Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2025

Publicerad:

I sin utvärdering av penningpolitiken 2025 bedömer finansutskottet att penningpolitiken varit väl avvägd och måluppfyllelsen god, vilket även är den slutsats som dras av de tre ekonomer som fått i uppdrag av utskottet att utvärdera penningpolitiken. De långsiktiga inflationsförväntningarna har hållits stabila, vilket utskottet ser som en indikation på bibehållet förtroende för inflationsmålet.

Finansutskottet redovisar varje år en uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik med fokus på det föregående året. Utvärderingen är inriktad på om målen för penningpolitiken har uppfyllts och hur effektiva de åtgärder som vidtagits har varit.

Som ett led i den årliga granskningen har utskottet gett i uppdrag åt Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet att granska och utvärdera penningpolitiken 2025. 

Resultatet har presenterats i rapporten Svensk penningpolitik 2025 (2025/26:RFR17) som är skriven av utvärderarna Roine Vestman från Stockholms universitet, Karin Kinnerud från Handelshögskolan BI i Oslo och Martin Holm från Oslo universitet. Rapporten utgör, tillsammans med den årliga redogörelse för penningpolitiken som Riksbanken sammanställer och publicerar, ett viktigt underlag för utskottets utvärdering.

Finansutskottet har under våren dessutom utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015–2024. Den utvärderingen redovisas i betänkande 2025/26:FiU27.

Penningpolitiken under 2025 var väl avvägd

Riksbanken fortsatte under året att sänka styrräntan. Samtidigt fortsatte Riksbanken att minska innehavet av svenska värdepapper. Inflationen låg över målet under stora delar av året samtidigt som tillväxten var dämpad och arbetslösheten högre än väntat. Inflationsuppgången var dock i huvudsak tillfällig. 

Utskottet konstaterar, i likhet med utvärderarnas synpunkter, att avvägningen mellan Riksbankens uppgift att uppnå inflationsmålet och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning var komplicerad under året då inflationen låg över målet samtidigt som realekonomin utvecklades svagare än förväntat. Sammantaget anser utskottet att penningpolitiken varit väl avvägd.

Den penningpolitiska måluppfyllelsen 2025 var god

Utskottet vill särskilt framhålla att de långsiktiga inflationsförväntningarna varit väl förankrade vid inflationsmålet. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Utskottet delar vidare bedömningen att stabila inflationsförväntningar är av central betydelse för den svenska lönebildningsmodellen, samtidigt som lönebildningsmodellen i sin tur bidrar till att stärka inflationsmålets trovärdighet. 

Sammantaget instämmer utskottet i Riksbankens och utvärderarnas slutsats att måluppfyllelsen för penningpolitiken var god 2025.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet 
Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende vilket ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken. Finansutskottet har här en viktig roll. Enligt riksdagsordningen ska finansutskottet följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet i fråga om måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken.

Finansutskottets granskning av Riksbanken

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 17 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument


Kontaktpersoner för media

Om utskottens förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.