Justitieutskottet säger ja till utvidgade regler för kontaktförbud

Utsatta personer ska skyddas i större utsträckning när reglerna för kontaktförbud breddas och stärks, enligt ett förslag från regeringen. Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens förslag. C och MP riktar viss kritik mot förslaget i reservationer.

Regeringen föreslår flera olika åtgärder i kontaktförbudslagstiftningen för att utöka skyddet för utsatta personer. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2025. 

Kontaktförbud får ges om det finns risk för att den, mot vilken förbudet ska gälla, kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen. Syftet med regeringens förslag är att fler kontaktförbud ska kunna ges och att reglerna ska fungera mer brottsförebyggande än tidigare. 

Förutsättningarna för att ge kontaktförbud breddas

Otillbörlig övervakning, att på ett olämpligt sätt övervaka någon – exempelvis med hjälp av mobilen – ska enligt förslaget införas som grund till att ge kontaktförbud. Likaså ska kontaktförbud kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess. Det kan exempelvis handla om en person som behöver skydd i samband med vittnesmål.

När åklagaren överväger beslut om kontaktförbud gör den en riskbedömning för personen som ska ges kontaktförbud. Gällande regler har fått kritik för att vara otillräckliga. Nu föreslås därför att riskbedömningen ska ringa in fler perspektiv och därmed fungera mer brottsförebyggande. Man ska bland annat särskilt undersöka om personen som ska ges kontaktförbud har specifika riskbeteenden mot den som ska skyddas, till exempel om den har förföljts eller övervakats av personen.  Det kan också handla om att personen som ska ges kontaktförbud har uppträtt på ett sätt som gör att risken för brott mot den som ska skyddas kan anses öka.

Kontaktförbud ska ges direkt i flera fall 

En särskild presumtionsregel ska införas, som innebär att förutsättningarna för att ge ett vanligt kontaktförbud alltid anses uppfyllda under vissa omständigheter. Det kan exempelvis handla om att en person utsatt en närstående för ett brott mot liv, hälsa, frihet eller frid. I dessa fall måste straffvärdet uppgå till fängelse i sex månader eller mer. Om brottet är olaga förföljelse eller hedersförtryck ska förutsättningarna för att ge kontaktförbud anses uppfyllda även om det inte är en närstående eller tidigare närstående som har begått brottet. 

Särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna ges som första steg

I situationer där det finns en allvarlig hotbild och ett vanligt kontaktförbud inte anses räcka ska det vara möjligt att ge ett särskilt utvidgat kontaktförbud som ett första steg. Det ska då finnas en påtaglig risk att den person som ska ges kontaktförbud kommer att begå brott mot den som ska skyddas som innebär allvarligt angrepp på personens liv eller hälsa.  

Utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden än idag, såsom kvarter, stadsdelar eller hela kommuner. Det är behovet för den som ska skyddas som ska stå i centrum för bedömningen, den tidigare regeln om att området inte får vara större än nödvändigt tas bort. 

Skärpta straff för den som begår grovt barnfridsbrott eller bryter kontaktförbud

Den som bryter mot ett utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna dömas till fängelse i högst två år, istället för som tidigare högst ett år. När det gäller grovt barnfridsbrott, alltså när ett barn har blivit vittne till ett allvarligt brott, ska straffskalan skärpas till att omfatta som lägst fängelse i ett år och som högst sex år, jämfört med tidigare som lägst fängelse i nio månader och som högst fyra år.  

Riksdagen har behandlat ämnet tidigare

Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen att agera inom området. Bland annat gällande särskilt utvidgat kontaktförbud och ökad användning av kontaktförbud för brotts­misstänkta och deras närstående. Regeringen menar att de har tillgodosett riksdagens tillkännagivanden i samband med det här förslaget, vilket justitieutskottet håller med om. 

Reservationer

Centerpartiet och Miljöpartiet riktar kritik mot delar av förslaget. Centerpartiet tycker bland annat att det behövs en översyn av hela kontaktförbudssystemet med utgångspunkten att inte avgränsa ett skyddsområde kring skyddspersonen utan i stället inrätta ett begränsningsområde kring förövaren som denne inte får lämna. Miljöpartiet lyfter bland annat att den nya presumtionsregeln även bör gälla vid kontaktförbud som avser en gemensam bostad.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt är måndagen den 19 maj och beslut tisdagen den 20 maj. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Dokument

Justitieutskottets betänkande 2024/25:JuU31 Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (publiceras 14 maj)

Ledamöter

Justitieutskottets ledamöter

Kontaktperson för media

Martin Englund Krafft, föredragande justitieutskottet, telefon: 08 786 40 63, e-post: martin.englund.krafft@riksdagen.se