Sök

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar.

Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

18, 57 minuter

Justering

2026-03-24

Datum

2026-03-25

Bordläggning

2026-03-30

Debatt

2026-03-31

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om högskolan. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och tar exempelvis upp övergripande frågor om högskolan, utbildningsutbudet och vissa studentfrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om vissa övergripande forskningsfrågor och särskilda forskningssatsningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 125 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lärare och elever. Förslagen handlar bland annat om skolans personal, elevers hälsa samt elever med olika förutsättningar och behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

46, 151 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn. I rapporten har Riksrevisionen granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola.

Riksrevisionen bedömer att arbetet inte är tillräckligt effektivt och rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens iakttagelser, men menar att flera initiativ har vidtagits för att öka likvärdigheten i förskolan sedan granskningen inleddes, bland annat har en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet tillsatts. Regeringen utesluter inte att det framöver kan behövas ytterligare åtgärder, men anser att man bör avvakta det pågående arbetet.

Riksdagen ser positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-04

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

19

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-23

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem.

Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

46, 151 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar.

I likhet med regeringen välkomnar utskottet granskningen som ger värdefull kunskap om hur urvalssystemet fungerar.

Utbildningsutskottet konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen konstaterar att urvalssystemet i huvudsak fungerar väl.

Vidare noterar utskottet att regeringen anger att utredningsförslag bereds inom Regeringskansliet som kan komma att påverka tillträdesreglerna till högre utbildning. Regeringen överväger också frågan om uppföljning och utvärdering av urvalsbestämmelserna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-27

Datum

2026-01-28

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

27, 89 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-26

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 248 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-08

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som bygger på Riksrevisionens rapport om hur avhoppen från bristutbildningar ska minska.

Myndigheten har granskat om universiteten och högskolorna arbetar effektivt för att minska studenternas avhopp från lärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser om att det inte finns en enkel eller snabb lösning på problemen med avhopp från utbildningarna.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar om att det krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer för att minska onödiga avhopp. Det är därför, enligt riksdagen, viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott utvecklas och att de insatser som genomförs följs upp och utvärderas. Riksdagen lyfter särskilt fram vikten av att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-04

Datum

2025-11-04

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

EU kommissionen har lagt fram ett förslag till ny förordning som innebär enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet. Kommissionens förslag innebär bland annat att rymdoperatörer inom EU ska gå igenom en process för att få tillstånd för sin verksamhet. Det övergripande målet med reglerna är att skapa en fungerande inre marknad för rymdverksamhet.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.

Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och kommer därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande. Bland annat innebär de bindande reglerna en stor administrativ börda både för privata och offentliga rymdaktörer, vilket riskerar att begränsa deras handlingsutrymme. Det kan i sin tur kan leda till minskad europeisk konkurrenskraft.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av tredjelandsstudenter i högskolan. Tredjelandsstudenter är den grupp studenter vid svenska universitet och högskolor som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Granskningen fokuserar på om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet inte fullt ut fungerar effektivt. Bland annat rekommenderas regeringen därför att tydliggöra regelverket för återbetalningar av studieavgiften.

I sin skrivelse håller regeringen i huvudsak med om Riksrevisionens slutsatser och redovisar de åtgärder som genomförts och som planeras i linje med slutsatserna.

Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på de åtgärder som planeras. Med detta beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.

Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.

Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.

Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-09

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2024 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.

Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information ger en rättvis bild av stiftelsens verksamhet för 2024.

När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2024.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-03

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-18