Sök

Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

18

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen.

Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna.

Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem.

Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning.

Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas.

Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket.

Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-03-25

Debatt

2026-03-26

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

20

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-18

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.

Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-18

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen.

Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer.

Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-17

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna.

Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling.

De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-17

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

22

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

29, 120 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-10

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

29, 98 minuter

Justering

2026-02-03

Datum

2026-02-10

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

40, 108 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-10

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem.

Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

24

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

11, 73 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen.

Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek.

En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder.

Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt).

Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för lärarlegitimation och hur det är utformat, styrt och hur det har följts upp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att legitimationssystemet inte fungerar effektivt, och att en viktigt anledning till detta är den omfattande bristen på lärare. Regeringen uppmanas därför att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan och bidra till en trygg skolmiljö. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer om bland annat hur styrning och uppföljning av systemet kan förbättras.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och betonar att frågor om trygghet i skolan samt lärares arbetsmiljö och förutsättningar är högt prioriterade. Regeringen redogör också för pågående arbete och planerade insatser som syftar till att stärka läraryrkets villkor och utveckla systemet för lärarlegitimation.

Riksdagen anser att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förbättra tryggheten i skolan och stärka förutsättningarna för lärare och förskollärare. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

46, 151 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till 9 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och 169 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan fattade beslut och pågående arbete.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens.

Lagändringarna omfattar bland annat följande:

• Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.
• Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.
• Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen.
• Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet.
• Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 102 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 84 förslag i motioner om tillgång till kultur från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om kultur i hela landet, breddad finansiering av kulturområdet, public service och barns rätt till kultur.

Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 171 minuter

Justering

2026-02-03

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-03-04