Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Anf. 10 David Josefsson (M)

Fru talman! Hemma i Göteborg passerar jag ibland förbi det gamla varvsområdet på Lindholmen när jag är ute och springer. Då brukar jag reflektera över alla de företag som etablerat sig där de senaste åren. En del av företagen, många bara några år gamla, är världsledande kunskapsleverantörer inom bland annat fordonsklustret. Andra är serviceföretag som grundats av drivna entreprenörer för att få människors livspussel att gå ihop i den nya, vibrerande stadsdelen.

För den som vill att Sverige ska fortsätta vara ett rikt välfärdsland är det självklart att förutsättningarna för tillväxt måste stärkas. Men utvecklingen ser inte positiv ut. I EU-kommissionens höstprognos, som kom i början av november, bedömer man att Sveriges bnp-tillväxt kommer att ligga på ca 1 procent både i år och nästa år, det vill säga en bottennotering i EU. Det är siffror som borde oroa och vara skäl att ta till åtgärder för att stärka förutsättningarna för företagande och för att minska regelkrånglet.

Sverige behöver fler entreprenörer som satsar på sina idéer, som vågar misslyckas för att försöka igen och som till sist lyckas. Det kräver en bred palett av åtgärder. Villkoren för att starta, växa och expandera som företag och företagare måste bli bättre, oavsett om det är en pizzeria nere runt hörnet eller nästa Spotify eller Skype som man vill starta.

Vi moderater har länge drivit frågan om att förändra det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor, fru talman, detta för att underlätta för fler att förverkliga affärsidéer och våga starta företag och samtidigt göra det i den bäst lämpade associationsformen.

Att minska det lägsta tillåtna aktiekapitalet är bra av flera skäl:

För det första, och kanske mest självklart, minskar det trösklarna för att starta aktiebolag.

För det andra har Sverige höga kapitalkrav jämfört med andra europeiska länder. Privata aktiebolag eller motsvarande bolagsformer kan bildas utan kapital eller med ett kapital på motsvarande 1 euro i 19 av EU:s medlemsstater.

För det tredje riskerar nuvarande regler att leda till att den som startar bolag tvingas in i en annan bolagsform än den som egentligen är bäst anpassad för affärsidén, av det enkla skälet att man inte har tillräckligt med kapital att satsa utifrån vad lagen kräver.

I januari 2017 riktades ett skarpt tillkännagivande i den här kammaren till regeringen om att utarbeta nödvändiga lagförslag för att minska den lägsta gränsen för aktiekapital i privata aktiebolag. Det är snart tre år sedan, fru talman. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig då mot beslutet, vilket kan ha bidragit till att regeringen har väntat så länge med att återkomma till riksdagen i frågan. Oavsett skälet är det olyckligt att frågan har fått dröja så pass länge eftersom Sverige inte har råd att slarva bort möjligheter att stärka förutsättningar för entreprenörskap och tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Tyvärr kan jag konstatera att detta är den enda propositionen med konkreta förslag för att underlätta företagande som läggs fram i riksdagen denna höst, trots att situationen med regelkrångel har förvärrats de senaste åren. Företagens administrativa kostnader till följd av regler har i genomsnitt ökat med 1,2 miljarder per år sedan 2013, enligt Tillväxtverket. Och enligt en opinionsundersökning från Skop från april i år tycker 37 procent av landets företagare att reglerna har blivit krångligare bara det senaste året. Endast 3 procent anser att reglerna har blivit enklare än för ett år sedan - 3 procent, fru talman!

Lyssnar man på företrädare från regeringspartierna, som vi säkert kommer att höra senare i den här debatten, säger de förvisso i ord att de också vill minska regelkrånglet för företag, men i handling fallerar de att agera för att förändra situationen.

Tyvärr riskerar också den här reformen, på grund av regeringens hantering, paradoxalt nog innebära mer byråkratiskt krångel för många företag. Under beredningen av det liggande förslaget har flera tunga remissinstanser, som Bolagsverket och Skatteverket, lyft behovet av att också se över regelverket kring tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist. Det är inte heller första gången frågan om reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist har varit uppe. Den lyftes upp när aktiekapitalet minskades från 100 000 kronor till 50 000 kronor 2010 men berördes också i två SOU:er med titlarna Avskaffande av revisionsplikten för små företag från 2008 och Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. från 2009.

Reglerna är ganska tekniska, men jag ska försöka att kort förklara dem, fru talman.

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen upprätta en så kallad kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kapitalbristen inte kan åtgärdas kan tvångslikvidation av bolaget aktualiseras. Och om inte bland annat en kontrollbalansräkning upprättas ansvarar styrelsens ledamöter solidariskt för alla ytterligare tillkommande skulder som uppstår i bolaget.

Att upprätta en kontrollbalansräkning är en ganska krånglig, kostsam och arbetsam process som vid ett aktiekapital på 25 000 kronor kan tvingas fram redan när 12 500 kronor är förbrukade. Det är därför för mig ganska uppenbart att de här reglerna inte längre kan anses ändamålsenligt utformade.

De statliga utredningar som tidigare har beskrivit denna problematik har bland annat pekat på att såväl konkursinstitutet i sig som straffen för brott mot borgenärer är tillräckliga för att hindra att bolag drivs vidare om de råkar på obestånd. Regeringen själv pekar också på i propositionen att det finns anledning att överväga behovet av att se över de här reglerna. Men regeringen har under de år som frågan om sänkt krav på aktiekapital beretts inte inlett något sådant arbete. Det är olyckligt eftersom problemen har varit kända för regeringen och nu riskerar att intensifieras.

Riksdagen bör mot den bakgrunden rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist och återkomma till riksdagen med nödvändiga lagförslag.

Vill vi ha fortsatt välstånd och välfärd i Sverige behövs fler företag som kan skapa fler arbetstillfällen och bidra med mer skattemedel till det gemensamma. Men då måste också det politiska arbetet med att förenkla och underlätta för företagande intensifieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Med anledning av detta, fru talman, yrkar jag bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas reservation nr 2.

(Applåder)

Anf. 11 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! År 1996 lämnade jag skolan ung, energisk och full av framtidstro. Samma år började jag min karriär som egen företagare. Jag skaffade mig en F-skattsedel som ju är nyckeln till att bli företagare i Sverige. Därefter startade jag mitt företag.

Valet av organisationsform var för mig enkelt. 100 000 kronor att stoppa in i ett aktiebolag, som man krävde på den tiden, fanns helt enkelt inte i min budget, och utöver det var jag skeptisk till det krav som fanns på att ha revisor. Första månaden omsatte jag omkring 25 000 kronor, och det är lika mycket som man, om det här förslaget går igenom, ska behöva för att starta ett aktiebolag.

Om de regler som vi diskuterar här i dag hade funnits 1996 hade mitt val av organisationsform antagligen varit annorlunda. Jag tror inte att valet av organisationsform har haft någon större betydelse för egen del, men jag kan ana mig till att det kan ha stor betydelse för andra nystartade företag.

Vi kommer säkert att få höra flera inlägg om fördelarna med ett lägre aktiekapital av de båda regeringsstöden Ola Möller och Ola Johansson som kommer upp här senare i debatten. Jag instämmer redan nu i allt positivt som de kan tänkas anföra kring en sänkning. Jag instämmer även i det positiva som David Josefsson nyss framförde. Men jag vill även varna för det som vi lyfter fram i vår reservation. Det är inte bara solsken och blå himmel, tyvärr. Det finns oroande moln som inte helt ska eller kan negligeras. Regeringen säger själv att man vill göra en översyn av bestämmelserna om tvångslikvidation med anledning av det nya aktiekapitalet, dock inte i direkt anslutning till den här propositionen.

Vi sverigedemokrater är dock inte nöjda med enbart en så begränsad utredning. Självklart borde man göra en bred utredning och samtidigt kolla på flera andra delar än bara tvångslikvidationen. Mer rimligt är att utredningen får i uppdrag att se över vad som egentligen är ett optimalt startkapital, vilket aktiekapital som är bäst efter att uppstartsfasen är avslutad och hur ett system med ökande krav på aktiekapital kan se ut.

Vad händer egentligen med kreditvärdigheten när det är som det är nu? Och kommer aktiebolagen att tvingas till personlig borgen i fler fall än tidigare? Då tappar ju hela aktiebolaget sitt värde. Vi vet att andra länder har lyckade lagar på det här området, till exempel Danmark där man har möjlighet att starta ett bolag med ett lägre startkapital än vad regeringen nu föreslår men där bolagen måste höja sitt kapital till en nivå som till och med är högre än det regeringen föreslår innan de kan göra utdelningar till sina ägare.

Jag tror att ingen här inne vet säkert vad som är den absolut bästa gränsen för aktiekapital, och antagligen finns det inte ett svar, då nystartade företag har helt andra premisser än företag som har funnits under en längre tid.

Att göra en bred, förutsättningslös utredning där man tittar på mer än bara delen om tvångslikvidation är därför det vi föreslår i dag. Varför inte övriga partier kan tänka sig en bredare utredning av optimalt aktiekapital, av aktiebolagens förutsättningar under olika faser och av ett mer flexibelt uppstartsförfarande får de själva svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Jag tycker att David Josefsson och hans parti mesar ur lite när de enbart riktar in sig på att det behövs en utredning kring just likvidationskravet när halva aktiekapitalet är förbrukat. Enligt mig är det minst lika oroande med vad som sker kring krav på personlig borgen när aktiekapitalet sjunker. Det blir ingen fördel att ha ett aktiebolag om dess kreditvärdighet blir så låg att det alltid kommer att krävas personlig borgen av den som innehar aktiebolaget. Därför borde en utredning göras betydligt bredare än bara en inriktning på likvidationskravet. Vi har sagt att vi kommer att stödja Moderaternas och Kristdemokraternas reservation i andra hand om vår reservation mot förmodan faller.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till vår reservation, alltså reservation nr 3.

Anf. 12 Jon Thorbjörnson (V)

Fru talman! Kampen mot brottsligheten är en av de hetaste frågorna just nu, och brottslighet måste bekämpas. Varhelst den dyker upp behöver samhället, vi alla tillsammans, jobba för att skapa något bättre. När organiserad brottslighet får fäste orsakar den lidande - först och främst för dem som påverkas direkt, men också för alla runt omkring som indirekt påverkas.

Brottsligheten som syns i tv och tidningar och på sociala medier handlar ofta om våld, narkotika och mord och får stora rubriker. Det är gängkriminalitet och skjutningar - en kriminalitet som vi absolut måste jobba med. Och vi behöver använda hela paletten för att lyckas. Vi behöver en grund av ekonomisk jämlikhet där alla ska med, för vi vet att det är personer från socioekonomiskt tuffa livssituationer som tyvärr lättare hamnar i en kriminell livsstil. Ett samhälle där det finns gott hopp om en bra framtid kommer att minska riskerna för gängrekryteringar och annan kriminalitet.

Men det gäller att inte glömma bort den ekonomiska brottsligheten. Den är ofta inte lika spektakulär och rubrikskapande, men det är inte ovanligt att den hänger ihop med den nyss nämnda brottsligheten. Det finns ett ständigt behov av på ytan lagliga ekonomiska verksamheter för att tvätta pengarna från annan brottslighet.

År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 till 50 000. Nu vill regeringen genomföra ännu en sänkning av kapitalkravet i aktiebolag från 50 000 till 25 000. Att ytterligare sänka kraven riskerar att skapa en ökning av organiserad välfärdsbrottslighet och annan ekonomisk brottslighet, vilken många gånger bedrivs inom ramen för ett aktiebolag.

Det har blivit allt vanligare att organiserad brottslighet använder aktiebolag som ett brottsverktyg. Bolagsformen blir allt vanligare i komplexa brottsupplägg. Eftersom det också saknas personligt ansvar och revisionsplikt för de minsta bolagen kan bulvaner och målvakter användas utan insyn från någon aktör. Genom att ytterligare sänka kapitalkraven blir det ännu lättare för kriminella intressen att använda företag som brottsverktyg.

I en stor andel av de brottsanmälningar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten förekommer just aktiebolagsformen. Och då ska det nämnas att det i Ekobrottsmyndighetens rapport från 2016 framgår att knappt hälften av de granskade bolagen bedöms ha använts som brottsverktyg.

Fru talman! Ekobrottsmyndigheten avstyrker förslaget och framhåller att sänkt aktiekapital kommer att göra det enklare att bedriva ekonomisk brottslighet i aktiebolagsform medan ökningen av antalet seriösa företag kommer att bli begränsad. Ekobrottsmyndigheten anser inte att det finns skäl för förslaget som presenteras som är övertygande. Vidare framhåller myndigheten att konsekvensanalysen avseende risken för ökad ekonomisk brottslighet är för grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Åklagarmyndigheten avstyrker förslaget och framhåller att konsekvenserna av det inte i tillräcklig utsträckning har utretts och beaktats avseende risken för att aktiebolag i större utsträckning kan komma att användas vid välfärdsbrottslighet och annan ekonomisk brottslighet. Enligt myndigheten saknas förslag till åtgärder som skulle kunna begränsa de negativa effekterna av en sänkning av kapitalkravet.

Fru talman! Vänsterpartiet delar den kritik och de farhågor som ovanstående remissinstanser ger uttryck för. Vi kan konstatera att liknande kritik framfördes i samband med den förra sänkningen av kapitalkravet.

Tidigare har Vänsterpartiet fått stöd av regeringspartierna i sin kritik av liknande förslag. Naturligtvis är det tillåtet att ändra sig, men Vänsterpartiet står fast vid vår uppfattning att kapitalkravet inte bör sänkas. De negativa effekterna överväger de eventuella positiva effekter som en sänkning medför. Vi anser därför att förslaget i propositionen bör avslås.

Sänkta krav på aktiekapital ihop med andra beslut såsom slopade krav på revisorer i små bolag har gjort det enklare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. Vi behöver ordning och reda i näringslivet. Det är många som drabbas av den kriminella verksamheten. Det gäller till exempel alla de seriösa företagare som vill göra rätt för sig och som riskerar att slåss ut av aktörer som inte har några som helst intentioner att följa lagar och regler.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

Anf. 13 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Vi debatterade frågan i våras. Då frågade man när propositionen skulle komma. Nu levereras den som en del av januariavtalet. Det här är kanske inte det som vi socialdemokrater allra helst skulle vilja göra, men nu är det som det är. Därför är det inte mycket mer att säga om saken.

Anf. 14 Ola Johansson (C)

Fru talman! Tack, Ola Möller, för den underbara bekräftelsen av att det enda skälet till att den här frågan är uppe till beslut i dag är att Centerpartiet har lyckats få med den i januariavtalet! Tack för det starka argumentet!

Centerpartiet bidrog under alliansregeringen 2006-2010 till att aktiekapitalet sänktes, den gången från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Det sågs av många kritiker som ett stort steg och en kraftig underminering av aktiebolagens ekonomiska ställning. Man ansåg att det genast skulle innebära att bolagen användes för oseriös verksamhet av kriminella krafter.

I dag diskuterar vi, som Jon Thorbjörnson var inne på, organiserad brottslighet och kriminalitet utifrån helt andra premisser än företagsamhet, och det är tur det! Småföretagare, startup-företag och småbolag är inte längre per definition kriminella i samhällsdebatten i Sverige, utan tvärtom. Och tur är väl det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Halveringen av aktiekapitalet den gången kan ha bidragit till att antalet nystartade företag ökade rejält, från dåvarande 8 000 bolag om året till 30 000 bolag. Huruvida det helt och fullt är ett resultat av reformen går inte att veta, utan det kan också bero på den dåvarande alliansregeringens företagarvänliga politik. Men i ju större utsträckning det blir möjligt för människor med normala inkomster och förmögenheter att binda pengar i ett aktiekapital, desto mer accepterat och naturligt blir det att starta och driva ett företag. Precis som Mikael Eskilandersson sa är det sannolikt så att många av de enskilda firmorna som bildades för länge sedan i dag skulle ha varit aktiebolag. Jag kan bekräfta den bilden med egna erfarenheter.

Som väl är har vi för länge sedan lämnat den tid då företagande per definition sågs som något suspekt, speciellt om företaget var framgångsrikt och lönsamt och människor tjänade pengar. Och det behöver inte vara något nytt Volvo eller något med stora ambitioner från början, även om det med tiden kan utvecklas till just ett Volvo. Eftersom jag själv har arbetat på Norra Älvstranden och bland annat har haft detta bolag som kund kan jag konstatera att Volvos etableringar på olika platser på Hisingen sannolikt har varit en bidragande orsak just till att vi har så många startup-företag, teknologiföretag och tjänsteföretag där.

Ju fler det är - unga, kvinnor, män, invandrare och nyblivna ålderspensionärer - som väljer att starta ett företag, desto bättre för Sverige och desto bättre för människorna.

Det finns en oro från bland andra Svensk Handel som förstås är berättigad för att det finns en risk för att fler bolag kan komma att utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Det är uppenbart att det finns risker, speciellt i dag när den organiserade brottsligheten breder ut sig på det sätt som jag beskrev tidigare. Men risker måste alltid vägas mot möjligheter, och i det här fallet väger möjligheterna över.

Bland företagarorganisationerna är Företagarna, det vill säga de som främst organiserar dessa bolag, för medan Svenskt Näringsliv är emot. Det är precis som det var senast aktiekapitalet halverades och resultatet jag nämnde med 30 000 nystartade bolag per år uppnåddes. Det är inte troligt att vi har fått 30 000 fler kriminella. Om man tycker det måste man säga det till de tjänsteföretag som förväntas bli fler med den här reformen.

Det råder, som har konstaterats, stor enighet i Sveriges riksdag om att det är dags att på nytt halvera aktiekapitalet för ett privat aktiebolag och gå från 50 000 till 25 000 kronor. Det är till och med så att vi under 2017 beslutade i riksdagen att regeringen skulle återkomma med ett sådant förslag. Det var senast vi hade ett tillkännagivande på området.

Som jag sa inledningsvis: Om inte januariavtalet hade arbetats fram som en grund för regeringsbildningen hade vi förmodligen inte stått här i kammaren redan i dag och diskuterat denna regelförenkling, som är så bra att endast Vänsterpartiet motsätter sig den.

Nu fick vi också bekräftat att det finns tveksamheter från andra partiers sida. Sannolikt hade vi stått här och diskuterat betänkandet Associationsrätt fram på vårkanten och fått till ett nytt tillkännagivande, men det är nu vi ska fatta det historiska beslutet.

Är man det minsta intresserad av att främja jobbskapande och det goda företagsklimatet i Sverige torde just Vänsterpartiets, och eventuellt andras, invändningar vara ett kvitto på att sju av riksdagens åtta partier gör rätt. Jag yrkar därför bifall till propositionen och utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Avslutningsvis vill jag säga att det med all önskvärd tydlighet framgår att reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist måste ses över. Det tycker Centerpartiet nu, och det har vi tyckt tidigare också. Alliansregeringen aviserade redan 2009 att detta var något man tänkte göra, och det finns fog för att kritisera den för att man inte gjorde något. Vi hade en hel mandatperiod på oss men gjorde ingenting.

När nu ytterligare en halvering görs träder reglerna om tvångslikvidation in ännu snabbare. Det säger sig självt att 12 500 kronor är en alltför liten summa om man fullt ut ska kunna ersätta gäldenärer. Frågan har aktualiserats i Moderaternas följdmotion, och vi kan bara hålla med, men eftersom det är tack vare Centerpartiets och Liberalernas vilja att gå in i konstruktiva samtal och bland annat sänka aktiekapitalet som en av 73 punkter i januariavtalet har vi återigen ett ansvar som partier att se till att reformen genomförs fullt ut, också om det innebär att vi tillgodoser Moderaternas reservation utan att ställa oss bakom den. Man ska kunna lita på Centerpartiet som förespråkare och genomförare av bra allianspolitik och som samarbetsparti.

Anf. 15 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag tog replik på Ola Johansson av två skäl. Det första är för att tacka Ola Johansson och Centerpartiet, för precis som Ola Möller vitsordade tidigare i debatten är det tack vare Centerpartiet som detta har kommit med i JÖK. Jag är ingen stor anhängare av JÖK när det gäller vare dess form eller dess politiska inriktning, men utan Centerpartiet hade detta definitivt inte varit med på 73-punktslistan.

Sedan kan man alltid diskutera hur mycket förhandlingsvinst det är att regeringen genomför vad riksdagen har gjort ett tillkännagivande om, men det är en annan sak.

Hur Socialdemokraterna beskriver sin syn på detta i debatten i dag leder dock till en annan fråga, som är det andra skälet till att jag tog replik på Ola Johansson. Jag kan ha viss förståelse för att JÖK inte inkluderar reformerade regler om tvångslikvidation. Men man kan diskutera varför det inte är med i propositionen.

Vilken är Ola Johanssons syn? Utifrån hur de andra partierna i JÖK ser på frågan, inom vilken tidsgräns tror Ola Johansson att vi kommer att få reformerade regler om tvångslikvidation om vi inte gör ett tillkännagivande här i dag?

Anf. 16 Ola Johansson (C)

Fru talman! Tack, David Josefsson, för dina frågor! Ja, att frågan har kommit upp så här tidigt beror just på att vi har fått med detta i januariavtalet som en punkt som ska genomföras snabbt. Vi kunde ha förhandlat om detta redan 2014, men eftersom Stefan Löfven även den gången släpptes fram med gul knapp - även Moderaterna tillhörde den grupp som släppte fram Stefan Löfven som statsminister utan att förhandla om en enda punkt - står vi här i dag och ska genomföra detta.

Vad gäller reglerna om tvångslikvidation tror jag att David Josefsson inser att om reformen ska genomföras snabbt kan man inte genomföra allt på en gång. Jag har lyssnat till hur Mikael Eskilandersson problematiserar om behovet av ett aktiekapital i framtiden och gör omfattande utredningar om den saken. Finns det ett intresse hos Moderaterna av att samtala med Mikael Eskilandersson om den saken är det inget som jag kommer att motsätta mig. Jag kommer dock inte att delta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Jag tror att det är viktigt att vi tillsammans sätter hård press på regeringen eftersom vi båda inser att detta är ett bekymmer. Jag tror att man kan tolka Ola Möller på ungefär samma sätt. Om han inte gillar detta utgår jag från att Ola Möller kommer att vara aktiv socialdemokrat och se till att påverka sin regering och sin statsminister att tillgodose detta som vi är överens om, med olika intresse och engagemang.

Anf. 17 David Josefsson (M)

Fru talman! Som sagt, det tog tre år från det att riksdagen gjort sitt tillkännagivande. Frågan är: Varför är man inte beredd att skriva på ett tillkännagivande i dag om man håller med om att behovet finns? Om det tog tre år för regeringen med ett tillkännagivande, hur lång tid kommer det då att ta utan ett tillkännagivande? Man menar ju tydligt här i talarstolen att man inte vill förändra reglerna.

Jag tycker att det är tråkigt att ni inte kan svara på när frågan kommer att beredas och inte heller är beredda att rösta för ett tillkännagivande. Med regeringens nuvarande track record om tre år med ett tillkännagivande hängande över sig återkommer frågan: Tror Ola Johansson att det kommer att gå snabbare eller långsammare att få till ändrade regler om tvångslikvidation vid kapitalbrist?

Anf. 18 Ola Johansson (C)

Fru talman! Det har gått några månader sedan regeringen tillträdde, och detta är en av de första punkter i avtalet som vi beslutar om. Och fler kommer - var så säker! Jag hoppas att Moderaterna och David är lika engagerade och entusiastiska över de framgångar som vi har nått.

Tre år är naturligtvis en lång tid, men då ska vi addera de fyra år då alliansregeringen hade en näringsminister som var centerpartist och en statsminister som var moderat. Alliansregeringen genomförde år 2009 reformen med att halvera aktiekapitalet från 100 000 till 50 000. Trots att den regeringen mycket väl kände till den problematik som David Josefsson lyfter fram gjordes ingenting då heller.

Det har alltså gått sju år, inte tre år. Det gör inte saken mindre angelägen. Det är väldigt viktigt att vi tillsammans driver på för detta.

Eftersom detta förslag ska arbetas fram och beslutas snabbt utgår jag från att det inte finns några invändningar från David Josefssons sida mot att så sker. Hade han velat fördröja processen ytterligare något år hade det varit en annan sak.

Anf. 19 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Ola Möllers anmälda åtta minuters talartid gick så snabbt att jag inte riktigt hann ta replik på honom, så jag får ta replik på den andra företrädaren för regeringsunderlaget, Ola Johansson, i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Sänkningen av aktiekapitalet från 50 000 till 25 000 framställs som rena välgörenheten för alla företag i hela Sverige och som om det nu kommer att flyga upp massor med nya arbetstillfällen. Men det är kanske inte riktigt så det ser ut i verkligheten.

Det har ju gått att starta företag med noll kronor, och det går fortfarande. Det är bara en fråga om att man förhoppningsvis kan slippa lite av sin personliga borgen genom att ha ett aktiebolag. Det är inte heller en reform som tar bort någon administration, vilket man också nästan har låtit påskina här.

Samma motivering som vi använder denna gång skulle vi egentligen kunna använda en gång till. Vi skulle kunna säga att vi halverar aktiekapitalet till 12 500 i stället 25 000. Jag tror inte att det heller skulle påverka antalet arbetstillfällen särskilt mycket.

Jag är dock högst oroad för vad som händer med kreditvärdigheten hos aktiebolagen. Ser inte Centerpartiet och Ola Johansson också problem om kreditvärdigheten helt försvinner? Det finns ingen särskilt stor utredning bakom detta som säger vad som händer med kreditvärdigheten. Kommer bankerna att kräva personlig borgen oftare? Det är väl troligt att de kommer att göra det, men det påverkar i så fall alla aktiebolag som i dag är ärliga och har en bra och välfungerande verksamhet.

Anf. 20 Ola Johansson (C)

Fru talman! Det är alltså Ola Möllers fel att jag får stå här och vara regeringsföreträdare. Det är faktiskt inte en kostym som jag tänkte ta på mig fullt ut.

Sanningen är den att jag som ledamot inte på något sätt har varit delaktig i framtagandet av denna produkt, utan det är regeringen som har tagit fram den. Därför är frågan kanske lite felriktad.

Men det förefaller som att Mikael Eskilandersson trots allt inte är så entusiastisk över denna reform. Det framgår ännu tydligare nu än vad det gjorde av hans huvudanförande. Det hade varit intressant att höra vad man egentligen tycker om dessa möjligheter för människor att starta tjänsteföretag. Många av tjänsteföretagen är ju inte företag som startas med stora investeringar i botten och stora lån i bank. Det är ofta små tjänsteföretag. Det kan exempelvis vara en person som startar en städverksamhet eller en person som har skaffat sig en skåpbil och som tänker syssla med transportverksamhet eller något liknande. Detta är en bolagsform och en företagsform som passar väldigt väl för entreprenörer alldeles oavsett vilken bakgrund de har och vilka länder de kommer ifrån.

När det gäller kreditvärdigheten är min enkla bedömning, som någorlunda novis i detta sammanhang, att det borde vara en fråga för bankerna i de fall som de tänker låna ut pengar till en person som har ett sådant här bolag. Det handlar om att göra en normal kreditvärdighetsbedömning inte bara av personen i fråga, vilket är fallet när det är en enskild firma, utan också av bolaget och bolagets intjäningsförmåga.

Anf. 21 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att vara tydlig med att jag är positiv till sänkningen i sig men bara om det verkligen blir ett fullvärdigt aktiebolag som man då har. Om aktiebolaget helt plötsligt förvandlas till någon form av bolag där man tvingas gå i personlig borgen och där man själv personligen blir skyldig om bolaget skulle gå i konkurs kan man lika gärna ha en enskild firma. För då tappar aktiebolaget hela sitt värde. Aktiebolaget är bara värt någonting om det har ett egenvärde som är så pass högt att bankerna vågar ge en viss kredit utan krav på personlig borgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Där ser jag en stor oro med detta förslag, eftersom det känns som att det inte finns en ordentlig utredning i grunden. Jag är förvånad över att Centerpartiet inte har uppmärksammat samma bekymmer. Det är ju inte bara fråga om likvidation. Man kan ha ett bolag som går ganska bra men ändå behöva låna pengar. Behöver man låna pengar och man plötsligt är personligen ansvarig hade man lika gärna kunnat ha en enskild firma från början. Då hade man inte behövt kasta in 25 000 från början. Det är bara om aktiebolaget kan fungera som egen juridisk person som aktiebolaget är värt någonting.

Anf. 22 Ola Johansson (C)

Fru talman! När det gäller utformningen av ett sådant här förslag bör man ta hänsyn till att det finns olika bolagstraditioner i olika länder. Regeringen har i beslutsunderlaget tagit upp att det finns 19 länder inom EU där man har ett lägre eller inget aktiekapital. I andra länder finns det andra konstruktioner. I till exempel Österrike kan man börja med ett litet aktiekapital för att därefter utöka det. Det finns många modeller.

Skälet till att göra den här förändringen är att det bygger på nuvarande regelverk. Det i sig är en förenklande omständighet för dem som går i tankar om att starta ett bolag. Man behöver inte förhålla sig till ett alldeles nytt regelverk.

Det som vi har att utgå från, om man ifrågasätter om denna sänkning kommer att innebära ett stort antal nya företag, är det som hände när vi senast sänkte aktiekapitalet - från 100 000 till 50 000. Då ökade antalet bolag från 8 000 till 30 000. Som jag sa i mitt huvudanförande är det troligt att det är seriösa företag som fortfarande finns kvar och lever.

Innebär detta att man snarare väljer att starta en enskild firma än ett aktiebolag? Det är upp till var och en. Om man har behov av kapital i en tillväxtfas och inte kan låna pengar i bank finns alltid valet att göra en nyemission och ta in nya ägare som tillför kapital. Det är min enkla bedömning utifrån min kunskap på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)