Medborgarskap

Anf. 131 Arin Karapet (M)

Herr talman! Det svenska medborgarskapet är det mest värdefulla Sverige kan ge till någon som har invandrat till Sverige eller till den som föds i Sverige och vars ena förälder är svensk medborgare.

Medborgarskapet som passet symboliserar handlar inte bara om rättigheter utan också om plikt och skyldigheter mellan stat och medborgare. När det svenska medborgarskapet väl har beviljats en medborgare kan det med nuvarande lagstiftning inte återkallas. Det måste ske en grundlagsändring och en ändring i vanlig lag för att detta ska vara möjligt; i dagsläget är det inte möjligt.

Från Moderaternas sida vill vi se att ett medborgarskap i vissa fall ska kunna återkallas, till exempel om det beviljats genom felaktiga uppgifter - genom ett så kallat förvärv - eller i händelse av brott mot staten.

Vad innebär det att bli svensk medborgare? Man får tillgång till världens näst mest attraktiva pass, efter ett tyskt pass. Det säger väldigt mycket om Sverige som land. Det säger väldigt mycket om hur vår omvärld betraktar Sverige som nation och om att omvärlden har tillit till Sveriges medborgare. Därför måste vi värna om det svenska medborgarskapet.

I dagsläget måste man för att bli svensk medborgare ha styrkt sin identitet, vara över 18 år gammal, ha permanent uppehållstillstånd och, enligt huvudregeln, ha haft laglig uppehållsrätt i Sverige i minst fem år.

Detta vill vi från Moderaternas sida ändra på. Vi vill förlänga hemvistkravet från fem till sju år. Vi vill införa krav på egen försörjning, det vill säga att man inte lever på ekonomiskt bistånd. Skälet till det är att vi kan se tillbaka på den stora invandring vi haft och ännu har i Sverige, där man har brustit i sin integration.

Ett ytterligare krav för att kunna bli svensk medborgare ska vara att man ska kunna det svenska språket. I dag har vi inget krav på att man ska kunna det svenska språket. Det finns de som inte vill att man ska införa ett sådant krav. Men vi tycker tvärtom att det ska vara ett incitament. Har man valt att komma till Sverige och bli en del av det svenska samhället - det kan vara via arbete, via äktenskap eller för att man har kommit till Sverige för att få skydd - bör man kunna det svenska språket. Vi vill också att kravet på språkkunskaper ska finnas i ett tidigare skede för att bli beviljad permanent uppehållstillstånd. Men för att bli svensk medborgare ska man kunna ännu mer svenska.

Medborgarskap

Vad innebär det då när man blir svensk medborgare? Jo, man får rätten att rösta till den här kammaren. Man får vara med och rösta i riksdagsvalet. Men man får inte bara möjligheten att rösta i det svenska riksdagsvalet. Man får också möjligheten att kandidera till Sveriges riksdag och i sin tur bli representant för det svenska folket.

Rättigheter, plikt och skyldigheter går hand i hand. För att man ska kunna värna om sina rättigheter och förstå värdet av sina rättigheter måste man också uppfylla sina skyldigheter, annars går det inte hand i hand.

Herr talman! Vi har en utmaning och ett problem i Sverige med föräldrar som vill ta sina barn till utlandet för bortgifte eller könsstympning. För att kringgå att svenska staten blandar sig i ett sådant ärende brukar man ofta befria sitt minderåriga barn från dess svenska medborgarskap. Om ett barn befriats från sitt svenska medborgarskap har Sverige inte någon möjlighet eller rätt att engagera sig i ärendet eller få hem ett barn som blivit utsatt för ett hemskt brott. Därför vill vi från Moderaternas sida att vid varje enskilt fall där en förälder begär befrielse av det svenska medborgarskapet för sitt barn ska det prövas av svensk domstol, så att man kan få klarhet i vad som är skälen till att barnet ska befrias från sitt svenska medborgarskap.

Herr talman! Jag har i dag lyft upp att det ska vara krav på egenförsörjning och krav på att man ska kunna det svenska språket. Vi vill förlänga kravet på hemvist från fem till sju år. Man ska ha levt ett skötsamt och hederligt liv. Man ska inte ha begått något brott. Detta går hand i hand med att om du gör din plikt får du din rätt.

Om man invandrar till Sverige, oavsett anledning, och har laglig uppehållsrätt och uppfyller sina skyldigheter genom att kunna svenska språket, och om man har egenförsörjning och lever ett skötsamt liv, då ska man få möjligheten att bli en del av det svenska samhället.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 5.

Anf. 132 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! För att voteringen inte ska bli så lång väljer jag att yrka bifall endast till reservation 2, men vi står självklart bakom samtliga våra reservationer.

Herr talman! Den som är medborgare i Sverige ska också vara en del av Sverige och se Sverige som sitt hemland. Det är en grundläggande del av det svenska samhällsbygget.

Att ansöka om att få upptas till svensk medborgare är en viktig handling. Det är inte något som man gör slentrianmässigt, som att fylla på SL-kortet eller kanske betala sin elräkning. Det är en ansökan som ska utgå från att man känner en samhörighet med det svenska samhället, att man vill få förhållandet bekräftat, att det ska finnas samtycke och en ömsesidighet, att det är ett förhållande som ska blomstra i många år mellan Sverige och den individ som har valt att bli svensk.

Att upptas till medborgare är en formell bekräftelse på att Sverige är den sökandes nya, permanenta hemland med alla rättigheter och skyldigheter som det innebär, i nöd och i lust.

Vi i Sverigedemokraterna tror att den här synen på medborgarskapet bidrar till mer sammanhållning och en större samhällsgemenskap, för målet måste ju vara att klyftorna mellan infödda och invandrade svenskar minimeras, och det här är ett viktigt steg på vägen.

Att höja kraven för medborgarskap kanske gör att färre kan bli medborgare, för det kommer att krävas mer vilja, mer arbete, mer engagemang och kanske också högre ambitionsnivåer än i dag. Men, herr talman, medborgarskapet är ju inte någonting som man ska hitta i botten av ett flingpaket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Genom att höja kraven för att kunna bli medborgare blir belöningen större och känslan starkare när den nya medborgaren väl får medborgarskapet i sin hand. Medborgarskapet ska ju vara någonting som är värt att jobba för, något som är värt att vänta på. Samtidigt minskar det risken för att personer som kommit till Sverige enbart för att åtnjuta sociala förmåner eller som inte kan hålla sig inom lagens ramar blir medborgare.

Låt oss vara tydliga med vad som gäller, herr talman. Det finns ingen självklar rättighet att bli svensk medborgare. Sverige har alltid friheten att besluta vem som ska få äran att bli svensk medborgare och vem som ska nekas. Det är Sverige som beslutar om vilka kriterier som ska uppfyllas. Det är Sverige som beslutar om vilka krav som ska ställas. I dagsläget finns det inte ens en möjlighet att återkalla ett medborgarskap, vilket gör att vi måste vara ännu säkrare på vår sak innan vi delar ut ett medborgarskap.

Herr talman! Vad är det då för krav som är rimliga att ställa för att man ska kunna uppnå det ömsesidiga, fruktbara förhållandet mellan Sverige och nya medborgare? Kortfattat är det fem krav. Man ska haft en längre vistelsetid i landet, tio år för utomnordiska medborgare och fyra år för nordiska. Man ska uppfylla skarpare vandelskrav, alltså att man ska ha haft ett hederligt levnadssätt under tiden i Sverige. Man ska inte ha begått brott, man ska ha betalat sina räkningar och man ska inte ha kopplingar till gängbrottslighet eller liknande asocialitet. Man ska också uppfylla språkkrav på nivå B2, enligt europeisk terminologi. Det motsvarar i princip godkänd nivå i årskurs 9, och det känns väl fullt rimligt för någon som vill göra Sverige till sitt permanenta hem. Det ska ställas generella krav på försörjning, om det inte är uppenbart orimligt som för exempelvis barn eller personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Slutligen ska det ställas krav på samhällskunskap. Man ska kunna tillgodogöra sig basala kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. Viktiga exempel här skulle kunna vara hur den svenska demokratin fungerar, jämställdhet och jämlikhet, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, hur det sekulära samhället fungerar och hur det samspelar med religionsfriheten.

Herr talman! Det här låter väl inte så svårt. Plugga svenska, lär dig hur samhället fungerar, skaffa ett jobb, håll dig undan från trubbel! Då har du alla chanser att bli ihop med Sverige på riktigt, ett äktenskap som förhoppningsvis håller för evigt.

Den här synen på medborgarskap är på inget sätt unik i världen och inte heller historiskt sett i Sverige. Så länge som medborgarskapet har reglerats i lag har det omgärdats av krav och strikta bestämmelser. Tiden man ska ha levt i Sverige för att kunna bli medborgare har varierat. Den låg under lång tid på mellan sju och tio år. Strikta vandelskrav och försörjningskrav var länge rena självklarheter.

Först på det något flummiga 70-talet sänktes kraven till flingpaketsnivå med det goda syftet att integrationen skulle underlättas. Men, herr talman, när både volymerna och sammansättningen på migrationen förändrades under 2000-talet visade det sig i praktiken hur naiv den förhoppningen var. I stället för integration fick vi en utbredd segregation med utanförskap, splittring och vad som närmast kan liknas vid etniska enklaver i vissa delar av vissa städer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Jag skulle kunna räkna upp område efter område där integrationen lindrigt sagt inte har fungerat, men, herr talman, jag tror att samtliga ledamöter i kammaren innerst inne är väl medvetna om vilka.

När en god tanke inte fungerar i praktiken måste man hitta andra lösningar. En del av en sådan lösning är att titta på vad som har fungerat historiskt och utgå från det. När det gäller medborgarskapet innebär det att vi måste höja statusen på medborgarskapet igen, och det kan man göra genom fem enkla steg: längre vistelsetid, högre språkkrav, bättre kunskap om det svenska samhället, striktare vandelsprövning och återinförda försörjningskrav. Det är fem enkla punkter.

Anf. 133 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Vi kristdemokrater vill att medborgarskapet uppvärderas och menar att det är nödvändigt att ställa tydliga krav för att man ska få erhålla ett medborgarskap. Medborgarskap är ett mål, inte ett medel.

Vi har en reservation, och jag yrkar givetvis bifall till den

Låt mig understryka att det är något i grunden positivt när en person ansöker om få bli svensk medborgare. Det är ett uttryck för att hon eller han ser Sverige som sitt nya och permanenta hemland. Denna samhörighetsaspekt uttrycks också väldigt fint i den portalparagraf som finns för just medborgarskap.

Vid sidan av denna lite mer symboliska betydelse finns givetvis också en mer reell sådan. Ett svenskt medborgarskap ger rösträtt i riksdagsval. Man kan också söka tjänster inom polis, domstol och det militära. Det ger även en ovillkorlig rätt att få vistas i landet och att få konsulär hjälp i utlandet om problem uppstår.

Både denna symboliska och reella betydelse av medborgarskapet gör att vi har all anledning att uppvärdera medborgarskapet.

Herr talman! Ett medborgarskap ger långtgående rättigheter. Det är därför rimligt att vi diskuterar vilka villkor som ska gälla för att man ska kunna förvärva ett sådant. En titt på andra EU-medlemsstater visar att i de flesta är ett medborgarskap endast möjligt om man kan försörja sig själv utan ekonomiskt stöd från samhället.

I hälften av medlemsstaterna har man också någon form av tester. Det kan röra sig om att den sökande ska ha en viss nivå av språkkunskaper och kunskaper om landets samhälle, kultur och historia. Vissa länder kräver även någon form av utfästelse som uttrycker en lojalitet och en ambition att integrera sig i det land där man vill bli medborgare.

Utöver de krav som redan finns - att man kan styrka sin identitet, ska ha fyllt 18 år, ha permanent uppehållstillstånd och har och kan förväntas ha ett hederligt levnadssätt - vill vi kristdemokrater se språk- och samhällskunskapstester.

I den migrationspolitiska kommittén har flera partier jobbat hårt för att vi ska ha språk- och samhällskunskapstester redan vid utfärdandet av permanent uppehållstillstånd. Det är nämligen väl underbyggt att den som har kunskaper i svenska språket kommer att kunna integreras bättre. Vi är nog alla i kammaren ganska överens om att integrationen inte har fungerat på det sätt som vi tycker att den ska.

Kunskaper i svenska är ett sätt att underlätta möjligheten att komma in i samhället, tillgodogöra sig utbildning, få ett jobb och försörja sig själv. Allt detta hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Vi vill därför ha ett språkkrav redan för permanenta uppehållstillstånd och sedan ytterligare ett språkkrav för medborgarskap. Detsamma gäller för samhällskunskap.

Herr talman! Vi tror att den som lär sig svenska och också förstår vårt svenska samhälle och de värderingar som bygger vårt samhälle kommer att ha lättare att leva med och inte bredvid majoritetsbefolkningen.

Det var därför glädjande att det januari i år i samband med presentationen av delbetänkandet av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap fanns med förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att kunna förvärva svenskt medborgarskap.

Herr talman! Jag har nu redogjort för hur vi kristdemokrater ser att vi kan uppvärdera medborgarskapet, och det finns säkert mer som både kan och ska göras.

Låt mig avsluta mitt anförande med att ställa en ganska enkel retorisk fråga: Hur kan vi uppvärdera svenskt medborgarskap om inte utfärdandet av detta medborgarskap sker på ett rättssäkert sätt?

Det har kommit till min kännedom att något saknas. För ett par veckor sedan skrev jag därför i en skriftlig fråga till migrationsminister Morgan Johansson om det som hade uppdagats för mig: att handläggare på Migrationsverkets prövningsenheter liksom annan operativ personal såsom beslutsfattare, teamledare och assistenter inte säkerhetsprövas.

Det innebär att en handläggare som exempelvis ska bedöma om en sökande kan utgöra en fara för rikets säkerhet inte själv är säkerhetsprövad och alltså kan utgöra en säkerhetsrisk. En person som inte är svensk medborgare kan med andra ord utfärda svenskt medborgarskap.

Detta är på alla sätt en helt orimlig ordning. Den kan få och kan mycket möjligt redan ha fått som konsekvens att människor blivit nekade medborgarskap av en handläggare med exempelvis annan religiös tillhörighet eller klansamhörighet.

Det här är påståenden som har cirkulerat under en tid, och när det saknas en säkerhetsprövning är det omöjligt att avfärda dessa påståenden. Detta blir ännu mer besvärande mot bakgrund av att det i höstas kom till vår kännedom via polisen att kriminella klaner infiltrerat både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Om vi ska uppvärdera medborgarskapet, vilket jag tycker att vi ska, ska vi också uppvärdera utfärdandet av medborgarskap genom att säkerhetspröva alla dem som jobbar på Migrationsverket.

En handläggare på Migrationsverket med befogenhet att pröva exempelvis medborgarskap sitter på en fantastisk makt över en annan människas liv och har tillgång till mycket känslig information. Därför ska vi aldrig någonsin behöva tvivla på rättssäkerheten.

Anf. 134 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till socialförsäkringsutskottets förslag i betänkande SfU14 Medborgarskap och avslag på alla reservationer.

Frågor om medborgarskap regleras i lagen om svenskt medborgarskap, och enligt den är det svenska medborgarskapet ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför både rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Numera är det obligatoriskt för kommunerna att en gång per år anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla deras nya medborgarskap och se vikten av det. Välkomnandet är frivilligt för den enskilde och får utformas efter kommunernas skiftande förutsättningar och förhållanden.

Ett villkor för medborgarskap är att den sökande ska ha styrkt sin identitet. Dispens kan ges i undantagsfall för personer som inte kan styrka sin identitet om de har hemvist i Sverige och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Kunskap om sökandens identitet är en grundläggande förutsättning för att beslutsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt ska kunna pröva om villkoren är uppfyllda. Detta är oerhört viktigt.

När det gäller krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället, som flera har tagit upp i debatten, gav regeringen i oktober 2019 en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag om att godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap ska gälla som krav för svenskt medborgarskap. Utredarens förslag lämnades nu i januari i delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap.

Det är rimligt att ställa krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap. Det ger en bättre balans mellan rättigheter och skyldigheter. Det ökar också möjligheterna att komma in i det svenska samhället. Då är språket en nyckel till arbetslivet och till samhället i övrigt. Det ger också grundläggande kunskaper och större möjligheter att påverka det demokratiska arbetet och lättare integreras i samhället.

Det är också viktigt att ställa krav och att jämföra och se hur det ser ut i andra länder och vilka krav som har ställts där.

Frågan om att införa ett försörjningskrav för att få medborgarskap har diskuterats och lyfts upp i flera motioner. Ett försörjningsvillkor fanns i tidigare medborgarskapslagstiftning, men det togs bort 1976, bland annat eftersom gruppen personer som fick socialhjälp var jämförelsevis liten och det fanns en godtagbar orsak i gruppen som sökte medborgarskap. För det låga antal som inte kunde försörja sig var orsaken bristande skolunderbyggnad eller yrkesutbildning.

I nu gällande medborgarskapslagstiftning finns ett krav på hederligt levnadssätt för att få medborgarskap, något som också har lyfts fram här tidigare. Frågan om i vilken utsträckning brott som en sökande har begått ska vara diskvalificerande är beroende av tidpunkten för brottet och brottets art. Upprepad brottslighet som inte upphört åtminstone några år före ansökningstillfället anses inte förenlig med lagens krav. När 2001 års lag infördes ersattes begreppet "hederlig vandel" - det diskuteras nu igen om det ska heta så - av uttrycket "hederligt levnadssätt". Av förarbetena framgår att det tidigare begreppet hederlig vandel ansågs otidsenligt men att man inte avsåg att göra någon ändring i sak.

Herr talman! Flera av de frågor som lyfts upp här i debatten är frågor som Migrationskommittén har diskuterat och som återkommer i utformandet av ny utlänningslag.

Den särskilda utredare som jag nämnde tidigare har utrett frågan om godkänt prov i svenska och i samhällskunskap och ska senast den 1 juli 2021 lämna förslag om hur barns rättigheter ska tas till vara på ett bättre sätt i ärenden som handlar om befrielse från svenskt medborgarskap, om hur barnperspektivet kan stärkas och man bör utöka möjligheten att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Jag vill understryka vikten av att förslag som stärker barnets rätt läggs fram så snart som möjligt. Inget barn ska kunna föras utomlands för att bli bortgift mot sin vilja. Det är oerhört viktigt ur ett barnperspektiv att ett förslag kommer skyndsamt.

Anf. 135 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Jag har en kort fråga till ledamoten Carina Ohlsson. Jag tror att vi är överens om att handläggare på Migrationsverket som har befogenhet att pröva exempelvis frågor om medborgarskap sitter på en oerhörd makt över andra människors liv. Som jag tog upp i mitt anförande innebär detta att en handläggare alltså kan bedöma om en sökande exempelvis utgör en fara för rikets säkerhet utan att själv ha blivit säkerhetsprövad och utan att ens behöva ha svenskt medborgarskap.

Min korta fråga till Carina Ohlsson är: Anser ledamoten och socialdemokratin att detta är rimligt, eller anser Carina Ohlsson och socialdemokratin att detta måste ändras?

Anf. 136 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att man lyfter upp denna fråga. Både jag och Hans Eklind sitter i Migrationsverkets insynsråd, och detta är en fråga som jag har lyft upp där. Jag tycker att vi ska ta denna diskussion.

Som jag har förstått det, och som Hans Eklind sa i sitt anförande, är frågan ställd till migrationsministern. Jag tänker följa upp den. Jag vill inte uttala mig här om hur myndigheten hanterar ärenden, utan jag tänker följa upp frågan.

Anf. 137 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Jag tackar för ett lite undflyende svar, som jag väl ändå får beteckna det som. Frågan var ju ställd nu till företrädaren för socialdemokratin i riksdagen, inte till Migrationsverkets insynsråd och ej heller till migrationsministern.

Saken är den att Migrationsverket i sin utredning, som har ett par år på nacken, har konstaterat och själv dragit slutsatsen att det inte finns någon lag eller förordning som ger Migrationsverket rätt att generellt ställa upp krav på svenskt medborgarskap för anställning. Utredningen presenterades för två år sedan. Såvitt jag vet har vi samma migrationsminister nu som vi hade för två år sedan, och ingenting har hänt.

Min fråga är ändå: Känner även du, Carina Ohlsson, och socialdemokratin att detta är något som vi på något sätt måste åtgärda? För jag kan inte få ihop denna ordning, som jag hoppas är världsunik, där vi har icke-svenska medborgare som kan fatta enmansbeslut kring vilka som ska få stanna eller bli medborgare i detta land.

Min fråga till Carina Ohlsson kvarstår: Anser Carina Ohlsson att detta är en angelägen fråga som vi snabbt måste rätta till så att vi kan se till att de personer som jobbar på Migrationsverket får någon form av säkerhetsprövning i samband med sin anställning?

Anf. 138 Carina Ohlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Herr talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg, Hans Eklind, har jag också tagit till mig denna fråga. Det är det svar som jag nu vill ge. Jag vill inte stå och utvärdera myndigheter nu. Men ett svar är ändå att jag har tagit till mig frågan och följer den. Det får vara det svar som jag ger i dag.

Hans Eklind och jag kommer säkert att återkomma till denna fråga.

Anf. 139 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Fru talman! Det gläder mig att Socialdemokraterna har närmat sig oss sverigedemokrater i frågan om krav för medborgarskap.

År 2000 var det just Socialdemokraterna som stod först i kön för att avskaffa språkkraven, eftersom de tyckte att de var orättvisa och att de var administrativt svåra. Men det är i alla fall roligt att ledamoten Ohlsson och Socialdemokraterna ansluter sig till oss och välkomnar förslagen från Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap, som den heter.

Språket är en nyckel, säger ledamoten Ohlsson i sitt anförande. Vad gäller nivåerna på språkkraven och undantagen från språkkraven ställer vi i Sverigedemokraterna oss mycket frågande. Ribban är väldigt lågt satt. Nivå A2 i tal och skrift motsvarar i princip en tolvårings språknivå i engelska, eller en tonårings språknivå som pluggat moderna språk i två tre år med mediokra betyg.

Dessa krav är minst sagt inte särskilt långtgående. Samtidigt ska man dessutom kunna undantas från dessa minimala krav om man till exempel kommer till Sverige som analfabet.

Min fråga är: Anser ledamoten Ohlsson att detta är tillräckligt för att man ska kunna delta fullt ut i det svenska samhället och i det demokratiska samtalet på samma villkor som alla andra? Är detta en rimlig nivå?

Anf. 140 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Det är bra att jag kan glädja Jonas Andersson. Som jag sa är en nyckel till att kunna delta aktivt i samhället att man kan språket där man lever och verkar. Det handlar om att kunna få ett arbete, kunna försörja sig, kunna delta i studier och så vidare.

När man har följt forskningen när det gäller vilka krav som man ska ställa på kunskaper i svenska språket har man sett att om man ställer för höga krav - som en del länder har gjort - kan det ha en motsatt effekt för dem som har en lägre utbildningsnivå från början. Det är klart att det är en väldigt stor skillnad om människor kommer hit som analfabeter eller om de har en högskoleexamen. Då har de olika möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper.

Men det är viktigt att människor hamnar på rätt nivå och att man fortsätter att understödja så att det skapas möjligheter till utbildning och vidareutbildning. Det hoppas jag att ledamoten Jonas Andersson också tittar på, alltså att man också ger möjligheter och goda förutsättningar och att man inte bara ska pröva hur bra dessa människor kan språket. Det är viktigt. Det är inte säkert att människor klarar sig på bästa sätt i samhället bara för att de gör ett prov. Det finns många andra saker som också behövs, exempelvis det livslånga lärandet, för att kunna delta i kulturaktiviteter, i friluftsliv och annat. Enbart ett prov kommer inte att göra det bättre för de allra flesta. Men det kan vara en väg för att tydliggöra att språket är en viktig förutsättning.

Anf. 141 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Fru talman! Tack, ledamoten Ohlsson, för svaret!

Jag tror att vi är helt överens om att endast ett prov inte skulle lösa alla problem. Så är det självklart.

Jag noterar också att det låter som att ledamoten Ohlsson är öppen för att se över dessa krav och att de kanske bör vara något striktare också. Ledamoten får gärna säga emot mig om hon vill.

När det gäller Socialdemokraterna tänkte jag backa bandet lite grann. Redan på 1950-talet argumenterade dåvarande statsministern Tage Erlander för att sökandes kunskaper i svenska språket skulle tillmätas stor betydelse.

I förslaget som Socialdemokraterna verkar stå bakom i dag räcker det alltså med att den som vill bli svensk medborgare kan fungera i mycket korta sociala samtal men i allmänhet inte förstå tillräckligt för att själv hålla liv i samtalet, eller att man kan skriva korta och enkla meddelanden och föra enkla anteckningar inom området som rör omedelbara behov.

För att ta ett exempel på detta kan det i princip räcka att man kan ta emot en beställning på en snabbmatskedja och skriva ned beställningen på en post it-lapp. Då har man uppfyllt tillräckliga krav på kunskaper i det svenska språket.

Menar ledamoten Ohlsson verkligen att dessa kunskaper lever upp till den vision som Tage Erlander hade på 1950-talet?

Anf. 142 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! När det gäller hur Tage Erlander uttryckte sig på 1950-talet tycker jag fortfarande att han var en väldigt bra socialdemokrat och stod för en bra kunskapssyn. Från 1950-talet har vi verkligen utvecklat utbildningssystemet i Sverige, och det ska vara möjligt för alla att ingå i det. Det handlar även om dem som är födda i ett annat land. Och jag menar att det inte räcker med ett prov, utan vi måste jobba hela tiden med att göra det möjligt till en god språkutveckling så att man ska kunna få ett arbete och komma ut på arbetsmarknaden.

Jag som jobbar oerhört mycket med jämställdhetsfrågor också vet att jämställdhet är en viktig aspekt att ta med här. Det är både kvinnor och män, flickor och pojkar som ska få relevant utbildning och också kunna delta i utbildning. Det kan vara en bra förutsättning att utbildningen görs obligatorisk både när det handlar om kunskaper i svenska och i samhällskunskap för att främja jämställdhet och möjliggöra för både kvinnor och män att försörja sig själva.

Det är klart att det inte räcker att kunna skriva ett kort meddelande på en post it-lapp utan att man måste kunna uttrycka sig mer. Därför är det så viktigt att satsa på utbildning, på kulturliv och på allas möjligheter att delta i dem.

Anf. 143 Joar Forssell (L)

Fru talman! Vi liberaler är i grunden människor som man skulle kunna kalla för kosmopoliter. Vi är människor som gillar när folk reser runt jorden - när någon föds på en plats, pluggar i ett annat land, kanske i Sverige, får ett jobb, blir kär i någon och byter boendeplats. Vi tycker att människor ska få välja hur de vill leva sina egna liv. Vi liberaler menar att samhället i stort i världen men också här i Sverige blir starkare när människor blandas med människor från olika bakgrunder, med olika erfarenheter, med olika ambitioner och driver vårt Sverige och vårt samhälle framåt tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Medborgarskap

Från vissa partier kan det ibland låta lite grann som att denna debatt handlar om vem som är svensk eller inte. Det gör den inte. Medborgarskapsdiskussionen handlar om samhällskontraktet, alltså det kontrakt som reglerar vad staten har för skyldigheter och rättigheter gentemot individens skyldigheter och rättigheter - vem som ingår i samhällskontraktet, och vad det innebär att ingå i samhällskontraktet. Det är detta som medborgarskap handlar om - att man väljer att vara en del av vårt samhällskontrakt. Det är egentligen ett juridiskt förhållande mellan staten och individen.

Det är av dessa skäl och mot denna bakgrund som vi liberaler i alla tider har varit för, och kommer att fortsätta vara det, ett inkluderande och öppet synsätt på medborgarskap. Men det är också ett synsätt på medborgarskap där vi menar att man ska ställa krav.

Vi liberaler menar att man ska kunna leva i Sverige - bo, vara kär, gifta sig, skaffa familj, arbeta och göra andra saker och vara med och bidra - även utan medborgarskap. Men om man får ett medborgarskap - om man aktivt söker och vill ha ett medborgarskap - ska det innebära någonting.

Det handlar såklart om att kunna delta fullt ut i demokratin och så vidare, men det handlar också om att vi kan ställa krav. Det är därför vi liberaler genom januariavtalet faktiskt har fått och får igenom en hel del förändringar. Det handlar om språkkrav och samhällsorientering, det vill säga att man helt enkelt ska förstå vad det är för kontrakt man ingår - vad det innebär att vara en del av vårt samhällskontrakt och vad man har för skyldigheter och rättigheter. Det är egentligen ganska odramatiskt.

En annan sak som den här debatten handlar om och som är väldigt viktig är att det har varit alldeles för enkelt för föräldrar till barn med dubbla medborgarskap att ta ifrån barnen deras svenska medborgarskap så att de förlorar sina rättigheter. I samhällskontraktet har vi som är medborgare och självklart vi som är politiker ett extra stort ansvar att skydda barn, och ibland kan barn faktiskt behöva skyddas även från sina föräldrar. Det är av det skälet som det inte ska gå att ta ifrån ett barn ett medborgarskap därför att barnet har ett annat medborgarskap - kanske för att föräldrarna till exempel vill ta barnet ut ur landet och göra saker mot eller med barnet som vi inte ställer upp på och accepterar i vårt svenska samhällskontrakt.

Fru talman! Jag är glad över de vinster Liberalerna har drivit igenom och som vi har fått igenom i och med januariavtalet: språkkrav, samhällsorientering och att vi ytterligare skyddar barns rättigheter. Så bygger vi ett starkt medborgarskap för framtiden.

Medborgarskap

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 mars.)

Radio och tv i allmänhetens tjänst