Efter EU-valet – vad händer nu?
Ungefär en vecka efter EU-valet fastställde Valmyndigheten det svenska valresultatet och fördelade de svenska mandaten i Europaparlamentet.
Valmyndigheten räknade ut hur många mandat varje parti fått utifrån rösterna och vilka av partiets kandidater som har valts in i det nya Europaparlamentet. Det är bara partier som har fått över 4 procent av rösterna i valet som räknas. Partier som har mindre än 4 procent får inga mandat i Europaparlamentet.
Sverige har i nuläget 21 platser i Europaparlamentet. Ledamöter invalda för mandatperioden 2019-2024 hade sin plats kvar fram till och med den 15 juli 2024. Men redan direkt efter valet påbörjade de nyvalda ledamöterna arbetet med att bilda politiska grupper till den nya mandatperioden.
16 juli – den nya mandatperioden började
Den 16 juli började den nya mandatperioden och det nya Europaparlamentet började sitt arbete med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike. Parlamentet började med att välja talman, som är den som leder arbetet i parlamentet. Roberta Metsola från Malta blev omvald som talman. Sedan väljer ledamöterna vem som ska vara ordförande i utskotten och vilka utskott de ska arbeta i. De flesta ledamöter är med i ett utskott och är suppleant (ersättare) i ett annat.
Den 18 juli återvalde parlamentet Ursula von der Leyen från Tyskland som ordförande för den nya EU-kommissionen. Det är EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet som föreslår vem som ska bli EU-kommissionens ordförande, men parlamentet måste godkänna förslaget. Enligt EU:s fördrag ska ordförandens politiska åsikter likna dem som majoriteten i det nyvalda parlamentet har.
Den nya EU-kommissionen sätts ihop
När det blev klart att Ursula von der Leyen skulle sitta kvar som ordförande för EU-kommissionen satte hon tillsammans med EU-länderna ihop ett förslag till hur den nya EU-kommissionen ska se ut. I Sverige är det regeringen som föreslår vem som ska bli EU-kommissionär från Sverige. I juli föreslog den svenska regeringen den tidigare EU-ministern Jessica Roswall till ny svensk EU-kommissionär.
EU-kommissionens ordförande bestämde tillsammans med regeringarna vem som ska ansvara för vad i kommissionen. De blivande kommissionärerna kallades sedan till utfrågningar i Europaparlamentets utskott, där de fick svara på både muntliga och skriftliga frågor.
Den svenska kommissionärskandidaten Jessica Roswall frågades ut av Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet den 5 november 2024. Hon godkändes den 6 november som kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.
När alla frågats ut röstade ledamöterna i EU-parlamentet om huruvida de kunde godkänna hela den nya EU-kommissionen eller inte. De hade i det här läget inte möjlighet att rösta om att inte godkänna enskilda ledamöter. Den nya EU-kommissionen började arbeta 1 december 2024.
Många tjänster tillsätts efter ett EU-val
Efter ett val till Europaparlamentet är det många EU-tjänster som ska tillsättas med nya personer. Som nämnts ovan har parlamentet valt en talman och godkänt ordföranden för EU-kommissionen. Under hösten sattes den nya kommissionen ihop och har, förutom ordföranden, en ledamot från varje medlemsland, totalt 27 stycken.
Stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet har också valt en ny ordförande som leder och samordnar arbetet, portugisiske António Costa, som tillträdde den 1 december. Vidare har en ny så kallad hög representant utsetts. Den höga representanten leder EU:s arbete med utrikes- och säkerhetspolitik och kallas också EU:s utrikesminister. Europeiska rådet föreslog estniska Kaja Kallas till tjänsten som hög representant. Hon godkändes sedan av kommissionens ordförande och tillträdde den 1 november.