Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2024

Publicerad: Torsdag 12 juni 2025 klockan 13.40

I sin utvärdering av penningpolitiken 2024 bedömer finansutskottet att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 var god, vilket även är den slutsats som dras av de fyra ekonomer som fått i uppdrag av utskottet att utvärdera penningpolitiken. Inflationen fortsatte att sjunka och var i slutet av året nära målet på 2 procent. De långsiktiga inflationsförväntningarna har hållits stabila, vilket utskottet ser som en indikation på bibehållet förtroende för inflationsmålet.

Finansutskottet redovisar varje år en uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik med fokus på det föregående året. Utvärderingen har fokus på om målen för penningpolitiken har uppfyllts och hur effektiva de åtgärder som vidtagits har varit.

Som ett led i granskningen har utskottet gett i uppdrag åt Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet att genomföra en extern utvärdering av penningpolitiken 2024.

Resultatet har presenterats i rapporten Svensk penningpolitik 2024 (2024/25:RFR13) som är skriven av Roine Vestman, John Hassler, Per Krusell och Karin Kinnerud (som här benämns utvärderarna). Rapporten utgör, tillsammans med den redogörelse för penningpolitiken det föregående året som Riksbanken sammanställer och publicerar, ett viktigt underlag för utskottets utvärdering.

Inflationen fortsatte sjunka under året

Svensk ekonomi präglades av en fortsatt lågkonjunktur 2024. Efter två år av närmast oförändrad BNP, växte svensk ekonomi med 1 procent under året. Arbetsmarknaden fortsatte att mattas av, sysselsättningen sjönk och arbetslösheten ökade. Den nedgång i inflationstakt som skedde under 2023 fortsatte under 2024 och inflationen (KPIF) var under andra halvåret 2024 till och med något under Riksbankens inflationsmål.

Denna nedgång var snabbare än vad Riksbankens prognoser visade i början av året men efter halvårsskiftet var utfall och prognoser nära varandra och dessutom nära målet på 2 procent. I genomsnitt under året steg KPIF med 1,9 procent.

Den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 var god

Utskottet framhåller betydelsen av att de långsiktiga inflationsförväntningarna är väl förankrade vid inflationsmålet. Trots de senaste årens kraftiga variation i inflationen har inflationsförväntningarna på fem års sikt hållits stabila runt målet. Under 2024 föll även de mer kortsiktiga inflationsförväntningarna ner mot 2 procent. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits.

Stabila inflationsförväntningar är en viktig förutsättning för den svenska lönebildningsmodellen. Samtidigt vill utskottet understryka att lönebildningsmodellen, något även utvärderarna konstaterar, bidrar till att bibehålla inflationsmålets trovärdighet. Sammantaget delar utskottet utvärderarnas bedömning att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 var god.

Snabbare räntesänkningar bedöms varit möjliga

Utskottet noterar utvärderarnas slutsats att det skulle ha varit möjligt för Riksbanken att gå något snabbare fram med räntesänkningarna under 2024. Utvärderarna poängterar även att Riksbanken fäste stor vikt vid räntans effekt på växelkursen, något som de menar att det finns få belägg för. Dock påpekar utvärderarna att växelkursens påverkan på inflationen kan ha ökat de senaste åren.

Enligt utskottets mening visar detta på vikten av att Riksbanken fortsätter att utveckla och dra lärdomar av den förda penningpolitiken.

Utskottet konstaterar att det är viktigt att Riksbanken är öppen och transparent i sin kommunikation, och förutsätter att Riksbanken även fortsättningsvis utvecklar och förtydligar motiveringarna till sina beslut för att på så sätt bidra till ett effektivt genomförande av penningpolitiken.

Positivt med alternativa scenarier

Utskottet välkomnar att Riksbanken har ökat sin användning av alternativa scenarier för att göra penningpolitiken mer förutsägbar och illustrera osäkerheten i prognoserna. Utskottet välkomnar också att Riksbanken har utökat antalet penningpolitiska möten till åtta per år och att Riksbanken därigenom snabbt kan svara på förändringar i omvärlden.

I redogörelsen uppmärksammar Riksbanken att centralbankers självständighet har diskuterats under året såväl i Sverige som internationellt. Den stora geopolitiska osäkerhet som råder pekar, enligt utskottets mening, på värdet av stabila och trovärdiga institutioner. Utskottet önskar därför särskilt framhålla att prisstabilitetsmålet med en oberoende centralbank har tjänat Sverige väl.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende vilket ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken. Finansutskottet har här en viktig roll. Enligt riksdagsordningen ska finansutskottet följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet i fråga om måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken.

Finansutskottets granskning av Riksbanken

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 18 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

Kontaktpersoner för media

Thomas Hagberg, föredragande, finansutskottet, telefon: 08-786 46 06, e-post: thomas.hagberg@riksdagen.se

Camilla Holmén, utskottsråd, finansutskottet, telefon: 08-786 43 42, e-post: camilla.holmen@riksdagen.se