Justitieutskottet ställer sig bakom förslag om nya preskriptionstider
Publicerad:
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska alla brott som kan ge livstids fängelse inte preskriberas. Vänsterpartiet reserverar sig mot delar av förslaget.
De nya reglerna innebär i huvudsak att
- alla brott som har livstids fängelse i straffskalan undantas från preskription
- preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängs
- preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år
- utdömda fängelsestraff inte preskriberas.
Helt andra möjligheter att klara upp äldre brott än tidigare
Den straffrättsliga preskriptionslagstiftningen är närmare 100 år gammal, och det finns enligt regeringen ett behov av att modernisera regleringen på området.
Ett motiv bakom de nuvarande reglerna är att det kan vara svårt att utreda och bevisa brott som har begåtts långt bak i tiden. Genom den forensiska och tekniska utvecklingen finns det dock numera helt andra möjligheter att klara upp äldre brott än tidigare.
Lagändringarna föreslås börja gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna föreslås gälla även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.
Reservationer
Vänsterpartiet riktar kritik mot förslaget i fyra reservationer. Invändningarna rör bland annat förslaget om att alla brott som har livstids fängelse i straffskalan ska undantas från preskription och att flera av lagändringarna ska omfatta redan begångna men inte preskriberade brott.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är den 26 februari 2025. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Dokument
Ledamöter
Kontaktpersoner för media
Jaennice Fährlin, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 46 21, e-post: jaennice.fahrlin@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.