Vilande grundlagsändringar

Riksdagen har röstat igenom flera förslag till grundlagsändringar under valperioden 2022–2026. Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende samt stärkt konstitutionell beredskap är ett par exempel. För att ändringarna ska börja gälla krävs att riksdagen fattar ett beslut till med likadant innehåll under nästa valperiod.

Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i de andra lagarna aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Sverige har fyra grundlagar:

• regeringsformen
• successionsordningen
• tryckfrihetsförordningen
• yttrandefrihetsgrundlagen

Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet, som fattas av den nyvalda riksdagen, antas grundlagsförslaget slutligt.

Tanken med den här formen för beslut om grundlagsändringar är att demokratin ska skyddas. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Huvudregeln är att även ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt som ändringar i en grundlag.

Sveriges grundlagar och riksdagsordningen

Vilande grundlagsändringar 

Översyn av JO-ämbetet

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna innebär att det i grundlagen införs en ny besluts- och kvorumregel vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Syftet med ändringarna är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.

Översyn av JO-ämbetet (KU32)

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen för att förtydliga bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Ändringarna innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen uttryckligen kriminaliseras.

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22) 

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende 

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Ändringarna innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks.

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2)

Stärkt konstitutionell beredskap

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen för att ge riksdagen och regeringen bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund.

Stärkt konstitutionell beredskap (KU8)

Tillgänglighetskrav för vissa medier

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, med syfte att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt följa de krav som följer av medlemskapet i EU.

Tillgänglighetskrav för vissa medier (KU32)

Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan 

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att en digital upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan i vissa fall inte ska anses vara en allmän handling.

Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan (KU33)

Grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Riksdagen har antagit som vilande ändringar i regeringsformen. Ändringarna innebär att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen, samt att möjligheterna att begränsa föreningsrätten och rätten till medborgarskap utökas.

Grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (KU34)