Ja till färre AP-fonder och skärpta kompetenskrav på styrelser
Publicerad:
Regeringen har föreslagit ändringar i förvaltningen av buffertkapitalet i de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna). Finansutskottet ställer sig bakom förslaget, som bland annat innebär ett minskat antal AP-fonder och preciserade kompetenskrav på styrelserna.
Buffertkapitalet i pensionssystemet är avsett för framtida pensioner och förvaltas i dag av fem AP-fonder, så kallade buffertfonder. Det förslag som regeringen lagt fram är tänkt att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och effektiv förvaltning av buffertkapitalet.
Ska medföra en mer kostnadseffektiv förvaltning
Förslaget innebär bland annat att Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Andra AP-fonden. Sjätte AP-fonden, som tidigare varit sluten och alltså inte fört över pengar mellan fonden och pensionssystemet, blir därmed en del av buffertfondssystemet.
Vidare minskas de tre Stockholmsbaserade buffertfonderna till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje och Fjärde AP-fonden.
Ett färre antal AP-fonder innebär enligt regeringen en möjlighet att minska de totala kostnaderna för det allmänna pensionssystemet.
Skärpta krav på kompetens
Förslaget innebär också att krav på kompetens i AP-fondernas styrelse ska preciseras i lagen. Förutom hög kompetens i kapitalförvaltning ska styrelsen i sin helhet ha tillräcklig kompetens inom områden som bland annat finansiell ekonomi, hållbarhet samt intern styrning och kontroll.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är måndagen den 19 maj 2025, respektive tisdagen den 20 maj 2025. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Dokument
Finansutskottets betänkande 2024/25: FiU36 En effektivare förvaltning av buffertkapitalet (Publiceras 15 maj)
Ledamöter
Kontaktperson för media
Cecilia Kennergren, föredragande finansutskottet, telefon: 08 786 55 32, e-post: cecilia.kennergren@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.