|
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2017/18:MJU23
|
Invasiva främmande arter
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken.
Lagförslaget innebär ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om och vidta åtgärder för att förebygga att invasiva främmande arter introduceras och sprids och avhjälpa sådana arters negativa effekter på den biologiska mångfalden. Lagförslaget innebär även att viss hantering av invasiva främmande arter straffsanktioneras.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:211 Invasiva främmande arter.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utskottets överväganden
Invasiva främmande arter
Propositionen
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:211.
Stockholm den 7 juni 2018
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Kristina Yngwe (C), Maria Malmer Stenergard (M), Isak From (S), Petra Ekerum (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Runar Filper (SD), Lars Tysklind (L), Jens Holm (V), Magnus Oscarsson (KD), Marianne Pettersson (S) och Sten Bergheden (M).
Redogörelse för ärendet
I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:211 Invasiva främmande arter.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1, och regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
I propositionen föreslår regeringen nya bestämmelser i miljöbalken som syftar till att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Förslagen innebär i huvudsak att EU-förordningen kompletteras med en straffbestämmelse och ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om åtgärder.
Den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta om och vidta åtgärder enligt EU-förordningen, bl.a. utrotningsåtgärder och återställandeåtgärder. Förslagen gör det också möjligt för myndigheter och kommuner att få tillträde till fastigheter m.m. för att där kunna vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att invasiva främmande arter introduceras och sprids.
Den nya straffbestämmelsen innebär bl.a. att den som hanterar en invasiv främmande art i strid med det som följer av förordningen eller föreskrifter som regeringen har utfärdat med stöd av förordningen kommer att kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den nya brottsrubriceringen omfattar även grovt oaktsam hantering.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bakgrund
En invasiv främmande art är en art som till följd av mänsklig aktivitet förflyttas till ett område utanför dess naturliga utbredningsområde och vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller inverka negativt på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Invasiva främmande arter är en av de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald och orsakar betydande skador på människors hälsa och ekonomi. Kostnaden för den europeiska ekonomin uppskattas till minst 12 miljarder euro per år inom områden som hälsovård och djurhälsa, skördeförluster, skador på fiskbestånd, skador på infrastruktur, skador i fråga om floders farbarhet och skador på skyddade arter. Arterna sprids med stor hastighet, och nya arter introduceras hela tiden. Kostnaderna kommer därför att öka snabbt.
EU-förordningen innehåller bestämmelser för att förebygga, minimera och mildra invasiva främmande arters negativa effekter på biologisk mångfald inom EU. En invasiv främmande art är enligt EU-förordningens definition ett levande exemplar av en art, underart eller lägre taxonomisk enhet av djur, växter, svampar eller mikroorganismer – inbegripet alla delar, gameter, frön, ägg och förökningskroppar av dessa arter samt hybrider, sorter eller raser som kan överleva och sedan reproducera sig – som har introducerats utanför sitt naturliga utbredningsområde och vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Förordningen är inte tillämplig på arter som ändrar sitt naturliga utbredningsområde utan mänsklig aktivitet eller på invasiva främmande arter som omfattas av andra EU-lagstiftningars tillämpningsområde. Vilka arter som är invasiva främmande arter av unionsbetydelse framgår av en förteckning som antas av Europeiska kommissionen.
EU-förordningen innehåller vissa skyldigheter för medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga oavsiktlig introduktion eller spridning av invasiva främmande arter av unionsbetydelse, utan dröjsmål anmäla tidig upptäckt av en introduktion eller förekomst av en invasiv främmande art av unionsbetydelse till kommissionen och informera övriga medlemsstater samt snabbt vidta utrotningsåtgärder. När det gäller arter som redan har stor spridning ska medlemsstaterna införa effektiva hanteringsåtgärder, dvs. åtgärder i syfte att utrota, begränsa eller innesluta en population. Medlemsstaterna ska också vidta åtgärder för att återställa skadade ekosystem.
Medlemsstaterna ska vidare utse behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av EU-förordningen i landet, fastställa bestämmelser om vilka sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av förordningen, upprätta ett tillståndssystem för att ge vissa verksamheter möjlighet att bedriva forskning med eller ägna sig åt ex situ-bevarande av invasiva främmande arter av unionsbetydelse, dvs. bevarande av komponenter av biologisk mångfald utanför deras naturliga livsmiljöer, inrätta ett övervakningssystem för sådana arter och införa strukturer för att utföra de offentliga kontroller som krävs för att förhindra avsiktlig introduktion av sådana arter i unionen. EU-förordningen innehåller även bestämmelser som är direkt tillämpliga för enskilda, såsom restriktioner i fråga om hur vissa invasiva främmande arter får hanteras.
EU-förordningen innehåller en möjlighet för medlemsstaterna att vidta nödåtgärder mot invasiva främmande arter som inte finns med på unionsförteckningen.
EU-förordningen utgör en minimireglering. Medlemsstaterna kan behålla eller anta strängare nationella regler om dessa är förenliga med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och anmäls till kommissionen i enlighet med unionsrätten.
I propositionen föreslår regeringen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda föreskrifter för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter och för att minimera, mildra och avhjälpa sådana arters negativa effekter på den biologiska mångfalden. Föreskrifterna får endast avse förbud, villkor och åtgärder för att skydda vilt levande djur- eller växtarter eller den biologiska mångfalden eller för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Föreskrifterna får avse undantag enligt EU-förordningen.
Regeringen föreslår även att rubriken för 8 kap. miljöbalken ändras för att tydliggöra att kapitlet handlar om skydd för biologisk mångfald och att en ny bestämmelse införs som upplyser om att det finns bestämmelser om invasiva främmande arter i EU-förordningen.
Regeringen föreslår vidare att den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta om och vidta sådana åtgärder mot invasiva främmande arter som avses i artiklarna 17–20 i EU-förordningen, vilket innefattar bl.a. utrotningsåtgärder och återställandeåtgärder.
Därtill föreslår regeringen att den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet hanterar en invasiv främmande art på något av de sätt som beskrivs i EU-förordningens förbudsbestämmelse döms till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet hanterar en invasiv främmande art på något av de sätt som beskrivs i förordningens förbudsbestämmelse och därigenom bryter mot en föreskrift om förbud, villkor och åtgärder som regeringen har utfärdat för att skydda vilt levande djur- eller växtarter eller den biologiska mångfalden eller för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Vid grov oaktsamhet ska endast dömas till ansvar om gärningen har medfört skada på eller olägenhet för människors hälsa eller miljön eller risk för sådan skada eller olägenhet. Till ansvar ska inte dömas om en gärning är att anse som ringa eller om hanteringen är tillåten enligt barlastvattenlagen eller föreskrifter som har utfärdats i anslutning till den lagen.
Regeringen föreslår slutligen att även andra organismer än växter och djur som har varit föremål för brott, samt värdet av den invasiva främmande arten eller utbytet av brottet, ska få förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2017/18:211 Invasiva främmande arter:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
