Utskott säger ja till mer fokus på kunskaper i skolans läroplaner

Publicerad:

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Nya läroplaner ska tas fram för förskolan, lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till ytterligare två förslag som gäller skolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Utskottet skriver i sitt ställningstagande att det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

  • Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden. 
  • Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen. 
  • De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling. 
  • Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
  • Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet. 
  • Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
  • Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Synpunkter på förslaget

Inget parti har reserverat sig mot att riksdagen ska säga ja till förslagen, men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har i reservationer lämnat synpunkter som bland annat handlar om grundläggande principer och värdegrundsfrågor. Partierna framhåller i en gemensam reservation att det är viktigt att värna och säkerställa elevernas rätt till inflytande över utbildningen.

Ytterligare två förslag om skolan

Förutom förslaget om skolans läroplaner ställer sig utbildningsutskottet även bakom två andra regeringsförslag om skolan:

  • Förbättrat stöd i skolan. Förslaget handlar bland annat om att det ska bli tydligare i skollagen att alla barn och elever ska ges ledning och stimulans för att kunna följa med i undervisningen. Det ska bland annat genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2028.
  • Tid för undervisningsuppdraget. Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter. Ändringarna om undervisningsuppdraget föreslås börja gälla den 1 juli 2027. 

Planerade dagar för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är den 3 och 4 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Utbildningsutskottets ledamöter

Dokument

Kontaktperson för media

Ylva Rosing, föredragande  utbildningsutskottet, telefon: 08-786 47 37, e-post: ylva.rosing@riksdagen.se

Om utskottens förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.