Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. (prop. 2006/07:13)
Betänkande 2006/07:SkU5
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2006-12-13
- Avgörande
- 2006-12-14
- Beslut fattades
- 2006-12-14
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Energibeskattning anpassas till EU-direktiv (SkU5)
Den svenska energibeskattningen anpassas till EU:s energiskattedirektiv, som lägger fast en gemenskapsrättslig ram för beskattning av mineraloljor, kol, naturgas och el. Riksdagen sade ja till regeringens förslag med undantag för den delen som gäller fortsatt skattebefrielse för vissa biobränslen. Riksdagen beslutade att dessa beskattas från årsskiftet 2006/07. Anledningen är att det krävs ett godkännande av EG-kommissionen för att de även fortsättningsvis ska vara skattefria, och något sådant godkännande finns ännu inte. Från årsskiftet och fram till dess att ett beslut om befrielse kan fattas av riksdagen måste alltså skatt tas ut på de aktuella bränslena. Om kommissionen senare godkänner förslaget sker skattebefrielsen med retroaktiv verkan från årsskiftet. Riksdagens beslut omfattar också vissa ändringar av den s.k. 0,8-procentsregeln som ger energiintensiva företag med industriell verksamhet eller jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet en viss nedsättning av koldioxidskatten. Även i denna fråga måste ett godkännande av EG-kommissionen inväntas och riksdagen har därför beslutat att regeringen får sätta de nya reglerna i kraft när ett sådant godkännande inkommit. Riksdagen förutsätter att de nya reglerna följs upp och utvärderas.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen i denna del. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 28 november 2006, justerades 30 november 2006 och fick trycklov 5 december 2006.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2006-11-28
Energibeskattning anpassas till EU-direktiv (SkU5)
Den svenska energibeskattningen anpassas till EU:s energiskattedirektiv som lägger fast en gemenskapsrättslig ram för beskattning av mineraloljor, kol, naturgas och el. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med undantag för den delen som gäller fortsatt skattebefrielse för vissa biobränslen. Skatteutskottet föreslår att dessa beskattas från årsskiftet 2006/07. Anledningen är att det krävs ett godkännande av EG-kommissionen för att de även fortsättningsvis ska vara skattefria, och något sådant godkännande finns ännu inte. Från årsskiftet och fram till dess att ett beslut om befrielse kan fattas av riksdagen måste alltså skatt tas ut på de aktuella bränslena. Om kommissionen senare godkänner förslaget sker skattebefrielsen med retroaktiv verkan från årsskiftet. Skatteutskottets förslag omfattar också vissa ändringar av den s.k. 0,8-procentsregeln som ger energiintensiva företag med industriell verksamhet eller jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet en viss nedsättning av koldioxidskatten. Även i denna fråga måste ett godkännande av EG-kommissionen inväntas och utskottet föreslår därför att regeringen får sätta de nya reglerna i kraft när ett sådant godkännande inkommit. Utskottet förutsätter att de nya reglerna följs upp och utvärderas.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2006/07:SkU5
Webb-tv: Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. (prop. 2006/07:13)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 158 Ulf Berg (M)
Herr talman! Det handlar om skatteutskottets betänkande 2006/07: SkU5. Och i det betänkandet tillstyrker utskottet i allt väsentligt regeringens proposition om anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet med mera. Utskottet anser samtidigt att de nya 0,8-procentsreglerna gällande förädlingsvärdesmodellen bör följas upp och därefter utvärderas när tillräckliga erfarenheter vunnits, och vi förutsätter att detta sker utan något tillkännagivande av riksdagen. Ett motionsyrkande angående denna fråga anses tillgodosett med detta.
I några delfrågor - skattebefrielse för biologiska oljor samt biogas som används för uppvärmning samt den nya 0,8-procentsregeln - fanns inget statsstödsgodkännande av EG-kommissionen vid behandlingen av ärendet i utskottet. Beslut angående skattebefrielsefrågan fattas därför inte nu utan får anstå till dess att ett besked från EG-kommissionen kommit in. När beskedet kommer in, och om det är positivt, är det utskottets avsikt att utforma lagstiftningen så att de nya reglerna för skattebefrielse ska tillämpas retroaktivt från årsskiftet 2006/07. Utskottet föreslår att detta förslag ska få sättas i kraft den dag regeringen bestämmer, det vill säga när ett statsstödsgodkännande föreligger.
Jag tror mig dock veta att kommande talare kommer att ge oss nya upplysningar kring 0,8-procentsreglerna.
När det gäller skattesatserna i fråga om skatt på energi innehåller regeringens förslag till ny lagstiftning de skattesatser som följer av den allmänna prisutvecklingen och som enligt regeringen ska gälla för 2007. Utskottet tillstyrker beloppen men gör en mindre korrigering.
Propositionen innehåller ytterligare några detaljfrågor rörande tidsgränsen för ansökan om återbetalning av skatt avseende varor för vilka skatt inte ska betalas i Sverige, återkallelse av godkännande som skattebefriad förbrukare samt återbetalning av skatt på el och bränsle som förbrukas i samband med extern värmeproduktion. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt avser dessa frågor.
I de delar där något statsstödsgodkännande inte är påkallat följer utskottet regeringens förslag att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2007. Dock ska reglerna i fråga om skattefrihet för bränslen i metallurgiska processer tillämpas först från och med den 1 januari 2008. De sammantagna offentligfinansiella effekterna av förslagen beräknas bli små.
Den motion som, enligt vad som sagts tidigare, anses tillgodosedd i viss del avstyrks i övriga delar, liksom ytterligare en motion som väckts i ärendet.
Utskottets betänkande innehåller två reservationer. Med detta, herr talman, överlämnas betänkandet till riksdagen för debatt och beslut i ärendet.
Anf. 159 Marie Engström (V)
Herr talman! Precis som Ulf Berg påtalade finns det vissa delfrågor i det här betänkandet som inte har fått sin lösning. Jag tänkte uppehålla mig lite kring det, för vi har lite krångel just nu med EU-kommissionen, skulle man kunna säga. Detta är naturligtvis inte bra. Det kommer att innebära att vissa biobränslen kommer att beskattas. Det handlar också om den så kallade 0,8-procentsregeln för den energiintensiva industrin. Det är viktigt, inte minst för vår industri, att vi har klara regler och att man också vet vilka spelregler man ska hålla sig till.
Vi har i utskottet fått ett brev från Svebio där man är förgrymmad över att situationen ser ut som den gör och att både biooljor och biogas kommer att beläggas med skatt från årsskiftet. Nu har ju Skatteverket också skrivit till utskottet, och vi vet att man, som de ser det, har möjlighet att få anstånd med inbetalningen. Men det krävs ändå att man ska lämna in en deklaration. Och vad detta sammantaget egentligen handlar om är att det blir mycket merarbete. Det blir mycket merarbete för Skatteverket. Det blir mycket merarbete för olika företag. Och det blir faktiskt också väldigt dåligt för miljön när det blir på det här sättet.
Vi har ju ytterligare problem med kommissionen. Och det finns andra saker som inte är lösta. Det gäller koldioxidskatten för den handlande sektorn där Sverige nu är föremål för ett formellt granskningsförfarande. Det kan vara lite problematiskt för Sverige, med den näringslivsstruktur som vi ändå har med energiintensiv industri. Inget besked har i varje fall nått mina öron. Jag vet inte om någon annan regeringsföreträdare här i kammaren har något ytterligare att berätta om detta. Vi får väl se under debattens gång. Men det är nog så problematiskt så länge vi har den här situationen. Och i förlängningen tror jag inte att någon egentligen menar att vi ska använda dubbla styrmedel, alltså att vi ska ha företag och anläggningar som är inlemmade i handelssystemet samtidigt som vi har en koldioxidbeskattning.
Vi får många skrivelser. Vi har fått en skrivelse även från Finansdepartementet, eftersom vi i utskottet efterfrågade jämförelser med andra länder i Europa när det gäller hur man beskattar företagen. Slutsatsen tycker jag är lite oroväckande. Antingen är man helt befriad från punktskatt, eller också beskattas man på en väldigt låg nivå. Det kan ju vara väldigt negativt för den svenska energiintensiva industrin, som trots allt finns på en konkurrensutsatt marknad.
I betänkandet har man till viss del tillgodosett en motion från Vänsterpartiet där vi menar att man måste uppmärksamma hur man använder den så kallade förädlingsvärdesmodellen och se till att den utvärderas så att den energibeskattning som vi nu ska ha inte blir orättvis när man jämför olika energiintensiva företag. Det kan ju finnas sådana som anser sig vara energiintensiva men som ändå inte faller inom ramen och så vidare. Jag tycker att det är bra att man tog till sig detta från majoritetens sida. Samtidigt kanske det var lite snålt att man inte gjorde ett tillkännagivande, men det är okej. Bara regeringen bevakar detta tycker jag att det är bra.
Vänsterpartiet har en reservation, och där tar vi upp några delar. Vi tar upp frågan om borttagande av skatt på alternativa bränslen, vilket vi i och för sig införde redan år 2002 när vi tog bort energiskatt och koldioxidskatt på koldioxidfria bränslen. Men det krävde ju en förlängning. För inte så länge sedan sade finansministern här i kammaren att förlängningen var klar fram till år 2013, vilket jag tycker är bra. Vi skriver att vi kanske kan komma i ett läge där man kan behöva ytterligare förlänga en sådan här befrielse just för att ge tydliga signaler, inte minst till industrin, om vad man har att hålla sig efter.
Jag tänker till exempel på den artikel som Volvochefen Leif Johansson skrev i Dagens Industri för någon vecka sedan. Jag tycker faktiskt att det var väldigt bra att näringen själv går ut och säger: Ge oss bra styrmedel! Se nu till att alternativa bränslen blir konkurrenskraftiga så att vi vet vad vi ska satsa på!
Vi har också i vår reservation tagit upp frågan om man möjligtvis kan sänka momsen på drivmedel som etanol och biogas. Vi vet att vi lever under EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv. Där finns väldigt noga uppräknat vilka områden man kan sänka momsen på. Drivmedel tillhör naturligtvis inte de områdena. Det bästa vore om vår regering nere i EU jobbade för att man kunde få en sådan ordning till stånd.
Vi tar också upp i vår reservation nödvändigheten av att göra en översyn av näringslivets energiskatter. Då menar vi den sektor som inte omfattas av utsläppshandel. Det kan ju finnas möjlighet att på något sätt försöka öka skatten i en sektor för att öka miljöstyrningen men samtidigt vara väldigt noga med att ta hänsyn till den internationella industrins konkurrenskraft.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nr 1.
Anf. 160 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Jag håller med det Marie Engström säger om sänkt moms på etanol. I Miljöpartiet har vi med det i vår budgetmotion. Jag har därför inte sett någon anledning att ta upp det också i den här frågan.
Jag skulle kunna ägna det här anförandet åt att klaga på EU och säga att de bara krånglar till det för oss. Först hade vi skattebefriade biobränslen. Nu ska vi göra dem skattepliktiga men ändå inte, och det blir en massa krångel.
Men jag tror att vi över partigränserna är överens om att så här behöver vi inte ha det, att vi ska försöka få en så smidig lösning som möjligt. Så jag ska inte prata mycket om det.
Det viktiga är ändå att vi har en energibeskattning som styr bort från miljöovänliga alternativ mot mer miljövänliga och mot energieffektivisering. Därför tänkte jag ta upp ett område där det här förslaget faktiskt går åt fel håll, nämligen när det gäller att skattebefria bränslen som används i mineralogiska processer, när man tar fram kalk och cement och liknande.
Det är inga problem för de anläggningar som ingår i handeln med utsläppsrätter, men för de anläggningar som inte ingår blir det förstås en minskad miljöstyrning och innebär också en risk för ökade koldioxidutsläpp. I dag har vi i stället en skattenedsättning men inte hel skattebefrielse. Jag tycker att den ordningen är rimligare av miljöskäl. Tvärtom, skulle jag vilja säga, borde vi gå i riktning att försöka öka miljöstyrningen i energibeskattningen. Vi har till exempel de företag som har olika former av nedsättningar där man i dag inte ställer så mycket krav. De elintensiva företagen kan delta i program för energieffektivisering och på så sätt få en total skattebefrielse. Men man skulle faktiskt också kunna ställa krav på att man deltar i program för energieffektivisering eller liknande också när det gäller företag som bara får en nedsättning men inte total skattebefrielse och på så sätt ta till vara den potential som finns för energieffektivisering och konvertering till förnybara bränslen som givetvis inte bara finns i den elintensiva industrin.
Därför vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation.
Anf. 161 Christin Hagberg (S)
Herr talman! Med dagens beslut blir svensk energibeskattning i de delar som här redogjorts för helt anpassad till det energidirektiv som fastställdes 2003 av EU:s medlemsländer. Syftet med direktivet är att konkurrensen ska vara likvärdig. Det handlar också om varors fria rörlighet inom unionen.
EU har sedan 1992 haft ett direktiv för harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor. Det nya direktivet utvidgar det så att i princip alla energiprodukter och elektricitet omfattas av beskattningen.
Det finns dock några problem som ännu inte kunnat lösas när det gäller det som det nya direktivet omfattar, vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som inte beskattas i dag men som kan skattebefrias enligt reglerna i direktivet, men detta måste då statsstödsprövas som tidigare nämnts. Därför kommer skatt att tas ut under kommande år, men det är vår mening att denna skatt ska återbetalas när vi fått det förväntade positiva svaret efter prövning. Man kan också enligt Skatteverket begära anstånd om särskilda skäl föreligger med den här skatteinbetalningen.
Sverige har sedan år 2003 gjort flera lagändringar i enlighet med direktivet, bland annat infört en möjlighet för energiintensiva industriföretag att befrias från energiskatt på el i utbyte mot att företagen deltar i ett program för energieffektivisering. Detta har lett till att svensk industri ligger långt framme i att hitta nya miljövänliga lösningar och kommer framdeles att ha stor konkurrensfördel av detta.
Sverige har också under lång tid beskattat de energislag som nu omfattas av direktivet. Våra skattenivåer ligger långt över de minimiskatter som direktivet anger, vilket vi tycker är bra.
Det som nu återstår är ändringar av vissa förfaringsregler. Det finns dock några delar, som vi tidigare har hört, som vi inte har kunnat gå fram med eftersom det kräver EU-kommissionens godkännande.
Herr talman! Vi socialdemokrater har inget att erinra mot de förslag som finns i propositionen. Vi yrkar sålunda bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 5. Vi känner dock stor sympati med motionerna men väljer i detta fall att inte stödja dem nu eftersom propositionen enbart är en direkt anpassning till direktivet.
I betänkandet står också att regeringen och majoriteten i denna kammare kommer att återkomma till dessa frågor. Vi utgår från att det i vissa fall sker relativt omgående för att Sverige inte ska tappa i sitt arbete med att ha en politik där vi använder energiskatterna som ett medel för en bra miljö- och energipolitik.
Jag har för att bilda mig en uppfattning om var de olika partierna står och hur man resonerar i dessa frågor läst skatteutskottets betänkande från i våras om energibeskattningen. Efter att ha läst detta har jag några frågor till majoritetens företrädare.
Tycker ni att skatteinstrumentet är bra som ett medel för att nå målet om en mer miljöanpassad energianvändning?
Statsminister Reinfeldt har också klargjort att han - jag utgår från att han menar hela den borgerliga regeringen - inte har ambitionen att Sverige ska ligga i miljöpolitikens frontlinje. Att Moderaterna inte vill det har vi alltid vetat eftersom man inte har någon miljöpolitik. Men vad tycker ni från de andra borgerliga partierna om detta? Vilken inverkan får det på energiskatterna?
Anf. 162 Lena Asplund (M)
Herr talman! Europeiska unionens råd beslutade ju redan i oktober 2003 om ett energiskattedirektiv. Sverige har redan genomfört vissa anpassningar. I och med de åtgärder som nu slutförs anpassas den svenska energibeskattningen till energiskattedirektivet.
I propositionen lämnas förslag om anpassningar av skattepliktiga områden för bränslen samt tillvägagångssätt kring beskattningen av bränslen. Om vår svenska industri ska kunna konkurrera med övriga Europa och resten av världen är det viktigt med en anpassning och att vi inte ligger för högt i Sverige. Det gäller för Sverige att försöka ha samma energiskattenivåer som övriga EU.
Den svenska basindustrin är väldigt energikrävande. Att behålla denna industri i Sverige är av största vikt. Den ger arbetstillfällen och är dessutom väl förknippad med vårt land.
Basindustrin och dess industrinära tjänster står i dag för drygt 27 % av bnp. Industrin sysselsätter direkt över 700 000 personer. Indirekt sysselsätter tillverkningsindustrin uppskattningsvis 1 ½ miljon personer, och varuexporten står för 80 % av vår export.
Herr talman! Svensk industri har varit ledande när det gäller miljömedvetenhet. Man har moderniserat och anpassat sin tillverkning på ett mycket föredömligt sätt. Svensk industri är världsledande inom energieffektivisering.
Det som vi som politiker nu inte får göra är att beskatta den orättvist gentemot exempelvis resten av Europa.
Skogsindustrin, kemiindustrin, gruvindustrin och stålindustrin utgör moderna och konkurrenskraftiga industrisektorer i internationell toppklass. Svensk industri och basindustri är i det närmaste unika i ett internationellt perspektiv med sin förmåga att utvecklas och behålla en ledande position.
En av de viktigaste förutsättningarna för basindustrin är en säker tillgång till el och annan energi till konkurrenskraftiga priser.
Vidare sker en justering av vilka energiintensiva företag som kan få en nedsättning av koldioxidskatten enligt den så kallade 0,8-procentsregeln.
I förrgår, den 11 december, godkände EG-kommissionen ansökan om statsstödsgodkännande varvid denna regel nu kan träda i kraft den 1 januari 2007. Även detta utgör ett led i anpassningen av de svenska energiskattereglerna till energiskattedirektivet.
När det gäller vilka företag som ska anses som energiintensiva, vilket Marie Engström har varit inne på här, finns det olika sätt att definiera det. Det som kommer att gälla är den så kallade förädlingsvärdesmodellen, vilket innebär att energiintensiteten knyts till relationen mellan betald energi och koldioxidskatt på bränslena och förädlingsvärdet.
Regeringen har dock för avsikt att följa upp denna modell. Då är det viktigt att inte upp- och nedgångar i fråga om råvarupriser styr om en industri är energiintensiv eller inte.
I propositionen föreslås vidare att den nuvarande skattefriheten för biogas ska behållas. Skattefrihet föreslås även för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke-syntetisk metanol och fettsyrametylestrar som används för uppvärmning. I dag sker inte någon beskattning av dem.
Motsvarande gäller för skattefriheten för metan som framställts av biomassa, så kallad biogas, och som används som bränsle för uppvärmning.
I propositionen föreslås att en möjlighet till skattebefrielse enligt reglerna i artikel 16 i EU:s energiskattedirektiv utnyttjas, som tidigare talare har varit inne på. En sådan skattebefrielse behöver dock statsstödsprövas. Syftet med denna prövning är att säkerställa att företagen inte ges en kompensation som överstiger merkostnaderna för framställningen av dessa produkter i förhållande till konkurrerande bränslen.
Som vi tidigare har hört kommer EG-kommissionen antagligen inte att ha gett något godkännande före den 1 januari 2007. Det innebär att skatt borde börja tas ut från den 1 januari 2007. Men det finns en möjlighet till retroaktiv återbetalning. Det skulle för många företag innebära att de skulle behöva betala in skatt som de sedan kommer att få tillbaka. För många av dessa företag skulle det kunna innebära en stor likviditetsbelastning. Skatteverket kan dock bevilja anstånd med inbetalning av skatt om det finns synnerliga skäl. Denna uppkomna situation anses som ett synnerligt skäl. Och Skatteverket har i en skrivelse meddelat att anstånd kommer att beviljas.
När det gäller koldioxidfria drivmedel håller jag med Marie Engström om att det är galet att de ska vara dyrare än de fossila bränslena. Regeringen har för avsikt att återkomma i detta ärende i tilläggsbudgeten 2007.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 5.
Anf. 163 Christin Hagberg (S)
Herr talman! Jag fick inget svar på mina frågor, och det hade jag kanske inte förväntat mig heller.
Energipolitiken och energibeskattningen är naturligtvis speciella och har också varit till gagn, som jag sade i mitt anförande, för den omställning som har skett i svensk industri där man ligger i framkant.
Det är därför intressant att den moderata företrädaren i sitt anförande också tar upp hur bra detta har fungerat.
För att ha någonting att så att säga hänga upp er politik på, eftersom detta betänkande milt sagt är ganska tekniskt i sin utformning, återkommer jag till att Moderaterna i sin reservation i mars 2006 skrev att energipolitiken behöver göras om och att den ska vara långsiktig.
I den förra debatten här talade man om stora visioner och stora lösningar. Och jag tror att vi nog här kan komma in på något sådant eftersom det här krävs att man har stora visioner och stora lösningar.
Efter att denna reservation hade skrivits gjorde de fyra borgerliga partierna upp om energipolitiken för de kommande fyra åren, det vill säga till valet 2010.
Lena Asplund från Moderaterna kan gärna få redogöra för om man tycker att fyra år är långsiktigt i detta sammanhang med tanke på de kostnadskrävande investeringar som det innebär att miljöanpassa energianvändningen i våra energiintensiva industrier.
Anf. 164 Lena Asplund (M)
Herr talman! Det viktiga är ju att vi har en energipolitik som inte missgynnar vår industri och våra hushåll. Vi har legat i framkant. Men den gröna skatteväxlingen har ju inte gett speciellt mycket i miljöhänseende. Miljön är global, och vi måste jobba globalt så att vi får med resten av Europa. Detta är en jätteviktig fråga för EU. Vi måste också få med resten av världen och speciellt de länder som inte har anslutit sig till Kyotoavtalet - USA, Kina och Indien. Det är där som vi har de stora bovarna. Vi måste jobba hårt. Det är en långsiktig miljöpolitik.
Anf. 165 Christin Hagberg (S)
Herr talman! Det där vet vi. Men det krävs ju ändå att Sverige också drar sitt strå till stacken.
Nu har vi förstått att man också har lärt sig att säga klimatpolitik. Det gläder mig som tidigare har jobbat just med den frågan i ett annat utskott. Och jag vet att framför allt Moderaternas klimatpolitik inte var så långtgående.
Alla partier i den här kammaren är överens om att vi naturligtvis måste jobba globalt. Men det krävs ändå att vi i Sverige har en energipolitik som leder till mindre utsläpp av koldioxid. Och då krävs det en långsiktighet när det gäller energipolitiken och energiskattepolitiken för att man ska kunna driva politiken i den riktningen även här hemma.
Jag vill höra lite mer om vad majoriteten tycker om detta. Hur tänker ni jobba under de kommande fyra åren för att lösa detta och använda energiskatter som medel som vi debatterar just i dag?
Anf. 166 Lena Asplund (M)
Herr talman! Koldioxid är vad man brukar kalla en blandbar gas. Det innebär i praktiken att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären blir densamma oavsett var utsläppen sker. Det som därför inte får ske är att vår svenska basindustri, som är väldigt miljömedveten och ligger i framkant, tvingas lägga ned sin verksamhet så att dessa arbeten utförs någon annanstans med smutsig kolkraftsel. Är det en sådan energipolitik som vi ska föra? Det är väl bättre att vi försöker föra en energipolitik i Sverige som ligger på en rimlig nivå, så att våra miljömedvetna industrier klarar av detta?
Utsläppen av koldioxid i USA är ungefär 20 ton per person och år. I Sverige är dessa utsläpp bara drygt fem ton.
Jag återkommer därför till att detta är en global fråga i och med att koldioxid åker rakt upp och finns över hela världen.
Anf. 167 Marie Engström (V)
Herr talman! Lena Asplund gav ett besked: att 0,8-procentsregeln nu godkänts av EU-kommissionen. Det är mycket möjligt att du, Lena Asplund, har mer information än jag. Jag vet inte men du har kanske någon information när det gäller koldioxidskatten och den handlande sektorn. Du har möjlighet att ge ett svar om det.
Jag blev väldigt nyfiken när Lena Asplund sade att ni återkommer i tilläggsbudgeten för år 2007 när det gäller de alternativa bränslena. I dag har vi varken energiskatt eller koldioxidbeskattning beträffande alternativa bränslen - de är helt borta. Då blir man väldigt intresserad av att höra vad som kan komma.
Vad jag tog upp i mitt anförande handlade om mervärdesskatt på till exempel biogas och etanol. Skulle vi få till stånd det handlar det förmodligen om en ganska lång process eftersom det gäller mervärdesskattedirektivet. Men det är mycket möjligt att Lena Asplund inte har möjlighet att säga någonting om det.
Nyss hörde jag Lena Asplund säga att den gröna skatteväxlingen inte har gett så mycket. Man kan ha väldigt många olika uppfattningar om den gröna skatteväxlingen. Men det man säkert vet är att den höjda koldioxidskatten har haft betydelse; det finns belagt. Sedan kan det finnas saker som kanske inte är så bra.
Det stora som har hänt sedan vi införde grön skatteväxling är väl att vi också har fått alternativa styrmedel, av vilka utsläppshandeln är ett. Icke desto mindre gjorde ni ingen återläggning när det gäller den gröna skatteväxlingen. Det som var växlat till och med år 2006 finns också kvar så när som på flygskatten - om jag nu läst budgetpropositionen rätt. Därför skulle jag vilja att Lena Asplund lite grann utvecklar just de påståendena. Själv har jag inte kvar några sekunder av min talartid.
Anf. 168 Lena Asplund (M)
Herr talman! Jag vet inte om jag riktigt förstått vilka påståenden du menar att jag ska utveckla, men några kan jag väl utveckla.
Den gröna skatteväxlingen har inte gett speciellt mycket. I Sverige har vi sedan 1970-talet sänkt koldioxidutsläppen. De har gått ned. Men den gröna skatteväxlingen har inte gett lika mycket som det var tänkt.
När det gäller drivmedel pratade jag om E 85. Det är inte rimligt att det ska vara dyrare att köra en bil avsedd för ett alternativt drivmedel på vanligt fossilt bränsle, bensin, i stället för på E 85. Detta har man också tagit till sig. Det här är någonting som är fel. I dag körs ju de här bilarna på bensin. Då är det någonting som är galet. Nu har ju bensinen blivit lite billigare, medan E 85 är dyrt.
Anf. 169 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag ställde kanske väldigt oprecisa frågor. Då blir det också väldigt oprecisa svar, så jag får väl skylla mig själv.
Lena Asplund har i alla fall tidigare sagt att det internationellt sett naturligtvis är väldigt viktigt att ställa krav på USA, Kina, Indien och så vidare. Jag kan dela den uppfattningen. Men det får inte vara så att vi kan slå oss till ro med att säga att andra nu får sätta i gång och jobba, medan vi över huvud taget inte ska göra någonting. Lite grann tycker jag att det synsättet ibland lyser igenom när man hör moderata företrädare prata om miljö- och energifrågor.
Därför vill jag fråga Lena Asplund vilka åtgärder ni tänker vidta för att Sverige ska fortsätta att vara ledande när det gäller miljöhänsyn och kanske också kunna fortsätta att vara en spjutspets. Det kunnande som det för med sig har ju också på ett annat sätt betydelse för oss som nation. Att vi kan exportera vårt kunnande har betydelse för vår ekonomi. Men det har naturligtvis också stor betydelse för miljön. Det gäller, som sagt, att inte tappa det greppet. Jag är rädd för att vi med Moderaternas politik - ja, nästan avsaknad av miljöpolitik - kanske tappar det grepp som vi ganska länge har haft.
Vad tänker ni göra för att Sverige också i fortsättningen ska kunna ligga i framkanten i de här frågorna?
Anf. 170 Lena Asplund (M)
Herr talman! Till skillnad från Vänsterpartiet är vi moderater väldigt EU-vänliga. Det är i EU vi måste börja jobba när det gäller miljön i Europa och att Europa blir ett föredöme för resten av världen.
Man kan också, om jag får återgå till koldioxidutsläppen, räkna på hur mycket som släpps ut per bnp-krona. Där kan man notera att Tjeckien och Polen har ungefär fyra gånger högre utsläpp per bnp-krona än Sverige. Det är alltså i EU vi måste börja jobba. Om Vänsterpartiet förstod det skulle man kanske bli lite mer EU-positiv och arbeta för detta.
Jag tycker att det är lite fel av Marie Engström att tala om Moderaternas avsaknad av en miljöpolitik. Så är det inte alls. Men vi har kanske inte riktigt samma syn på miljöpolitiken som Vänsterpartiet. För den skull är det inte fråga om en avsaknad hos oss, utan vi ser helheten rätt stort. Vi måste ha med oss allt i samhället. Vi får inte skatta ihjäl vissa delar av vårt land - det är till ingen hjälp - utan vi måste jobba globalt med miljöpolitiken.
Anf. 171 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Det faktum att svenska företag ligger i framkanten när det gäller miljön är ingen slump. Det är inte ett resultat av att vi har låga skatter och slappa krav, utan det beror just på att vi har fört en framgångsrik miljöpolitik där vi har kombinerat skatter och andra styrmedel för att få en styrning där det blir lönsamt att också ta ett långsiktigt ansvar.
Sedan kan man givetvis alltid diskutera utformningen. Vi vill ju inte ha en utformning som blir kontraproduktiv, som innebär att företag flyttar utomlands. Men jag tror fortfarande att det finns en potential för att jobba vidare med energieffektivisering och konvertering till förnybara bränslen i svenska företag om vi fortsätter med vår miljöpolitik i stället för att, som Moderaterna verkar vara inne på, luckra upp de här kraven.
Nu var det kanske era allianskamrater som brukade säga det, men att ställa krav är väl att bry sig?
Anf. 172 Lena Asplund (M)
Herr talman! Jag tycker att Helena lite grann förringar industrins insikt i det hela, för industrin i sig har haft ett stort intresse för att förbättra och modernisera sin teknik. Då har det följt med att man har en god miljömedvetenhet.
Det har inte bara handlat om skattestyrning. Man kan ha energiskatter. De kan vara fiskala, och de kan vara styrande. Jag vet att svenskar över huvud taget har en god miljömedvetenhet. Vi sopsorterar. Vi försöker fundera på vad vi gör och vad vi handlar när vi går och handlar - om vi handlar Kravmärkt och rättvisemärkt. Vi har en god insikt.
Jag tror inte att man som politiker ska styra allting. Däremot tror jag att det finns en väldigt stor medvetenhet hos den svenska befolkningen. Det ser vi nu. Det diskuteras ju väldigt mycket med tanke på den här väldigt varma hösten. Det pratas om miljöfrågor. Det finns en medvetenhet. Vi ska inte tacka bara oss politiker för det - speciellt inte ni.
Anf. 173 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Absolut! Det är viktigt att det kommer underifrån, att människor själva är beredda att ställa om sin livsstil. Här har vi en hel del att göra. Om alla människor levde som vi i Sverige skulle det behövas ungefär tre jordklot till, så
så
himla miljövänliga är vi faktiskt inte!
Då går det inte att bara säga att vi ska jobba internationellt och att vi ska jobba i EU - ungefär som att de ska göra någonting, medan vi inte ska göra någonting alls. Vi måste faktiskt vara beredda att dra vårt strå till stacken.
Självklart är de inom industrin inte nödvändigtvis onda människor som vill förstöra miljön för sakens skull. De är aktörer på en marknad. Moderaterna som är varma anhängare av marknadsekonomin borde vara fullt medvetna om att ekonomiska drivkrafter spelar roll. Om det är mer lönsamt att vara miljövänlig än att vara miljöbov blir man självklart mer miljövänlig. Vad är det för konstigt med det?
Anf. 174 Lena Asplund (M)
Herr talman! Vi kan släppa USA och titta på länder som har en dålig miljömedvetenhet och som är dåliga i det arbetet. Det är ofta länder som vi kallar för tredje världen, länder som är fattiga. För att ha råd med en god miljöpolitik måste man också ha en relativt god ekonomi - jag antar att Helena håller med mig om det. Då måste vi fortsätta att ha det i Sverige. Och då får vi inte driva företagen utanför Sverige. Vi får inte driva i väg dem. Till slut har de som är kvar här inte råd att behålla en god miljömedvetenhet.
Därför är det oerhört viktigt med en bra balansgång. Hur ska man styra det hela? Man får inte gå för långt. Men man måste givetvis även ha kvar en god miljöpolitik. Vi måste vara rädda om vår jord. Det handlar om våra barn - många av oss har barn - och barnbarn. Vi kan inte lämna efter oss "en skitig värld". Detta är jätteviktigt.
Jag vill definitivt inte medverka till det, men jag vill inte heller medverka till att vår industri flyttar utomlands. Jag tror inte att det hjälper, som jag har sagt. Vi måste vara kvar här, och vi måste vara föregångare. Det här är ett jätteviktigt arbete i EU. Det är där vi måste jobba med det, och också i FN. Vi måste få igenom allt det här globalt. Vi kan diskutera det hur mycket vi vill här i Stockholm, i Sverige, men det hjälper inte. Jordklotet äger vi tillsammans. Låt oss då vara rädda om det tillsammans.
Anf. 175 Åke Sandström (C)
Herr talman! Får jag börja med att konstatera, beträffande diskussionen om skatterna, att skatteinstrumentet ju är tydligt styrande i syfte att skapa ett miljövänligare samhälle, att komma till rätta med klimatförändringen och att skapa nya jobb i sektorn förnybar energi.
Det betänkande som vi har på vårt bord är ytterligare ett steg i den riktningen, men mer finns att göra. Som utskottet säger förutsätter vi att regeringen återkommer till riksdagen i de här frågorna. I de motioner som finns fogade till betänkandet finns också delar som kan vara intressanta att ta upp och analysera vidare. Allt är inte bra i betänkandet.
Införandet av skatt på vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som används till uppvärmning är ett exempel på ett negativt inslag. Signalen från en regering som tydligt uttalat att man vill satsa på förnybara energislag blir något fel när man ytligt läser förslaget i betänkandet. För att ha en fortsatt skattebefrielse på det här området fordras, som framgår, ett godkännande av EU-kommissionen, och ett sådan godkännande finns inte i dag. Här kan man fråga sig om inte den tidigare regeringen har underlåtit detta, eller haft bristande planering, då man inte ansökt om fortsatt skattebefrielse i tid.
Nu är sittande regering bokstavligt talat inmålad i ett hörn och måste höja skatten. Samtidigt går man nu in och ansöker om skattebefrielse för att göra vad som göras kan och för att rädda en miljömässigt bra näring. Behandlingen av en sådan här ansökan tar tid. I mellantiden kommer de här oljorna att beskattas, och det är en olycklig situation. De företag som arbetar med de här produkterna är ofta i startskedet mellan forskning och produktion och alltså mycket känsliga för extra ekonomiska pålagor. En sådan här skatt, även om det är ett övergångsskede, även om garantier ges för retroaktivitet och även om alla säger sig vara positiva till produktionen, är olycklig och kan vara droppen som gör att hela verksamheten går över styr för det enskilda företaget.
Nu har departementet, utskottet och Skatteverket gjort allt för att mildra effekterna av den gamla regeringens misstag på den här punkten, att inte ansöka i tid, och allt talar ju för att kommissionen beviljar skattefriheten. Som vi har hört här tidigare finns det enligt Skatteverket också synnerliga skäl att bevilja anstånd med att betala skatt. Det företag som jag talade med i dag sade att okej, vi kan leva med de här två blanketterna, som det gäller, för att ansöka om det här anståndet med skattebetalning. Det är den signal jag har fått i dag.
Det är bra att snabba åtgärder vidtas för att rädda utvecklingen av denna gren av den gröna sektorn, som det ju faktiskt är fråga om. Det är också bra att snabba och resultatinriktade åtgärder kan komma till stånd i samverkan mellan aktuella instanser, som jag här har nämnt.
Herr talman! Anpassningen av energibeskattningen till energiskattedirektivet är ett steg i utvecklingen, och trots den här skönhetsfläcken yrkar jag bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde Jörgen Johansson (c).
Anf. 176 Christin Hagberg (S)
Herr talman! Jag har en fråga till Centerpartiets företrädare Åke Sandström. Centerpartiet var ju länge ett parti som företrädde miljöfrågorna på högerkanten. Numera har vissa frågetecken kring detta uppstått, inte minst sedan Centerns ordförande har gått ut och sagt att svensk lagstiftning är för krånglig. Det måste till flera morötter och mindre piskor.
Om man stannar där låter ju detta väldigt sympatiskt. I klartext betyder det att man inte vill att någon ska belastas för eventuella miljöpåverkande verksamheter men att de som jobbar intensivt med att förbättra sin verksamhet i mer miljövänlig riktning ska belönas. Det man då frångår är ju principen som gäller inom europeisk miljöpolitik om att förorenaren ska betala. Då undrar jag om Centerpartiets företrädare Åke Sandström här i debatten kan ge några exempel på hur man har tänkt sig detta inom det område som vi debatterar nu, det vill säga energibeskattningen.
Anf. 177 Åke Sandström (C)
Herr talman! Låt oss utradera eventuella frågetecken om att vi inte har kvar vårt djupa intresse och engagemang för energifrågorna med miljöinriktning. Det tror jag är en alldeles obefogad fundering. Att tolka ett enskilt uttalande från partiledaren gör jag inte så här oförberett. Det finns inget som tyder på att vi inte ska jobba i den riktning som vi har haft tidigare.
Som jag sade är skatteinstrumentet viktigt. Vi har ju bland annat också sagt att vi inte omedelbart springer iväg och sänker skatten på drivmedel eftersom vi behöver en satsning. Vi behöver styra bort från dessa fossila medel till förnybara fordonsbränslen, vilket jag jobbar ganska mycket med personligen.
Det är ett klart besked: Vi kommer att jobba i den riktning som Christin Hagberg har känt oss för tidigare.
Anf. 178 Christin Hagberg (S)
Herr talman! Det är skönt att övriga företrädare för Centerpartiet står fast vid den politik som man tidigare har gjort sig känd för medan partiledaren är ute och pratar i vanlig ordning.
Det som bekymrar mig lite här är de svar som jag fick från era kolleger i den borgerliga majoriteten. Man hävdar, vilket i och för sig är sant, att det är viktigare att vi jobbar globalt än att vi jobbar inom svensk politik för att förbättra miljön. Då vill jag höra lite grann hur Centerpartiet resonerar i den här frågan. Vi pratar ju lite om energiskatterna kopplat till energipolitiken men också om det som vi har haft uppe gällande handel med utsläppsrätter. Där har vi resonerat väldigt långtgående kring det här, utökning och så vidare. Moderaterna menar att svenska företag hotar att lägga ned om man inte har en bra energipolitik. Som jag ser det har svensk basindustri och energiintensiv industri stannat kvar. Vi har genom skattepolitiken kopplat till energipolitiken naturligtvis sett till att man har lagt om sin energianvändning, sin elanvändning, för att komma ned och därigenom få ta del av att vi har styrt mot det här. Därigenom har de kunnat få en bra produktion med lägre energiförbrukning, något som ju dessutom gynnar dem i konkurrensen. Jag vill höra lite grann hur Centerpartiets företrädare resonerar när det gäller den frågan, som jag tidigare också ställde till Moderaterna.
Anf. 179 Åke Sandström (C)
Herr talman! Jag var inte riktigt beredd på att det skulle bli en allmän energidebatt av detta, och övriga partier får som sagt tala för sig själva när det gäller vilka besked de har att ge på de här punkterna, men det är alldeles klart att vi har som linje att handeln med utsläppsrätter ska kunna utvecklas ytterligare. Den borde på sikt kunna omfatta hela vår värld. Hela energipolitiken grundas ju på, för att upprepa vad jag sade på en energikonferens i Sundsvall i går, att den globala energipolitiken är den största utmaning vi har i dagsläget. Där ska alla partier inbjudas. Här måste vi se till att vi får breda lösningar. Jag har varit med om sådana tidigare. Det är en jätteviktig sak. Utan att gå in på detaljer måste vi se till att utveckla detta med utsläppsrätterna. Vi måste få bredare allianser i energipolitiken för att få långsiktiga spelregler så att även industrin och andra kan lita på det här. Det är jag, som sagt, fullständigt beredd att i alla delar jobba för i framtiden.
Anf. 180 Marie Engström (V)
Herr talman! Åke Sandström använde en del av sitt anförande till att skylla på den gamla regeringen för det som jag i mitt anförande sade var mycket av krångel eftersom EU-kommissionen till exempel inte låter oss befria biobränslen från beskattning från årsskiftet. Jag vet inte om man ska beskylla den gamla regeringen för så mycket. Jag tror mig veta att den regeringen har följt kommissionens regelverk och gjort allt för att man ska kunna införliva energiskattedirektivet i svensk lagstiftning på ett sätt som är så bra som möjligt, inte minst för miljön.
Jag skulle vilja vända på frågan lite grann och fråga Åke Sandström: Vad gör den här regeringen för att till exempel koldioxidskatten för den handlande sektorn ska tas bort, till exempel för att öka prisskillnaden mellan fossila och förnybara bränslen till förmån för förnybara bränslen? Vad gör regeringen för att man ska kunna öka inblandningen av etanol i bensin från dagens 5 % till 10 %, vilket skulle få stor betydelse? Det finns en lång rad sådana frågor som jag i stället skulle kunna ställa till Åke Sandström när det gäller vad den här regeringen gör.
Anf. 181 Åke Sandström (C)
Jag vill erinra alla om att det är energidirektivet och energibeskattningen vi ska debattera i första hand.
Anf. 182 Åke Sandström (C)
Herr talman! Jag instämmer i att vi har hamnat något vid sidan av betänkandet, men okej. Vad jag menade var att det inte är bra om man har ansökt alltför sent för att kunna få besked i tid. Det jag försökte säga lite vänligt var att man kanske kunde ha ansökt tidigare. Jag har också tagit reda på när ansökningarna inlämnades. Detta är inte bra.
Jag har inte heller något positivt att säga om krånglet i EU. Jag delar Marie Engströms uppfattning att vi borde ha kunnat få skattebefria de här bränslena, speciellt de som vi talar om i dag som har en ringa omfattning totalt sett.
Som sagt pågår arbetet i Energisamverkan. Jag deltar inte själv aktivt där, och det är lite synd. Men jag vill upprepa det jag sade tidigare, att vi för att kunna gå vidare måste skapa en grund för att få en energipolitik som är värd namnet och omfattas av en bred majoritet. Det vill jag återkomma till.
Men som sagt kan jag i dag inte gå in på detaljerna i det som ligger utanför betänkandet.
Anf. 183 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag återkommer i andra sammanhang med frågorna.
Anf. 184 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Detta betänkande kan förefalla något tekniskt i sin inriktning. Ulf Berg har på ett förträffligt sätt redogjort för vad det handlar om, nämligen anpassningen av energibeskattningen i Sverige till EU:s energiskattedirektiv. Det finns också några delfrågor som han har gått igenom, 0,8-procentsregeln och så vidare.
Det finns emellertid några andra viktiga saker att notera i detta utskottsbetänkande. Det allra viktigaste är möjligen att vi gör en justering av de skattesatser på el som följer av den allmänna prisutveckling som har skett.
Det här, herr talman, är samma linje som den tidigare regeringen har haft, i den mån att prisutvecklingen påverkar energipriserna på till exempel bensin och olja. Detta är en omdiskuterad fråga, men för vår del har vi hela tiden sagt att vi måste se till att energiskatterna inte blir lägre än vad de är nu. Det är en väldigt viktig uppgift att hålla dem uppe.
Jag skulle vilja kommentera några andra saker som har kommit upp här, och jag ska svara noga på Christin Hagbergs frågor som är väldigt intressanta och som kräver ordentliga svar. Men jag vill först vända mig till Marie Engström.
Jag tycker att det finns en intressant mening i hennes reservation längst ned på s. 17, herr talman, där det står så här: "Målet måste vara att förbättra miljöstyrningen och effektivisera energianvändningen samtidigt som hänsyn tas till den energiintensiva industrins konkurrenskraft." Jag tror att det är en viktig utgångspunkt för alla partier i det här landet att se till att det är på det sättet. Vi som har haft möjlighet att leva under ganska många år vet ju att det blir besvärligt med konkurrenskraften om man vidtar väldigt kraftfulla åtgärder på sådana här områden.
För ganska många år sedan bodde jag i en liten ort som heter Viskafors, där jag vet att den ärade ledamoten Hans Olsson numera bor. Strax söder om Viskafors fanns en gummifabrik som hette Firestone. Jag besökte fabriken på 50-talet. Och jag förstår att den är nedlagd numera, för arbetsmiljön var helt enkelt fruktansvärd. Det beklagliga var inte att man vidtog åtgärder utan att de förfärliga arbetena flyttade till andra länder. Det som ofta är problemet om man vidtar för häftiga åtgärder är att företagen flyttar till andra länder, och det var tyvärr exakt vad som hände. Men man får vara glad att arbetsplatsen inte finns kvar i det skick som det var då.
Christin Hagberg ställer två frågor. Den första frågan är: Är skatteinstrumentet bra? För den här regeringen och för Folkpartiet finns det bara ett svar på den frågan: Ja.
Man måste gå tillbaka och se vad det finns för historia. Man behöver inte gå tillbaka till 1959, när de två folkpartisterna Martin Söderquist i Solna och David Ollén i Stockholm motionerade om det som så småningom blev Naturvårdsverket. Men man kan börja på 60-talet och titta på det intressanta nytänkande som kom på den tiden, framför allt genom Sören Norrby i Åkersberga. Man kan notera att det var före Miljöpartiets tillblivelse. I den stora utredningen Miljövårdens kostnader, som tillsattes 1973, drev Folkpartiet och Centerpartiet den här frågan hårt genom reservationer. Utredningen, som leddes av Valfrid Paulsson, kom till och med innan herr talman hade blivit riksdagsman, så det är väldigt länge sedan. Men den var upphovet till begreppet grön skatteväxling, och det som vi i dag i grund och botten diskuterar är hur häftig grön skatteväxling vi kan göra.
Jag ser stora förändringar på det här området. Om man bortser från de rent tekniska saker som vi diskuterar i dag, kom hela energipolitiken under den förra mandatperioden att handla om hur mycket man skulle beskatta bilar innanför Stockholms tullar. Men energipolitiken kom under fyra år att i stort sett haverera därutanför. Visserligen gjordes en del saker på energiskatteområdet, men det upphävdes på andra områden genom införandet av en massa avdrag i Norrlands inland.
Nu måste man ta ett rejält tag här. Det är viktigt, som Marie Engström påpekade, att regeringen har kommit fram till att de låga skattesatserna kan förlängas till 2013. Det ger stabilitet.
Christin Hagberg frågar om ett påstående i en tidningsartikel där den blivande statsministern Reinfeldt har sagt att miljöfrågan är lågt prioriterad. Mot det måste man ställa den synpunkt som statsministern framförde i en frågestund där han sade det motsatta, nämligen att för den här regeringen är miljöfrågorna starkt prioriterade. Det har han också sagt. Jag medger att det finns en viss motsättning mellan de båda ståndpunkterna, men det kan gälla olika delar av miljöpolitiken.
Jag tror att man kan säga att vi som har åsikten att ekonomiska styrinstrument och skatteinstrument är väldigt viktiga för miljöpolitiken och energipolitiken kommer, efter vår förmåga, att se till att den här regeringen driver en politik i samma riktning som den tidigare, kanske till och med lite mer utanför Stockholms tullar och kanske lite mer i samklang med den allmänna europeiska energipolitiken. Jag tror att det är den största skillnaden.
Jag kommer att ställa en fråga till Christin Hagberg på den punkten. Kan vi isolera miljö- och energipolitiken till Sverige, Stockholms län eller Stockholms stad eller ska vi se miljöpolitiken som något som är gränslöst? Det är den mest centrala frågan. Är miljöpolitiken begränsad till ett land eller är den gränslös?
I förhållande till andra länder ska vi vara stolta över den energi- och miljöpolitik som vi har drivit i Sverige. Vi har ett rent land. Vi har bra kraftverk. Vi släpper ut väldigt få immissioner.
Nu har jag svarat på dina två frågor, Christin Hagberg.
Nu vill jag ställa en annan fråga. Den ligger fyra år framåt i tiden från nu. Ni vill ju driva en aktiv energi- och miljöpolitik som vi behandlar i det här betänkandet. Om ni har åsikten att klimatpolitiken är gränslös, hur ska ni kunna driva det med två partier som vill utträda ur EU och som vill frånsäga sig det kraftfullaste verktyget av alla?
Nu har jag svarat på två frågor från Christin Hagberg om vad vi säger om skatteinstrumentet, hur vi ser på frågan om Reinfeldt och att vi ska se till att våra partier agerar efter förmåga.
Hur tänker sig Christin Hagberg efter 2010 att samarbeta med två partier som vill avsvära sig det kraftfullaste instrumentet av alla för en gränslös effektiv energipolitik?
Anf. 185 Christin Hagberg (S)
Jag vill ånyo uppmärksamma kammaren på vad debattämnet är. Det är en skattefråga om anpassning av energibeskattningen till skattedirektivet. Vi bör inte gå alltför djupt in i en allmänpolitisk energidebatt.
Anf. 187 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Det är svårt att tolka vad en annan person lägger in i det som sägs.
Låt mig återkomma till det första. Jag är ledsen att jag använde ordet haverera. Jag skulle inte vilja säga att den havererade. Jag skulle vilja uttrycka det på ett annat sätt. Det var mycket skrik för lite ull, sade bonden som klippte grisen.
Det tycker jag är mer betecknande för hur det blev i verkligheten.
Jag är glad för alla goda framsteg på det här området. Vi ska vara glada över att vi gjorde saker och ting. Det var saker som blev mindre bra.
Jag tycker att det är väldigt bra att flygskatten, i den utformning den fick, kommer bort. Jag vill ha en effektiv miljöpolitik. Jag vill beskatta allt bränsle i hela Europa. Vi ska inte se till att flygplanen landar på Kastrup i stället för på Sturup. Det måste man jobba hårt med.
Handeln med utsläppsrätter är ett lysande styrinstrument. Det är fantastiskt bra. Jag hoppas att marknaden kommer att fungera. Det finns ju både positiva och negativa synpunkter på om den verkligen gör det. Så är det med alla marknader. Ibland kan de ha en del oformligheter. Som princip tycker jag att det är en god liberal politik. Jag tycker att vi har all anledning att säga att detta är ett bra steg för en klok miljöpolitik.
Anf. 188 Christin Hagberg (S)
Herr talman! Jag ska återkomma till den andra frågan, nämligen hur vi ska kunna driva en aktiv energipolitik från 2010 när vi kommer tillbaka till makten - det var ju det du sade - tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern. Vem som kommer att sitta med vem 2010 kanske vi ska återkomma till då.
Om vi tittar tillbaka ser vi att vi har en omfattande gemensam energipolitik där vi till juni i år har haft en överenskommelse över blockgränserna. Den kopierade ni i alliansen i princip, frånsett att ni under fyra år lade en våt handduk över en fråga som ni inte är överens om, det vill säga kärnkraften. Vi och Vänsterpartiet har ingått i den överenskommelsen. Miljöpartiet har andra åsikter i en del av de frågorna. Där är också en hel del som ni tidigare har varit motståndare till i energiöverenskommelsen men som ni nu har accepterat och gått vidare med.
Frågan är: Hur tänker ni från Folkpartiet jobba med de här frågorna när ni vet att det finns en ganska stor spännvidd inom den nuvarande majoriteten?
Anf. 189 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Hur ser den våta handduken ut? Det är väldigt intressant. Den våta handduken har under sig någonting väldigt speciellt, nämligen en överenskommelse som klargör att under de här fyra åren ska inga flera kärnkraftverk avvecklas. Det är det viktigaste.
Med er politik visste man inte någonting om vilka olika utpressningsargument som skulle kunna komma. Man hade ingen aning om det. Det är ingen hemlighet att Centerpartiet och Folkpartiet i grunden har lite olika synpunkter på detta. Men väljarna vet exakt att under de här fyra åren kommer inte något nytt kärnkraftverk att avvecklas. Den våta handduken tackar jag för. Väljarna visste det före och väljarna vet det efter valet.
Jag vill ta upp en fråga som jag glömde i det förra svaret. Det gäller vad klimatpolitiken omfattar. Jag menar absolut att den också omfattar Östersjön. Jag vill påminna om att det är väldigt viktigt att vi tillsammans gör bra saker. Vi är gärna med och kopierar allting som är bra - konstigt vore det annars - oavsett var det kommer ifrån. Ni får gärna ta våra bästa idéer också; det är helt okej.
Slutligen, herr talman, vill jag på denna punkt erinra om en tidigare partiledare i Folkpartiet som heter Per Ahlmark. Han skrev ungefär 1975 en väldigt uppmärksammad bok som hette just
Hotet mot våra kuster
. Inte för att jag vill skryta, men jag tror att det också spelade en opinionsbildningsroll att han gjorde det. Det var en viktig sak att ta tag i - att hotet mot våra kuster inte bara är partipolitik, för det kan det också vara, utan också någonting där vi har ett ansvar inför våra barn och vår framtid. Hotet mot våra kuster måste vi se till att avvärja. Det är en väldigt viktig del av både miljö- och klimatpolitiken.
Anf. 190 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Det var väldigt mycket som jag ville säga. Efter talmannens påpekande att vi skulle hålla oss till energiskattedirektivet blev det dock inte så jättemycket kvar, men jag ska ta det i alla fall.
Jag är väldigt glad att höra att Gunnar Andrén ändå har en positiv grundinställning till skatter i miljöpolitiken. Jag har alltid hävdat att det är en liberal princip som vi borde kunna enas om över partigränserna. Däremot räcker det inte att bara omhulda principen och sedan säga nej till varje konkret förslag som kommer. Det är bra om man faktiskt kan ta fram några konkreta saker.
Frågan om EU var väl egentligen ställd till Socialdemokraterna. Udden var dock helt klart riktad mot oss, så jag tar mig friheten att svara på den också. Först och främst ska man ha klart för sig att vi inte är dummare än att vi så länge vi är med i EU försöker utnyttja situationen så gott det går och jobba för en bättre energipolitik med alla krafter vi har. Sedan ska vi inte glömma att EU inte bara är av godo i miljöpolitiken. I dag såg vi ett tydligt exempel på hur EU lägger hinder i vägen för skattebefrielse av vissa biobränslen, även om vi nu försöker fixa till det så gott det går.
Men det jag tror är viktigast att bära med sig är ändå att världen faktiskt är större än EU, inte tvärtom.
Anf. 191 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tycker att detta betänkande är ett bra exempel på det, för att anknyta till vad talmannen önskade att vi skulle tala om: Världen är verkligen större än bara EU och Sverige, och det gäller att anpassa sig till olika förhållanden. Samtidigt håller jag gärna med Helena Leander om att det finns ganska stora brister i EU:s miljöpolitik. Det beror på att många länder har alldeles för låga ambitioner på miljöområdet. Om vi ska påverka detta är dock lösningen absolut inte att gå ur. Då måste vi vara med i denna union. Det är det absolut viktigaste.
Anf. 192 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Vi kan ha en lång EU-debatt om vad som är viktigast, att kunna gå före med det goda exemplet eller att vara med och försöka påverka en oformlig koloss. Jag tror dock att jag sparar den till en EU-debatt, inte en energiskattedirektivsdebatt.
Återigen vill jag bara säga att ska vi nu jobba globalt hjälper det att inte bara jobba i EU. Och i slutändan måste vi faktiskt göra saker i Sverige också, inte bara hoppas att EU ska göra saker åt oss.
Anf. 193 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag vill för Kristdemokraternas räkning yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkandet om anpassning av energibeskattningen till energiskattedirektivet inom EU.
Jag tror att det är viktigt att vi har klart för oss under vilka förutsättningar vi behandlar detta i kammaren och därmed också vilka förväntningar vi kan ställa på det beslut som vi kommer att fatta i morgon.
För det första handlar det om en anpassning, att anpassa den svenska energibeskattningen till det nya energiskattedirektiv som finns inom EU.
För det andra handlar det om ett bibehållande, att bibehålla nuvarande ordningar för både skatteplikt och skattebefrielse så långt det är möjligt.
För det tredje handlar det om enkelhet. Regeringen och skatteutskottet konstaterar att skattereglerna på energiområdet ska vara så enkla att tillämpa som möjligt för såväl de skattskyldiga som de rättstillämpande myndigheterna.
För det fjärde handlar det om ett begränsat omfång för detta beslut. Styrmedelsfrågorna har regeringen generellt avstått från att ta ställning till då de ligger vid sidan av propositionens egentliga ärende. Visserligen pekar regeringen och därmed också utskottet på PFE-systemet, program för energieffektivisering, och även på EU:s system för handel med utsläppsrätter, men omfånget är begränsat.
För det femte pekar regeringen på framtida initiativ och en framtida behandling och att man i det sammanhanget vill titta närmare på det som föreslås i motionerna.
Det är de utgångspunkter som finns, och jag anser dem rimliga.
Herr talman! Det finns en viss problematik här som vi inte kan komma ifrån och som också utskottet lyfter fram, nämligen att vi måste avvakta ett beslut inom EU-kommissionen. Det hade vi gärna haft i dagsläget. Detta godkännande gäller inte minst fortsatt skattebefrielse vad gäller vegetabiliska och animaliska fetter och oljor för uppvärmning. Denna skattebefrielse vill utskottet och regeringen ha kvar. Nu hamnar vi dock i det olyckliga läget att vi inte vet hur rättsläget ser ut. Därför är det ett viktigt besked de företag som är särskilt drabbade av denna oklarhet har fått av Skatteverket, där man menar att regeln om synnerliga skäl är tillämplig. Det skulle alltså innebära att företag som här skulle tvingas betala en skatt nu skulle slippa att göra denna inbetalning ända fram till halvårsskiftet den 30 juni 2007.
Vi hoppas att beskedet från EU kommer dessförinnan. Här kan nämligen ett antal företag bli kraftigt drabbade ur likviditetssynpunkt. Skatter ska inte heller inbetalas som man sedan inte kan kräva att de ska inbetalas. Vi väntar alltså på detta besked från EU-kommissionen.
Herr talman! Med detta vill jag ånyo från Kristdemokraternas sida yrka bifall till skatteutskottets förslag i detta betänkande.
Anf. 194 Christin Hagberg (S)
Herr talman! I detta betänkande tillstyrker Kristdemokraterna att vi höjer skattesatsen på bensin. Vi har en indexuppräkning som numera infaller under detta. I valrörelsen gick Kristdemokraterna till val på att skatten på bensin skulle sänkas. Det troliga är också att en hel del röstade på er just av det skälet. Nu höjs den i stället. Då undrar jag vad Kristdemokraterna och Lennart Sacrédeus i denna fråga har att säga till de väljare som röstade på er.
Anf. 195 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka Christin Hagberg för frågeställningen. Den är minst sagt relevant eftersom vi hade som valbudskap att vi ansåg, vilket vi fortfarande gör, att det ligger en problematik, även en etisk sådan, i att ha moms på energiskatter, det vill säga skatt på skatt, och att statens inkomster därmed växer med stigande drivmedelspriser.
Självklart hade jag gärna undvikit denna skattehöjning, som omfattar 9 öre, och jag kan tala å hela det kristdemokratiska partiets vägnar. Nu menar vi ändå att denna 9-öriga skattehöjning - 7 öre i indexering på energibeskattningen och 2 öre i moms ovanpå detta - trots allt är marginell satt i relation till allt annat positivt som denna alliansregering åstadkommer, inte minst inom skatteområdet.
Jag tror att Christin Hagberg och Socialdemokraterna är medvetna om att allt i politiken som man önskar och även går till val på inte blir förverkligat. Jag vill dock inte på något sätt undanhålla att vi inte är glada över att denna indexeringsregel finns kvar. Vi kommer att fortsätta att aktualisera den inom ramen för det goda samarbete - för ett sådant har vi verkligen - vi har i alliansen. Är det så att vi inte kan få detta förverkligat beklagar vi det, men vi tillstår gärna att vi gärna hade sett en annan politik vad gäller denna fortsatta indexering.
Till väljarna och till Christin Hagberg vill jag säga att denna höjning på 9 öre via indexeringen nu ändå kommer i ett läge där bensinpriserna bevisligen ligger klart lägre än i somras. Det innebär att den praktiska effekten för den enskilde bilisten inte blir densamma. Du har dock rätt i sak: Vi hade detta budskap, och vi vill gärna fortsätta att hävda denna fråga, gärna med större framgång.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 14 december 2006.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med de ändringarna
dels att 1 kap. 9 § och 7 kap. 3 § utgår ur förslaget,
dels att 2 kap. 1 och 11 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,
5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen att 11 kap. 1 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,
6. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:13 i denna del och avslår motion 2006/07:Sk4 yrkande 4 i denna del.Alternativa drivmedel m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk4 yrkandena 1-3 och 4 i denna del och 2006/07:Sk5 yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (v)
- Reservation 2 (mp)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.