Stärkt kompetens i vård och omsorg – reglering av undersköterskeyrket

Anf. 83 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Undersköterskan är basen för omsorgen inom äldreomsorgen. Undersköterskan är också en viktig del av hälso- och sjukvården och LSS. Genom personlig omvårdnad och en helhetssyn kan omsorgen präglas av värdighet och respekt. Undersköterskans arbete är viktigt, och kompetensen måste säkras. Därför är regeringens förslag välkommet.

Regeringen föreslår i den proposition vi behandlar i dag att en skyddad yrkestitel införs och att endast den som har ett bevis från ansvarig myndighet om detta får använda den i yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården och i verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Kristdemokraterna tillstyrker detta.

Det är bra och viktigt att undersköterskorna nu får en skyddad yrkestitel. Det gör att det blir tydligare vilken kompetens någon med underskötersketitel har samt vilka uppgifter en undersköterska får utföra.

Fru talman! Det kommande beslutet, i morgon, är viktigt för all berörd verksamhet, och det är extra viktigt för äldreomsorgen. Länge har det varit som om det räckt med att tycka om äldre för att få arbeta inom äldreomsorgen. Det räcker inte. Man måste ha relevant utbildning och den kompetens som krävs. Genom att undersköterska nu blir en skyddad yrkestitel stärks yrket. Därmed stärks också äldreomsorgen.

Det kräver också att vi får likvärdiga utbildningar runt om i landet så att gymnasieskolans utbildning liksom kommunal vuxenutbildning för vård och omsorg ger relevant kunskap oavsett var den bedrivs. Det kommer att krävas en del för att säkerställa det, och därför är propositionens förslag om en längre övergångsperiod rimligt. Detsamma gäller för all den verksamhet som styrs av avtal mellan exempelvis en kommun och en utförare. Där behövs en övergångsperiod för att man ska kunna göra de förändringar som krävs.

Det behöver bli förändringar så att vi tydliggör undersköterskans uppdrag och värderar yrket bättre än i dag. Propositionen kan medverka till det, men det krävs mer.

Fru talman! Arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal måste förbättras. Exempelvis behöver oönskade deltider och delade turer tas bort. Därför är jag väldigt glad över att riksdagen har beslutat om särskilda pengar i en extra ändringsbudget för att förbättra arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal - detta till följd av ett initiativ från Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Moderaterna som vann kammarens gillande.

Resurser finns till kommunerna i år, och i förslaget framgår det att det ska vara uthålliga pengar kommande år. Nu återstår att se hur regeringen förvaltar detta i höstens budgetproposition. Det måste bli en nivåhöjning och uthålliga pengar till äldreomsorgen, både för att förbättra arbetsvillkoren och för att stärka den medicinska kompetensen.

Fru talman! Socialstyrelsen ska enligt propositionen få ta ut en avgift för att pröva ansökan om bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Regeringen avser att återkomma i fråga om avgiften.

Kristdemokraterna hyser en oro för att den avgift som ska tas ut i samband med ansökan ska sättas för högt så att den utgör ett hinder för undersköterskan att ansöka. Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör säkerställa att den avgift som tas ut är tillräckligt låg för att det ska vara möjligt för varje undersköterska att ansöka och betala avgiften.

Några remissinstanser har samma oro. Arbetsförmedlingen understryker att det är viktigt att avgiften inte blir så hög att den skapar en tröskel för att söka prövningen. Malmö kommun uttrycker tveksamhet till en avgift eftersom den kan innebära ett lägre incitament för fast anställd personal att ansöka.

Tyvärr fanns det inte en majoritet i utskottet för detta tillkännagivande, så jag vill yrka bifall till reservation nummer 7.

Fru talman! Undersköterskans kompetens tydliggörs genom det kommande beslutet. Vi behöver vidta fler åtgärder för att behålla dem som i dag arbetar som undersköterskor och för att få fler att vilja bli undersköterskor. Det här är dock en viktig del som kommer att gagna den verksamhet som såväl kommuner som regioner har ansvar för. Det är ett bra beslut.

Anf. 84 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! Vi debatterar nu socialutskottets betänkande Stärkt kompetens i vård och omsorg - reglering av undersköterskeyrket. Vi moderater ställer oss bakom lagförslaget om en skyddad yrkestitel för undersköterskor, vilket i praktiken innebär att endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska får använda sig av titeln i yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område och i verksamhet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska efter ansökan utfärdas till den som har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning eller som har skaffat sig motsvarande kompetens. En person som saknar beviset ska inte heller få använda en titel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska.

Fru talman! Detta är ett välkommet förslag som jag vet att många av mina gamla kollegor har längtat efter. Inte minst med erfarenhet av pandemin har vården, äldreomsorgen och undersköterskans roll varit i fokus. Undersköterskornas ansvarsområde och yrkesroll kommer att bli tydligare med detta lagförslag, vilket är bra.

Fru talman! Mitt första sommarjobb hade jag som 18-åring. Under sommaren började jag arbeta inom vården som vårdbiträde på den tidens ålderdomshem. Jag hade ingen direkt vårdutbildning utan gick ekonomisk utbildning på gymnasiet. Jag skulle ju inte jobba inom vården. Jag trivdes verkligen på äldreboendet men kände att jag behövde mer kunskaper för att känna mig trygg i att utföra mina uppgifter.

Några år sedan läste jag vidare till undersköterska, något som jag aldrig ångrat. Tanken var att inom kort läsa vidare till sjuksköterska, men det tog många år, fru talman, innan jag tog steget och utbildade mig till sjuksköterska.

Som undersköterska i kommunen på 90-talet - så länge sedan är det - fick jag via delegation utföra många sjukvårdande insatser. Samtidigt upplevde jag att jag hade tid att sitta och prata en stund, och jag tyckte att jag hade den bästa av världar. Jag var oerhört stolt över att arbeta som undersköterska och anser fortfarande att det är något av det finaste men också något av det svåraste som finns.

Att arbeta som undersköterska är komplext. Man ska vara någon annans händer, stötta utan att ta över och alltid utgå från individens behov. Det krävs också förståelse, empati, språkkunskaper och sakkunskaper inom diagnoser, bemötande samt en oerhört stor medicinsk kompetens. Rekryteringsbehovet är stort både nu och i framtiden. För att klara av personalbehovet inte bara av undersköterskor utan av alla vårdens medarbetare behövs till exempel digitala lösningar som kan avlasta så att tid frigörs för den mänskliga kontakten.

Fru talman! Med en skyddad yrkestitel för undersköterskor är jag övertygad om att statusen höjs och att yrkets attraktivitet ökar. Det blir inte längre upp till arbetsgivaren att besluta om vem som är utbildad till undersköterska. Med detta förslag krävs det ett bevis om rätt att använda yrkestiteln. Beviset utfärdas förslagsvis av Socialstyrelsen. Grunden kommer att vara utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Det här kommer helt enkelt att höja patientsäkerheten.

Fru talman! Vi moderater ställer oss bakom lagförslaget. Jag yrkar bifall till reservation 2, som innebär att regeringen bör säkerställa att sjuksköterskestuderande kan få tidsbegränsad anställning som undersköterska. Under sommarmånaderna anställs många sjuksköterskestuderande som undersköterskor, vilket givetvis är bra för sommarplaneringen, men det är även viktigt med den erfarenhet som de studerande erhåller genom att arbeta som undersköterska inom den kommunala vården eller på ett sjukhus.

Fru talman! Med detta sagt är en skyddad yrkestitel ett viktigt steg att göra undersköterskeyrket mer attraktivt och patientsäkert. Det finns dock mer att göra. Moderaterna vill se att sjukvårdens medarbetare får arbeta med det som man är utbildad till att göra. För att en undersköterska eller en sjuksköterska ska orka ett helt yrkesliv gäller det att arbetsmiljö, arbetstider och arbetsbelastning går att påverka.

Moderaterna anser även att det måste gå att utveckla vårdens arbetssätt så att alla medarbetare, oavsett yrke, känner att de kan vara med och påverka sin och sina kollegors arbetssituation i positiv riktning. Att få möjlighet att utvecklas inom sitt yrke tror jag är ett viktigt steg framåt för att få personal att stanna kvar och vara goda ambassadörer.

Med detta sagt är en skyddad yrkestitel för undersköterskor ett välkommet steg i rätt riktning att göra undersköterskeyrket mer attraktivt och kompetenshöjande. Det finns dock både mer att göra och mer att önska, fru talman.

Anf. 85 Per Ramhorn (SD)

Fru talman! I dag ska vi alltså ta ställning till regeringens proposition om att undersköterska ska bli en så kallad skyddad yrkestitel. Det kommer att innebära att den som vill kalla sig undersköterska måste ansöka om ett särskilt yrkesbevis från Socialstyrelsen, och för att få den här skyddade yrkestiteln måste man ha genomgått en vård- och omsorgsutbildning enligt en nationell standard.

Som vi alla vet har det tidigare funnits alla möjliga utbildningar, från bara några veckor ända till ett treårigt gymnasieprogram inom vård och omsorg. Det här lagförslaget tydliggör också undersköterskornas betydelse för kvaliteten i äldreomsorgen och sjukvården. Vem som helst ska inte kunna kalla sig undersköterska eller kunna ersättas av en person utan motsvarande kompetens.

Fru talman! Man ska komma ihåg att undersköterska är ett av Sveriges vanligaste yrken och utgör grunden för kvaliteten i svensk vård och omsorg. Inte minst under pandemin har betydelsen av undersköterskornas arbete synliggjorts när de stått i frontlinjen för att rädda äldres liv och hälsa. De har haft ett oerhört svårt jobb under pandemin där de i stor utsträckning lämnades ensamma att hantera krissituationen, vilket även Coronakommissionen har konstaterat.

Fru talman! Alla andra nordiska länder har reglerat yrket undersköterska. Här sticker Sverige ut som det enda land där undersköterska är helt oreglerat, både gällande titel och arbetsinnehåll. Vi sverigedemokrater hade helst sett att undersköterskeyrket blev ett legitimationsyrke, precis som det är i Danmark. Där har det också blivit den mest populära yrkesutbildningen av alla utbildningar. Vi kan dock se att en skyddad yrkestitel kan vara en ändamålsenlig reglering av yrket. Det är ett första steg i arbetet med att höja statusen för yrket men också för att stärka kvaliteten inom äldreomsorgen och sjukvården. Därför ställer vi oss bakom det mesta i lagförslaget.

Vi ser dock en del brister som vi anser bör åtgärdas. Vi anser att tillämpningen hade fungerat bättre om regeringens förslag hade innehållit en del av de åtgärder som vi har föreslagit i vår följdmotion.

Sverigedemokraterna anser till skillnad från regeringen att en reglering av yrket med en skyddad yrkestitel bör inkludera en prövning av både kompetens och lämplighet hos yrkesutövaren. Man ska komma ihåg att undersköterskor arbetar nära patienter och brukare, och därför är lämplighet av särskild vikt.

Regeringen anser också att ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska inte ska kunna återkallas. Man menar att konsekvenserna för en undersköterska som missköter sitt arbete i stället ska resultera i arbetsrättsliga åtgärder som till exempel uppsägning eller omplacering.

Här delar vi inte regeringens bedömning. Vi anser att arbetsrättsliga regler inte är tillräckliga i de fall där en undersköterska missköter sitt uppdrag. Efter avsked eller uppsägning kan undersköterskan således börja arbeta hos annan arbetsgivare, vilket kan innebära fortsatt risk för misskötsel som riskerar att påverka patientsäkerheten.

Vi anser också att utdrag ur belastningsregistret liknande det som sker för legitimationsyrken ska krävas. Beviset bör även kunna återkallas om det erhållits på felaktiga grunder, exempelvis genom förfalskade intyg eller betyg.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.

Anf. 86 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det här beslutet som riksdagen kommer att fatta under morgondagen är ett ganska viktigt beslut, både för äldreomsorgen i Sverige och för hälso- och sjukvården. Undersköterskorna bär nämligen en stor del av den här verksamheten på sina axlar. Det är den vanligaste yrkesgruppen i Sverige med närmare 200 000 undersköterskor, och allt vi kan göra för att stärka denna yrkesgrupp ska vi göra.

Att undersköterska blir en skyddad yrkestitel är ett väldigt viktigt steg. Som många andra talare har sagt här i talarstolen räcker det här såklart inte, utan det finns mycket mer som man skulle kunna göra. Bland annat är det tråkigt att regeringen inte lägger fram förslag om att också se till att skärpa kravet på undersköterskeutbildning. Grunden för att få den här skyddade yrkestiteln kommer att vara att man har genomgått en undersköterskeutbildning inom gymnasieskolans eller yrkeshögskolans ram. Här borde förstås Skolverket ha fått i uppdrag att utfärda en föreskrift där det tydligt anges vad innehållet i utbildningen ska vara. Men det ville regeringen inte föreslå.

Vidare finns frågan om avgiften. I ett läge där vi vill att så många som möjligt av Sveriges nästan 200 000 yrkesverksamma undersköterskor faktiskt ska ta ut ett bevis på den skyddade yrkestiteln, bör avgiften sättas till 0 kronor. Det är yrkesgruppen värd. Det vore ett bra sätt från statens sida att verkligen uppmuntra så många som möjligt till att validera sin kunskap och se till att skaffa sig nödvändig utbildning för att erhålla den skyddade yrkestiteln.

Sedan är det viktigt att gå vidare och titta på undersköterskornas möjlighet att skaffa sig en specialistutbildning. Det finns ett stort behov, inte minst i äldreomsorgen, av undersköterskor med specialistkompetens. Här bör man ta ytterligare steg och se till att underlätta för undersköterskor, precis som vi gör för sjuksköterskor, att skaffa sig en specialistkompetens.

Därtill måste en bättre arbetsmiljö skapas. Här finns mycket vi kan titta på. En sak som är helt orimlig är faktiskt att många undersköterskor har en förstalinjeschef som inte har ansvar för 15 eller 20 personer utan för ibland så många som 40, 45, 50 eller 55 personer. Att se till att det inom äldreomsorgen finns rimliga chefsområden är också viktigt.

Slutligen, fru talman, har vi den positiva utvecklingen i form av det nya huvudavtalet som gör det möjligt för en undersköterska att med stöd från CSN vidareutbilda sig - åtminstone ta det första året - till sjuksköterska.

Det finns mycket mer som kan göras för att stötta denna oerhört viktiga yrkesgrupp inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, men det här är ett viktigt steg.

Jag står bakom samtliga reservationer från Centerpartiets sida, men jag yrkar bifall endast till den som jag tycker är viktigast, nämligen reservation 3. Genom föreskrift borde man styra upp undersköterskeutbildningen så att den blir likvärdig i hela landet.

Anf. 87 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag vill skicka en hälsning till alla undersköterskor inom vården och äldreomsorgen som har burit Sverige genom pandemin och för ert fantastiska arbete. Det gäller specifikt inom äldreomsorgen, där det har varit extra tufft. Det fanns ju ingen skyddsutrustning från början. Det fanns inga nationella lager, och regionerna svarade ungefär som i Lorry - "jag tänkte inte på det" - när det uppenbarade sig att det inte heller fanns några regionala lager. Det har varit tufft. Det beslut vi ska fatta i morgon är bra.

Det är också underbart att höra alla partier, från höger till vänster, prata om undersköterskornas arbetsvillkor, att de inte ska ha delade turer, att de ska vara fast anställda och så vidare. Det är ett steg framåt.

Det kommer att råda brist på utbildade undersköterskor i framtiden. För att kompetensförsörjningen ska vara tryggad på lång sikt behöver yrket bli mer attraktivt. Det här är ett sätt att göra det mer attraktivt.

Fru talman! Vänsterpartiet vill att personal inom sjukvård och äldreomsorg ska vara utbildad och ha rätt kompetens för sitt uppdrag. En reglering behövs för att garantera att vård och omsorg blir mer likvärdig och att de regionala och kommunala variationerna minskar.

Vi måste också komma i kapp när det gäller äldreomsorgen i våra nordiska grannländer. I februari 2017 publicerade forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet en ny rapport om äldreomsorgens arbetsvillkor. Man intervjuade undersköterskor i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Rapporten visar på extremt stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen. Antalet hjälptagare som en hemtjänstanställd möter under en arbetsdag hade ökat påtagligt. Personalens handlingsutrymme hade minskat. Man upplevde sitt arbete som betydligt mer psykiskt och fysiskt tungt och mer tidspressat. Det måste bli bättre.

Jag hoppas verkligen att vi efter pandemin kan fortsätta att utveckla arbetsmiljön för undersköterskor inom både äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Det är viktigt.

Vänsterpartiet instämmer med Kommunal, som i sitt remissvar anger att yrket undersköterska bör regleras genom skyddad titel och förbehåll av arbetsuppgifter. Vidare instämmer vi i det Kommunal lyfter upp om att ett sätt att öka patientsäkerheten och påverka kvaliteten i hälso- och sjukvården och omsorgen på ett positivt sätt vore att kräva lägst undersköterskeutbildning för utförare av arbetsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det skulle också möjliggöra en kvalitetssäkring av vård och omsorg.

Antalet undersköterskor i kommunal verksamhet har minskat medan antalet vårdbiträden har ökat. Det tycker jag inte låter optimistiskt. Vi måste vända den trenden. Risken är att behoven följs upp av outbildad personal och att det påverkar omsorgskvaliteten och kompetensförsörjningen negativt. Där vill vi inte vara.

En reglering av undersköterskans arbetsuppgifter skulle troligen skapa incitament för arbetsgivare att anställa fler undersköterskor och för den enskilda att utbilda sig vidare.

Att reglera yrket undersköterska genom skyddad titel och förbehåll av arbetsuppgifter måste ses som ett långsiktigt sätt att höja kvaliteten. Att bygga upp en väl fungerande vård och omsorg måste ta avstamp i en vilja att satsa på och få in adekvat kompetens. Det behövs tydliga legala förutsättningar där undersköterskor ges självständighet och ansvar för att utföra vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter.

I utredningen Stärkt kompetens i vård och omsorg lämnas förslag om att ge en statlig myndighet i uppdrag att validera kompetens samt ge ett särskilt bemyndigande till Statens skolverk att i föreskrift fastställa innehållet i det nationella yrkespaketet för undersköterska. I propositionen anges att det saknas skäl att ge en statlig myndighet i uppdrag att validera kompetens under en avgränsad period. Flera remissinstanser har tillstyrkt detta, och Vänsterpartiet anser, i likhet med Kommunal, att det ska finnas en nationell standard för validering av yrket undersköterska. En statlig myndighet ska ges i uppdrag att validera kompetensen.

Fru talman! Det behövs ett långsiktigt nationellt rättssäkert system för validering i syfte att undvika olika bedömningar runt om i Sverige på olika utbildningar. Det ska vara enkelt och rättssäkert för enskilda att ansöka om bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. En statlig myndighet bör ges i uppdrag att validera yrket undersköterska.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 4.

Anf. 88 Ann-Christin Ahlberg (S)

Fru talman! Vi socialdemokrater yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Äntligen är denna så viktiga reform här! Undersköterska ska bli och få vara en skyddad yrkestitel. Att vara undersköterska är inte att vara vem som helst, utan att vara undersköterska är att vara ett utbildat och tryggt proffs.

Undersköterskor är viktiga för vår välfärd, det vill säga de som jobbar inom hälso- och sjukvård, psykiatrin, omsorgen och i äldreomsorgen. Det handlar om en stor och viktig yrkesgrupp i välfärdens tjänst. Det har tagit tid, men desto större är glädjen i dag.

Jag har mött många undersköterskor genom åren, och detta är något som många har önskat sig och längtat efter. Det kommer att öka yrkets status, och det kommer att öka kvaliteten och säkerheten i vård och omsorg. Det kommer att bli tydligare vilken kompetens som finns på arbetsplatsen, och jag tror att det kommer att locka fler att komplettera sin utbildning eller utbilda sig till undersköterska.

Det skapar större trygghet för såväl anhöriga som brukare, patienter, pensionärer med flera som kommer i kontakt med undersköterskor att veta vilka kunskaper de har.

Det kommer också att bli en bättre arbetsmiljö när man som personal vet vad man kan förvänta sig av sina arbetskollegor i fråga om kompetens och vilka arbetsuppgifter de kan utföra. I dessa tider med en pandemi har vi fått erfara att det har stor betydelse vilken kontinuitet och kompetens personalen har.

Fru talman! Socialstyrelsen behöver tid för att ställa om sin organisation. Arbetsgivaren behöver sin tid och den enskilde sin att förbereda sig inför lagändringen.

Den nya lagen kommer att börja gälla från och med den 1 juli 2023. Den som då har klarat sin undersköterskeutbildning kan ansöka hos Socialstyrelsen om ett yrkesbevis.

Grunden för den skyddade yrkestiteln kommer att vara det nya utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller tidigare gymnasieutbildning eller kommunal vuxenutbildning inom vård och omsorg.

Det kommer att finnas övergångsregler och en övergångsperiod mellan 2023 och 2033. Det är bra för dem som i dag är tillsvidareanställda men också för dem som går på vikariat, då de får möjlighet att komplettera sin utbildning. Därmed kan de med lång erfarenhet få sina kunskaper validerade för att kunna bli undersköterskor. Men vi vet att med övergångsreglerna kommer valideringen att minska, för sedan blir det så att för att kunna få yrkestiteln undersköterska måste man ha rätt kompetens.

Sista datum för att söka yrkesbeviset utifrån övergångsreglerna är den 30 juni 2033. Jag vet att det är många som i dag funderar på att gå i pension om fyra fem år, men om de har fast anställning kan de jobba kvar och gå i pension efter det året. De får fortsätta ha sin yrkestitel som undersköterska om de är anställda när lagändringen sker.

Fru talman! Många som är anställda som undersköterska har en utbildning, men inte alla. Kommunal är det fackförbund som organiserar undersköterskor. Av deras medlemmar har cirka 85 procent av undersköterskorna en yrkesutbildning och därmed möjlighet att få sin titel som undersköterska skyddad och ett bevis på det från Socialstyrelsen efter lagändringen den l juli 2023.

Jag har förstått att en del här i kammaren undrar hur hög avgiften för yrkesbeviset kommer att bli. Regeringen jobbar med det och kommer att återkomma. För en sjuksköterska kostar det i dag 700 kronor att få sin legitimation. Jag hoppas att det blir en lägre avgift för undersköterskor eller allra helst att det inte kostar någonting alls.

Det finns en reservation i betänkandet som handlar om utmaningen för sjuksköterskestudenter att inte kunna bli anställda som undersköterskor. Så blir det ju när undersköterska blir en skyddad yrkestitel. Är man inte undersköterska kan man inte anställas som sådan. Men vi socialdemokrater tror att arbetsgivaren kommer att hitta bra namn så att även den som är sjuksköterskestuderande kan få anställning som vikarie i semestertider. Det har man kunnat göra tidigare med andra yrkesgrupper.

I dag är det jätteviktigt att man anställer dem som har utbildning. Vi vet ju och har hört av tidigare talare att det är alltför många som inte har relevant utbildning som jobbar inom vård och omsorg.

För att få kalla sig undersköterska måste man vara det. Det kommer annars inte att vara tillåtet att kalla sig undersköterska eller något liknande när lagen har trätt i kraft i juli 2023.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka alla undersköterskor där ute, både för allt jobb i pandemin och för kampen för att göra undersköterska till en skyddad yrkestitel. Som kommunalare och socialdemokrat känner jag extra glädje över att undersköterskorna har lyckats med sin ansträngning för att få en skyddad yrkestitel. Det är ett bevis på facklig-politisk samverkan, och det är jag oerhört glad och stolt över.

Det är undersköterskor som genom sitt medlemskap i Kommunal och som medlemmar i Socialdemokraterna har påverkat så mycket som de faktiskt kunnat göra genom en motion till sitt fackförbund som blev ett kongressbeslut och sedan en motion till vårt parti, som biföll den. Och nu har regeringen lagt fram denna proposition, som vi kommer att rösta ja till i morgon klockan 13.

Jag avslutar med det här, fru talman: En undersköterska är inte vem som helst. En undersköterska är ett utbildat proffs. Det här kommer att bli bra för oss alla, för det höjer kvaliteten och säkerheten för oss alla.

Jag önskar er alla, både er här och er som lyssnar, en trevlig sommar.

Anf. 89 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Äntligen! Alla vi i denna kammare är glada över att vi nu får en reglering av ett viktigt yrke inom hälso- och sjukvården, omsorgerna och socialtjänsten, nämligen undersköterskeyrket.

Vi har 183 000 undersköterskor i Sverige med varierande utbildning och 150 000 som tjänstgör som undersköterska. Där varierar erfarenheten och utbildningen väldigt mycket, men de allra flesta älskar sitt jobb och utför det efter bästa förmåga.

Det här är inget enkelt jobb. Det är ett komplicerat jobb. Det sker ensamt med stort ansvar under tidspress, och det kräver kunskap och kompetens. Det kräver också kontakt med andra professioner med deras erfarenheter för att tillhandahålla den hemtjänst, den vård och den omsorg som omsorgstagarna behöver och har rätt till i ett välfärdsland som Sverige.

Det är inte bara omsorgstagarna det gäller utan också i väldigt stor utsträckning anhöriga, som i Sverige bär en väldigt tung börda med uppgifter som de egentligen inte ska behöva utföra.

Jag såg häromdagen en video som riktar sig till sommarvikarier inom vård och omsorg, främst skolungdomar. De som uppträdde i videon hade själva erfarenhet av att vara outbildade vikarier och gav alla de råd de kunde. Det kopplar mycket till det som Ulrika Jörgensen tog upp utifrån sin erfarenhet. Rådet var: Fråga, fråga, fråga handledaren allt du kan komma på! Snart står du där ensam med ett väldigt stort, tungt ansvar.

Rådgivarna vittnade om vilken glädje de hade av arbetet men hur ensamt det kunde vara i krissituationer och hur det kändes att gå hem och känna att de inte, eftersom de saknade kunskap och erfarenhet, kunde göra det bästa för omsorgstagaren och de anhöriga. Det ansvar man lägger på dessa vikarier är alltså väldigt tungt, och detta kan vi inte fortsätta med. Vi måste ge fler den utbildning som krävs.

Det är mycket som krävs. Här kommer Socialstyrelsen, Skolverket, Inspektionen för vård och omsorg och andra in med sina erfarenheter och krav. Det krävs bedömningsförmåga. Hur mår egentligen omsorgstagaren? Vad är det som kan behövas? Här krävs omvårdnads- och omsorgskunskap. Det krävs också i viss mån medicinsk kompetens. Det krävs kunskap om åldrande och hur olika det kan te sig. Vi är olika som individer och lägger år till livet på olika sätt. Det krävs kunskap om diagnoser och läkemedelsbehandling. Kan de symtom som Kalle eller Anna visar vara en läkemedelskomplikation?

Och det handlar inte minst om bemötande. Personkemin kan ju vara så olika. Det kan också vara så att man passar att jobba ihop med en omsorgstagare och dennes anhöriga men inte med en annan. Och det fordras inlevelse i omsorgstagarens och anhörigas situation - att kunna sätta sig själv på deras plats. Hur är det att vara i Annas eller Gustavs situation?

Och sedan är det teamarbetet och att lära sig om den nya medicinska teknik som kommer in i folks vardagsrum och sängkammare och ska hanteras. Och det handlar om att dokumentera.

Detta är alltså ett komplicerat jobb, och det är basen i vården och omsorgen, inte bara om årsrika människor utan också om människor som behöver assistans och omsorg. Jag är därför lite orolig över detta med äldreomsorgslag - att vi utesluter andra som behöver samma typ av omsorg som årsrika.

Men vi välkomnar verkligen dagens beslut. Det är, kan tyckas, en lång övergångstid, och det kräver att man kan utbilda sig till biträde eller annat inom ramen för sin tjänst för att få yrkestiteln undersköterska. Om vi gör detta tillsammans med andra insatser som är på väg för att höja kvaliteten i äldreomsorgen och omsorgen överlag ska vi våga lägga år till livet.

Jag tror på att detta blir möjligt. Inte minst covid-19 har pekat på de brister vi har, och jag ser det som en blåslampa för att vi i framtiden ska kunna känna oss trygga med att vi har en vård och omsorg värd namnet för årsrika och andra omsorgstagare.

Anf. 90 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och som många talare före mig säga att detta är ett viktigt beslut. Undersköterskor är ryggraden eller benstommen eller vad man nu vill använda för kroppsdel för att förklara vikten av denna yrkeskategori inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg.

Jag har själv jobbat en del inom habilitering eller omsorg - det har kanske bytt namn sedan jag jobbade. Det man slås av är hur komplex en sådan här tjänst är och hur få ord detta ofta beskrivs med i platsannonser, uppdragsbeskrivningar och så vidare. Det handlar om att se och identifiera behoven, att läsa in en situation och känna av en stämning i rummet, att hantera olika sociala situationer och så vidare. Allt detta är saker som en erfaren undersköterska gör på millisekunder. Om man skulle leka med tanken att ersätta undersköterskor med artificiell intelligens eller robotar är det kunskaper som det skulle ta år av programmering och mängder av datakraft att över huvud taget ens komma i närheten av. Allt detta är egenskaper som de flesta undersköterskor har och saker som de behärskar med en beundransvärd kvalitet.

Som många andra vill jag också rikta ett särskilt tack till de många undersköterskor som i år har uträttat lite av underverk och, skulle jag säga, har varit en del i att lotsa Sverige genom pandemin med den äran. Stort tack för allt där!

Vid sidan av detta och förutom införandet av en skyddad titel, vilket är ett viktigt steg i att säkerställa kvaliteten inom den offentliga välfärden, skulle jag också vilja passa på att lyfta att nästa viktiga steg är att jobba med arbetsmiljö och det som jag definierar som det hållbara arbetslivet. Här tycker jag att man också kan lyfta fram en del av de satsningar som regeringen har gjort tidigare på till exempel återhämtningsbonusen, som innebär att man lokalt kan jobba med att utforma och utveckla sitt arbetsmiljöarbete med olika arbetstidsmodeller.

Regeringen tar steg efter steg för att stärka basen i svensk välfärd. Vi har höjt statsbidragen för till exempel äldreomsorgen. Det innebär att undersköterskor inte bara får en titel utan också fler kollegor. Detta är jätteviktigt, och det rör sig om en stor och viktig satsning, som är långsiktig.

Jag nämnde tidigare återhämtningsbonusen, det vill säga att vi stimulerar det arbete man kan göra lokalt för att stärka arbetsmiljön och ta steg mot ett hållbarare arbetsliv. Det senaste steget är att nu fatta beslut om en skyddad yrkestitel. Det är viktiga steg när det gäller att utveckla svensk offentlig välfärd.

Slutligen vill jag som sagt säga stort tack och yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)