Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2022

I sin utvärdering av penningpolitiken 2022 bedömer finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet. Dock anser utskottet att Riksbanken hade kunnat agera annorlunda på några punkter. Sett i efterhand hade det exempelvis varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022.

Extern rapport är underlag till utskottets utvärdering

Finansutskottet redovisar varje år en uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik med fokus på det föregående året. Som underlag för utskottets utvärdering sammanställer Riksbanken årligen ett underlag med en redogörelse för den förda penningpolitiken föregående år. Därutöver, som ett led i att utveckla granskningen av penningpolitiken, har utskottet den här gången gett i uppdrag åt Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet att genomföra en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken 2022.

Resultatet har tidigare under våren redovisats i en rapport som, tillsammans med Riksbankens redogörelse för penningpolitiken, utgjort underlag till utskottets utvärdering. Rapporten skrevs av professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim.

Högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes

Finansutskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Trovärdigheten för inflationsmålet upprätthölls trots den höga inflationen

Att de långsiktiga inflationsförväntningarna låg nära 2 procent även under 2022 tyder på att Riksbanken, trots den kraftigt höjda inflationen, lyckats etablera trovärdighet för inflationsmålet. Det är centralt för Riksbankens viktiga uppgift att förse ekonomin med ett nominellt ankare som hushåll, företag och arbetsmarknadens parter kan basera sina beslut på.

Utskottet delar därför de externa utvärderarnas bedömning att Riksbanken trots den höga inflationen i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Sett i efterhand borde penningpolitiken ha stramats åt tidigare

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Det hade kunnat leda till en något lägre inflation och minskad risk för en uppluckring av förtroendet för inflationsmålet.

Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Utskottet menar samtidigt att Riksbanken inte på ett enkelt sätt kan styra över de naturliga relativprisförändringar som uppstår på grund av krig och andra utbudsstörningar – och inte bör heller försöka göra det. Även en optimal penningpolitik utformad med full information om den framtida prisutvecklingen hade sannolikt lett till en betydande inflation under 2022.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Finansutskottet arbetar med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av Riksbankens verksamhet. Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende som också har stärkts ytterligare med den nya riksbankslagstiftning som gäller sedan januari 2023. Oberoendet ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken och finansutskottet har här en viktig roll.

Finansutskottet ska enligt riksdagsordningen följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet med fokus på måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken. Finansutskottet ska också följa upp och utvärdera Riksbankens övriga verksamhet såsom arbetet med finansiell stabilitet, kontanter och andra betalningsmedel samt beredskapsfrågor.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 21 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

Kontaktperson för media

Kontaktperson är Camilla Holmén, utskottsråd finansutskottet, telefon 08-786 43 42 e-post camilla.holmen@riksdagen.se