Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2015–2024

I sin utvärdering av penningpolitiken 2015–2024 bedömer finansutskottet att Riksbanken i huvudsak har hanterat de utmaningar som funnits under perioden väl och att de penningpolitiska besluten varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena. Samtidigt bör ramverket för användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg fortsätta att utvecklas.

Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. 

Utskottet ser utvärderingen som en viktig del i dess löpande granskning av Riksbankens verksamhet. Den bidrar också till ökad transparens kring den förda penningpolitiken och kan ligga till grund för fördjupade diskussioner inom området. 

Expertutvärdering av två forskare

I juni 2024 gav finansutskottet utvärderarna Morten Ravn, professor i nationalekonomi vid University College London och Carolyn Wilkins, senior gästforskare vid Princeton University, i uppdrag att analysera bland annat om penningpolitiken under perioden 2015–2024 har varit väl avvägd och vilka effekter den har fått på den realekonomiska och finansiella utvecklingen i Sverige under perioden. 

Resultatet av utvärderarnas uppdrag har presenterats i rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2024 (2025/26:RFR8). Rapporten utgör ett viktigt underlag för utskottets utvärdering.

Finansutskottet redovisar dessutom varje år en årlig uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik. Årets utvärdering, för 2025, redovisas i betänkande 2025/26:FiU24.

Penningpolitiken var väl avvägd 2015–2024

Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena.

Ramverket för okonventionella åtgärder bör fortsätta att utvecklas

Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende vilket ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken. Finansutskottet har här en viktig roll. Enligt riksdagsordningen ska finansutskottet följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet i fråga om måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken.

Finansutskottets granskning av Riksbanken

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 17 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

• Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU27 Utvärdering av svensk penningpolitik 2015–2024
• Rapport från riksdagen 2025/26:RFR8 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2024

Kontaktpersoner för media

Thomas Hagberg, föredragande, finansutskottet, telefon: 08-786 46 06, e-post: thomas.hagberg@riksdagen.se