Till innehåll på sidan

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Betänkande 2019/20:KU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 november 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Termen landsting ändras till region (KU3)

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition 2018/19:127 punkt 1.2 och proposition 2018/19:162 punkterna 1, 2, 4-60, 62, 63, 65-83, 85-164, 165.1 och 166. Bifall vilande till grundlagsförslaget i proposition 2018/19:162 punkt 3. Delvis bifall till proposition 2018/19:162 punkterna 61, 64 och 84. Delvis bifall till motion med tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-11-12
Justering: 2019-11-14
Trycklov: 2019-11-14
Reservationer: 1
Betänkande 2019/20:KU3

Alla beredningar i utskottet

2019-10-15, 2019-11-05, 2019-11-07, 2019-11-12

Termen landsting ändras till region (KU3)

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt utskottet finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Utskottet föreslår därför också att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-11-19
Debatt i kammaren: 2019-11-20

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 43 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Det kan tyckas som en närmast självklar sak att det som under flera år i praktiken kallats regioner nu äntligen ska kunna lagstadgas som detsamma. Samtidigt är det i ett historiskt perspektiv en betydelsefull händelse för svenskt samhällsliv. Landstingen har sedan generationer tillbaka varit ett begrepp. De infördes i 1862 års kommunreform som en dåtida, ganska omfattande decentraliseringsreform. Redan under medeltiden lär det ha funnits landsting, då som benämning på de högsta beslutande organen i landskapen - inte att förväxla med länen.

Det förslag som nu tagits fram under en mycket ingående process och diskussion, inte minst utifrån lokala och regionala initiativ på vägen, utgår från förutsättningar som gäller i dag och utmaningar kring framtiden utifrån vad som krävs i fråga om kommunikationer, arbetsmarknad och samlade resurser till sjukvård och service.

Enligt det förslag från regeringen som vi i dag har att ta ställning till ändras den hittillsvarande beteckningen landsting till region. Det innebär, herr talman, en rad förändringar inom en rad områden. I handlingarna finns förslag på 161 olika lagändringar med anledning av denna förändring. I många fall är ändringarna av redaktionellt slag. Men de innefattar också ändring i tryckfrihetsförordningen, varför den så som grundlagsfråga föreslås som vilande.

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Två lagtekniska samordningar har också skett med utbildningsutskottet respektive försvarsutskottet i fråga om regeringens förslag till ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning respektive i skyddslagen.

I betänkandet föreslås ett tillkännagivande. Jag vill för min del, herr talman, yrka bifall till den reservation som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lagt fram. Med hänvisning till regeringens förslag vill jag framhålla att det ska krävas särskilda skäl för beslut om en ändring i landstings- eller regionindelningen mot en berörd regions vilja.

Även när det gäller övriga förslag till ändringar delar jag regeringens överväganden och förslag.

I den motion från Sverigedemokraterna som nu tycks få stöd av flera betonas att den regionala gränsdragningen inte enbart handlar om effektiv förvaltning utan också om demokratisk legitimitet. Därför ska det enligt motionären krävas synnerliga, inte särskilda, skäl för att kunna ändra på denna indelning.

Det finns vad jag kan se inga skäl att ställa dessa två begrepp, effektivitet och demokrati, mot varandra i detta fall. Särskilda skäl är, som jag ser det, en tillräckligt stark formulering. Den demokratiska förankringen är självklart av stor vikt och tillgodoses genom det liggande förslaget.

Staten har, vilket kan betonas i sammanhanget, ett övergripande ansvar för landet och behöver anlägga ett brett perspektiv. Så har det också, för att hänvisa till motionen, varit i ett historiskt perspektiv. Långsiktigt handlar det om tillgänglighet till en väl fungerande vård och service, gemensamt finansierad av samtliga invånare och med ett starkt samarbete med kommunerna i regionen. Den indelning som nu görs ska ha en hållbarhet över tid.

Det finns som jag ser det skäl att ha olika bestämmelser om befolkningens synpunkter vid ändringar i regionindelningen i förhållande till ändringar i kommunindelningen. Regionindelningen är beroende av länsindelningen, vilket framgår av kommunallagen, där det står att varje region ska omfatta ett län om inte något annat är föreskrivet.

Perspektivet bör vara att hela Sverige, vilket ofta brukar betonas, ska leva och utvecklas. Sjukvård, hälsovård, kollektivtrafik och regional utveckling ska finnas tillgänglig och fungera på bästa möjliga sätt. Oavsett vilken landsända eller kommun man utgår ifrån är detta ett ansvar att betona i detta sammanhang.

Regionerna är de största enskilda arbetsgivarna i Sverige, och det i sig innebär också ett ansvarstagande att väga in när vi ser på långsiktigheten.

I sammanhanget kan också nämnas de diskussioner som förs av olika partier kring huvudmannaskap för både sjukvård och skola framöver. Det är också frågor som kan ställas på sin spets i denna diskussion.

Herr talman! Det har gått över 20 år sedan den första regionen bildades i Sverige. För egen del tillhörde jag då, i en annan roll, tillskyndarna av denna förändring. Då handlade det om att Skånes tre landsting blev Region Skåne. I samma skede beslutade också staten att slå samman länsstyrelserna i Kristianstads län och Malmöhus län till ett gemensamt län. Det var det första initiativet till regionbildande i Sverige, och sedan dess har numera alla landsting tagit samma steg. En del har slagits ihop med andra närliggande landsting, andra har valt att kalla sig regioner men har kvar samma gränser som landstingen utgjort. Nu har vi till exempel Västra Götalandsregionen - en sammanslagning av flera - Region Gotland, Region Dalarna och Region Halland med flera.

När regionerna har tagit form har det skett utifrån engagemang och intresse från kommunala och lokala krafter. Gränser som uppfattats som hinder för människor i vardagen när det gällt jobb, skola och handel har anpassats efter nya förutsättningar. Den regionala utvecklingen har betonats. Kollektivtrafiken och samarbetet mellan kommuner, näringsliv och akademi har kanske varit den mest påtagliga förändringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Samverkan och samarbete också med länsstyrelsen är av stor vikt och kan lyftas fram.

Vi kan i ett europeiskt perspektiv också notera att regionernas Europa har blivit en realitet. Här kan svenska regioner medverka ytterligare i utvecklings- och tillväxtarbete. Det kan handla om industrietableringar, turism, akademi och forskning. Vi kan också väga in möjligheter till gränsöverskridande samarbetsorgan - där har ju regionerna varit pådrivande - med till exempel svensk-danskt, svensk-norskt eller svensk-finskt perspektiv.

Herr talman! Helhetssynen är av stor vikt. Den kraft och utvecklingspotential som finns i varje ort, kommun eller landsdel ska tas till vara på bästa sätt.

Genom den reservation som jag har yrkat bifall till här tillgodoses detta perspektiv med den långsiktiga hållbara utvecklingen som rättesnöre.

(Applåder)


Anf. 44 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för ett intressant anförande med mycket information men där vi väl kanske inte håller med varandra helt och hållet!

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet så som det ligger på kammarens bord i dag. Anledningen är att jag anser, och vi anser, att det är viktigt att den lokala självstyrelsen som vi har i det här landet genom kommuner och regioner också bygger på initiativ som kommer underifrån.

Kollegan som kommer från Socialdemokraterna lyfter fram begreppen särskilda skäl kontra synnerliga skäl när det gäller huruvida man ska kunna gå emot en regions vilja att slås samman med en grannregion. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram perspektivet att det här inte handlar om att förhindra lokala initiativ underifrån som vill skapa synergier och samverkan tillsammans med angränsande regioner, utan det handlar om att skapa väsentliga och viktiga förhinder för en statlig makt att gå in gentemot regioner och ovanifrån påtvinga dessa att slå sig samman trots att folket i det berörda området inte vill detta.

Begreppet särskilda skäl låter som en ganska hård formulering. Särskilda skäl tror jag i vardagligt tal upplevs som ganska tydligt. Men vi vet samtidigt att särskilda skäl inte ens kommer i närheten av begreppet synnerliga skäl. Därför beslutade också konstitutionsutskottet att i det här betänkandet lägga fram ett förslag till tillkännagivande till regeringen.

Det är mycket riktigt så att konstitutionsutskottet tidigare har gjort ett tillkännagivande i ungefär samma fråga och som regeringen nu anser vara tillgodosett, alltså inte bara hanterat eller bemött utan tillgodosett. Skälet till att man anser att det är tillgodosett skulle jag vilja hävda är att konstitutionsutskottet i sitt arbete använder ett återhållsamt och verserat språk där man på ett sakligt sätt beskriver vad som är önskemålet. Det kräver dock att den regering som läser detta och ska ta till sig det och sedan återkomma till kammaren och riksdagen med förslag som tillgodoser ett tillkännagivande också ser språket som ett återhållsamt språk och att man också läser den beskrivande texten om bakgrunden till ett tillkännagivande för att förstå intentionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Här blir det tydligt, herr talman, att regeringen har läst tillkännagivandetexten och gjort den absolut mest sparsamma tolkningen av vad den kan tänkas innebära och ändå återkommer till riksdagen med ett förslag som inte tillgodoser intentionerna i tillkännagivandet, om än kanske den exakta ordalydelsen.

Därför är det viktigt, herr talman, att riksdagen i det här skedet förtydligar för regeringen att även om konstitutionsutskottet har ett återhållsamt språk är det inte ett språk som man kan ta lättvindigt. Därför blir det nu från vår sida ett förslag till ett tydligare tillkännagivande om att det i lagstiftningen för sammanslagning av regioner i allt väsentligt ska vara samma regelverk som för kommuner.

Skälen till detta är uppenbara. En statlig makt ska inte ha möjligheten att tvinga samman kommuner - så är det redan i dagsläget - om det inte föreligger synnerliga skäl. Detsamma bör vara tillämpligt på regioner.

Vikten av folkomröstningar måste betonas i just detta skede. Folkomröstningar är i det här sammanhanget ett viktigt sätt för den lokala befolkningen att ge uttryck för hur de anser att den lokala självstyrelsen ska ta sig uttryck och hur den ska vara utformad.

Hårresande exempel på idéer från den centrala statsmakten och regeringen har torgförts tidigare i denna process, till exempel Region Norrland där fritidspolitiker i Kiruna förväntas resa till kvällsmöten i Sundsvall för att kunna utöva sin roll som företrädare av befolkningen i den lokala valkretsen och idéer där man skulle behöva göra ytterligare stora förändringar mot den lokala viljan för att tillgodose statsmaktens eget önskemål om hur man själv skulle vilja organisera sig.

Herr talman! Jag tror att det ligger närmare till hands om man vill omorganisera staten att man börjar med att se över hur staten kan göra detta utan att för den sakens skull köra över lokal folkvilja om hur man vill organisera det lokala självstyret. Det är en viktig del av vårt styrelseskick att det finns förutsättningar för den lokala folkviljan att få genomslag i arbetet med hur vår lokala välfärd ska utvecklas genom kommuner och regioner.

Många viktiga förbättringar, synergier och samarbeten har tillkommit genom underifrånperspektivet. Föregående talare beskrev hur han själv varit tillskyndare av detta, och jag skulle vilja påstå att jag också i min roll som kommunal företrädare i ett tidigare politiskt liv har varit tillskyndare av samarbete och sammanhållning.

Jag kommer från en kommun, Huddinge, där diskussionen om att dela kommunen är ständigt levande och där vi har haft flera folkomröstningar på temat. Vissa anser att det skulle leda till ett bättre lokalt folkstyre. Jag har personligen varit av en annan uppfattning, och det har också befolkningen i Huddinge varit.

Folket vill inte vid varje givet tillfälle bryta sönder organisatoriska strukturer till mindre delar. Om man har övertygande argument och kan övertyga den lokala befolkningen om att det är rätt att slå samman och samarbeta mer över ett större geografiskt område ska det såklart inte finnas några stora hinder för detta. Men en regering ska inte lättvindigt eller ens med särskilda skäl kunna tvinga fram en sammanslagning av regioner. Det, herr talman, ska kunna ske av synnerliga skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Slutligen tycker jag att det finns anledning att begrunda det sätt på vilket detta har kommit till riksdagens bord. Om man var mer misstänksam än jag själv skulle man kunna anta att det har gjorts försök att gömma undan denna ganska väsentliga förändring med fina formuleringar i en tjock proposition för att den ska kunna glida genom riksdagen obemärkt. Jag kan konstatera att om man försöker dribbla bort riksdagen på det viset får man räkna med att riksdagen gör mål köksvägen, likt Peter Forsberg.


Anf. 45 Per Söderlund (SD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till konstitutionsutskottets betänkande KU3. Mycket har redan sagts i detta ärende, och föregående talare var vältalig och framförde även våra åsikter på ett bra sätt.

Herr talman! Betänkandet gäller en stor mängd lagar, men jag tänker också, som föregående talare till stor del har gjort, uppehålla mig vid indelningslagen en stund. Sveriges regionala och kommunala indelningar handlar ofta om historiska gränsdragningar och gemenskaper som har skapats under hundratals år och därför har en stark folklig förankring. Gränsdragningarna handlar alltså inte enbart om effektiv förvaltning utan också till stor del om demokratisk legitimitet. Det är därför viktigt att indelningsförändringar har så bred acceptans som möjligt hos den befolkning som berörs av dem.

I regeringens förslag är invånarnas och regionernas inflytande dessvärre mindre vid ändringar i regionindelningar än vid ändringar i kommunindelningar. Vi är därför mycket glada att en utskottsmajoritet har kunnat landa i en gemensam skrivning om att de ändringar i indelningslagen som regeringen föreslår är ett steg i rätt riktning när det gäller att beakta befolkningens synpunkter men att de inte riktigt räcker hela vägen.

Trots att förändringar i regionindelningen kan påverka människors vardag lika mycket som förändringar i kommunindelningen finns det nämligen fortfarande betydande skillnader mellan bestämmelserna om att inhämta och beakta befolkningens synpunkter i regeringens förslag. Bland annat ska särskild hänsyn tas till befolkningens önskemål och synpunkter vid ändringar i kommunindelningen, något som vi anser bör vara fallet även då ändringar i regionindelningen är aktuella.

När det finns skäl ska det i samband med utredningen av en indelningsändring för kommuner göras en särskild undersökning om befolkningens inställning till ändringen. Undersökningen kan göras genom en omröstning, en opinionsundersökning eller ett liknande förfarande.

Vid ändringar i kommunindelningen ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om dessa kommuner motsätter sig den ändrade indelningen krävs synnerliga skäl för att ändringen ska kunna beslutas och genomföras.

Vid en ändring i regionindelning ska det däremot räcka med särskilda skäl, enligt regeringens förslag, alltså en betydligt mildare formulering. Sverigedemokraterna menar att det ska krävas synnerliga och inte enbart särskilda skäl även för att ändra på regionindelningen mot en regions vilja.

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Herr talman! Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta olika synpunkter vid ändringar i regionindelningen så att de i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen. Det är en uppfattning som vi delar, och vi är väldigt glada att en utskottsmajoritet har nått fram till den slutsatsen. Det blir en garanti för att framtida förändringar i regionindelningen kommer att ha ett större folkligt stöd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Matheus Enholm (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-11-20
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motion

    2019/20:363 av Matheus Enholm m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S090010
    M63007
    SD55106
    C30001
    V02205
    KD16006
    L16003
    MP01402
    -1100
    Totalt181128040
    Ledamöternas röster
  2. Grundlagsförslaget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:162 punkt 3.
  3. Övriga lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, 
    2. lag om ändring i kommunallagen (2017:725) med den ändringen att 5 kap. 5 § första stycket andra meningen ska utgöra det andra stycket i paragrafen,  
    3. lag om ändring i riksdagsordningen med den ändringen att uttrycket "13.6.2" ska bytas ut mot "Tilläggsbestämmelse 13.6.2",
    4. lag om ändring i rättegångsbalken,
    5. lag om ändring i föräldrabalken,
    6. lag om ändring i brottsbalken,
    7. lag om ändring i jordabalken, 
    8. lag om ändring i utsökningsbalken,  
    9. lag om ändring i miljöbalken,
    10. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
    11. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,
    12. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
    13. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
    14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
    15. lag om ändring i väglagen (1971:948),
    16. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
    17. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719), 
    18. lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.,
    19. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
    20. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
    21. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),
    22. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting,
    23. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,
    24. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,
    25. lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.,
    26. lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen,
    27. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) med den ändringen att 15 b § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 
    28. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
    29. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
    30. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,
    31. lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950),
    32. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
    33. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),
    34. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),
    35. lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar,
    36. lag om ändring i minerallagen (1991:45),
    37. lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor,
    38. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
    39. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
    40. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) med den ändringen att orden "2 kap. 4 § och" i ingressen ska bytas ut mot "2 kap. 4 §,",
    41. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
    42. lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall med den ändringen att ingressen ska avslutas med en punkt,
    43. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård med den ändringen att orden "Vårdplanen när" i 7 a § andra stycket sista meningen ska bytas ut mot "Vårdplanen är",
    44. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
    45. lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt,
    46. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
    47. lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap med den ändringen att 7 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,  
    48. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
    49. lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman,
    50. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
    51. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,
    52. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi,
    53. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
    54. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,
    55. lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar,
    56. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
    57. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
    58. lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,
    59. lag om ändring i lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster,
    60. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
    61. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),
    62. lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen,
    63. lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,
    64. lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer,
    65. lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst,
    66. lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst,
    67. lag om ändring i ellagen (1997:857),
    68. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet,
    69. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
    70. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),
    71. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
    72. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 
    73. lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken,
    74. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
    75. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),
    76. lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.,
    77. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.,
    78. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet,
    79. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,
    80. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),
    81. lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning med den ändringen att 7 och 17 a §§ och ikraftträdandebestämmelsen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 
    82. lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter,
    83. lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
    84. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
    85. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
    86. lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,
    87. lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund,
    88. lag om ändring i vallagen (2005:837) med den ändringen att uttrycket "Val till regionfullmäktige" i rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska bytas ut mot "Val till regionfullmäktige",
    89. lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler,
    90. lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap med den ändringen att ordet "förhåll-anden" i 6 kap. 1 § första stycket första meningen ska bytas ut mot "förhållanden",
    91. lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap, 
    92. lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,
    93. lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap,
    94. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
    95. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. med den ändringen att 7 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    96. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) med den ändringen att ordet "personupp-gifter" i 2 kap. 6 § första stycket sista meningen ska bytas ut mot "personuppgifter",
    97. lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands,
    98. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
    99. lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem,
    100. lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter,
    101. lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan,
    102. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    103. lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,
    104. lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden,
    105. lag om ändring i lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting,
    106. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500),
    107. lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen,
    108. lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar,
    109. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),
    110. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),
    111. lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att 15 kap. 40 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,  
    112. lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800),
    113. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
    114. lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik,
    115. lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden,
    116. lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet,
    117. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
    118. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att rubriken "Kommuner och regioner" närmast efter 26 kap. 34 § ska sättas närmast före 34 §, 
    119. lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210),
    120. lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211),
    121. lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ,
    122. lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd,
    123. lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
    124. lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet,
    125. lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801),
    126. lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn,
    127. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,
    128. lag om ändring i patientlagen (2014:821),
    129. lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet,
    130. lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring,
    131. lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, 
    132. lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga,
    133. lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården,
    134. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, 
    135. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,
    136. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,
    137. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
    138. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,
    139. lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet,
    140. lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,
    141. lag om ändring i museilagen (2017:563), 
    142. lag om ändring i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor,
    143. lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård,
    144. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
    145. lag om ändring i förvaltningslagen (2017:900),
    146. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier,
    147. lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag,
    148. lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396),
    149. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585),
    150. lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning,
    151. lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende,
    152. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,
    153. lag om ändring i lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar,
    154. lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista,
    155. lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355),
    156. lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista, 
    157. lag om ändring i lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    158. lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument,
    159. lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service,
    160. lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
    161. lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service, 
    b) antar utskottets förslag i bilaga 3 till
    1. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
    2. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
    3. lag om ändring i skyddslagen (2010:305),
    c) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2018/19:127 punkt 1.2 och 2018/19:162 punkterna 1, 2, 4-60, 62, 63, 65-83, 85-164, 165.1 och 166 samt bifaller delvis proposition 2018/19:162 punkterna 61, 64 och 84.