Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel

Anf. 138 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi ska återigen debattera reduktionsplikten här i kammaren liksom vi gjorde sent i fjol. Jag tänkte inleda med att titta lite på konsekvenserna, för det var ju en del tal här i kammaren om detta.

Konsekvenserna för dieselpriset i samband med sänkningen av reduktionsplikten blev mer än 4 kronor per liter. För HVO100, som egentligen inte berördes direkt av reduktionsplikten, blev sänkningen mer än 6 kronor.

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar i den skrivelse vi har att behandla här i dag att reduktionspliktslagen inte var genomförbar. Reduktionspliktslagen har sin bakgrund i den miljömålsberedning som tillsattes under det första halvåret 2010 och som bestod av sju av riksdagens i dag åtta partier. Sverigedemokraterna var alltså inte med, och vi bjöds heller inte in till beredningen efter riksdagsinträdet.

Vi vet i dag vad som hände sedan. Miljömålsberedningen beslutade om ett väldigt ambitiöst utsläppsmål för transporter som till stor del skulle uppnås med biodrivmedel. Remissinstanser varnade för oerhörda prisökningar, men man valde att inte lyssna utan hoppades på någonting annat.

Frågan utreddes vidare. I budgetpropositionen 2018 kom förslaget om en reduktionspliktslag. Någon konsekvensanalys värd namnet gjordes dock aldrig av den socialdemokratiska regeringen, och när vi ifrågasatte hur dyrt det skulle bli att transportera sig i vårt land slog man dövörat till. Vad Riksrevisionen nu konstaterar är precis detsamma som vi sverigedemokrater konstaterade innan lagen kom till.

Det kan också nämnas att den socialdemokratiska MP-regeringen var så slug att man samtidigt sänkte skatten på diesel vid genomförandet så att medborgarna inte skulle märka vad regeringen precis hade satt igång. Man hoppades naturligtvis på att produktionen skulle öka i Sverige, att importen skulle minska och att vi skulle få ett lägre pris.

Men, herr talman, importen minskade inte speciellt mycket eftersom inblandningen hela tiden ökade. Priset på biodrivmedel gick inte ned, utan vad vi fick se var ett Sverige med världens högsta dieselpriser, detta i ett stort och glesbefolkat land som är beroende av rimliga priser på transporter av såväl varor som människor.

Herr talman! Reduktionspliktslagen kan tjäna som exempel i historieböckerna på dålig och oövertänkt politik, där man väljer att lyssna till fromma förhoppningar och strunta i att se till konsekvenserna. Reduktionspliktslagen var aldrig hållbar. Folk blev aldrig tillfrågade. Människor fick aldrig veta vilka konsekvenser politiken skulle leda till, och man kunde tidigt se att det inte fanns någon tolerans.

Herr talman! Vi hör nu kritiska röster från vänsterpartierna om att Tidöpartierna saknar en plan för hur vi ska nå Sveriges åtaganden inom ESR. För människor utanför detta utskott kan vi sammanfatta ESR som en EU-förordning som ger varje land krav när det gäller att minska utsläpp inom transportsektor, lantbruk och uppvärmning. Man har också möjlighet till viss flexibilitet via köp av utsläppskrediter utomlands och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Jag kan tycka att det är lite provocerande när man från exempelvis socialdemokratiskt håll efterlyser omedelbar politik för att nå ESR-åtagandet, för vad den socialdemokratiska regeringen gjorde när Sverige förhandlade ESR var att bygga hela den svenska positionen på den gamla reduktionspliktslagstiftningen, en lagstiftning som Riksrevisionen alltså konstaterat inte var genomförbar.

Med detta som grund konstaterade man alltså att det svenska ESRåtagandet inte var något problem - titta, vi har den här reduktionspliktslagen som kommer att göra att Sverige klarar detta utan problem!

Herr talman! Den situation vi har i dag är att det knappt finns något parti i Sveriges riksdag som tycker att den gamla reduktionspliktslagen var bra. Det finns knappt något parti i riksdagen längre som vill ha den gamla reduktionspliktslagen. Hela den svenska förhandlingen rörande ESR-åtagandet byggde alltså på en lagstiftning som vi alla nu vet inte har något stöd i Sveriges riksdag.

Det är det här som har skapat problem för Sverige att nå ESR-åtagandet. Hade den dåvarande regeringen förstått att det här var en dålig och orealistisk lag som man inte kunde bygga den svenska positionen på hade Sverige haft möjlighet att skaffa sig undantag. Man hade kunnat justera det svenska åtagandet, precis som andra länder har gjort. Ett exempel är Malta som har undantag på grund av en väldigt stor banksektor. På samma sätt hade Sverige kunnat arbeta för undantag på grund av att vi vidtog väldigt många åtgärder på uppvärmningsområdet tidigt, på 70, 80- och 90-talen.

Det är alltså inte Sverigedemokraternas fel att det kommer att bli utmanande att nå ESR-åtagandet, och det är inte Sverigedemokraternas fel att man i dag inte kan svara på vad som ska komma i stället när reduktionspliktslagen försvinner från och med 2027.

I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).

Anf. 139 Björn Petersson (S)

Herr talman! Jag må vara ny i miljö- och jordbruksutskottet, men jag blir ändå förbluffad över ledamoten Martin Kinnunen när han tar upp diskussionen om konsekvensanalys och avsaknaden därav.

I Riksrevisionens granskningsrapport som vi i dag ska debattera slås det fast att det saknades fullgoda konsekvensanalyser. Förbluffelsen kommer när ledamoten försöker skylla borttagandet av reduktionsplikten på den förra regeringen, när den regering som Kinnunen och hans parti satt att göra denna förändring inte alls har gjort någon konsekvensanalys. Det finns ju ingen konsekvensanalys!

I och för sig gör ledamoten Kinnunen en del av en konsekvensanalys här när han försöker att ge sken av att Sverigedemokraterna inte skulle bära ansvar för om Sverige inte klarar av att leva upp till målsättningarna i ESR. I själva verket är det ju Sverigedemokraterna som har drivit på och genomfört borttagandet av reduktionsplikten - den reduktionsplikt som rapporten som vi i dag ska debattera mycket riktigt slår fast är en viktig del i att klara målsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Jag undrar hur Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna avser att lösa de åtaganden vi har nu när de väljer att ta bort reduktionsplikten.

(Applåder)

Anf. 140 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Välkommen till miljö- och jordbruksutskottet och våra debatter, Björn Petersson! Vi ser fram emot fler tillfällen.

Sverigedemokraterna tar naturligtvis ansvar. Vi har levererat en klimathandlingsplan som är väldigt tydlig på området. Där tydliggör vi också att vi kommer att ha den här reduktionspliktslagen till 2026. Sedan kommer det att göras en utredning som innan den nuvarande reduktionspliktslagen går ut kommer att presenteras. Därefter kommer frågan att tas vidare.

Herr talman! Konsekvenserna av den gamla reduktionspliktslagen vet vi i dag. Den var väldigt kostsam för det svenska samhället. Vi såg kraftiga prissänkningar när vi justerade reduktionspliktslagen. Mest uppseendeväckande är prisjusteringen som uppstod för HVO100, alltså det bränsle som enbart innehåller HVO. Det är i dag uppenbart att det var ett fåtal företag på den svenska marknaden som tjänade ohyggliga pengar på detta eftersom det ju är marginalprissättning på alla produkter. Det är den sista litern HVO som har betydelse.

Jag noterar en detalj här. Jag har debatterat dessa frågor med Socialdemokraterna under ett par mandatperioder. Under den förra mandatperioden debatterade jag reduktionspliktslagen med Socialdemokraterna. Samma person som jag debatterade reduktionspliktslagen med då är i dag vd för ett av företagen på marknaden, som hade hoppats att tjäna ohyggligt stora pengar på att sälja dyr HVO på den svenska marknaden.

Är det vanligt förekommande i det socialdemokratiska partiet att man försöker kombinera affärsintressen med politik och gå till storbolagen efteråt?

Anf. 141 Björn Petersson (S)

Herr talman! Ledamoten Kinnunen hänvisar i sitt svar till att klimathandlingsplanen ska utredas efter valet 2026. Som jag förstår klimathandlingsplanen innehåller den förslag om ett inhemskt utsläppshandelssystem och idéer om en höjd reduktionsplikt. Det är en tanke som bygger på att vi ska få ned utsläppen genom att öka kostnaderna på bränsle så att efterfrågan minskar, det vill säga hålla igen försäljningen av bränsle utifrån en kostnadsmässig grund.

Då måste jag ställa en fråga till ledamoten Kinnunen, nämligen om Sverigedemokraterna står bakom de tankarna i klimathandlingsplanen som presenterats av ministern.

I övrigt ställer jag mig frågande till hur Sverigedemokraterna resonerar om priset på bränsle på sikt. Det är min bestämda uppfattning att oljan är en ändlig produkt och att priset kommer att fortsätta att öka. Ledamoten hänvisar till den tidigare debatten när Kinnunen påstod att priset skulle minska med 5,50. Det gjorde det inte, utan det minskade med ungefär 4 kronor. Nu en fjärdedel in på året är en fjärdedel av den minskningen borta. Om någonting av den prisminskningen består efter årets slut återstår att se, men på sikt är det inte så. Vad ska vi som bor på landet köra våra traktorer på när priset på olja skenar och det inte finns någon ny produktion av biobränsle?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

(Applåder)

Anf. 142 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag tackar Björn Petersson för frågorna.

Jag kan konstatera att när jag körde förbi pumpen i dag kostade bensin och diesel lika mycket. Det är unikt för dem som har tankat enbart i Sverige sedan reduktionsplikten infördes. Men i alla andra länder är priset för diesel i regel billigare, och vi är på väg mot det även i Sverige. Det är positivt eftersom det visar på att vi har fått ett lägre dieselpris än vad vi hade haft annars. Vi kan också konstatera att dieselpriset i dag är ungefär 10 kronor lägre än vad det var som högst under Socialdemokraternas tid vid makten.

Herr talman! 4 kronor, 6 kronor, 1 krona - det är med ungefär så mycket vi fick en sänkning av de olika bränsletyperna vid årsskiftet. Det har stor betydelse för det svenska samhället och för möjligheten till jobb och tillväxt när vi befinner oss i ett jobbigt kostnadsläge för regionerna och för kommunerna. För regionerna betyder det åtskilliga hundratals miljoner i minskade kostnader. Då har jag inte ens räknat med kommunerna, men det kan mycket väl handla om miljardbelopp. För det svenska samhället som helhet handlar det om minskade kostnader på tiotals miljarder bara under 2024.

Detta är såklart en viktig del i den politik som Sverigedemokraterna står för, det vill säga att minska kostnadsbördan för kommuner, regioner och företag. Vi sverigedemokrater tänker inte återinföra något slags styrmedel som gör att Preem, St1 eller finska Neste tjänar storkovan på gammal socialdemokratisk politik. Det kommer inte att hända. Jag tror definitivt inte att sverigedemokratiska politiker kommer att få fina jobb inom biodrivmedelsindustrin framöver.

Anf. 143 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Det är trevligt att få vara här och debattera reduktionsplikten igen!

Jag reagerade när Kinnunen uttalade att ingen var för reduktionsplikten. Där vill jag påminna om historien. Det var sju partier som tillsammans beslutade om reduktionsplikten. Med de underlag, med deras styrkor och brister, som stod till buds då enades sju partier i Sveriges riksdag om att införa reduktionsplikten och säkerställa att vi kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser. Med den politiken var vi tillsammans på väg att nå vårt riksdagsfastställda mål om minst 70 procent mindre utsläpp från transportsektorn till 2030, vårt etappmål för de nationella utsläppen inom ESR-sektorn till 2030 och vårt bindande åtagande till EU.

När vi röstade om Tidöpartiernas förslag om att kraftigt öka utsläppen genom att minska reduktionsplikten var resultatet på voteringstavlan 147 mot 148. Det hade räckt med att en ledamot från antingen Liberalerna, Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna hade röstat med klimatsamvete, och då hade vi inte haft de kraftiga utsläppsökningarna vi nu ser.

När reformen genomfördes talade Kinnunen om kriser för hushållen. Klimatpolitiska rådet säger att användandet av reduktionsplikten som en regulator av bränslepriser har varit direkt olämpligt. Varför jobbade inte Tidöpartierna i stället med fördelningspolitik för att stötta hushållen när energipriserna stack iväg efter Rysslands invasion av Ukraina?

Anf. 144 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågorna.

Det är korrekt att jag i mitt anförande hävdade att nästan ingen är för den gamla lagen, men det är dock ett miljöparti som tycks vara för den gamla lagen. Det är så jag uppfattar det. Det finns också ett vänsterparti som innan valet inte var för den gamla lagen, men nu är det lite oklart. Det var tydligt när Dadgostar åkte runt med hjälm på huvudet och pratade med journalister. Då var man kritisk, och det lät annorlunda - men det berör inte Elin Söderbergs parti.

Herr talman! Jag vill tydliggöra en viktig detalj, nämligen att utsläppen i världen inte har ökat för att vi har ändrat reduktionspliktslagen. Det finns ingenting som tyder på att produktionen av biodrivmedel har minskat. Vad som har hänt är att biodrivmedlens användningsområde har förändrats. Dels har det flyttat konsumtion av bränsle från vägtrafiken till andra delar av trafiken, dels har HVO flyttats till andra länders marknader.

Det här betyder att vi inte kommer att se någon nettoförändring. Däremot är det korrekt att kalkylerna förändras, men för det globala klimatarbetet har ingen försämring skett över huvud taget. Det finns ingen forskning i världen som har visat att förändringen vid årsskiftet av den svenska reduktionspliktslagen har lett fram till ökade utsläpp av växthusgaser.

På grund av EU:s och Sveriges bokföringsbeslut om hur man bokför utsläppen blir det en direkt förändring, men det är ingen förändring vad gäller utsläppen av växthusgaser i världen. Det som i så fall påverkar, givet att man tror att alla biodrivmedels utsläppseffekt är lika stor som myndigheterna har kommit fram till i sina kalkyler, är att utsläppsminskningen sker tack vare att man producerar bränslena och sedan använder dem någonstans. Men var man använder dem har ingen betydelse.

Anf. 145 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Jag tänker på ordet ansvar och undrar verkligen hur Sverigedemokraterna ställer sig till ordet ansvar.

Vi står inför extremt allvarliga klimatrelaterade risker som drabbar den svenska befolkningen både direkt och indirekt. Det är därför vi har klimatmål, och det är därför vi förväntas kunna leverera en klimatpolitik som skyddar befolkningen från dessa allvarliga risker.

Men med Martin Kinnunens uttalanden här om att utsläppen i världen kanske inte har ökat, att de sker någon annanstans, kan man ju luta sig tillbaka. Det är jätteenkelt. Man behöver inte ta något ansvar alls, varken för Sveriges omställning eller för världens omställning, för gör vi ingenting här är det ju någon annan som kommer att minska utsläppen. Då kommer omställningen att ske någon annanstans.

Det är ett otroligt märkligt sätt att förhålla sig till det som är en av de absolut värsta samhällskriser vi står inför. Det är fastslaget. Vi ser konsekvenserna direkt när det gäller torka som drabbar livsmedelsproduktionen och leder till höjda livsmedelspriser. Vi ser översvämmade källare i Sverige. Vi ser vägar som rasar samman på grund av förvärrade extremväder.

Vi ser att antalet dagar per år ökar när det i regioner kommer att vara så varmt att det utgör en livsfara för människor. Det kommer givetvis att leda till indirekta effekter i form av klimatflyktingar och civil oro som ger säkerhetspolitiska effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Det här är en bredd av konsekvenser som vi i politiken måste ta ansvar för att hantera. Men Sverigedemokraterna vill uppenbarligen inte ta något ansvar alls.

Anf. 146 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Det gick långt i Elin Söderbergs replik - vi kom till och med in på migrationsfrågorna.

Då vill jag understryka att den senaste statistiken och alla indikatorer på migrationsområdet ser bra ut. Antalet asylsökande går ned. Antalet uppehållstillstånd går ned. Antalet anhöriginvandrare går ned. Och då har vi bara börjat skrapa på ytan. Stora delar av Tidöavtalet återstår, så jag är övertygad om att vi kommer att kunna få ned migrationen ännu mer.

Det kommer inte att påverkas det minsta av hur reduktionspliktslagen är utformad. Det finns ingen direkt koppling här, vill jag hävda. Reduktionspliktslag och migrationsflöden är olika frågor.

Herr talman! Jag konstaterade att reduktionspliktslagens förändring inte kommer att påverka utsläppen i världen. Det har att göra med att det råder stor brist på biodrivmedel i Europa och i världen som helhet. Vi har brist på biodrivmedel till fartyg. Vi har brist på biodrivmedel till flyg.

Vi har reduktionsplikt också för flyget i Sverige som också bör förändras. Men det löser bolagen genom att betala pliktavgiften, för det finns inte tillräckligt mycket att tanka. Det är alltså en reduktionspliktslag som fungerar dåligt. Här kan man jobba med att styra om HVO så att vi har HVO till flyget, för flyget är mycket svårare att ställa om och elektrifiera än vägtrafiken är.

Vägtrafiken kommer sannolikt att bli väldigt elektrifierad ganska snart. Men det kommer nog inte att ske redan 2030, utan det kommer sannolikt att accelerera under 30-talet. Det är det vi kommer att se.

Herr talman! Jag vill understryka att reduktionspliktslagens förändringar inte kommer att få några negativa effekter på migrationsflödena till Sverige.

Anf. 147 Björn Petersson (S)

Herr talman! Vi ser runt om i världen redan påtagliga effekter av klimatförändringarna. Tundra tinar. Glaciärer smälter. Haven blir varmare. Förändringarna i klimatet med ökat extremväder, höjd havsnivå och torka hotar framtida generationers samhällen och med det svenskt välstånd.

Vi behöver ta ansvar för situationen och göra allt vi kan för att hejda utvecklingen och mildra konsekvenserna. Detta kan inte lämnas till var och en att själv hantera. Vi måste lösa det tillsammans.

Därför har vi i FN och EU satt upp gemensamma mål för bland annat minskade utsläpp av växthusgaser.

Därför har vi i Sveriges riksdag beslutat om bindande mål för minskningen av våra koldioxidutsläpp i transportsektorn. För att klara det krävs en omställning till förnybara bränslen. Reduktionsplikten, att blanda ut fossila bränslen med biobränsle, är en del av den omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om reduktionsplikt för bensin och diesel.

Vi socialdemokrater välkomnar att Riksrevisionen har granskat utformningen av reduktionsplikten. Riksrevisionens arbete är avgörande i att säkerställa en effektiv och ansvarsfull klimatpolitik.

Samtidigt blir det lite tragikomiskt. Riksrevisionens granskning är gjord innan Sverigedemokraternas marionettregering stympade reduktionsplikten och skickade ned nivån från 30,5 procent till 6 procent.

Herr talman! Vi är djupt oroliga över regeringens och Sverigedemokraternas beslut att så radikalt minska nivåerna i reduktionsplikten. Det är väl uppenbart för alla att vi genom att elda 4 miljoner liter diesel mer per dag ökar utsläppen. Det kommer att bli svårt, för att inte säga omöjligt, att nå målet om minskade utsläpp till 2030.

Vi riskerar att få betala stora miljöböter till EU om vi missar målet, någonstans mellan 15 och 50 miljarder kronor - pengar vi hade kunnat använda till annat.

Det är illavarslande med ökade utsläpp och risk för böter, men det är långt ifrån det enda som oroar oss.

För oss socialdemokrater handlar den gröna omställningen om mer än minskade utsläpp och mer än mildrade klimatförändringar. För oss socialdemokrater handlar den gröna omställningen om att säkra investeringar i vårt land och att säkra framtidens sjysta jobb och med det våra kommande generationers välfärd.

För att lyckas behöver vi leda omställningen. Regeringens minskning av reduktionsplikten kastar oss längst bak i klungan. Näringslivet och investerarna förfäras. Industrins investeringar i ny teknik och i inhemsk produktion av biodrivmedel hotas nu av regeringens agerande.

Vi oroas också över vilka alternativ till reduktionsplikten som SD-regeringen kommer att driva igenom och vilka kompensationsåtgärder den kommer att föreslå.

Riksrevisionen pekar i sin granskning på alternativet att flytta en del av ansvaret för utsläppsminskningen från transportsektorn och lägga över det på jordbruket och skogen.

Att ställa krav på jordbruket att minska sina utsläpp och återbeskoga jordbruksmark och att minska avverkningen i skogen för att öka kolinlagringen, är det vad SD-regeringen kommer att föreslå?

Ska vi lägga miljarder på att köpa in utsläppsrätter i EU? Är det vad SD-regeringen kommer att föreslå?

Från ministern och i dag från ledamoten Kinnunen får vi höra att klimathandlingsplanen ska lösa minskade utsläpp med ett nationellt utsläppshandelssystem. Är det vad SD-regeringen kommer att föreslå - att minska utsläppen genom prisökningar för att minska efterfrågan och höja priset på bensin och diesel så att folk inte har råd att tanka?

Vi är oroliga över SD-regeringens avsaknad av konsekvensanalys i sänkningen av reduktionsplikten och oroliga över avsaknaden av reella politiska alternativ.

Herr talman! I sin granskning drar Riksrevisionen slutsatsen att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Framför allt i målet för inrikestransporter till 2030 anses det bidra till en rimlig kostnad jämfört med alternativen. Men granskningen har också visat att den tidigare utformningen av reduktionsplikten med en årlig ökning för diesel upp till 66 procent 2045 inte är genomförbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Vi socialdemokrater ser allvaret och är beredda att ta ansvar. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Sverige behöver en ny väg framåt. Regeringens egna expertmyndigheter Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tydliga med att vi inte klarar målen utan reduktionsplikten. Samtidigt behöver vi hitta en genomförbar och hållbar väg framåt.

Vi kallar vårt förslag Sverigebränslet. Vi föreslår i stället en hållbar inblandning av biodrivmedel som är fastlagd över tid och ökar förutsägbart och stabilt. Med start från 2024 ska nivån på basinblandningen vara 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Detta är en väg framåt som ger Sverige möjlighet att nå målet 2030 och ger industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs för att våga investera i Sverige.

Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det gäller bränslepriserna. Det befintliga systemet för reduktionsplikten är inte tillräckligt flexibelt.

Vi tror därför att det är rätt väg framåt att en del av Sverigebränslet är en så kallad tilläggsinblandning. När priset på världsmarknaden går upp kan man minska inblandningen, och när produktionen av biodrivmedel i Sverige har kommit igång i större skala och priset blir lägre kan tilläggsinblandningen öka. Vi vill se en sänkt reduktionspliktsavgift, och vi vill gå över till den europeiska dieselstandarden MK3.

Vi anser även att Sverige måste jobba hårt på EU-nivå för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte ska beskattas på samma sätt som fossila bränslen.

Sammantaget kan vi med vårt förslag också spara miljarder skattekronor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala böter till EU. Vi socialdemokrater anser att det finns mycket bättre saker att använda de miljarderna till, till exempel till att lösa sjukvårdskrisen.

Fru talman! Sammanfattningsvis är klimatförändringarna här och nu och kräver åtgärder. Ju mer ökade utsläpp i dag, desto tuffare, dyrare och mer ingripande åtgärder krävs i framtiden. Vi borde inte skjuta över mer av detta på våra barn utan här och nu ta ansvar och göra allt vad vi kan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Anf. 148 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag tackar Björn Petersson för ett gott anförande. Det var mycket intressant att lyssna till.

I redogörelsen för Socialdemokraternas förslag nämndes ett antal procentsatser för biodrivmedelsinblandning från 2024 och framåt som är lägre än den tidigare kurvan för reduktionsplikten.

Jag undrar om Socialdemokraterna kan lyfta fram några av de ytterligare åtgärdsförslag som man vill lägga till för att säkerställa att vi samtidigt når ESR-åtagandena och de nationella klimatmålen till 2030.

Anf. 149 Björn Petersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag tackar ledamoten Elin Söderberg för frågan.

Det stämmer att i det socialdemokratiska förslaget till lösning, Sverigebränslet, föreslår vi en lägre inblandning av biodrivmedel än den i det förra systemet. Det var innan Sverigedemokraternas marionettregering så drakoniskt drog ned på inblandningsnivån i reduktionsplikten från 30,5 procent till ynka 6 procent.

I vårt förslag föreslår vi 19,3 procent, en lägre nivå som vi gör bedömningen inte ska ha samma radikala effekt på prissättningen. Vår tillverkningsindustri ska få tillräckliga förutsättningar att bygga upp en inhemsk produktion, som vi anser behövs för framtiden.

Elin Söderberg frågar mig mycket förtjänstfullt om våra övriga förslag för att klara våra åtaganden i ESR. Där får jag hänvisa till mina partikamrater. Eftersom det är min andra vecka i miljö- och jordbruksutskottet och jag precis har hunnit läsa in mig på det här ärendet får jag nog skicka frågan vidare.

Anf. 150 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Tack, Björn! Det är bra att man kan dra ny-på-jobbet-kortet ibland.

Jag vill särskilt lyfta fram att det som vi från Miljöpartiets sida ser är att förutsättningarna minskar att nå våra klimatåtaganden till 2030. För att nå både nationella mål och vårt bindande EU-åtagande är just omställningen inom transportsektorn helt central. Det finns då tre områden som vi behöver arbeta med. Det första är ett transporteffektivt samhälle, att vi säkerställer att den totala energianvändningen för vår mobilitet, både persontransporter och godstransporter, i landet kan minska. Det andra är att vi ska jobba med elektrifiering eller utbyte av fordon. Till exempel vill vi återinföra elbilsbonusen och ha en särskild glesbygdsbonus när det gäller elbilsbonusen. Det tredje området handlar om att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan, där reduktionsplikten har varit helt central.

Det behövs kraftfulla reformer inom alla dessa tre områden. Om det görs mindre på det tredje området, när det gäller att byta ut drivmedlet i den befintliga fordonsflottan, kommer det att behövas väldigt kraftfulla åtgärder för ett transporteffektivt samhälle eller för att byta ut fordonsflottan mycket snabbare än vad som sker på marknaden i dag. Det finns tekniska begränsningar inom områdena ett och två. Därför har vi från Miljöpartiets sida förordat en högre inblandning av biodrivmedel. Annars är det svårt att få ihop kalkylen.

Anf. 151 Björn Petersson (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en god redogörelse för de tre områden som det behöver jobbas med. Jag känner igen dem från våra dokument.

Jag delar ledamotens uppfattning om den utmaning som vi har framför oss. Jag delar också ledamotens uppfattning att det kommer att behöva göras mer på de andra områdena utifrån att vi i vårt förslag gör mindre, enligt kalkylerna, på detta område. Anledningen är, som Riksrevisionens rapport visar på och som vi debatterar i dag, att nivån som vi tidigare hade i våra kalkyler inte är genomförbar. Därför behöver vi hitta en lösning som ska vara genomförbar. Vi ska kunna säkra uppbyggnaden av den inhemska produktionen och hålla en rimlig kostnad för drivmedel för folket, så att vi får en folklig acceptans för den omställning som vi måste göra och så att vi får bränslen som mina syskonbarn kan köra morfars traktor på när den dagen kommer då oljan inte räcker till.

Anf. 152 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Strax före årsskiftet hade det socialdemokratiska partiet en övning och gick sedan ut i medierna och talade om att man hade haft fel om väldigt många saker. Man hade haft fel om migrationspolitiken och om feminismen. Man hade också väldigt fel om klimatpolitiken. Man hade en politik som hade serverat morötter till rika, tror jag att en socialdemokratisk företrädare uttryckte det.

Fru talman! Det som slår mig lite nu när vi har den här debatten om den gamla socialdemokratiska reduktionspliktslagen är att ödmjukheten och självkritiken lyser med sin frånvaro i ledamotens anförande, för det var ju en socialdemokratisk lagstiftning som fullständigt dömdes ut av Riksrevisionen.

Jag undrar lite över självkritiken när det gäller den mycket dåliga socialdemokratiska klimatpolitik som bedrevs under den socialdemokratiska regeringen. Det är visserligen lite oklart om det var Miljöpartiets fel eller om det också var Socialdemokraternas fel. När det kommer till det socialdemokratiska partiet är det ju oftast någon annans fel. Detta får ledamoten samtidigt gärna klargöra.

Har ni fortfarande åsikten att den gamla klimatpolitiken hade brister, att den delade ut morötter till rika och att den drabbade svaga hushåll på landsbygden, eller har ni vänt blad nu och tycker att ni gjorde allting rätt under er tid vid makten?

Anf. 153 Björn Petersson (S)

Fru talman! Ledamoten Kinnunen får det att låta som att Socialdemokraterna i framtagandet av en ny inriktning för politiken och omprövningar skulle ha svängt helt om. Det är inte sant. Grundprinciperna ligger kvar. Det är att vara socialdemokrat.

Ledamoten pratar om morötter till de rika med en företrädare för Socialdemokratiska arbetarepartiet, som har jämlikhet som en av sina grundläggande parametrar. För oss utgör fördelningspolitik grunden; det finns i vårt dna. Detta blir svårt att bemöta på annat sätt än att det för mig är löjeväckande.

Kinnunen fortsätter med att anklaga Socialdemokraterna för att alltid skylla på någon annan - detta efter att Kinnunen i sitt anförande inte gjort annat än att skylla på andra. Han säger att om regeringen nu inte klarar att nå upp till ESR-målen på grund av att Sverigedemokraterna velat sänka reduktionsplikten är detta den förra, socialdemokratiska regeringens fel.

Jag håller inte med om Kinnunens beskrivning av mitt parti som ett parti som inte tar ansvar när vi haft fel. Jag vill påminna om att jag i mitt anförande konstaterade att Riksrevisionen slagit fast att den mall och den plan som fanns inte håller och att vi har omprövat vår politik och har en ny idé, som vi ser ska hålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Jag vill också påminna om att man när beslutet fattades trodde att det skulle hålla, men det gjorde det inte. Nu har vi omprövat, och nu gör vi om.

(Applåder)

Anf. 154 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi naturligtvis den påstådda socialdemokratiska omsvängningen i klimatpolitiken.

När det gäller morötter till rika kan jag dela ledamotens uppfattning att det inte lät bra utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv, men det var trots allt detta en partikollega till ledamoten sa i Sveriges Radio.

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle försöka få lite mer klarhet i Socialdemokraternas nya politik vad gäller biodrivmedel och reduktionsplikt. Man har presenterat något slags servettskiss som man kallar Sverigebränsle. Det kanske är något slags bidrag man ska införa. Man säger att man ska ha en viss nivå, men den ska vara flytande. Man ska alltså kunna sitta där och programmera om inblandningen.

Jag vet inte riktigt hur detta ska gå till, för priserna på världsmarknaden för alla råvaror - oavsett om det är etanol, HVO, olja, diesel eller bensin - varierar extremt kraftigt. Så jag undrar hur det ska gå till när man ska försöka finjustera inblandningen. När priset blir lågt ska man skruva upp den, och en vecka senare ska man sänka den, när bolagen enligt uppgift behöver kanske ett halvår på sig för att handla upp sina biodrivmedel. Jag undrar hur den här finjusteringen ska gå till, när företagen behöver så lång tid på sig att förbereda sig för inblandningsnivån.

Hur ska man kunna veta hur mycket högre pris Socialdemokraterna vill ha? Det förslag ni har lagt fram innebär en chockhöjning av reduktionsplikten som kommer att kraftigt höja priset vid pump, vilket kommer att leda till kostnader för kommuner, privathushåll, regioner och företag på åtskilliga miljarder varje år. Kan ledamoten här och nu tala om hur mycket dyrare det ska bli om Socialdemokraterna får bestämma?

Anf. 155 Björn Petersson (S)

Fru talman! Jag har inte suttit i miljö- och jordbruksutskottet särskilt länge, men socialdemokrat har jag varit länge. Klimatpolitiken har för mig alltid haft samma inriktning och har det fortfarande. Sakpolitiska förslag förändras bitvis; det skruvas i dem och tvistas om dem. Vi står fortfarande upp för reduktionsplikten. Vi har en annan variant nu än innan för att den ska vara möjlig att genomföra. Detta är för mig socialdemokrati: att det ska vara möjligt att genomföra politiken. Jag kan tycka att det är en grundläggande princip.

Klimatpolitiken i övrigt handlar för mig som socialdemokrat om att vi ska säkra omvärlden för våra kommande generationer - säkra välståndet för dem som kommer efter oss.

Kinnunen frågade mig om kostnader. Han nämner kommuner och så vidare. Det är alldeles riktigt att bränslet blir lite dyrare när vi blandar ut det. Men att se till kostnaden på en enda utgiftspunkt, för privatpersoner, kommuner eller regioner, blir befängt. Det handlar om den totala kostnaden.

Sverigedemokraterna har lyckats sänka kostnaderna här och nu, 2024. Bränslepriserna kommer att fortsätta stiga. Om vi inte lyckas bygga en inhemsk produktion kommer vi inte att ha framtidens billiga bränsle. Då kommer vi att tvingas köpa det svindyra bränslet från andra som producerar. Det kommer att bli tokdyrt för dem som kommer efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

De kommer dessutom att behöva betala av på de straffavgifter eller böter som vi får betala - eller vilka andra lösningar man nu ska hitta på för att försöka nå våra klimatpolitiska mål. De kommer att få betala, fast inte vid pumpen. De kommer inte att se räkneverket ticka när de står och tankar, vilket är frustrerande. Jag vet; jag bor på landet. Jag tankar min gamla dieselkombi alldeles för många gånger i veckan, så jag vet hur frustrerande det är. Men den alternativa kostnaden blir för hög.

(Applåder)

Anf. 156 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Vissa socialdemokrater verkar visst ha missat att vi har en moderatledd regering. Ulf är statsminister; han är moderat. Romina, som är liberal, är vår klimatminister. Att hävda något annat är respektlöst, både mot väljarna, som har gett oss detta mandat, och mot demokratin. Jag vet att Socialdemokraterna både vet och kan bättre.

Fru talman! Att sänka reduktionsplikten är legitimt av flera skäl.

För det första: Dyr bensin och diesel påverkar dem som bor på landsbygden allra mest. Det skapar en orättvis fördelning av bördan när landsbygden tvingas stå för kostnaderna för omställningen. Detta leder till en bristande acceptans för klimatpolitiken.

För det andra: Riksrevisionens rapport är väldigt tydlig. Reduktionspliktens utformning baserades på bristfälliga underlag och konsekvensanalyser. Den var inte genomförbar, och det fanns stora risker med att i så hög grad förlita sig på ett styrmedel för att nå klimatmålen.

För det tredje: Av dem som röstade i valet i Sverige 2022 röstade 95 procent på partier som lovade att på något sätt sänka bränslepriserna. Detta är alltså i grunden en demokratifråga, en rättvisefråga och en rimlighetsfråga.

Det har lagts en alldeles för tung börda på den som är beroende av bilen i sin vardag. I många delar av landet är bilen det enda möjliga färdmedlet för att ta sig till arbetet, skjutsa barnen till fotbollsträningen eller besöka föräldrarna på äldreboendet. Det är varken rätt eller rättvist att den som är beroende av bilen ska behöva dra det tyngsta lasset genom höga skatter på drivmedel.

Vi måste minska utsläppen så fort som det bara är möjligt, och vi måste göra det på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Vi vet att den globala uppvärmningen beror på människan. Få ifrågasätter nu för tiden om vi ska minska utsläppen - frågan är snarare hur.

Ska vi nå nettonoll krävs både tillväxt och höga klimatambitioner. Vi behöver ett konkurrenskraftigt näringsliv som tar oss framåt i den gröna omställningen, och vi behöver alla vara en del av den resan. Detta förutsätter legitimitet för klimatpolitiken.

Vi kan inte backa in i framtiden. Att införa förbud och tvång som står över både folkets vilja och ekonomiskt ansvarstagande skulle slå ut vårt näringsliv och göra oss alla fattigare. Det skulle stoppa utvecklingen och kasta oss tillbaka till en tid som jag inte tror att särskilt många vill tillbaka till. Det var faktiskt inte bättre förr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Att minska utsläppen till noll är egentligen rätt enkelt. Det är bara att enligt lag förbjuda alla utsläpp inom Sveriges gränser. Det är något vi skulle kunna göra under nästkommande votering.

Men att införa en så kallad klimatdiktatur, som vissa aktivister förespråkar, är inte vägen att gå. Det är inget väljarna vill ha, och jag vägrar kompromissa med demokratin för att blidka de personer som sitter här utanför och blockerar ingången till demokratins hjärta. Det finns många sätt att engagera sig för klimatet, men att blockera ingången till skyddsobjekt är oacceptabelt.

Den här regeringen fick ett mandat i valet 2022. Det var ett mandat för förändring, och att sänka reduktionsplikten var högt prioriterat. Det måste finnas en acceptans i klimatpolitiken. Människorna som påverkas, det vill säga hela Sveriges befolkning, måste känna att de är en del av omställningen, att de litar på den och att den är rimlig. Vi kan konstatera att reduktionspliktens höga nivåer inte vann någon rungande acceptans. Givet den stora kritik som kommit, inte minst från Riksrevisionen, är det då fullt naturligt att göra ett omtag. Politiken måste ibland våga ifrågasätta gamla sanningar.

Att biobränslena inte används i våra personbilar är inte avgörande för det globala klimatet. De kommer att göra stor nytta i tunga maskiner, i flyg, i fartyg och i de sektorer som är mycket svårare att elektrifiera. För personbilar är det av största vikt att vi nu lägger fokus på att elektrifiera. Det innebär att ha ett stabilt och väl fungerande energisystem som möter de växande behoven och att bygga ut laddinfrastrukturen, vilket är någonting som regeringen storsatsar på.

Vi vill följa en mer långsiktigt hållbar bana, en bana som innebär att omställningen är en konkurrensfördel och som gör att andra länder faktiskt vill följa efter. Klimatfrågan är global, och därför måste även lösningarna vara det. Vi ska både minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och uppmuntra andra länder att höja sina klimatambitioner. Enda sättet att göra det är att visa på det välstånd som kan byggas genom klimatsmarta, långsiktigt hållbara åtgärder.

Sverige ska vara ett grönt föregångsland. Tyvärr kommer inget annat land i världen att vilja ta efter det svenska exemplet om det enda vi har att visa upp är höga priser, ett instabilt energisystem och lägst tillväxt i EU. Sverige ska vara ett föregångsland genom att få andra länder att följa efter. Lyckas vi inte med det är vi dåliga förebilder.

Fru talman! Många faktorer spelar in i prisbilden för bensin och diesel. Vi lever i en orolig omvärld, men att Sverige ensamt gick fram med högst krav i EU var inte att ta människors situation på allvar. Många hushåll och företag är fortsatt pressade, inte minst av inflationen som vi nu ser börjar sjunka, men det är respektlöst och oansvarigt att tvinga den del av befolkningen som är beroende av bilen att stå för den notan.

Vid årsskiftet såg vi en tydlig sänkning av priset vid pump. Det spelar roll vem som styr i Sverige.

(Applåder)

Anf. 157 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Riksrevisionen har alltså undersökt reduktionsplikten och har viss berättigad kritik, till exempel när det gäller konsekvensanalyser. Vad som däremot är tydligt är att den är väldigt kostnadseffektiv. Det står i samma rapport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Det är intressant att titta på olika scenarier för vägen framåt. Helena Storckenfeldt och jag är nog överens om - tror jag - att vi ska nå klimatmålen till 2030. För att vara snälla kan vi utgå från EU:s klimatmål, som är något lägre än de svenska. Konjunkturinstitutet har i sin miljörapport analyserat olika scenarier för att se vad priset vid pump behöver vara 2030 för att vi ska nå målen utifrån olika politiska förutsättningar.

Ett av scenarierna är en låg reduktionsplikt, det vill säga den vi nu har med den här regeringen, och en stark elektrifiering. Då får man dessutom komma ihåg att denna elektrifiering baseras på en återinförd miljöbilsbonus och en fördubblad beskattning på förbränningsmotorer. Det är alltså en kraftfullare politik än den som regeringen för med framför allt satsningen på laddstolpar. Med den politiken och i det scenariot landar bensin- och dieselpriset 2030 på 40-45 kronor. Det är vad som krävs för att nå klimatmålen.

Ett annat scenario är ungefär som Centerpartiets politik: sänkt skatt på förnybara drivmedel och en justerad men återinförd reduktionsplikt som är möjlig att genomföra, vilket också vår energimyndighet och vårt naturvårdsverk har visat. Då landar priset på 20-25 kronor per liter.

Hur, Helena Storckenfeldt, ska ni kunna klara av att hålla priset på bensin och diesel lågt med den politik ni för om ni samtidigt ska nå klimatmålen? Det finns inget scenario som klarar av att få ihop den kalkylen.

(Applåder)

Anf. 158 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Riksrevisionen var väldigt tydlig i sin granskning av reduktionsplikten. Det fanns flera olika delar som det är viktigt att vi tar hänsyn till. Det önskar jag att vi hade gjort på ett mycket tidigare stadium. Jag vet att historiebeskrivningen är, precis som Elin Söderberg tog upp tidigare, att vi var sju partier som stod bakom den reduktionsplikt som föreslogs då. Det jag tycker är positivt är när politiker vågar tänka om.

Jag är absolut intresserad av de förslag som Centerpartiet har lyft fram och ser fram emot att titta närmare på dem. Vi har nu dragit ned reduktionsplikten till 6 procent fram till 2026, och sedan har vi sagt att det ska komma en utredning för att se hur det ska se ut framöver. Jag utesluter ingenting.

Det vi måste se till är att vi har en legitimitet för klimatpolitiken, att vi inte ställer en grupp mot en annan och att inte en grupp måste ta hela bördan. Det togs upp ett exempel om fördelningspolitiska åtgärder, och det tycker jag absolut är intressant att titta på. Det vi vet är dock att vi inte kan lägga alla ägg i samma korg som heter reduktionsplikten, för det är då vi har fått se de här chockpriserna.

Vi vet att det inte är en hållbar väg framåt. Vi vet att den nivån inte ens hade varit möjlig att fullfölja. Då är det väl givet att vi måste ta ett steg tillbaka och göra ett omtag, och det är det vi gör just nu i och med att vi har sänkt plikten till EU:s miniminivå på 6 procent. Det tycker jag är bra. Jag ser dock fram emot att se vilka fler åtgärder vi kan införa för att se till att nå klimatmålen på ett hållbart och långsiktigt sätt så att alla är med på tåget samtidigt.

Anf. 159 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Problemet är att den här regeringen gör det hela bakvänt. Först slopar man saker, och sedan säger man att det eventuellt ska komma andra saker senare. Det är trevligt att man vill lyssna på saker som Centerpartiet säger nu, men detta har vi ju sagt länge.

Det går utmärkt att sänka priset vid pump och inte öka utsläppen utan snarare fortsätta att sänka dem. Konjunkturinstitutet säger precis samma sak. Naturvårdsverket har visat på samma sak. Energimyndigheten har visat på de tiotusentals arbetstillfällen som hade kunnat skapas. Ändå har regeringen valt att göra detta.

Om det nu finns en annan lösning som minskar priset vid pump och samtidigt minskar utsläppen blir min fråga till Moderaterna: Varför valde ni inte den vägen?

Anf. 160 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Det var väldigt tydligt, och jag tog upp det i mitt anförande, vad Riksrevisionen hade kritik mot: att reduktionsplikten baserades på bristfälliga underlag och bristfälliga konsekvensanalyser och att den inte var genomförbar. Bara en sådan sak gör det tydligt för mig att man måste backa ordentligt och göra ett omtag. Det går inte att bara låta någonting sådant fortsätta. Dålig politik ska bort - så är det! Så måste politiken funka. Vi kan inte tillåta dålig politik att vara fast bara för att det inte är Rickard Nordin som är statsminister. Dålig politik måste man göra ett omtag kring. Man måste våga tänka om. Gamla sanningar får inte lov att leva kvar för sakens skull.

Därför har vi sänkt reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilken är 6 procent, och sagt att det ska göras en utredning för att se vad som faktiskt är genomförbart. Er reduktionsplikt var inte det.

De som bestämmer är folket, väljarna. Det är de som har gett oss förtroendet att få vara i denna kammare, uttrycka våra åsikter, trycka på knappen och votera. De allra flesta av dem, 95 procent, har röstat på ett parti som gick till val på att sänka bränslepriserna på ett eller annat sätt. Det har vi gjort, och det står vi rakryggat upp för.

Anf. 161 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag reflekterade över många saker i Helena Storckenfeldts anförande och har många punkter att ta upp. Vi får se om det blir en tydlig tråd.

Till att börja med reflekterade jag över att Helena Storckenfeldt nämnde att man inte ska satsa för mycket på en åtgärd, med hänvisning till reduktionsplikten. Då blir min fråga vad Moderaterna har infört i stället. Vi ser nämligen inte att det har kommit förslag på flera åtgärder för att ersätta reduktionsplikten. Man har i stället sänkt reduktionsplikten, ökar utsläppen kraftigt och lägger allt ansvar på kommande regering genom den aviserade utredningen i klimathandlingsplanen.

En annan sak jag reagerade på var att utsläppen ska minska på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Att minska utsläppen på ett sätt som är långsiktigt hållbart är för mig att säkerställa att vi minskar utsläppen tillräckligt snabbt för att undvika de absolut värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Vad bedömer Moderaterna är ett långsiktigt hållbart sätt? Är det en takt som leder till två graders global uppvärmning, en takt som leder till tre graders global uppvärmning eller en takt som leder till fyra graders global uppvärmning?

Helena Storckenfeldt nämnde också att vi är överens om att vi ska göra klimatomställningar och att det inte är en debatt om om. Min bestämda uppfattning är att vi i dag inte har en debatt om hur vi ställer om. Det är nämligen extremt stora skillnader mellan Tidöpartiernas klimatpolitik och Miljöpartiets klimatpolitik. Om Tidöpartierna eller Moderaterna kunde presentera en alternativ politik för att minska utsläppen lika mycket skulle vi ha en debatt om hur. Men i dag har vi en debatt om om.

Anf. 162 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Biodrivmedel kommer att användas alldeles oavsett. Min kollega Martin Kinnunen gav ett tydligt exempel på att det är i själva produktionen av det som vi ser utsläppsminskningarna. Det handlar inte om att det används exakt i min bil hemma i Halland utan om att biodrivmedel används.

Vi vet att det finns en guldmarknad på EU-nivå och i Sverige för att få fler olika sektorer att använda biodrivmedel. Vi har inte gjort det olagligt att producera biodrivmedel. Jag förstår alltså inte den diskussionen.

Vi har gått fram med kraftfulla förslag för utbyggnad av laddinfrastruktur, och vi har öppnat upp för ny kärnkraft i Sverige. Det är grunden i klimatpolitiken. För att vi ska klara klimatomställningen krävs det energi. Om vi inte har någon energi kommer vi aldrig att lyckas. Det är ett faktum att elektrifieringen krävs för att vi ska klara klimatomställningen.

Anledningen till att vi i Sverige har lyckats minska utsläppen sedan 70talet är vår fossilfria energimix som baseras på vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. När man plockade bort en av dem, vilket Miljöpartiet deltog i att göra i förtid - det var för övrigt otroligt oansvarigt - såg vi tydliga konsekvenser. Vi såg utsläppsökningar.

Det är tydligt att det är bra att det inte är Miljöpartiets politik som styr längre. Den är nämligen inte långsiktigt hållbar. Den lyckas minska utsläppen på kort sikt. Men den ökar inflationen, den belånar oss upp till tänderna och den vill att vi backar in i framtiden. Den vill att man slutar resa, att man slutar producera och att man slutar köpa. Det är inte vägen framåt.

Vi tror på en framtid som faktiskt är möjlig, en framtid som är grön och en framtid där Sverige är ett föregångsland inom klimatomställningen. Då krävs moderat politik.

Anf. 163 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag får börja med att dementera hela den harang som Helena Storckenfeldt avslutade sin replik med. Jag ber alla att se till vilken klimatpolitik Miljöpartiet de facto driver och bilda sig en uppfattning utifrån det.

Vi ser att det behövs en klimatomställning som leder till välstånd i hela landet. När Miljöpartiet satt i regeringen ökade svensk ekonomi - den var urstark - samtidigt som vi kraftfullt minskade utsläppen, på kort sikt och på lång sikt. När Miljöpartiet satt i regeringen var Sverige också ett starkt föredöme. Andra länder såg på Sverige och tänkte: Hur kan vi göra som Sverige när det gäller klimatomställningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Men nu har regeringen kraftigt ökat utsläppen, så att Sverige blir en bromskloss även i EU. Det finns fossillobbyism som hänvisar till Sveriges omsvängning på grund av Tidöpartierna. Vi är inte alls det föredöme som vi skulle kunna vara.

Helena Storckenfeldt säger alltså en sak, där jag verkligen delar uppfattning, nämligen att Sverige ska göra en omställning som leder till starkt välstånd och till att vi är ett föredöme så att andra vill följa efter på den väg vi väljer, men i handling agerar regeringen på ett sätt som gör så att Sverige inte längre blir ett föredöme.

När det gäller att biodrivmedlen kan göra nytta på andra platser är det ett otroligt märkligt förhållningssätt. I miljö- och jordbruksutskottet behandlar vi många andra politikområden, till exempel livsmedelsproduktion. Det görs jättemycket inom politiken för att främja den inhemska livsmedelsproduktionen. Tänk om man skulle säga: Vi har inte förbjudit den svenska livsmedelsproduktionen. Därför behöver vi inte göra någonting, eller kan försvåra för den. Det är ett otroligt konstigt förhållningssätt som Moderaterna har endast till reduktionsplikten. Det ser jag mycket allvarligt på.

Anf. 164 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Jag vill säga kort och gott att det inte stämmer att Sverige inte skulle vara en stark röst internationellt. Vi har fortfarande bland de lägsta utsläppen per capita i världen och är fortsatt en stark röst internationellt när det gäller klimatarbete.

Det som spelar mest roll är vilka effekter vi ser. Vilka är det som faktiskt vågar följa vårt exempel? Och vilka exempel har vi egentligen att erbjuda andra länder?

Det är utvecklingen i världen i stort vi talar om. Vi vill att den ska ske på ett socialt hållbart sätt. Vi vill att utvecklingsländer nästan ska kunna skippa det steg som vi i Sverige var tvungna att ta och som innebar att vi släppte ut majoriteten av våra utsläpp. Vi vill att andra länder ska kunna skippa det steget.

Då krävs det att vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv. Då krävs det att vi har en helhetssyn på hur omställningen i Sverige görs. Då krävs det att vi har god ekonomi. Det är intressant att Miljöpartiet talar sig varma för klimatansvar och ansvar generellt när det kommer till klimatet. Men de tar inte ansvar när det kommer till budgeten. De lägger fram en budget med underskott. I en redan tuff ekonomisk situation ser de till att vi får det ännu svårare i Sverige.

Ekonomiskt ansvarstagande hänger ihop med klimatomställningen, vare sig Miljöpartiet vill det eller inte. Där står vi starka. Det är bestämt att vi måste fokusera på att få ned inflationen. Om vi inte gör det blir vi alla fattigare, och då har vi inga pengar att spendera på klimatomställningen i morgon.

Anf. 165 Björn Petersson (S)

Fru talman! Ledamoten Storckenfeldt besvärade sig över hur jag uttryckte mig om vem som styr regeringen. Jag får göra ledamoten besviken, men det är så det resoneras ute i byggbodarna i Sverige. Även om jag och mina kamrater inte är välutbildade kan vi räkna. Ledamotens parti, Moderaterna, är tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna samlat färre än vi socialdemokrater är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Ledamoten talade om att få väljarnas förtroende. Partierna har absolut fått förtroendet. Det ska vi också ha respekt för.

För mina kamrater i byggbodarna är det tydligt vem som styr regeringen. Det närmaste en ursäkt som ledamoten kommer att få från mig är att det gläder mig att mitt uttalande väcker anstöt.

Ledamoten pratade om ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det behöver vi. Och vi behöver leda omställningen - det har jag hört ledamoten säga - för att komma framåt och få ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Jag är orolig över de här frågorna. Vi behöver bygga inhemsk produktion. Hemma i mitt län, Kalmar län, står Södra Skogsägarna i begrepp att satsa på ett storraffinaderi. De är oerhört oroliga över regeringens agerande, och det skrämmer mig. Det skrämmer mig att de jagar mig. Jag är den fackliga kandidaten på vår lista. Näringslivsrepresentanter och investerare ringer mig. Det gör mig orolig.

Jag undrar vad ledamoten har för svar till företagarna på hur vi ska lösa det här.

Anf. 166 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! Jag har verkligen ingen aning om hur jag ska bemöta att det gläder ledamoten att hans uttalande väcker anstöt. Säger man så i riksdagens kammare? Säger man så i demokratins hjärta? Uttrycker man sig på det viset? Är man glad över det? Det tycker jag är märkligt och något anmärkningsvärt, om jag ska vara helt ärlig.

Jag pratar också regelbundet med företagare, Björn Petersson. Jag är ute på studiebesök både i mitt hemlän Halland och i övriga Sverige, och jag får höra att vi satsar helt rätt. Att vi lägger fokus på att bygga ut laddinfrastrukturen så att elbilen blir ett reellt alternativ och att vi sänkte bensin- och dieselpriserna genom att sänka både skatterna och reduktionsplikten är positivt för lokala företagare som har haft det väldigt tufft under lång tid.

Jag är också ute och pratar med företagare. Jag är moderat. Jag pratar med många företagare. Om Björn Petersson tror någonting annat vill jag bara uppmärksamma honom på att det inte stämmer.

Anf. 167 Björn Petersson (S)

Fru talman! Näringslivsföreträdare där hemma sa till mig inför sänkningen av reduktionsplikten, och säger det till mig även fortsatt, att om den sänks till under 15 procent kan de inte bära investeringarna i nyproduktion. Det är vad de säger till mig. Det vore ju olyckligt om de säger någonting annat till de moderata företrädarna. Det tänker jag att de inte gör.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att öka produktionen av inhemskt bränsle. Vad är Moderaternas lösning på att få till det, om vi nu tappar inhemsk produktion av biodrivmedel och den inte blir av?

Anf. 168 Helena Storckenfeldt (M)

Fru talman! En av de absolut viktigaste delarna i klimatarbetet generellt är skogen. Skogen är en otrolig resurs där vi kan skapa långlivade produkter och trycka undan fossila alternativ på marknaden i Europa. Skogen spelar en otroligt viktig roll även här. Vi kommer att behöva alla goda krafter för att klara klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Moderaterna vill se en ökad inhemsk biodrivmedelsproduktion. Som vi nämnt finns det en guldmarknad för biodrivmedel runt om i Europa. Det kommer att behövas till flyg och fartyg, alltså i sektorer som inte går lika enkelt att elektrifiera som personbilar.

Under S- och MP-regeringen fick Sverige lägst tillväxt i EU. Energiförsörjningen raserades, och utsläppen ökade på grund av det. Vi var inte på väg att nå klimatmålen. För första gången någonsin har vi en regering som lagt fram en klimatpolitisk handlingsplan som når nettonollutsläpp 2045. Det är historiskt, och den planen vill jag tipsa Björn Petersson om att gå hem och läsa.

(Applåder)

Anf. 169 Rickard Nordin (C)

Fru talman! I måndags när jag åt frukost med min elvaåriga son Alvar frågade han vad jag skulle göra i veckan. Jag berättade om Mistrakonferensen om cirkulär ekonomi och förklarade att det handlar om att återanvända saker på samma sätt som han återanvänder gamla kartonger för att göra sina små uppfinningar.

Jag berättade också att jag skulle debattera reduktionsplikten, den lag som gjorde att fossila bränslen i vanlig bensin och diesel sakta men säkert byttes ut mot förnybara. Jag berättade att regeringen nu har skrotat stora delar av den. Alvar blev tyst en liten stund. Han funderade. Hans ögon blev lite glansiga. Sedan sa han: "Jorden är vårt hem, och vi förstör den. Folk kan ju inte tro att fossila bränslen är bättre än gröna." Jag tror det sammanfattar hela den här debatten. När det är så enkelt att en elvaåring kan förstå, då undrar jag verkligen vad sjutton den här regeringen och dess domptörer i SD håller på med. Även Vänsterpartiet har ju skrivit under på den här populistiska smörjan.

Ni säger att andra länder är värre. Om andra förstör vårt hem ska vi alltså också göra det? Ni säger att förnybara drivmedel inte kan lösa allt. Vem har sagt att de ska lösa allt? Ni säger att drivmedlet kan användas någon annanstans. Samtidigt har investeringar på 20 miljarder stoppats i Sverige. Ni säger att det inte var genomförbart. Varför då inte ta fasta på alla de förslag som visar på hur det kan bli genomförbart? De kommer från till exempel Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och för all del också Centerpartiet.

Martin Kinnunen, Helena Storckenfeldt, Kjell-Arne Ottosson, Kajsa Fredholm och Elin Nilsson - ni har alla fått som ni vill. De fossila bränslena ökar nu. Vad är ert svar till Alvar? Hur försvarar ni att vi förstör vårt hem? Hur försvarar ni att använda fossila bränslen framför gröna?

Riksrevisionens rapport som vi nu debatterar har ofta använts av regeringen som ursäkt för att slakta andelen förnybara drivmedel till förmån för fossila. Vi talar om 4 miljoner liter diesel om dagen i ökad användning. Det omkullkastar den långsiktighet för omställningen som funnits. 20 miljarder i investeringar kommer nu inte. Den långsiktighet som näringslivet alltid efterfrågar är bortsopad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Klimathandlingsplanen som sköts upp gång på gång tills det inte gick längre är bara ett luftslott. Styrmedel ska utredas för att i bästa fall komma på plats efter nästa val. Det är inte säkert att någon av de politiker som i dag styr ska styra då.

Regeringens talepunkter handlar ofta om att förnybara bränslen skulle vara ineffektiva som styrmedel. Då har man inte läst Riksrevisionens rapport. Redan i sammanfattningen talas det om att det är ett effektivt styrmedel - betydligt effektivare än elektrifiering och speciellt på kort sikt. Det enda som nämns som kan vara effektivare är att stoppa avverkningar i skogen.

Konjunkturinstitutet har förordat ökad koldioxidskatt. Det är samma skatt som regeringen i stället har sänkt.

Regeringen, och även Helena Storckenfeldt i denna debatt, talar om att man inte ska lägga alla ägg i samma korg. Det har inte gjorts. Det är ren lögn. Regeringen har i stället krossat alla ägg. Man avskaffade miljöbilsbonusen. Reseavdraget med fokus på landsbygd och kollektivtrafik skrotades. Kraven på klimatsmart upphandling slopades. Reduktionsplikten slaktades. Det man har ersatt det med är en skrotningspremie som extremt få kommer att använda eftersom väldigt få går från skrotbil till helt ny elbil. Laddstolpar blir dessutom svårt att använda när man har chockhöjt elskatten och avskaffat miljöbilsbonusen så att privatförsäljningen av elbilar också har gått helt i stå.

De förnybara drivmedlen är enligt Riksrevisionen alltså det mest effektiva vi har, om vi nu inte ska ta till drastiska åtgärder. Vi kan ju läsa vad regeringens ansvarige statssekreterare skrev år 2022: "Reduktionsplikten är vårt verktyg för att nå klimatmålen i transportsektorn. Alternativet är förbud och ransonering eller att överge klimatmålen. Jag hör ingen argumentera för det, bara mot reduktionsplikten."

Detta skrevs i februari 2022 av Daniel Westlén, som är klimatminister Romina Pourmokhtaris statssekreterare. Nu har regeringen skrotat stora delar av reduktionsplikten utan att införa något annat i stället.

Till skillnad från fossila bränslen, där vi har 100 procent import - och där vi vet att världsproduktionen sker i skurkstater som Ryssland, vars krigsekonomi vi verkligen inte vill finansiera, eller Qatar, Saudiarabien och andra, där det finns mycket stora problem med mänskliga rättigheter - har vi i Sverige möjlighet att producera de förnybara drivmedlen. Såväl Bioekonomiutredningen som Energimyndigheten har visat på en enorm potential: flera miljarder liter från hållbar råvara, tiotusentals arbetstillfällen, mångmiljardinvesteringar och landsbygdssatsningar.

För inte så länge sedan, innan populismens fula tryne visade sig i Moderaterna, lät det annorlunda. Då lät det så här: "Bra att kraven på inblandning av biobränslen i våra bilar ökar. Viktigt för omställningen och något M krävt länge. Men oklart varför det tagit över ett år för regeringen att komma fram till samma nivåer som myndigheten föreslog och att man därför skjuter på höjningen ett halvår." Det lät också så här: "Idag importerar Sverige 85 % av våra biodrivmedel. Nu behöver vi få igång en inhemsk produktion av hållbara biobränslen."

Detta skrev Jessica Rosencrantz i september 2020. Nu låter det helt annorlunda, och vi har fortfarande inte sett några satsningar på inhemsk produktion av biodrivmedel - trots att regeringens egen utredare John Hassler har föreslagit just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

När Ryssland invaderade Ukraina steg priserna. Ett ganska naturligt svar på en sådan rysk handling vore att försöka minska beroendet av de varor som Ryssland exporterar, såsom olja och gas.

Att SD med sin historia av rysk infiltration i riksdagskansliet har svårt att välja mellan Putin och Biden samt väljer att gå Rysslands ärenden är knappast överraskande, och Vänsterpartiet har ett kommunistiskt arv som verkar göra sig gällande även här. Men att mina borgerliga kollegor i Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna sällar sig till den skaran förvånar mig desto mer - speciellt med tanke på rådande säkerhetsläge. Varför väljer man att finansiera den ryska krigsekonomin?

Moderaterna säger att 95 procent av väljarna röstade för att sänka drivmedelspriserna, vilket är korrekt. Men vad man glömmer att berätta är att en överväldigande majoritet - sju av åtta av de partier som väljarna röstade på - stod upp även för klimatmålen. Det lovade Moderaterna också att göra, och nu har vi en situation där vi inte kommer att nå de svenska klimatmålen.

Ett bra sätt att tackla de ökande priser vi såg hade ju varit att - som Centerpartiet föreslår i reservation 2, vilken jag yrkar bifall till - sänka skatten på de förnybara delarna, vilket är precis det som Konjunkturinstitutet har lyft fram som ett av de absolut mest kostnadseffektiva sätten om man vill hålla priserna låga. Då hade man kunnat spara till omställningen och hålla priserna nere.

Detta kunde gärna göras i kombination med de satsningar på förnybara drivmedel i Sverige som Jessica Rosencrantz lyfter fram. Det är också trevligt att Socialdemokraterna ansluter sig till Centerpartiets politik och det vi kallar Tanka svenskt!, vilket är snarlikt det som Socialdemokraterna redogjorde för.

Tyvärr har man inte gjort detta från regeringens sida. Man sänker i stället skatten på det fossila, utsmetat över hela landet så att de som verkligen behöver sänkningen - de som bor på landsbygden och är beroende av bil - får några kronor och ören medan merparten av pengarna hamnar i storstadsområdena. Det är nämligen där det körs mest bil, vilket helt enkelt beror på att det bor flest människor där. I storstadsområdena finns det dock mycket goda förutsättningar att åka kollektivt.

Samma sak ser vi nu med reduktionsplikten. Skillnaden är att detta kommer att slå rakt mot hjärtat på landsbygden - rakt mot de gröna näringarna. Sverige har nämligen tuffa klimatmål, fastslagna här i riksdagen med stöd av sju av åtta partier, om att vi ska minska utsläppen i transportsektorn. Det gäller även på EU-nivå; vi har EU-mål om minskade utsläpp i de sektorer som inte handlar med utsläppsrätter, det vill säga transporterna, jordbruket och arbetsmaskiner.

Ska vi nu inte göra minskningen i transportsektorn blir det problem, för även om regeringen hänvisar till att elektrifieringen ska lösa det hela räcker den inte för att nå målen. Det finns inte ett scenario i världen där vi klarar det. Inte ens om alla nya bilar som säljs från och med i morgon vore elbilar - och vi vet ju att andelen har sjunkit - skulle det räcka för att nå klimatmålen.

Det som återstår är därför minskad avverkning i skogen och minskad produktion i livsmedelssektorn. Det finns inga genvägar. Att köpa utsläppsrätter och utsläppsutrymme från andra länder är antagligen dyrt, om det över huvud taget går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

När regeringen säger att vi ska lösa detta genom satsningar på laddstolpar glömmer man bort att säga att det har dömts ut då det är extremt ineffektivt i förhållande till mycket annat - speciellt om det inte säljs några nya elbilar. Pratet om skrotningspremier är ännu värre, för att inte tala om att satsningen på våtmarker har brunnit inne därför att det är svårt att hitta lämpliga projekt. Alla dessa saker är bra, men de räcker inte för att nå klimatmålen.

För att sammanfatta: Det enda regeringen gör effektivt är att öka utsläppen. Man tar en springnota som kommande regeringar och kommande skattebetalare - framför allt de som finns om bara något år - kommer att få betala, och det med ränta.

Klimatlagen är tydlig: Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Detta och många andra beslut från regeringen går i helt motsatt riktning. Det är flagranta lagbrott.

Centerpartiet bedriver en politik som gör skillnad, som är förankrad i forskningen och som sänker både utsläpp och kostnader för medborgarna samtidigt som den stärker vårt säkerhetsläge och skapar arbetstillfällen. En sådan politik borde varje parti som kallar sig borgerligt driva. Centerpartiet håller gränsen - såväl mot ryska bränslen som mot klimatförsenare i riksdag och regering.

Anf. 170 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för ett engagerat anförande. Elvaåringar med glansiga ögon och reduktionspliktslagen var någonting nytt, men det var såklart intressant att ta del av.

Centerpartiet har varit pådrivande för reduktionspliktslagen. Man har stått bakom den. Nu vill man se någonting annat - även Centerpartiet har landat i att den lagstiftningen, som man tyckte var bra, inte är bra, fru talman. Man har liksom Socialdemokraterna producerat något slags servettskiss där man ska kombinera delar; från Socialdemokraternas håll handlar det om en del bidragscheckar, och från Centerpartiets håll talar man om skattesänkningar.

Rickard Nordin vill använda sig av skattesänkningar. Normalt sett sänker man ju skatten för medborgarna för att det ska bli billigare för dem, men här handlar det om att växla mot dyrare råvaror. Vi sänker alltså skatten, och sedan ger vi pengarna till storbolagen Preem, ST1 och Neste i stället. Det är ju vad det handlar om. Hur kommer detta att påverka statens finanser? Det är min första fråga.

Fru talman! När det talas om Sverigebränsle är det viktigt att påminna sig om att vi inte befinner oss i Sovjetunionen utan att handeln med bränsle är fri. Det konstateras även av Bioekonomiutredningen: Vi kan inte alls veta var bränslet kommer att hamna när vi har tillverkat det. Därför är det svårt att trycka ned just bränslekostnaderna genom att öka produktionen, för bränslet kommer att gå till den som betalar mest.

Anf. 171 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Centerpartiets förslag backas upp av Konjunkturinstitutet som ett av de absolut mest effektiva förslagen om vi ska både ha låga priser på drivmedel och klara klimatmålen. Jag förstår att Martin Kinnunen inte bryr sig om klimatmålen, och då kan man ju göra lite som man vill. Men om man ska uppnå båda sakerna är Centerpartiets politik den absolut mest effektiva, enligt Konjunkturinstitutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Jag är lite nyfiken på om Martin Kinnunen kan ge något förslag på en annan politik som når klimatmålen och håller drivmedelspriserna låga och samtidigt är mer effektiv. Jag har nämligen inte sett någon sådan över huvud taget.

Ja, Centerpartiet vill gärna se över hur reduktionsplikten utformas, för det finns utmaningar. Lagstiftning, förslag och styrmedel som man gillar ska man vårda, och att vårda innebär att ta ansvar och justera när man ser att förutsättningar förändras. Det är vi beredda att göra. Vi är dock inte beredda att slakta svenska klimatmål eller beredda att offra jord- och skogsbrukssektorn, som kommer att få ta smällen.

Vi är inte heller beredda att offra de svenska skattebetalarna, som kan få betala miljardböter till EU när vi inte klarar klimatmålen. Det är inte att ta ansvar för vare sig statens finanser eller skattebetalarnas pengar - och det är framför allt inte att ta ansvar för klimatet.

Anf. 172 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Det är många bollar i luften samtidigt när man diskuterar de här frågorna. Vi har det svenska målet för 2030 för transportsektorn. Vi har ESR-åtaganden och så vidare. Sedan har vi diskussionen om vad eventuella böter skulle hamna på om man misslyckas med att uppnå dem. Vad kommer att hända 2032 när man ska försöka att färdigställa bokföringen? Det vet vi inte.

Det vi vet i dag är att ett tjugotal länder i EU ser ut att få svårt att uppnå sina ESR-åtaganden. Sverige är ett av dessa länder. Det kan vi villigt erkänna. Vi kan också erkänna att det kommer att genomföras en utredning om vad som ska ersätta reduktionsplikten efter 2026. Det är vad vi vet.

Fru talman! Det vi också vet är att om vi genomför någonting som liknar den gamla reduktionspliktslagen, och kombinerar det med olika former av branschstöd och skattesänkningar, kommer vi också att få se kostnader i budgeten.

Jag hörde en uppgift om att det skulle kosta 15 miljarder om Sverige misslyckades att nå ESR-kriterierna. Vi kan konstatera att om det nu skulle dömas ut 15 miljarder 2032 är det en väldigt begränsad kostnad årligen jämfört med de samhällsekonomiska kostnaderna till följd av reduktionsplikten.

Jag tycker att man i så fall ska vara mer orolig över de samhällsekonomiska kostnaderna av reduktionsplikten än eventuella böter. Samtidigt är vi sverigedemokrater precis som regeringen helt inriktade på att försöka följa rättsakterna och finna vägar framåt. Men vi har inte exakta styrmedel i dag.

Problemet är att Sverige satte alla ägg i samma korg. Man satsade allt på en reduktionspliktslag som nu är totalt utdömd av sex till sju av riksdagens olika partier.

Anf. 173 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag kan konstatera att det inte finns något svar till Alvar på frågan: Varför ska vi fortsätta att förstöra vårt hem? Det finns inget svar på vilka andra, effektivare åtgärder som Sverigedemokraterna har för att både minska utsläppen och hålla drivmedelspriserna låga.

Det finns inget svar på hur vi ska sluta importera ryska bränslen till Sverige. Det finns inget svar på hur vi ska öka produktionen av de svenska drivmedlen. Det är viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och för totalförsvarsbehoven, oavsett var de i slutändan hamnar.

Det finns helt enkelt inga svar från vare sig Markus Kinnunen eller regeringen. Det är det som är så symtomatiskt för debatten. Man förstör. Man förstör svensk klimatpolitik. Man förstör svensk konkurrenskraft. Man förstör svenskt anseende i världen. Man försätter oss i ett läge som är långt mycket sämre än vad det var för bara något år sedan.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 174 Kajsa Fredholm (V)

Fru talman! Vänsterpartiet kommer att avstå från att rösta om punkterna 1-3 i betänkandet, då vi redovisar vår politik i ett särskilt yttrande. Men vi yrkar bifall till att lägga skrivelsen till handlingarna.

Vänsterpartiet instämmer i väsentliga delar i de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Med det sagt tänker jag tala lite om nuvarande politiska situation som vi har i klimatpolitiken. Det har trots allt hänt en del sedan rapporten publicerades.

Fru talman! I en pågående klimatkris väljer regeringen och Sverigedemokraterna att sänka reduktionsplikten till en nivå som innebär stora utsläpp. Det gör man utan att komma med alternativa förslag på hur utsläppen ska minska i närtid.

Regeringens klimatpolitik är varken bra för klimatet eller bra för vanligt folk. Det krävs en politisk kursändring som rivstartar klimatomställningen och bygger ett mer rättvist Sverige.

Fru talman! Av alla svenskar är 95 procent medvetna om klimatförändringarna, och fyra av fem svenskar vill se en politik som löser dem. Trots det har regeringen och Sverigedemokraterna sedan man fick makten konsekvent drivit en politik som ökar utsläppen, bland annat i form av den sänkning av reduktionsplikten som gjordes i höstas.

Det är inte bara dålig klimatpolitik. Det är helt på tvärs med svenska folkets vilja och behov. Den klimathandlingsplan som regeringen nyss presenterat visar tyvärr att den här ansvarslösa politiken inte är ett olycksfall i arbetet. Det regeringen säger där är att man planerar att fortsätta att misslyckas, och i praktiken har man gett upp hoppet om att Sverige ska klara de nationella klimatmålen till 2030.

Det som kallas en handlingsplan består snarare av en mängd oprecisa bedömningar och vaga uttryck för en viljeinriktning. Det mest konkreta som föreslås är att analyser ska utföras och utredningar tillsättas. Faktiska förslag för att Sverige ska nå de nationellt beslutade klimatmålen till 2030 saknas. Sverige kommer att få mycket svårt att leva upp till våra klimatåtaganden inom EU.

Kritiken från klimatrörelsen har också föga förvånande varit massiv. Men det här är inte bara mycket dålig klimatpolitik. Det är också samhällsekonomiskt oansvarigt. För varje år som vi dröjer ökar kostnaderna för att ta itu med problemen. Att regeringen väljer att skjuta åtgärder framför sig innebär att nödvändiga åtgärder blir svårare att genomföra och att kostnaderna för medborgarna riskerar att bli väldigt stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Detta gäller särskilt transportsektorn där åtgärder krävs omedelbart. Avsaknad av konkreta åtgärder i närtid riskerar att resultera i att man måste genomföra drastiska åtgärder längre fram som kan leda till extremt höga drivmedelspriser.

Då Sverige så kraftigt brister i klimatåtgärder på hemmaplan riskerar vi att få betala åtskilliga miljarder för att vi inte kan leva upp till EU:s klimatåtagande till 2030. En sådan politik står i direkt kontrast till själva grunden för en klimatomställning med folklig förankring och för en rättvis omställning.

Fru talman! Det finns dock en annan väg att gå, en väg som det är möjligt att slå in på redan i dag. Sverige har alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen och göra det på ett sätt som också kan bygga ett mer rättvist Sverige.

Det är ett Sverige som skapar jobb och rikedom, och ser till att vanligt folk får det bättre medan kostnaderna för omställningen bärs av dem som bär ansvaret. Med en mer jämlik fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kunna kombineras med en hög materiell standard för alla, såväl i Sverige som globalt.

Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk. För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket samt våra klimatåtaganden inom EU krävs en kraftig politisk kursändring och att ett åtgärdspaket sätts igång redan under nuvarande mandatperiod.

Fru talman! För att göra verklighet av den rättvisa klimatomställningen föreslår vi i Vänsterpartiet bland annat att vi ska införa en gemensam Sverigebiljett på 450 kronor i månaden för all regional kollektivtrafik i hela Sverige.

Vi vill även införa ett årligt statligt stöd till kollektivtrafiken på 5 miljarder kronor för utbyggd kollektivtrafik och investeringsstöd för nya fordon.

Vi föreslår att vi ska införa ett riktat stöd till elbilar och reformerad klimatbonus så att den i större utsträckning kan utnyttjas av dem med lägre inkomster.

Vi föreslår en ökning av takten i elektrifieringen av vägtrafiken. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering från staten gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas.

Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimatklivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel.

Förutom att detta minskar utsläppen stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Vi anser att anslaget till Klimatklivet bör utökas till 7 miljarder kronor per år och förlängas till 2033.

Inte minst behöver vi införa ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar kollektivtrafik och glesbygder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Många, många fler förslag finns att läsa i vårt särskilda yttrande.

Anf. 175 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4.

Riksrevisionen slog fast att reduktionsplikten har förutsättningar att bidra till framför allt målet för inrikes transporter till 2030 till en rimlig kostnad jämfört med andra sätt att nå det målet. Alternativet är fossila bränslen från skurkstater. Att öka fossilberoendet innebär ju att vi faktiskt stöder Putins krigskassa i dagsläget.

Klimatpolitiska rådet har slagit fast följande: Att använda nivån i reduktionsplikten som regulator av bränslepriser har varit direkt olämpligt och svårt för drivmedelsföretagen att hantera. Det kan finnas skäl att anpassa reduktionsplikten till ändrade omvärldsförhållanden, men en sådan anpassning bör i så fall grundas i systematiska utvärderingar vid till exempel Energimyndighetens kontrollstationer.

Nu har Tidöpartierna kraftigt sänkt reduktionsplikten utan att vi har haft en överblick av de konsekvenser som följer.

Riksrevisionen framför synpunkter som vi i Miljöpartiet i stort delar. Reduktionsplikten är enbart ett av flera verktyg för att nå klimatmålen inom transportsektorn. Reduktionsplikten är det enda som på kort sikt kan minska utsläppen kraftigt från den befintliga fordonsflottan, vilket är helt avgörande för att nå målet om att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030, så som fastslagits av oss här i riksdagen.

Riksrevisionen anger att det finns ett visst utrymme att förbättra kostnadseffektiviteten i reduktionspliktens utformning. Naturvårdsverket och Trafikanalys har till regeringen inför klimathandlingsplanen föreslagit en utredning för att studera en mer kostnadseffektiv utformning med en gemensam reduktionsplikt för bensin och diesel. Det ställer vi i Miljöpartiet oss bakom. Detta har dock regeringen inte tagit vidare.

Om nya, effektiva åtgärder kommer på plats som tar oss mot såväl 2030-målet som det långsiktiga målet 2045 är vi i Miljöpartiet öppna för att förändra reduktionsplikten - men först efter att nya åtgärder är på plats. Det är summan av klimatpolitiken som är det avgörande och inte varje enskild reform. Näringslivet, organisationer och privatpersoner måste kunna känna långsiktig tillit till klimatpolitiken.

I stället för att avveckla klimatpolitiska verktyg, utan ersättningsåtgärder, skulle regeringen kunna utveckla klimatpolitiken utifrån de förslag som kommer från myndigheterna. Det är även helt nödvändigt att beakta de bindande målen i ESR-sektorn och hur införandet av EU ETS 2 kommer att påverka utformningen av nationell klimatpolitik. I och med att EU kliver fram finns stora möjligheter att, med kraft av EU, fortsätta att utveckla vår klimatpolitik här i Sverige utan att montera ned de verktyg som redan finns. Att helt utan nya kompensatoriska klimatpolitiska verktyg avveckla reduktionsplikten är och var en ansvarslös politik.

Hur ska regeringen hantera de ökade kumulativa utsläpp som nu uppstår? Att bromsa omställningen, kraftigt öka utsläppen och vänta och se kommer att medföra extra kostnader för omställningen och göra kurvan för minskningen av utsläppen avsevärt brantare redan om några år. Detta kommer att ske samtidigt som regeringen har tagit bort de långsiktiga spelreglerna och skapat en stor osäkerhet inför framtiden hos flera sektorer inom näringslivet. I och med regeringens ansvarslösa hållning till klimatomställningen landar näringslivet i en ryckighet och en osäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I nuläget finns inga andra åtgärder på plats som ersätter reduktionsplikten, och med regeringens politik beräknas utsläppen inom transportsektorn öka med uppemot 50 procent på bara ett år jämfört med den tidigare lagstiftningen. Utsläppen ökar dessutom ännu mer på längre sikt mot 2030. Det är enorma volymer som regeringen är ansvarig för. Enligt regeringens egen beräkning av utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner blir utsläppen av koldioxid cirka 5,2 miljoner ton högre 2024 och 6,7 miljoner ton högre 2026 än vad som skulle ha varit fallet med tidigare lagstiftning.

Regeringen gör Sverige mer beroende av fossila drivmedel när vi behöver göra precis det motsatta. Sverige behöver minskad fossil inblandning för att minska växthusgasutsläppen och minska vår utsatthet för volatila oljepriser liksom för geopolitiska påtryckningar. Mer svenskt förnybart bränsle ger minskade utsläpp, bättre förutsättningar för svenska företag och en ökad krisberedskap. Det sistnämnda är viktigt inte minst i en osäker tid där ett stort beroende av icke-demokratier snabbt kan visa sig bli en stor utsatthet.

En ökad andel fossilt i den bensin och diesel som tankas i landet, vilket följer av den sänkta reduktionsplikten, leder till en ökad utsatthet för prischocker för hushåll och företag. Prisutvecklingen för olja är högst osäker, särskilt mot bakgrund av den alltjämt pågående ryska invasionen i Ukraina. Särskilt priskänsliga är vi som land för tillgängligheten av vinterdiesel, som minskat i produktion.

Vidare innebär sänkta priser på drivmedel att incitamenten för att välja elfordon och andra färdmedel med låga utsläpp försvagas i förhållande till att använda fordon som drivs av fossil energi. Regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt motverkar därmed regeringens egen ambition att öka elektrifieringen av transportsektorn.

Utöver att sänkt reduktionsplikt leder till ökade växthusgasutsläpp, att klimatmålen inte nås, sänkt krisberedskap, ökat beroende av icke-demokratier, ökad utsatthet för prischocker från volatila oljepriser, osäkerhet för svenska företag i branschen, oklar tillgång till vinterdiesel samt försämrade incitament för elektrifiering riskerar sänkningen av reduktionsplikten att innebära mycket höga kostnader för staten och därmed också för svenska skattebetalare.

EU:s återhämtningsfond kräver en aktiv klimatomställning hos medlemsländerna. Sänkningen av reduktionsplikten kan innebära att Sverige går miste om stora delar av 38 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfond. Regeringen har också i höständringsbudgeten aviserat att man använder utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet för att täcka upp för att man inte väntas nå ESR-målet. Man vill ta från industrins utsläppsutrymme för att täcka upp för sitt eget misslyckande inom transportsektorns omställning. Det kan leda till förlorade intäkter för staten på uppemot 6 miljarder kronor till 2030.

Vidare kommer regeringen att behöva vidta ytterligare åtgärder för att täcka upp att man inte når ESR-målet till 2030 på grund av att man sänker reduktionsplikten, vilket kan innebära höga kostnader för staten till följd av att man försöker köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder alternativt mycket höga böter från EU.

Konsekvenserna av beslutet att kraftigt sänka reduktionsplikten är enorma. De sträcker sig inom flera områden. Här diskuterar vi Riksrevisionens rapport, och Riksrevisionen har kommit med förslag på hur vi skulle kunna utveckla reduktionsplikten. Myndigheterna har tagit förslagen vidare, men i stället har regeringen utan någon som helst plan på att hantera konsekvenserna av en sänkt reduktionsplikt genomfört sänkningen.

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Anf. 176 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar."

"Regeringens beräkningar var otransparenta och gav en ofullständig bild av hur reduktionsplikten kunde påverka drivmedelspriserna."

"I oktober för ett år sedan kostade en liter diesel 28 kronor och 52 öre."

Fru talman! Precis så inledde jag debatten den 29 november i fjol, som då handlade om just beslutet om reduktionsplikten. Precis som jag trodde har jag noterat att debatten i dag snarare har handlat om reduktionsplikten än det som vi faktiskt ska debattera, nämligen Riksrevisionens rapport.

Tanken i sig med en reduktionsplikt är god, men att lägga för många ägg i samma korg när det visar sig att botten i korgen inte håller är ingen bra tanke. Även om tanken är god hjälper den inte, utan det måste bli rätt. Riksrevisionens rapport är tydlig: Det blev inte rätt. Beslut fattades på felaktiga och oklara grunder. Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport att det till stor del var bristfälliga konsekvensanalyser som låg till grund för den dåvarande regeringens proposition. Men man var tydligen mån om att till varje pris få igenom detta som den stora lösningen, kosta vad det kosta vill - och det kostade sannerligen.

På sidan 58 i rapporten kan vi läsa följande: "Sammantaget var alltså de reduktionsnivåer som föreslogs i kontrollstation 2019 inte anpassade efter vad som vid tidpunkten var möjligt, genomförandet av de föreslagna reduktionsnivåerna byggde på att förutsättningarna skulle förändras på ett gynnsamt sätt."

Att planera för att allteftersom fylla korgen med än fler ägg utan att ha kontrollerat hållfastheten i korgen ter sig onekligen naivt. Riksrevisionen håller med om min analys om äggen i korgen, även om de ordlägger sig något annorlunda. Man skriver att det var "stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".

Vidare kan vi läsa i granskningen: "För att reduktionsplikten ska vara effektiv bör den bidra till att uppnå klimatmålen till rimliga kostnader och med rimliga konsekvenser för samhället."

Jag tror att alla i kammaren vet att det är helt avgörande om man vill ha med sig folket att de inte straffas när de följer den väg som regering och riksdag pekar ut i frågorna. Vi brukar ofta tala om att omställningen ska vara hållbar ur tre aspekter, nämligen ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så var inte fallet med reduktionsplikten. I det scenario över utsläppen i inrikes transporter som reduktionsnivån beräknades från antogs att det inte skulle införas ytterligare styrmedel för ökad elektrifiering, mer energieffektiva fordon eller ökad transporteffektivitet som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva åtgärder. Det antogs att elektrifieringen av fordonsflottan skulle utvecklas långsamt. Alltså fattades beslut på verkligen lösa boliner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I revisionsrapportens kapitel 5, med rubriken "Beslutsunderlagen för reduktionsplikten", är överskrifterna i det kapitlet förkrossande läsning:

Reduktionspliktens förutsättningar och konsekvenser är osäkra vilket ställer höga krav på beslutsunderlag

Ambitiösa reduktionsnivåer beslutades trots bristfälliga underlag

Införandet av reduktionsplikten omfattade inte reduktionsnivåer och konsekvensanalyser fram till 2030

Trots betydande brister i Energimyndighetens underlag i kontrollstation 2019 valde regeringen att gå vidare med ambitiösa reduktionsnivåer

Energimyndighetens underlag till kontrollstation 2022 visar att beslutade reduktionsnivåer inte går att genomföra

Beslutad lagstiftning inte genomförbar med hänsyn till bränslekvalitetskrav.

Här skulle jag kunna fortsätta, fru talman, men jag tror att poängen ändå har gått fram.

Den nuvarande regeringen såg tydligt problemen eftersom det var flera problem. Därför har förändringar påbörjats, och det är en resa som just har påbörjats. Riksrevisionen säger också att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt om den är utformad på rätt sätt. Med god hjälp av det verktyg som Riksrevisionens rapport är har nu den resan påbörjats för en förändrad och hållbar reduktionsplikt som bygger på biologi, som bygger på fakta och som bygger på rejäla konsekvensanalyser och inte på ideologi och ideologiska önskemål långt från verkligheten.

(Applåder)

Anf. 177 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Nu står vi här igen och debatterar rapporten om reduktionsplikten.

Sverige ska nå klimatmålen. Utsläppen ska bort, och klimatförändringarna måste stoppas. Vi ska nå nettonoll 2045. Det bygger på att tillgången till fossilfri energi byggs ut; det är grunden i själva klimatomställningen. Vi behöver både sol, vind och kärnkraft i stor skala, och vi behöver elektrifiering.

Den historiska erfarenheten av att hantera miljöproblem visar att omställningen bara lyckas om den görs i en ekonomi som växer. Det är fria människor i välmående ekonomier som löser miljöproblemen, och tillväxt handlar i grunden om smarta lösningar. Precis detta är också kärnan i klimatarbetet. Omställningen kräver pålitlig tillgång till fossilfri energi. Där har den stora svagheten i svensk klimatpolitik tidigare funnits. Nu har vi lagt om kursen. I detta är kärnkraften helt avgörande. Därför kan man inte lämna kärnkraften utanför den debatt vi för i dag.

En annan viktig faktor i sammanhanget är att den klimatpolitik vi genomför har brett stöd hos gemene man, även hos folk med små ekonomiska marginaler. Det är faktiskt var och en av oss här inne och ute i landet som har ansvar för detta gemensamt. För att omställningen ska bli av krävs att förutsättningarna finns på plats. En omställning som måste involvera hela samhället och som ska pågå under decennier måste ha ett brett stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Åtgärderna och styrmedlen måste upplevas som vettiga och väl avvägda av det stora flertalet. Förändringarna måste ske kontrollerat. De får inte vända vardagen uppochned för folk eller driva i grunden sunda företag mot ruinens brant.

Fru talman! Vi har en verklighet utanför den här kammaren att hantera. Samtidigt som vi med kraftfulla medel möter klimatkrisen har vi ett svårt om än ljusnande ekonomiskt läge att ta hänsyn till, ett läge som gör det svårt för många att få ekonomin att gå ihop.

En del av detta har såklart sin grund i höga bränslepriser. Folk har haft svårt att ställa mat på bordet, och man har inte haft råd att köra sina barn till skola och fritidsaktiviteter.

Den verkligheten valde vi att hantera. Det genererade ökade utsläpp, beklagligt nog, men insatsen var till för att hushållens ekonomi inte skulle skjutas i sank och för att folk skulle få sin verklighet att gå ihop. Och det är inte på bekostnad av folk som ska få sin verklighet att gå ihop som man kan bedriva en verkligt långsiktig klimatpolitik som är hållbar.

Här, fru talman, hade jag först tänkt avrunda mitt anförande, men jag kom på andra tankar.

Till att börja med vill jag passa på att hälsa Björn Petersson välkommen till debatten. Jag vill också passa på att reflektera något över debattklimatet här i kammaren. Jag hade först tänkt säga något förmildrande om att det inte är så himla lätt att vara ny på jobbet och att jag såklart förstår att ledamoten mycket väl vet att Sverige styrs av en regering där Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ingår och att den i vissa frågor samarbetar med Sverigedemokraterna.

Men, fru talman, tji fick jag. Ledamoten gläds alltså åt att hans - förlåt mig - rätt taffliga retoriska grepp väcker anstöt. Det är faktiskt helt ovärdigt det politiska samtalet. I min värld är det inte okej att kalla Sveriges regering "SD:s marionettregering".

Detta cementerar bilden av Socialdemokraterna som ett maktparti som sätter makten framför allt. Jag vet att det svider, men det är faktiskt ingen naturlag att Socialdemokraterna styr Sverige.

(Applåder)

Anf. 178 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Elin Nilsson inledde sitt anförande med att säga att Sverige ska nå klimatmålen.

Jag vill att Sverige når klimatmålen, och vi i Miljöpartiet jobbar med att presentera en klimatpolitik för att nå klimatmålen i Sverige. Vi har lagt fram en hel alternativ klimathandlingsplan som följdmotion på regeringens.

Men när Liberalerna står och säger att vi ska nå klimatmålen hör jag det som någon typ av önsketänkande, för i handling är det som regeringen gör att öka utsläppen av växthusgaser så att Sverige inte längre väntas nå klimatmålen.

Det spelar inte någon roll hur många gånger man står och säger att vi ska nå dem, vi ska nå dem, vi ska nå klimatmålen om inte regeringen levererar reformer som gör att Sverige når klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

En av de största sakerna som den här regeringen har gjort som gör att Sverige inte längre når klimatmålen är att man kraftigt har sänkt reduktionsplikten.

Här tar man upp i delar relevant kritik av underlagen som Riksrevisionen lyfter fram när det gäller införandet av reduktionsplikten. Men man presenterar inte någon tydlig konsekvensutredning om effekterna av vad man ska göra eller av att man nu chockhöjer utsläppen så att vi inte längre når målen och skapar osäkerhet för näringslivet när man kraftigt sänker reduktionsplikten.

Frågan är varför Elin Nilsson står här och säger att vi ska nå klimatmålen när man presenterar en politik som gör att vi inte når dem.

Anf. 179 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Tack, ledamoten Söderberg, för frågan!

Ja, jag står här i talarstolen och säger att vi ska nå klimatmålen för att vi ska nå klimatmålen. Vi ska nå nettonoll 2045. Det arbetar vi för.

Vi tar krafttag för att öka den fossilfria energiproduktionen i Sverige. Det är en otroligt viktig del i detta. Det är en väg som Miljöpartiet inte delar synen på men som vi ser som helt nödvändig för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi tar ansvar för Sverige.

Anf. 180 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Då skulle jag vilja be Elin Nilsson att redogöra för klimatnyttan av ny kärnkraft i Sverige, från vilket år utsläppen i så fall skulle väntas minska och hur mycket.

Miljöpartiet har en politik för en kraftfull utbyggnad av elproduktionen i Sverige. Vi har fört fram ett produktionsmål till 2030, och vi ser att det utöver det behövs energieffektiviseringar så att vi kan tillgängliggöra el snabbt för industrins omställning.

Ny kärnkraft levererar ingenting av detta utan handlar om el någon gång långt i framtiden. Regeringen lyfter fram det som sitt främsta klimatargument. Elin Nilsson lyfter fram det särskilt trots att det inte har någonting med transportsektorns omställning att göra och är fullständigt irrelevant när det handlar om målen till 2030, det vill säga det vi har diskuterat i dag kopplat till reduktionsplikten.

Anf. 181 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Ja, man kan stå här och säga att kärnkraften inte har någon klimatnytta, men det har den.

När kärnkraften är på plats kommer den att leverera fossilfri energi som är helt avgörande för omställningen som vi nu är inne i. Man kan inte bortse från det. Det kommer att ta viss tid att få den på plats, men den är helt nödvändig.

Den är dock bara en del. Jag delar uppfattningen att vi behöver ett brett spektrum av fossilfria energislag. Vi behöver mer vindkraft och mer solenergi, och vi behöver vattenkraften - och kärnkraften. Utan kärnkraften klarar vi inte den gröna omställningen.

Anf. 182 Björn Petersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag får börja med att tacka ledamoten Elin Nilsson för välkomnandet till utskottet och debatten.

Vi har i dag debatterat, eller vi debatterar, Riksrevisionens granskning av reduktionsplikten och dess effektivitet. I rapporten slår man fast att reduktionsplikten kan vara en effektiv del av lösningen och att det är en kostnadseffektiv del i jämförelse med andra alternativ när det gäller transportsektorn.

Ledamoten nämnde flera gånger i sitt anförande och i debatten här målet 2045. Sverige var före stympningen av reduktionsplikten ett av fem länder som var på väg att klara målet 2030.

Hur ställer sig Liberalerna till målet 2030? Hur ser man på att lösa klimatmålet 2030?

Anf. 183 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Målen för 2030 ligger fast. Vi jobbar för att nå dem. Men vi lyfter också blicken och ser att vi behöver få lösningar på plats där vi 2045 når nettonoll.

Man kan inte plocka ut det ena - 2030-målen är nödvändiga för att nå 2045-målet med nettonoll. Man kan inte särskilja dem. Men de ligger fast.

Anf. 184 Björn Petersson (S)

Fru talman! Jag är fundersam när det gäller klimathandlingsplanen. Den ska ju vara en bärande del i hur målet ska uppnås. I den ingår det delar som bör höja kostnaden för bränsle vid pump, diesel och bensin.

Jag undrar om Liberalerna och den liberala ministern har kommit överens med Sverigedemokraterna om att genomföra denna politik? Som läget är nu ska politiken implementeras efter nästa val, eller efter det val som kommer därefter. Klimathandlingsplanen har inte överenskommits brett. Vårt parti har mig veterligen inte varit delaktigt i att ta fram förslagen och har inte haft någon insyn. Frågan är alltså om Liberalerna fått med Sverigedemokraterna på denna politik - eller hur har man tänkt genomföra den?