eftersom det inte bara gör det mer attraktivt för företagen att sponsra jämställt utan också innebär att marknadsvärdet och rätten till skattemässigt avdrag för sådan sponsring ökar.
Med det sagt kan och bör vi politiker såklart också göra vad vi kan för att idrotten ska bli mer jämställd. Riksdagen riktade 2022 ett tillkännagivande om att se över regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk. Frågan kommer att analyseras, och regeringen återkommer i frågan.
Utgifter för gåvor och utgifter för sponsring behandlas på olika sätt i inkomstskattelagen. Ett företags utgifter för gåvor får aldrig dras av. Ett företags utgifter för sponsring ska i jämförelse prövas enligt inkomstskattelagens huvudregel om att avdrag får göras för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den utredning som interpellanten hänvisar till beslutades under sommaren 2023 och ska lämna förslag på ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredaren ska bland annat ta fram förslag på hur ett skatteincitament för gåvor från juridiska personer bör utformas. Eftersom skattereglerna för sponsring skiljer sig från skattereglerna för gåvor har det inte bedömts lämpligt att utredningen även skulle omfatta frågor om avdragsrätt för sponsring.
Anf. 43 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Den här interpellationen handlar alltså om hur man ska värdera sponsring - en ny debatt, gamla frågor, ingen kvällsläsning.
Vi ska inte underskatta hur komplicerade de här frågorna faktiskt är. Jag vill börja med att säga det, för om man går fel här öppnar man faktiskt för skattefusk, något som vi har debatterat här tidigare i dag. Jag har därför respekt för att frågorna är svåra.
Det handlar i grunden om avdragsrätten för sponsring, så vad vet vi? Vi vet att både sponsring och marknadsföring är helt avgörande för många företags varumärkesbyggande. Sponsring har helt enkelt blivit en oumbärlig del av att driva företag, precis som att sponsring också är en oumbärlig del för många idrotts- och kulturföreningar för att de ska kunna driva sin verksamhet. Vi vet också att sponsring kan felvärderas, även om vikten av sponsring inte ska underskattas.
Det som är orimligt med dagens system, dagens regelverk och dagens rättspraxis är att skattereglerna som helhet motverkar jämställd sponsring. Detta beror på hur man värderar värdet av sponsring. Osäkerheten kring avdragsrätten torde också leda till lägre nivåer av sponsring till det svenska föreningslivet, vilket också är negativt för hela det svenska civilsamhället.
Vad är då sponsring? I grunden och lite förenklat handlar sponsring om ett ekonomiskt bidrag från ett företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Av praxis vet vi, precis som finansministern sa, att kostnaden för sponsring ska stå i rimlig proportion till värdet för att den ska vara avdragsgill. I grunden är den här regleringen inte konstig eller orimlig; problemet är den rättspraxis som har vuxit fram, eftersom den i praktiken innebär att företag som vill sponsra jämställt inte kan göra det med en liknande avdragsrätt när det gäller sponsring till pojkar och flickor, eller i alla fall till herrar och damer.
Innan den här interpellationsdebatten ställde jag också en skriftlig fråga till finansministern. Jag inkluderade en del av det svar jag fick på frågan, eftersom jag blev aningen förvånad. Jag uppfattar att finansministern, eller kanske någon tjänsteperson i finansministerns närhet, inte riktigt har uppfattat problemet. Jag är säker på att finansministern förstår problemet, men jag uppfattar att det är ett problem om man inte ser det här problemet på Finansdepartementet som helhet.
Problemet är att de modeller som Skatteverket använder värderar jämställd sponsring lägre än vad många företag på marknaden gör, och då blir det lite av en konflikt om vad marknadsvärdet är. Därför blir jag aningen förvånad när finansministern konkluderar att det är Skatteverkets värdering av sponsring som är den riktiga, framför många svenska företags värdering av jämställd sponsring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför kommer vi fram till frågan som är den viktiga i den här interpellationsdebatten: Ser inte finansministern dessa problem? Och om finansministern ser dem, vad ämnar regeringen göra?
Anf. 44 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för att du lyfter en fråga som naturligtvis är väldigt viktig ur många perspektiv!
Jag har inga tvärsäkra svar. Jag tycker, precis som interpellanten, att det här är en komplicerad fråga. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen 2022, och det är en fråga som vi i den nya regeringen såklart också jobbar med nu.
Frågan är inte självklar. Är det skattelagstiftningen som bör förändras, eller bör vi ändra på andra områden så att vi på ett annat sätt kan se till att idrotten blir mer jämställd? Det är inte säkert att det är skattesystemet som ska innehålla olika typer av särlagstiftning och vara mer krångligt om problemet egentligen handlar om andra delar av idrotten och andra utmaningar som dyker upp, till exempel med ojämställdhet i idrotten som sådan.
För regeringen är det självklart viktigt med jämställd idrott, och så vet jag att det har varit även för tidigare regeringar. Vi lade ungefär 2 miljarder kronor i budgeten till idrottsrörelsen, och i de riktlinjer som vi har för de statliga bidragen till idrotten är vi väldigt tydliga med att de ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.
Till exempel ska Riksidrottsförbundet särskilt redovisa hur bidragsmottagarna arbetar för att öka deltagandet i idrottsverksamhet för flickor som är utrikes födda. Det finns alltså en hel del av detta i budgeten, olika skrivningar och uppföljning av detta. Vi har också en särskild satsning på idrott i utsatta områden. Det finns dock mycket att göra både på kommunal och nationell nivå för att verkligen se till att idrotten blir ännu mer jämställd.
Vi jobbar med frågan, och jag ser fram emot att få höra fler argument från interpellanten eftersom jag tycker att det här är en utmaning.
I grund och botten bör lagstiftningen vara neutral. Nu byter jag lite spår, men det är som med pensionssystemet. Kvinnor har lägre pensioner än män, men det beror inte på pensionssystemet i sig, utan det beror på att kvinnor av olika skäl har jobbat mindre och tjänat mindre. Därför får de lägre pension. Men pensionssystemet i sig är neutralt.
Jag ser fram emot att få höra argument från interpellanten därför att jag själv inte tycker att det är en enkel och klockren väg att gå att ha särlagstiftning för att uppmuntra det som även jag tycker är viktigt, nämligen jämställd idrott.
Anf. 45 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Jag är glad att vi är eniga om att det är viktigt att satsa på idrott. Jag ska inte göra det här till en idrottspolitisk debatt, utan jag tycker att vi ska hålla oss på skatteområdet - även om jag själv uppfattar att satsningen på 2 miljarder hade passat bättre inom RF-systemet än ett nytt privatiserat system. Det kan man ha olika åsikter om, och det är inte vad dagens debatt ska handla om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I grund och botten handlar diskussionen om hur man ser på marknadsvärde. Det är inte uppenbart hur problemet ska lösas, och det är inte heller uppenbart att särlagstiftning är den bästa lösningen. Jag är enig med finansministern om det.
I grunden handlar det om ett problem i lagstiftningen ihop med rättspraxis. Problemet handlar om hur man ser på marknadsvärde. Det som händer är att Skatteverket har en syn på marknadsvärde, och många företag på marknaden har en annan syn på marknadsvärde. I praktiken handlar det om att många företag säger att om de ska sponsra den typen av elitidrott vill de satsa på både herrlaget och damlaget. Det gör de normalt sett inte för att de är altruistiska utan för att det är en rimlig värdering av sponsring och det är en rimlig värdering av hur deras marknadsföring bäst får utfall.
Problemet är att Skatteverkets modeller inte utgår från att det finns ett värde i jämställdhet utan från att det finns ett värde baserat på exakt hur många individer som ser på en sändning eller vistas på en arena. Problemet är då att Skatteverkets modeller och vårt regelverk cementerar den ojämställdhet som finns inom idrotten. Företag blir spjutspetsar för att driva på mot en mer jämställd idrott.
Då är min uppfattning att regelverket är felaktigt. Jag är inte säker på att lösningen är särlagstiftning. Jag är faktiskt inte säker på vad lösningen är, men jag är helt säker på att regelverket som helhet är orimligt. Tror man sig veta att regelverket är orimligt och får orimliga effekter behöver man titta på olika lösningar.
Då kommer vi till frågan i interpellationsdebatten. Jag är medveten om att det är fråga om olika paragrafer i inkomstskattelagen, men i grund och botten handlar det om gåvor och sponsring från juridiska personer som angränsar till varandra när det gäller ett företags agerande. Därför undrar jag varför regeringen valde att inte utreda frågorna ihop.
Risken är att när regeringen utreder enbart gåvor och vill ta fram ett incitament för gåvor från juridiska personer att det blir mer fördelaktigt att ge gåvor från juridiska personer än att ge jämställd sponsring. Det var inte lagstiftarens avsikt när man fattade beslut om inkomstskattelagen för många år sedan.
Anf. 46 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag kan instämma i att det är en komplex fråga, och det är inte självklart hur den ska lösas. Riksdagen har tidigare gjort ett tillkännagivande till regeringen om att se över frågan.
Sedan var det frågan om den utredning som har tillsatts. Det är fråga om två skilda skattelagstiftningar, och på tal om krångel ska vi inte krångla till detta ännu mer. Men det kan komma fram saker i utredningen som vi kan dra nytta av.
Jag tackar för att ledamoten har lyft upp denna viktiga fråga. Jag tycker också att det är viktigt att bredda frågan till att alla vi som har politiska förtroendeuppdrag i olika positioner - regioner, kommuner, riksdag eller regering - ser att det finns en ojämställdhet på idrottens område. Vi ska stötta tjejers idrott på de sätt vi kan, och sedan får vi se om det är lagstiftningsvägen eller andra vägar som är bäst. Precis som jag var inne på tidigare är det en utmaning med särlagstiftningar. Låt oss hålla detta så neutralt och rent som möjligt och i stället hitta vägar för att ändå stötta tjejers och kvinnors idrottsutövande.
Anf. 47 Mathias Tegnér (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Det gläder mig att vi båda ämnar verka för en jämställd idrott. Jag menar fortfarande att det finns ett symbolvärde och ett monetärt värde i problemet att jämställd idrott faktiskt motverkas av vårt totala regelverk. Naturligtvis ska vi hitta andra sätt att stödja kvinnors och flickors idrottande, men det finns ett problem i grunden att våra regelverk faktiskt inte är jämställda, att företag tvingas uppleva regelkrångel för att de vill vara jämställda.
Jag vill ändå uppmana finansministern att titta över alternativet när det gäller tilläggsdirektiv för utredningen. Jag är enig med finansministern om att vi inte ska skapa krångel för företagare och företagande, men dagens regler är krångliga. Företag pekar på att dessa regler är de mest krångliga. Däremot skulle tilläggsdirektiv inte innebära krångel för företagare utan enbart för en särskild utredare, och det tycker jag att vi kan acceptera. Jag har själv varit särskild utredare, och jag är säker på att fler utredare är kompetenta nog att hantera två frågor som ligger nära varandra men som ligger i olika delar av inkomstskattelagen. En särskild utredare kan hantera krångel, men däremot ska våra företagare i Sverige inte behöva uppleva krångel. Det gör de med dagens regler.
Anf. 48 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar för debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.