Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet

Herr ålderspresident! Vi debatterar i dag justitieutskottets betänkande 16 om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

I dag kan nästan alla brott vara it-relaterade. Det gäller allt från ekonomiska brott och dataintrång till bedrägerier, handel och hot på internet. Att bekämpa it-relaterad brottslighet i en digital värld handlar i många fall om internationellt polissamarbete, då brott lätt begås över nationsgränserna.

It-relaterad brottslighet innebär att it-teknik används för att genomföra olika brott, medan brotten i sig kan vara av vilken brottstyp som helst. I dag är en stor del av alla brottstyper it-relaterade. Bedrägerier är exempelvis ett vanligt förekommande brott på internet liksom handel med illegala tjänster, såsom koppleri och droger.

Barnpornografibrott är ett annat brott som nästan uteslutande sker på internet, eftersom barnpornografiska bilder och filmer sprids via e-post, fildelningsprogram, chattsidor och hemsidor. Även våldsbrott kan vara it-relaterade. Det kan innebära att gärningspersonen använder internet som ett verktyg i planeringen av ett brott.

Herr ålderspresident! Redan 1996 beslutade Europarådets straffrättsliga styrkommitté att utreda frågorna om it-relaterad brottslighet. Detta resulterade i Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, vilken skrevs under av Sverige 2001.

Konventionen har tre huvudsyften. Det första är att närma ländernas nationella straffrätt avseende vissa gärningar till varandra. Det andra är att tillse att varje nation har de processrättsliga bestämmelser som behövs för att utreda och lagföra de brott som avses. Det tredje är att främja det internationella samarbetet om bekämpandet av it-relaterad brottslighet.

Herr ålderspresident! Det är glädjande att det finns en bred samsyn i frågan bland riksdagens partier. Vi har i svensk lagstiftning i stort sett redan tillgodosett de flesta artiklar i konventionen. Vissa lagändringar återstår dock för att uppfylla kraven i den processrättsliga regleringen och i bestämmelserna om internationellt samarbete. Det rör sig exempelvis om att införa en möjlighet till skyndsamt säkrande av lagrade databehandlingsbara uppgifter och vissa ändringar i lagen om elektronisk kommunikation.

Det föreslås också lagändringar i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål för att underlätta det internationella samarbetet i kampen mot den it-relaterade brottsligheten. Detta är nödvändiga steg för att bättre bekämpa brott som begås på internet.

Herr ålderspresident! Regeringen föreslår att Sverige lämnar ett antal förbehåll vid tillträdandet av konventionen. Det rör sig om insamling i realtid av trafikuppgifter, avlyssning av innehållsuppgifter och krav på uppsåt att uppmuntra till hat, diskriminering eller våld mot folkgrupp.

Vi sverigedemokrater har en reservation då vi anser att regeringen bör lämna in ytterligare ett förbehåll vid tillträdet till konventionen. Det finns enligt oss skäl att från Sveriges sida lämna förbehåll gällande den svenska särregleringen av tryck- och yttrandefrihetsbrott. Tryck- och yttrandefriheten är ett fundament i den moderna demokratin. Att visst tryck och tal är kriminaliserat följer av att yttrandet av detsamma allvarligt hindrar andra från att nyttja sin egen rätt till yttrandefrihet.

Vi anser att det bör vara upp till varje enskilt land att utforma de inskränkningar av yttrandefriheten som just det landet anser är motiverade. Det internationella samarbetet bör syfta till att underlätta varje enskilt lands beivrande av brottslighet snarare än till att länderna förbinder sig till en viss straffrättslig reglering.

Att förbinda sig till att reglera tryck- och yttrandefrihet på ett visst sätt är inte lämpligt, enligt oss. Vi anser därför att Sverige bör lämna ett förbehåll enligt artikel 3.2 och 5.2 i tilläggsprotokollet till konventionen.

Herr ålderspresident! År 1980 blev det straffbart att sprida barnpornografi och även att framställa barnpornografi om man hade uppsåt att sprida den. Sedan 1995 kan polisen beslagta material med barnpornografiskt innehåll. Vidare förbjöds innehav av barnpornografi 1999. Sedan 2010 är det förbjudet att betrakta en barnpornografisk bild. För knappt ett år sedan skärptes minimistraffet för grovt barnpornografibrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

40 år är en lång tid. Vår lagstiftning har naturligtvis ändrats under denna tid, men gärningsmännen hittar också nya vägar. Utvecklingen av it under denna tid kan beskrivas som explosionsartad. De lagstiftare som 1980 beslutade att göra det straffbart att sprida barnporr kunde inte förutse vad spridning 2021 innebär. Oavsett detta är det av yttersta vikt att barn skyddas mot kränkningar, brott, våld och andra övergrepp. Dessa saker sker ofta online, vilket för 40 år sedan var ett okänt begrepp.

Varför pratar hon om barnporr, kan ju vän av ordning fundera över när ärendet som debatteras i dag handlar om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet. Det hänger ihop, herr ålderspresident. Jag är övertygad om att nästan alla i hela vår befolkning tycker att barnpornografi är ett vidrigt brott och att den som utför dessa övergrepp mot våra barn ska straffas. Men för att det ska bli så behöver polisen verktyg för att kunna utreda brotten.

Utifrån ett brottsbekämpande perspektiv är det problematiskt då svensk polis är förhindrad att genomsöka uppgifter som en misstänkt har lagrat i en molntjänst vars server är placerad utanför Sveriges gränser. I dessa fall måste en åklagare begära rättshjälp från det land där servern är placerad. En sådan begäran innebär en process som ofta tar tid, vilket naturligtvis försvårar och ibland omöjliggör polisens arbete att i tid säkra eventuella bevisuppgifter

Ett av dessa verktyg - ett väldigt viktigt verktyg - handlar denna proposition om.

Herr ålderspresident! It-brottskonventionen syftar i huvudsak till att harmonisera lagstiftning och förenkla internationellt samarbete om it-relaterad brottslighet. För brottsbekämpande myndigheter innebär det förenklingar vad gäller att komma åt misstänkt övergreppsmaterial som lagras på molntjänster vars servrar är placerade i andra länder.

Elektronisk bevisning krävs i omkring 85 procent av alla brottsutredningar, och i två tredjedelar av dessa undersökningar är det nödvändigt att inhämta bevis från leverantörer av onlinetjänster som är baserade i en annan jurisdiktion.

Vidare handlar det om att säkerställa att det finns nationella processrättsliga bestämmelser som tillgodoser behovet av att man kan utreda och lagföra de brott som behandlas i konventionen och andra brott som begås med hjälp av datorer samt behovet av att man ska kunna ta till vara bevisning i elektronisk form. Ett tredje syfte är att lägga grunden till ett snabbt och effektivt internationellt samarbete vid bekämpningen av it-relaterade brott.

Visst kan man väl i dag få säga "Äntligen!" i och med att Sverige nu kommer i mål med frågan.

Herr ålderspresident! Barnpornografi är ett vidrigt brott. För de utnyttjade barnens skull måste det stoppas. Den som begår dessa brott ska ställas inför rätta. Polis och åklagare ska ha de verktyg som krävs för att effektivt kunna bekämpa allvarliga brott på nätet. Som samhälle måste vi göra allt vi kan för att skydda dessa barn.

Utskottets betänkande innehåller ett tillkännagivande gällande husrannsakan på distans. Lagen måste ändras så att det blir möjligt för polisen att även använda sig av detta i kampen mot brottsligheten. Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet valt att i just denna del lämna ett särskilt yttrande då en anpassning av reglerna om beslag och husrannsakan kräver att noggranna överväganden görs. Regeringen måste nu aktivt arbeta med att analysera Beslagsutredningens förslag och lägga ett lagförslag på riksdagens bord vad gäller husrannsakan på distans.

Med det, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande 16.

Herr ålderspresident! Digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen för med sig väldigt mycket positivt. Nya tjänster som vi inte hade kunnat föreställa oss för bara några år sedan växer fram. Vi kan lättare kommunicera med andra människor på distans. Inte minst i tider av en pandemi som stänger ned samhällen runt om i världen har digitaliseringen möjliggjort för många människor att arbeta på distans och att i viss mån upprätthålla privata relationer trots att man inte kan träffas fysiskt.

Men med den positiva utvecklingen följer också en baksida. It-baserade verktyg blir en del av eller fyller en helt avgörande funktion för olika typer av brottslighet. Föregående talare har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit vilka typer av brottslighet det kan handla om.

Även om brottsligheten som sådan är it-relaterad finns, herr ålderspresident, de barn som blir utsatta för övergrepp, de äldre som blir bedragna och de kriminella som använder digitala verktyg för planering av narkotikasmuggling, rån eller mord. De personerna finns på riktigt i det verkliga livet.

Att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation är alltså ofta en förutsättning för att utreda verkliga brott som drabbar verkliga människor. Eftersom såväl brottsligheten som informationen många gånger är gränsöverskridande är det viktigt med ett välfungerande internationellt samarbete kring dessa frågor. För att underlätta ett sådant samarbete antogs Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, den så kallade Budapestkonventionen, redan 2001. Syftet med konventionen är att harmonisera konventionsstaternas nationella lagstiftning gällande it-relaterad brottslighet och att förenkla det internationella samarbetet kring dessa frågor.

Hittills har konventionen ratificerats av 65 stater, bland dem de övriga nordiska länderna och flertalet av EU:s medlemsstater. Sverige är bland de få EU-länder som ännu inte har ratificerat konventionen. Från Moderaternas sida vill vi verkligen understryka vikten av att Sverige fullt ut kan delta i att bekämpa it-relaterad brottslighet. Det är därför glädjande att Sverige äntligen kan tillträda konventionen.

Men det har tagit Sverige ofattbart lång tid att komma till den punkt där vi befinner oss i dag. Alliansregeringen gav 2011 en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet och lämna förslag på författningsändringar för att Sverige skulle kunna tillträda konventionen. Utredningens betänkande överlämnades till regeringen 2013 och remissbehandlades samma år.

På en skriftlig fråga från den dåvarande moderata ledamoten Krister Hammarbergh svarade statsrådet Ygeman i november 2016 att regeringens ambition var att återkomma till riksdagen med en proposition under den då innevarande mandatperioden, det vill säga senast 2018. Det är därför anmärkningsvärt att riksdagen först 2021 ges möjlighet att ratificera konventionen.

Vid sidan av att Sverige föreslås tillträda konventionen och dess tilläggsprotokoll föreslår regeringen även ett antal lagändringar som behövs för ett tillträde, exempelvis att den som innehar en elektronisk uppgift ska kunna föreläggas att bevara den genom så kallad frysning. Moderaterna har ingenting att invända mot de lagändringar som föreslås i propositionen. Däremot är det en brist att frågan om husrannsakan på distans inte klaras ut i propositionen.

Alltmer av den information vi använder lagras i molnet. Inte minst handlar det om information i populära tjänster som Facebook, Snapchat och Steam. I dag kan enbart den information som finns lagrad lokalt undersökas, när exempelvis en mobiltelefon påträffas. Det innebär att värdefull information riskerar att gå förlorad i brottsutredningar.

Teoretiskt skulle det vara möjligt att genomföra husrannsakningar på de platser där servrarna är placerade. I praktiken är det emellertid komplicerat. Det är exempelvis många gånger svårt att veta var viss information finns lagrad. Det faktum att informationen ofta inte är lagrad på svenskt territorium försvårar det hela ytterligare.

Såväl Åklagarmyndigheten som Ekobrottsmyndigheten har i sina remissvar framfört att rättsläget gällande husrannsakan på distans är oklart. Åklagarmyndigheten skriver följande: "För att möta konventionens krav behövs ett klargörande att en undersökning på distans är tillåten enligt befintliga regler eller en lagändring som möjliggör förfarandet med husrannsakan/undersökning på distans."

Frågan om husrannsakan på distans har behandlats av Beslagsutredningen, som 2017 föreslog att frågan skulle regleras. Utredningen är remitterad, och den bereds sedan tre år tillbaka i Regeringskansliet. Det är nu hög tid för regeringen att leverera på denna punkt. Det är därför glädjande att kammaren senare i dag kommer att bifalla motioner från Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet och därmed rikta ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna för husrannsakan och beslag skyndsamt ska anpassas till modern teknik.

Jag vill därför yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Herr ålderspresident! Slutligen vill jag rikta en fråga till Maria Strömkvist, som företräder regeringspartierna i denna debatt. Jag har respekt för att frågan om husrannsakan på distans innebär att komplicerade avvägningar behöver göras. Med denna respekt kan jag ändå konstatera att det har gått mer än tre år sedan regeringen fick betänkandet från Beslagsutredningen på sitt bord. Min fråga till Maria Strömkvist är vilka åtgärder regeringen har vidtagit de senaste tre åren för att föra frågan framåt och när vi kan förvänta oss en proposition från regeringen.

Ärade ålderspresident! Vi är säkert många som tog del av en granskning från Ekot som publicerades i måndags. En ung flicka berättar om hur hon först har utsatts för fruktansvärda övergrepp och sedan ytterligare kränks svårt genom att gärningsmannen - genom en synnerligen beklaglig lucka i lagen - har tillåtits att behålla dokumentation på övergreppen bara på grund av hur materialet har lagrats.

Jag kommer att tänka på att det inom försvarspolitiken ibland finns en olycklig tendens att utgå från det senast utkämpade kriget och rusta sig för ett sådant, fastän världen förändras och nästa strid kommer att se helt annorlunda ut. Det kanske är en disposition som även i någon grad drabbar rättspolitiken.

Det enda vi vet om framtiden är att vi inte vet någonting om den. Men vi kan göra intelligenta gissningar. Vi kan och bör också införa bättre lagar när förutsättningarna finns. Vi kan så långt det är möjligt söka konstruera våra regelverk på ett sätt som utgår från principer snarare än tekniken.

Herr ålderspresident! Rättspolitiken har ett par allvarliga tillkortakommanden. Då menar jag inte alla de trygghetsproblem som blir alltmer närvarande i många delar av vårt land, utan mer systemiska problem, som i sin tur säkert har bidragit till att trygghetsproblemen har växt. Ett av dem är bristen på operativitet.

Budapestkonventionen kom till för 20 år sedan. Vi godkänner den först i dag, trots att alliansregeringen hade en långt gången beredning av den processen, som vi just hörde av kollegan Mikael Damsgaards anförande. Utredningen om husrannsakan på distans kom 2017. För varje dag som går utan att en ny lag kommer på plats sker nya kränkningar av redan svårt drabbade brottsoffer. Så, herr ålderspresident, kan vi inte ha det.

Jag förstår att det är mycket att göra på Justitiedepartementet. Något annat vore otillständigt, givet de stora utmaningar som råder på rättsområdet. Men gör man anspråk på att styra landet bär man också ansvar för att få viktig lagstiftning på plats. Låt mig vara fullständigt tydlig: Detta är utomordentligt viktigt.

Helst skulle vi redan ha haft en lag på plats, men eftersom så inte är fallet borde vi åtminstone ha kunnat hoppas på att regeringspartierna skulle kunna ge besked i dag om när vi kan räkna med ett lagförslag. Så är tyvärr hittills ännu inte fallet.

Jag noterar också att företrädare för det ena regeringspartiet, Miljöpartiet, inte deltar i debatten i dag. Ingen skugga ska falla över dem. De har mycket att göra. I de små partierna behöver de ofta vara på två ställen samtidigt. Men det är olyckligt, eftersom jag gärna skulle vilja ställa frågan om varför detta så angelägna lagförslag inte har ansetts prioriterat.

Vi kommer en liten bit på väg i dag med hjälp av Budapestkonventionen, men det är långt ifrån tillräckligt. Vi behöver, som så tydligt framgått, ändra lagen för husrannsakan på distans. Men vi behöver också skapa lösningar för att komma åt bevisning som kan finnas i andra länder än de som tillträtt konventionen.

Utmaningarna i det ska inte underskattas, och det är just därför som internationella samarbeten är så viktiga. I stället för att behöva förhandla med varje enskilt land om rättshjälp blir det enormt mycket lättare när gemensamma regelverk kan upprättas.

EU-systemet får en hel del kritik, och ibland träffar det rejält snett. Men det finns också stora möjligheter att göra bra saker. Detta och en hel del andra saker på rättsområdet är oerhört värdefullt.

En viktig del av Budapestkonventionen i tilläggsprotokollet från 2003 är kriminaliseringen av gärningar av allvarlig rasistisk och främlingsfientlig natur som sker via dator.

Jag ska erkänna, herr ålderspresident, att jag inte riktigt blev klok på Bo Bromans resonemang i sitt anförande gällande frågan om varför Sverigedemokraterna inte vill komma åt denna allvarliga kriminalitet som riskerar att dra sönder vårt samhälle och skapa stora motsättningar.

Jag skulle förstå invändningen om det var så att konventionen stod i strid med svensk grundlag, men så är ju inte fallet. Faktum är att samma kriminalisering redan finns i svensk rätt. Vi gör inga lagändringar nu till följd av konventionen på denna punkt.

Frågan blir då varför inte Sverigedemokraterna vill biträda den punkten. Vill Sverigedemokraterna avkriminalisera den typen av rasistiska kränkningar på nätet som redan i dag är förbjudna enligt brottsbalken, och i så fall varför? Det är frågor man vill ställa i detta sammanhang.

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi, som varit tydligt i anförandena, propositionen om Sveriges tillträde till den så kallade Budapestkonventionen, det vill säga Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, som trädde i kraft den 1 juli 2004.

Hittills har 68 stater skrivit under Budapestkonventionen; Sverige skrev under konventionen den 23 november 2001. Det har alltså tagit nästan 20 år innan vi här i riksdagen nu debatterar och i eftermiddag beslutar om ett tillträde. Man kan verkligen fråga sig: Borde inte detta beslut ha kunnat komma tidigare, och varför har det tagit så lång tid?

Konventionen har, som tidigare nämnts i många inlägg här, tre delar. Det gäller först att samordna ländernas nationella straffrätt. Det gäller för det andra att säkerställa att det finns processrättsliga bestämmelser som tillgodoser behovet av att utreda och lagföra it-brott. Det tredje är att lägga grunden för ett snabbt och effektivt internationellt samarbete vid bekämpningen av it-relaterade brott.

Kristdemokraterna ställer sig bakom propositionen. Men regeringen missar en viktig aspekt som lyfts fram av bland annat Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, nämligen möjligheten till husrannsakan på distans.

Beslagsutredningen överlämnade i december 2017 sitt betänkande. Utredningen konstaterar bland annat att det finns ett mycket stort behov från brottsutredningssynpunkt av att de brottsbekämpande myndigheterna kan få tillgång till information som inte finns lagrad lokalt i en dator eller mobiltelefon utan som lagrats på annan plats och kan nås via en informationsbärare som undersökts under en husrannsakan eller efter ett beslag.

Detta behov kommer säkerligen att öka ytterligare, eftersom det blir allt vanligare att information lagras externt. Det sker i lagrings- eller kommunikationstjänster som ofta benämns molnet. Utredningen sa att det därför behöver införas en möjlighet att använda en informationsbärare som påträffats under en husrannsakan eller som har tagits i beslag för att bereda sig tillgång till information som finns lagrad på annan plats.

Det finns vidare ett behov av en möjlighet för de brottsbekämpande myndigheterna att genomföra en undersökning av elektroniskt lagrad information via kommunikationsnät och från sin egen tekniska utrustning. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att det ska införas en möjlighet till undersökning på distans.

Utredningen blev således klar redan 2017, men efter det har ingenting hänt. Regeringen hänvisar i propositionen till att förslaget bereds i Regeringskansliet. Det svaret duger inte. Som både Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten påpekar i sina remissvar behöver frågan redas ut. Utredningen var också mycket tydlig. Det föreslås att husrannsakan på distans ska tillåtas. Att inte det har omhändertagits än är beklagligt, och det måste förändras.

Herr ålderspresident! Jag vill likt ledamoten Hedin vända tillbaka till början av den här veckan. Då var det en reportageserie som visade på de luckor som dagens lagstiftning har. Till exempel kan sexualförbrytare behålla nakenbilder på barn som utsatts för övergrepp även efter att de har dömts för brott genom att till exempel lägga bilderna på en molntjänst.

Det finns brister i lagstiftningen som gör att den här typen av brott inte kan utredas tillräckligt effektivt, enligt flera experter. Trots att polisen hade beslagtagit och förverkat bland annat förövarens dator och hårddisk kan han nämligen lyckas behålla bilder på brottsoffer. Det är bilder som han sedan flera år senare kan sprida eller hota att sprida på nätet.

Ett problem som åklagare lyfter fram i reportaget är att de känner igen det här från otaliga brottsutredningar. I praktiken hade det ofta varit ganska enkelt för oss att komma åt det, men vi får inte göra så som lagen ser ut i Sverige i dag, säger åklagare i reportaget.

Polis kan beslagta en misstänkts dator. Men även om den misstänkte är inloggad via en molntjänst får utredarna i grunden inte gå in på kontona, eftersom informationen som finns där är lagrad någon annanstans och inte lokalt på datorn.

Experter säger att lagstiftningen inte har anpassats efter den tekniska utvecklingen. För att säkra bevis från molntjänsterna skulle därför en så kallad husrannsakan på distans behöva göras. Men det saknas som sagt tydlig lagstiftning om detta i Sverige. Tolkningen från brottsbekämpande myndigheter har därmed varit att man i dag inte har rätt att gå in på den misstänktes konto genom en så kallad husrannsakan på distans.

Herr ålderspresident! Jag stöder vid denna debatt att regeringens proposition genomförs men vill understryka att regeringen nu måste lyssna till det tillkännagivande om ytterligare möjligheter till husrannsakan på distans som behandlas i propositionen och som bland annat bygger på Kristdemokraternas yrkande.

Verkligheten som visat sig i veckans reportage tydliggör tyvärr återigen att regeringen låter utredningar ligga i byrålådan utan åtgärd i flera år trots att det finns ett behov av förändring av lagstiftningen för att möta en ny form av brottslighet.

Lite yrvaket uttalar inrikesministern samma dag att reportaget visar på luckor i rättssystemet och att han ser ett stort behov av att lagen snabbt ändras. Men det är ju ett faktum att regeringen fram till nu faktiskt inte agerat i denna fråga, trots att utredningen funnits sedan 2017 och förändringar efterfrågats av olika rättsvårdande instanser.

Herr ålderspresident! Det vore bättre för Sverige om vi hade en regering som agerar utifrån de behov åklagare och poliser uttrycker samt också går vidare med lagstiftning när utredningar presenterar vilka åtgärder som behövs för att bryta en it-brottslighet under utveckling.

Det är också anmärkningsvärt att man blir upprörd över situationen och utlovar att lagen snabbt måste ändras när verkligheten är att regeringen haft möjligheten att agera i flera år men trots ett uppenbart och påvisat behov inte prioriterat en förändring. Trots upprördheten kunde inrikesministern inte svara på när han tror att lagen kommer att vara förändrad.

Återigen måste riksdagen visa regeringen att det är dags att agera. Utredningens förslag har funnits sedan 2017. Vi som lagstiftare behöver se till att polis och åklagare får möjlighet att få de redskap som behövs för att stoppa it-brottslighet så att inte brottsoffer behöver utsättas för upprepade kränkningar.

Jag vill också upprepa frågan till regeringspartiernas representant Maria Strömkvist: När kommer förslaget på lagen? Om man nu ska arbeta aktivt borde det redan ha varit här.

Min hälsning är att det är hög tid att regeringen nu genomför det uppdrag som tillkännagivandet i dag anger. Det behöver ske med en större prioritet och ett större engagemang än vad som har visats hittills.

Herr ålderspresident! Liberalerna menar att det finns väldigt starka skäl för Sverige att delta aktivt i det internationella samarbetet mot it-relaterad brottslighet, inte minst för att kunna utreda och lagföra allvarliga brott som till exempel barnpornografi i digital form.

Liberalerna tillstyrker därför, likaväl som regeringen och utskottet, att Sverige ska tillträda Budapestkonventionen, som har tagits fram inom Europarådets ramverk för att bekämpa brott. Vi jobbar ju, herr ålderspresident, i Sverige, i EU, i Europarådet och i FN för att hitta olika standarder för att skapa effektivitet. Ju mer gränslös världen blir, till gagn för medborgare och vårt välstånd, desto mer kan tyvärr brottsligheten flytta. Och detta har fått en extra kraft med digitaliseringen.

Arbetet i Europarådet började, som har påpekats, år 1996. Det var vid den tid då Göran Persson var statsminister i Sverige - det var faktiskt det år då han efterträdde Ingvar Carlsson. Det var på den tiden vi startade den kända tjänsten Blocket i Sverige, och det var på den tiden vi införde en ny 50-lapp. Den har ju till och med hunnit avskaffas sedan dess. Det här har alltså hållit på under lång tid.

De här tidsnedslagen i 1996 visar att det var en annan tid. Det var före digitaliseringen. Det hette ADB, om ni minns det, till en början. Det var innan världen knöts samman, med stora vinster för oss medborgare och vårt vardagsliv när det gäller kommunikation och öppenhet.

Men vi ser nu hur grovt kriminella sedan dess och än i dag utnyttjat och utnyttjar möjligheten att snabbt flytta sin digitala kommunikation, eller för den delen sina kriminella innehav av egendom som utgör brott i sig eller brottsverktyg.

Det här var tidigare fysisk dokumentation, som det var väldigt enkelt att beslagta. Det handlade bara om att man hade rätt och det fanns en misstanke. Det räckte för att man skulle kunna ta ifrån de kriminella till exempel de bilder och de brottsplaner eller vad det nu kunde vara som de hade stulit. Det kan ju också handla om intellektuella rättigheter i positiv bemärkelse.

Men nu flyttas det där runt mellan olika medier, inte sällan i ständig rörelse. Vi måste samarbeta mer för att friheten ska värnas för medborgarna, de skötsamma, och inte för de kriminella som ägnar sig åt att utnyttja de luckor i lagen som finns. Det här ställer snabbt mängder av saker i blixtbelysning.

Sveriges tillträde till Europarådets konven-tion om it-relaterad brottslighet

När reservanterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska försvara sin segdragenhet med att tillträda frågan om en svensk effektiv lagstiftning när det gäller husrannsakan på distans talar de om avvägningar som är svåra vad gäller rättstrygghet, rättssäkerhet och integritet. Detta är dock omhändertaget i den så kallade Beslagsutredningen, så man undrar varför reservanterna har sovit i fyra år.

Det här ser vi inte bara när det gäller frågor om beslag, förverkande och frysning, som inte minst är aktuellt i det här betänkandet. Det gäller all elektronisk kommunikation, kameraövervakning och så vidare.

Sveriges tillträde till Europarådets konven-tion om it-relaterad brottslighet

Det berör också det högaktuella ämne vi hör om på nyheterna hela tiden just nu när svensk polis har samarbete inom Europol, och för den delen även delvis Interpol, för att kunna rulla upp den information man har fått inom ramen för Encrochat och knäcka den koden och även den följande Sky ECC. De här verktygen är helt avgörande för att man ska kunna begå brott. De brottsliga tjänsterna och den brottsliga kommunikationen lagras på olika ställen inom detta. Men nu är det här knäckt.

Detta är svåra frågor, men Liberalerna välkomnar att vi nu tillträder själva konventionen trots den tid det har tagit för regeringen att komma fram.

Liberalerna vill dock också verkligen rikta kritik men även en vädjan till regeringen att nu göra vad den kan för att komma fram med en lagstiftning. Nu har vi löst frågan om att saker ska sparas och frysas. Men vi måste ha ett sätt för svensk polis och svenska åklagare att få rätt att ta del av de brottsliga dokumenten och handlingarna och, för den delen, även den kommunikation som är viktig för att kunna beivra brott effektivt. Öppenheten får inte bli det godas fiende.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Utökade kontroll och stödmöjligheter avse-ende skyddstillsyns-dömda