Finansutskottet håller ett öppet sammanträde med Riksbankens direktion och forskare om svensk penningpolitik 2024
Publicerad:
Den 3 juni håller finansutskottet ett öppet sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion och forskare om penningpolitiken under 2024. Vid utfrågningen presenteras rapporten Svensk penningpolitik 2024 som skrivits av fyra forskare på uppdrag av finansutskottet.
Som ett led i finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken håller utskottet ett öppet sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion om penningpolitiken 2024. Från direktionen deltar riksbankschef Erik Thedéen, förste vice riksbankschef Anna Breman, vice riksbankscheferna Per Jansson, Aino Bunge och Anna Seim.
Vid utfrågningen presenteras rapporten Svensk penningpolitik 2024, som på finansutskottets uppdrag tagits fram av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (Cemof) vid Stockholms universitet. Årets rapport är skriven av professorerna Roine Vestman, John Hassler och Per Krusell från Stockholms universitet samt filosofie doktor Karin Kinnerud från Handelshögskolan BI i Oslo.
Tid: 9–11.15
Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan
Sammanträdet är öppet för allmänheten och media och går att följa direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv
Program för utfrågningen
9.00 Finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) öppnar sammanträdet.
9.05 Filosofie doktor Karin Kinnerud från Handelshögskolan BI i Oslo presenterar rapporten Svensk penningpolitik 2024.
9.20 Riksbankschef Erik Thedéen redogör för penningpolitiken 2024 och kommenterar forskarnas slutsatser i rapporten Svensk penningpolitik 2024.
9.35 Frågor från finansutskottets ledamöter till Riksbankens direktion och rapportförfattarna.
Cirka 11.15 Finansutskottets vice ordförande Mikael Damberg (S) avslutar utfrågningen.
Rapporten Svensk penningpolitik 2024
Penningpolitiken levde upp till inflationsmålet 2024
Forskarna bedömer att penningpolitikens måluppfyllelse var god under 2024. Inflationsförväntningarna på längre sikt överensstämde med målet. De penningpolitiska besluten, vilka innebar att styrräntan i etapper sänktes från 4 till 2,5 procent, var överlag väl avvägda. Utifrån den information Riksbanken hade vid de åtta olika beslutstillfällena är bedömningen att räntesänkningarna möjligen kunde kommit något snabbare.
Kommunikation viktig för trovärdigheten
Riksbankens argumentation och kommunikation kring räntebesluten är viktig för trovärdigheten i penningpolitiken. Forskarna lyfter fram ett par områden där Riksbanken kan förbättra sin kommunikation. Det gäller dels bedömningen av om kostnaderna förknippade med för höga inflationsutfall är större än kostnaderna förknippade med för låga inflationsutfall, dels i vilken mån Riksbanken i perioder av hög volatilitet, det vill säga stora svängningar, i inflationen väljer att lägga större tonvikt vid inflationsutvecklingen enligt andra mått än KPIF.
Dokument
2024/25:RFR13 Svensk penningpolitik 2024
Om finansutskottets granskning av Riksbanken
Finansutskottets utfrågningar av direktionen är en del i den demokratiska granskningen av Riksbanken. Läs mer om finansutskottets granskning av Riksbanken här.
Finansutskottets granskning av Riksbanken
Webb-tv
Utfrågningen är öppen för allmänheten och går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Finansutskottets öppna utfrågning av Riksbankens direktion och forskare
Pressackreditering till riksdagen
Journalister och fotografer som vill arbeta på egen hand i riksdagens lokaler behöver ha riksdagens pressackreditering. Information och ansökningsblankett finns på riksdagens webbplats.
Kontaktpersoner för media
- Thomas Hagberg, föredragande finansutskottet, telefon: 08-786 46 06, e-post: thomas.hagberg@riksdagen.se
- Mikael Åsell, kanslichef, finansutskottet, telefon: 08-786 59 58, e-post: mikael.asell@riksdagen.se