Anf. 136 Yasmine Larsson (S)
Herr talman! I dag kommer riksdagen med all sannolikhet att rösta igenom ett bra och oerhört efterlängtat förslag.
För tio år sedan fick kvinnor som lever i samkönade par i Sverige rätt till assisterad befruktning. Det var ett viktigt beslut då. Och många barn växer i dag upp med två mammor, där den ena är biologisk mamma och där paret har fått hjälp med insemination. Nu är det dock hög tid att vi tar nästa steg.
I propositionen som regeringen nu lägger fram föreslås att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som i dag finns för gifta par, registrerade partner och sambor. En ensamstående kvinna som genomgår en assisterad befruktning i Sverige blir barnets enda rättsliga förälder - en lagändring som föreslås träda i kraft den 1 april i år.
Herr talman! Ofrivillig barnlöshet är en stor sorg för väldigt många. I takt med kunskapsutvecklingen har hälso- och sjukvården kunnat hjälpa många av dem. Genom insemination och IVF-behandlingar har tusentals barn kommit till världen. Men möjligheten till denna hjälp att bli gravid har fram till nu bara getts till de som är gifta, de som bor tillsammans eller de som är registrerade partner.
Ungefär 10-15 procent av dem som önskar få barn är ofrivilligt barnlösa. I dagsläget tillåter inte svensk lag ensamstående kvinnor assisterad befruktning, vilket har resulterat i att ca 800 svenska kvinnor årligen åker utomlands för att få hjälp med assisterad befruktning.
Dagens lagstiftning förhindrar alltså inte det barnafödande som kritikerna vill avstyra genom att motsätta sig en lagändring. Däremot komplicerar den livet oerhört för många kvinnor som är ofrivilligt barnlösa och ensamstående. Den kan också komma att komplicera livet för barnen.
Dagens regler skickar en signal att dessa barn egentligen inte är önskvärda, att om samhället är inblandat ska det finnas två föräldrar som uppfostrar barnet - detta trots att verkligheten många gånger ser ut på ett helt annat sätt med många olika former av familjekonstellationer.
Förhoppningen är att vi med detta förslag förändrar denna syn. Intressant är att det faktiskt inte alltid varit omöjligt för ensamstående kvinnor att få fertilitetsbehandling i Sverige. Innan den första regleringen infördes i 1984 års inseminationslag förekom det faktiskt att privatpraktiserande gynekologer behandlade kvinnor som inte levde tillsammans med en man. Inseminationslagen satte dock stopp för sådana behandlingar i Sverige därför att dåtidens lagstiftare ansåg att barnen skulle ha två rättsliga föräldrar, av motsatt kön dessutom.
Redan vid denna första lagändring väcktes dock en motion i frågan om fortsatt rätt för ensamstående kvinnor att kunna få hjälp med assisterad befruktning, men den avstyrktes då av riksdagen. Men samhället förändras. Normer och värderingar i dag ser inte ut som de gjorde då. Verkligheten i dag ser inte heller ut som den gjorde då.
År 2005 fick samkönade par tillgång till assisterad befruktning och adoption, vilket innebär att föräldrarnas kön numera faktiskt saknar betydelse.
Herr talman! Nu är det som sagt dags att ta nästa steg. Vi har redan accepterat och respekterar att familjekonstellationer kan se olika ut och att vi lever våra liv helt olika. Barn lever i dag med en, två, tre eller fyra föräldrar. Det viktigaste är inte antalet föräldrar utan att barnen får en bra, säker och trygg uppväxt. Vi socialdemokrater anser att familjesammansättningen inte säger något om hur ett barn får det i livet. Det handlar snarare om vilken omsorg och kärlek vi ger barnet.
Att sjukvården bidrar till att barn blir till innebär såklart ändå ett extra ansvar för samhället. Därför görs i dag alltid en bedömning av läkaren om barnets förutsättningar att växa upp under goda förhållanden innan beslut fattas om assisterad befruktning. Samma viktiga bedömning kommer att göras för den ensamstående kvinnan.
Kvinnan kommer att använda sitt eget ägg tillsammans med donerade spermier och bli ensam förälder till barnet. I många andra länder kan en spermiedonator förbli anonym, men det är och ska inte vara möjligt i Sverige.
Alla barn som har tillkommit genom assisterad befruktning i Sverige kan få reda på vem den genetiska pappan är. Den rättigheten förändras inte med vårt förslag. Alla barn har rätt att ha kännedom om sitt ursprung, och det är viktigt. Med vårt förslag kommer fler barn att få den rättigheten.
Herr talman! Vi anser att vi behöver mer kunskap om hur sjukvården hanterar och bedömer dem som ansöker om assisterad befruktning. Därför föreslår regeringen att en utvärdering ska genomföras om några år. Bland annat behöver vi säkerställa att de ensamstående kvinnorna inte särbehandlas.
Redan i vår hoppas vi att de första ensamstående kvinnorna kan vända sig till svensk sjukvård i stället för utländsk för att få assisterad befruktning. Det är bättre för kvinnorna, men det är framför allt bättre för barnen.
Herr talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till propositionen.
(Applåder)