Forskare utvärderar Riksbankens penningpolitik 2023 på uppdrag av finansutskottet

I rapporten Svensk penningpolitik 2023, som skrivits av tre forskare på uppdrag av riksdagens finansutskott är den övergripande bedömningen att förra årets penningpolitiska beslut var välavvägda. 

Riksbankens kommunikation har generellt sett varit god, men det finns vissa undantag. Exempelvis behöver Riksbanken bättre kommunicera hur man ser på skillnaden mellan Riksbankens publicerade räntebanor och marknadens förväntningar om styrräntan.  

Finansutskottet har gett Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (Cemof) vid Stockholms universitet i uppdrag att utvärdera penningpolitiken 2023. Resultatet presenteras i rapporten Svensk penningpolitik 2023 skriven av professor John Hassler, professor Per Krusell och professor Roine Vestman. Rapporten är den andra i sitt slag och utgör ett av underlagen för finansutskottets kommande årliga utvärdering av Riksbankens penningpolitik. 

Penningpolitiken bedrevs med en oro för att inflationen skulle bita sig fast

Inflationen låg under hela 2023 över det långsiktiga målet på två procent, men föll samtidigt kontinuerligt i snabb takt. I slutet av året var inflationen mycket nära målnivån. Styrräntan höjdes successivt från 2,5 till 4 procent och Riksbankens kommunikation indikerade ett fortsatt högt ränteläge. Forskarnas bedömning är att 2023 års penningpolitiska beslut var välavvägda. Penningpolitiken bedrevs med en tydlig oro för att den höga inflationen skulle bita sig fast och hota förankringen vid det långsiktiga inflationsmålet. I efterhand skulle man kunna invända att räntehöjningarna hade kunnat begränsas något, men forskarna har förståelse för den oro för en ihållande inflation som uppenbarligen låg bakom besluten. Marknaden fortsatte under året att tro på en inflation på cirka två procent på några års sikt, och Riksbanken lyckades i det avseendet med sin huvuduppgift, enligt forskarna.

Riksbankens kommunikation kunde ha varit tydligare i vissa avseenden

Forskarna är allmänt positiva till Riksbankens kommunikation, med ett par undantag.  Ett sådant undantag är räntebanorna, där det finns ett gap mellan marknadens förväntningar om styrräntan och Riksbankens egen räntebana som behöver förklaras i närmare detalj. Riksbanken borde tydligare ha kommunicerat i vad mån räntebanan är en prognos (och vad denna prognos i så fall bygger på) och i vad mån den mer handlar om att signalera åtstramningar om inflationen tar fart igen. Riksbanken borde också enligt rapporten mer allmänt ha tydliggjort hur prognoser tas fram (för räntor, konjunktur och inflation). Ett annat exempel där kommunikationen kunde ha varit tydligare enligt rapporten är bakgrunden till Riksbankens beslut i september 2023 om att minska kursrisken för valutareserven. 

Rapporten presenteras vid en öppen utfrågning i riksdagen 28 maj

Den 28 maj kommer finansutskottet hålla en öppen utfrågning i riksdagen om Riksbankens penningpolitik 2023. Vid utfrågningen kommer rapporten att presenteras. Medverkar gör förutom finansutskottets ledamöter riksbankschef Erik Thedéen och vice riksbankscheferna Anna Breman, Per Jansson och Aino Bunge. Medverkar gör också rapportförfattarna professor John Hassler, professor Per Krusell och professor Roine Vestman.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende som också stärkts ytterligare med den nya riksbankslagstiftning som gäller sedan januari 2023. Oberoendet ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken och finansutskottet har en viktig roll i detta. Finansutskottet ska enligt riksdagsordningen följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet i fråga om måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, efter­som prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken. 

Förutom årliga utvärderingar av penningpolitiken har finansutskottet sedan mitten av 00-talet även låtit genomföra externa och oberoende utvärderingar av penningpolitiken i ett lite längre tidsperspektiv ungefär vart femte år. I dessa utvärderingar har finansutskottet anlitat internationella forskare och tidigare centralbankschefer. Hittills har fyra sådana utvärderingar av penningpolitiken genomförts.  

Finansutskottets granskning av Riksbanken  

Dokument

2023/24:RFR15 Svensk penningpolitik 2023

För mer information

Camilla Holmen, utskottsråd, finansutskottet, e-post: camilla.holmen@riksdagen.se, telefon: 08-786 43 42

Mikael Åsell, kanslichef, finansutskottet, e-post: mikael.asell@riksdagen.se, telefon: 08-786 59 58.