KU:s granskning av regeringen är klar
Publicerad:
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna. I sex granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
Resultatet av KU:s granskning presenteras på en pressträff torsdagen den 5 juni. Presskonferensen kan följas direkt eller ses i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet
Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat i den ordning ärendena tas upp i betänkandet och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet.
Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande
Finansministerns hantering av ett interpellationssvar
En av granskningarna handlar om finansminister Elisabeth Svantessons (M) hantering av ett interpellationssvar. Enligt riksdagsordningen får ett utkast till svar på en interpellation göras tillgängligt för ledamöterna i förväg. KU anser att rutinen att överlämna ett skriftligt svarsutkast till riksdagen inför en interpellationsdebatt bidrar positivt till hur det frågeinstitutet fungerar och är en god ordning som bör upprätthållas.
Av utskottets granskning framgår att det skriftliga svarsutkast som skickades till riksdagen inför den aktuella interpellationsdebatten inte stämde överens med det svar som finansministern senare gav i riksdagens kammare, vilket berodde på ett förbiseende inom departementet. Utskottet noterar att rutinerna inom Finansdepartementet har setts över efter det inträffade för att säkerställa att riktlinjerna för besvarande av interpellationer följs.
Konsultation i samband med avvecklingen av Renmarkskommittén
KU har också granskat regeringens konsultation i samband med avvecklingen av Renmarkskommittén, vars uppdrag var att bland annat utreda ett förslag till en ny renskötsellag.
Beslutet att avveckla kommittén ansågs vara ett sådant ärende som skulle vara föremål för konsultation med samiska företrädare enligt den så kallade konsultationslagen.
Regeringen meddelade sin avsikt att avveckla kommittén genom ett pressmeddelande den 7 november 2024. I ingressen angavs att regeringen inte kommer att gå vidare med utredningens förslag. Det framgick även att konsultation med samiska företrädare skulle ske. Konsultationer genomfördes den 2 respektive den 3 december 2024, och den 19 december 2024 fattade regeringen beslut om att avveckla kommittén. Förfrågan om konsultation skickades till samiska företrädare den 11 november 2024. I förfrågan stod att regeringen uttryckt att den inte har för avsikt att gå vidare med utredningens förslag och har för avsikt att avveckla kommittén. Tre av de fyra samiska företrädare som tillfrågades om konsultation avböjde eftersom man uppfattade att beslutet om att avveckla kommittén redan var klart.
KU menar att det inte motsäger konsultationslagens syfte att regeringen bildat sig en uppfattning och formulerat en ståndpunkt inför en konsultation. För att konsultationen ska kunna genomföras i god anda är det dock en förutsättning att utkomsten av konsultationen inte framstår som på förhand given.
Utskottet konstaterar att det finns en diskrepans mellan hur pressmeddelandet och inbjudan till de samiska företrädarna formulerats. Konsultationsförfrågan skickades ut två arbetsdagar efter pressmeddelandet. Det kan inte uteslutas att detta i kombination med pressmeddelandets utformning hade betydelse för att flera uppfattade konsultationen som onödig.
KU anser att det hade varit lämpligt att skicka ut konsultationsförfrågan före eller åtminstone samtidigt med den mer allmänt inriktade informationen i pressmeddelandet, och information i sådana pressmeddelanden bör vara i samklang med informationen i förfrågan.
Utskottet framhåller vikten av att konsultation genomförs i god anda. Det finns enligt utskottet skäl för regeringen att i fortsättningen överväga dels när i tid samiska företrädare bjuds in till konsultation, dels hur regeringen formulerar sig i kommunikationen kring angelägenheter som rör samerna i förhållande till konsultationslagen.
Analys av ett lagförslags konsekvenser för jämställdheten
Vidare har KU granskat förekomsten av en analys av ett lagförslags konsekvenser för jämställdheten. I granskningen noterar utskottet att beloppsgränserna som ska gälla för rätten till arbetslöshetsförsäkring inte regleras i lag utan i förordning. Möjligheterna att redan i propositionen bedöma de ekonomiska konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män var därför begränsad. I stället upprättades en konsekvensutredning i samband med beslutet om förordning.
Utskottet framhåller vikten av att propositioner är väl genomarbetade med utförliga problem- och konsekvensanalyser. Analyser av ett förslags konsekvenser för jämställdheten bör därför redovisas så utförligt som möjligt i en proposition när jämställdhet bedöms vara relevant för förslaget. Förslaget i den aktuella propositionen inkluderar bland annat en ny nedtrappningsmodell i arbetslöshetsförsäkringen. Någon analys av den nya modellens konsekvens för jämställdheten gjordes inte i propositionen.
Förordnande av styrelseledamöter i Institutet för mänskliga rättigheter
Förordnandet av styrelseledamöter i Institutet för mänskliga rättigheter har också granskats. Enligt lagen om Institutet för mänskliga rättigheter ska det i institutets styrelse finnas ledamöter med sakkunskap inom området mänskliga rättigheter och erfarenhet av kvalificerat arbete från det civila samhället, rättsväsendet och advokatverksamhet samt forskningen och högskoleutbildningen.
För vart och ett av områdena ska det finnas två ledamöter. Regeringen ska begära in förslag till ledamöter från institutets råd, Sveriges advokatsamfund samt universiteten och högskolorna.
I förarbetena till lagen framhålls att nomineringsförfarandet är en central del när institutets styrelse ska tillsättas. Regeringen är inte formellt bunden av de förslag som lämnas, men normalt bör styrelseledamöter hämtas från kretsen av de nominerade.
Av de personer som förslogs var det enligt regeringen få som hade erfarenhet av kvalificerat arbete inom det civila samhället. Regeringen gjorde därför en inventering bland personer som tidigare hade föreslagits till styrelsen och förordnade en av dessa som hade en sådan bakgrund.
KU menar att det inte kan uteslutas att skälet till att endast få personer med erfarenhet från det civila samhället föreslogs var en konsekvens av hur inbjudan var formulerad. Det kan därför finnas skäl att se över nomineringsprocessen. Utskottet gör inte någon egen bedömning av de föreslagna personernas erfarenhet, men vill ändå understryka att utgångspunkten är att styrelseledamöterna hämtas från kretsen av de nominerade och att det med hänsyn till institutets oberoende är centralt att utrymmet för att utse andra personer tolkas restriktivt.
Statsråds uttalanden om Migrationsverkets handläggning av medborgarskapsärenden
KU har också granskat uttalanden som olika ministrar gjort om Migrationsverkets handläggning av medborgarskapsärenden. Ett av uttalandena gjordes gemensamt av statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch (KD) och utbildningsminister Johan Pehrson (L) i en debattartikel.
Formuleringarna i debattartikeln gällande förslag inom medborgarskapslagstiftningen innehöll både referenser till avsikter i förhållande till nuvarande lagstiftning och framtida förslag. Meningen ”Innan de nya kraven för medborgarskap är på plats finns det anledning att agera mot att medborgarskap utfärdas enligt den nuvarande lagstiftningen” riskerade att ge upphov till otydlighet om förhållandet till den nuvarande lagstiftningen. Meningarna som följer, specifikt ”I den mån det är möjligt ska därför åtgärder vidtas för att hindra att fler svenska medborgarskap utfärdas, fram till dess att den nya lagstiftningen träder i kraft”, har av statsråden i granskningen framhållits som syftande till åtgärder inom ramen för gällande lagstiftning. Regeringen gav senare ett uppdrag till Migrationsverket angående förstärkt säkerhetsperspektiv i Migrationsverkets verksamhet som rör medborgarskap.
Utskottet påminner om att regeringens styrning av den statliga förvaltningen sker bl.a. genom förordningar med myndighetsinstruktioner, regleringsbrev och särskilt beslutade regeringsuppdrag inom ramen för gällande lagstiftning.
Energi- och näringsminister samt vice statsministerns kommunikation på en social medieplattform
Vidare har KU granskat energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Buschs (KD) kommunikation på en social medieplattform. Den aktuella publiceringen gjordes för att uppmärksamma en lagändring.
Texten i inlägget hade stämts av med ministern före publiceringen, men därefter lade en medarbetare till en bild med en felaktig bildtext utan att detta stämts av. När felet uppmärksammades korrigerades bilden. Genom publiceringen av den felaktiga bildtexten blev delar av informationen om den nya lagen missvisande. Ministern är ansvarig för publiceringar om regeringens politik på hennes eget konto och utskottet förutsätter att hon ser till att ha rutiner som säkerställer att hon kan ta detta ansvar.
Andra resultat i granskningen
Landsbygdsministerns agerande i EU:s ministerråd i frågan om fiskekvoter
Utskottet har även granskat landsbygdsminister Peter Kullgrens (KD) agerande i EU:s ministerråd i frågan om fiskekvoter. Vid samrådet i EU-nämnden framhöll ministern att regeringens utgångspunkt var att kvoterna för sill och strömming borde minska jämfört med gällande kvoter. Han framhöll samtidigt att Sverige var relativt ensamt om en restriktiv hållning men förhoppningen var att Sverige med en restriktiv hållning skulle kunna utgöra en motvikt och på så vis medverka till att hålla kvoterna nere så långt som möjligt. Han uppgav vidare att han inte var beredd att gå in i förhandlingarna med ett stenhårt mandat fullt av röda linjer. EU-nämndens ordförande gjorde reflektionen att man var överens om innehållet och att diskussionen i nämnden mer handlade om strategi.
Utskottet konstaterar att Sverige inte lyckades få gehör för ståndpunkten att kvoterna borde minska jämfört med gällande kvoter. Överenskommelsen innebar i stället att de tillåtna fångstmängderna för sill och strömming ökade. Samtidigt gjorde ministern bedömningen att kvoterna såsom förhandlingsläget såg ut skulle ha blivit ännu högre om Sverige hade valt att rösta nej till kompromissförslaget.
Utskottet påminner om att regeringen har en möjlighet att söka förnyad kontakt med EU-nämnden. Men sett till mandatet såsom det formulerades och förankrades under samrådet i EU-nämnden inför rådsmötet får ministern enligt utskottet anses ha agerat utifrån mandatet.
Överläggning med Utrikesnämnden inför fångutväxling
KU har granskat regeringens överläggning med Utrikesnämnden inför en fångutväxling. Enligt regeringsformen ska regeringen i alla utrikesärenden av större vikt före avgörandet överlägga med Utrikesnämnden, om det kan ske.
Utskottet gör bedömningen att frågan var av sådant slag att överläggning med Utrikesnämnden borde ha ägt rum. Utskottet har i granskningen tagit del av händelseförloppet och kan utifrån det konstatera att när det väl stod klart att en fångutväxling kunde ske behövde frågan hanteras med stor brådska.
Mot bakgrund av den uppkomna brådskan har utskottet inget att invända mot att regeringen i den rådande situationen inte överlade med Utrikesnämnden. I sammanhanget påminner utskottet om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken, och dess uppgift är bl.a. att skapa underlag för en så bred politisk enighet som möjligt kring regeringens politik på det området. Regeringen måste kontinuerligt i den process som föregår ett avgörande således överväga när och i vilken omfattning överläggning med Utrikesnämnden kan ske.
Regeringens efterlevnad av klimatlagen
Vidare har regeringens efterlevnad av klimatlagen granskats. Av lagen följer en rad krav på både regeringens planering, uppföljning och rapportering till riksdagen av det klimatpolitiska arbetet och med vilken inriktning klimatpolitiken ska bedrivas.
I förarbetena till lagen anges det att riksdagens kontrollmakt, som bland annat omfattar konstitutionsutskottets granskning och kammarens möjlighet att besluta om misstroendeförklaring, är tillräcklig för att säkerställa att varje regering fullgör sina åtaganden enligt lagen.
KU tar i granskningen upp frågor om regeringens planering, uppföljning och rapportering. Att regeringen lever upp till de krav som klimatlagen ställer i dessa avseenden är grundläggande för att riksdagen på ett systematiskt och återkommande sätt ska kunna bedöma den politiska inriktningen och i förlängningen kunna ta ställning till om de förslag till åtgärder som läggs fram av regeringen är tillräckliga. Bedömer riksdagen att inriktningen och åtgärderna saknar stöd kan den utkräva ansvar av regeringen genom att besluta om misstroendeförklaring.
Granskningen visar att regeringen har följt kraven i klimatlagen på vad den ska göra när det gäller formerna för överlämnandet av klimatredovisningen och handlingsplanen samt innehållet i klimatredovisningen. Utöver detta finns det krav i lagen på vad handlingsplanen bör innehålla. I den delen har Klimatpolitiska rådet gjort bedömningen att regeringens handlingsplan inte lever upp till lagens krav.
Som utskottet anfört i en tidigare granskning, våren 2021, är de uppgifter som efterfrågas inte obligatoriska att ta med i handlingsplanen. En bred behandling av klimatpolitiken i riksdagen förutsätter dock att handlingsplanen även inbegriper uppgifter som den enligt klimatlagen bör innehålla.
Utskottet förutsätter att regeringen i sitt fortsatta arbete eftersträvar att klimatredovisningar och klimathandlingsplaner är så utformade att de ger riksdagen bredast möjliga underlag. Utskottet understryker avslutningsvis värdet av de underlag från expertorgan och myndigheter som tas fram inom ramen för det klimatpolitiska arbetet. Ifall regeringen i sin rapportering till riksdagen i någon del gör en annan bedömning än dessa är det angeläget att den redogör för skälen bakom. Inom ramen för beredningen av ärendet har ansvarigt utskott att överväga de skäl som anförts.
Dåvarande utbildningsministerns agerande i fråga om samarbeten med Israel
KU har också granskat dåvarande utbildningsminister Mats Perssons (L) agerande i fråga om samarbeten med Israel. Granskningen gäller om den dåvarande utbildningsministern genom sina uttalanden och sitt agerande verkat styrande gentemot lärosätena i fråga om vilka internationella samarbeten de väljer att ha. I den dokumentation som finns från möten med lärosätena förekommer inga uppgifter om försök till styrning av lärosätenas eventuella samarbeten med israeliska diton. I anmälan har det hänvisats till olika uttalanden som den dåvarande utbildningsministern har gjort i medier.
Utskottet ser inte att de uttalanden som uppmärksammas i granskningen har kunnat uppfattas som otillbörlig påverkan på lärosäten i den aktuella frågan. I en intervju uttalade utbildningsministern först att en del universitet tvingats stänga, och senare under samma intervju att universitet tvingats stänga sina lokaler. Det har inte framkommit uppgifter om att något universitet har tvingats stänga, däremot att ett antal lärosäten tvingats stänga vissa lokaler. Utskottet påminner om att det är en självklar utgångspunkt att statsråds uttalanden ska vara korrekta.
Klimat- och miljöministerns uttalanden om trålning
Utskottet har granskat klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) uttalanden om trålning. Frågan i anmälan gäller om hennes uttalanden vid en pressträff och i intervjuer gett en korrekt bild av innehållet i regeringens havsmiljöproposition, som var en inriktningsproposition och därmed inte innehöll skarpa lagförslag.
Vilket slags proposition det var fråga om framgick inte av inbjudan eller av de presentationsbilder som visades vid pressträffen. I massmedier har klimat- och miljöministern uttalat sig om att propositionen skulle sätta stopp för bottentrålning i skyddade områden.
Utskottet konstaterar att uttalandena överensstämmer med den politiska inriktning som regeringen fattat beslut om. Vid tidpunkten för uttalandena återstod samtidigt ytterligare moment för att inriktningen skulle förverkligas. Om det av pressträffen tydligt hade framgått vilken typ av proposition det var fråga om hade risken för missförstånd minskat. Utskottet konstaterar också att propositionen vid tidpunkten för pressträffen ännu inte var offentliggjord, vilket begränsade journalisternas möjlighet att ställa frågor om dess innehåll. Det normala bör vara att propositioner som presenteras vid en pressträff också är tillgängliga i samband med pressträffen.
Klimat- och miljöministerns uttalande om reduktionspliktens effekter
Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) uttalande om reduktionspliktens effekter har granskats. Uttalandet gjordes vid en pressträff i augusti 2024 vid vilken regeringen presenterade förslag till en ny reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel.
Vid presentationen anförde statsrådet att Sverige väntades kunna nå ESR-åtagandet till 2030 – alltså den icke-handlade sektorns del i att bidra till att Sverige når EU:s klimatmål. I Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning i april 2024 fanns två olika scenarier som bedömdes vara lika sannolika och endast ett av dem innebar att Sverige skulle nå ESR-åtagandet.
Av granskningen framgår att en arbetsgrupp i Regeringskansliet, i vilken företrädare för bland annat Naturvårdsverket deltog, under sommaren 2024 diskuterade Naturvårdsverkets två scenarier och drivmedelsstatistik från Energimyndigheten som blev tillgänglig efter det att Naturvårdsverket hade lämnat sitt underlag i april.
Arbetsgruppen och Regeringskansliet gjorde bedömningen att scenariot med lägre användning av drivmedel var mer sannolikt än scenariot med den högre användningen, och scenariot med den lägre användningen lades till grund för arbetet med budgetpropositionen.
Utskottet tar inte ställning till bedömningen som gjordes vid pressträffen i augusti avseende möjligheten att nå ESR-åtagandet utan avgränsar sitt ställningstagande till att konstatera att det fanns ett underlag som låg till grund för klimat- och miljöministerns uttalande. Med det sagt framhåller utskottet vikten av transparens när det gäller de beräkningar som ligger till grund för regeringens förslag.
Dokument
Så granskar KU regeringen
KU kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets ledamöter
Kontaktperson för media
Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon: 08-786 40 72, e-post: peder.nielsen@riksdagen.se