Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Sverige gör sedan lång tid stora insatser internationellt för fred och säkerhet genom att kvinnor och män, huvudsakligen ur den svenska försvarsmakten men även från polis och andra myndigheter, deltar i internationella insatser beslutade av FN:s säkerhetsråd. Det antal personer per hundra tusen invånare i landet som deltagit och deltar i dessa insatser gör antagligen Sverige till den absolut största bidragsgivaren till dessa säkerhetsoperationer världen över.

Dessa insatser har över tid blivit alltmer komplicerade, allt farligare att genomföra och alltmer tekniskt avancerade. I dag har vi inte lika många i aktiv tjänst i världen som vi hade för en del år sedan. Många i Sverige tror och förväntar sig att vi fortfarande har samma stora antal, men i takt med att uppdragen har blivit mer komplicerade och farliga har antalet minskat. Vi fortsätter dock att göra viktiga insatser.

Fru talman! Jag vill särskilt tacka de kvinnor och män och deras anhöriga som deltar i dessa insatser. Det är inte bara den som är på plats där ute i den farliga miljön som deltar, utan det gör också de anhöriga, hela familjen och hela släkten. Ett stort tack till alla er!

För ett par år sedan besökte jag tillsammans med andra ledamöter i utrikes- och försvarsutskottet Mali och den pågående svenska insatsen där, den insats som riksdagen i dag debatterar och ska fatta beslut om att förlänga.

Något som var slående i mötet med den svenska personalen och som visade sig tydligt var den professionalism, det kamratskap och den värme som finns bland den svenska personalen. Då tänker jag inte på att det var 52 grader varmt ute i öknen i skuggan, om man hade kunnat hitta någon, utan på den värme som råder mellan den svenska personalen och som är grunden både för deras samarbete och för deras möten med människorna där ute, som de är satta att skydda och hjälpa. Det var uppenbart när vi fotpatrullerade i en liten by ute i öknen att det svenska bidraget och den svenska personalen var både uppskattade och respekterade av de människor vi mötte, som välkomnade oss när vi kom förbi.

Vi besökte vid detta tillfälle också huvudstaden Bamako, såväl som att vi var ute vid insatsen i Timbuktu. I Bamako mötte vi både den politiska ledningen och ledande tjänstemän i förvaltningen för att diskutera det fredsavtal som sakta – tyvärr alltför sakta – håller på att införas och som också är grunden för den svenska närvaron. Det som vi är där för att skydda och säkra är införandet och tillämpandet av det fredsavtal som finns.

Det är en FN-ledd insats. På senare år har det av olika skäl inte varit så vanligt att vi har deltagit i FN-ledda insatser, men denna insats och särskilt den svenska medverkan har bidragit inte bara till säkerheten på platsen utan också till att utveckla FN-systemet och FN:s insatser ute i världen. Den svenska personalens kompetens och skicklighet har bidragit på ett positivt sätt och fortsätter att bidra till att utveckla FN-systemet och göra FN bättre på att genomföra denna typ av insatser.

Insatsen för svensk del i denna form kommer i och med förlängningen att gå mot sitt slut. Den kommer att ersättas av någon annan svensk insats i Mali, och detta kommer regeringen att återkomma med förslag om till riksdagen i höst.

Med detta vill jag yrka bifall till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets förslag att bifalla regeringens proposition om fortsatt svenskt deltagande i insatsen i Mali.

Fru talman! I detta ärende föreslås att riksdagen ska medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i FN:s stabiliseringsinsats i Mali. Förutsättningen är att det finns ett giltigt mandat för styrkan, enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Sverige har sedan 2013 varit engagerat i det internationella engagemanget i Mali. Engagemanget har förändrats och vuxit över tid, men det kommer från och med december i år att avvecklas i den form vi ser nu. Regeringen bedömer att insatsen under normala omständigheter kommer att uppgå till ungefär 320 personer på plats fram till slutet av november. Därefter blir det en successiv reducering. I bemyndigandet ingår möjligheten att tillfälligt förstärka insatsen.

Som Kenneth G Forslund sa tidigare har regeringen lovat att återkomma med ett eventuellt nytt truppbidrag med basering i Gao. Vi i utskottet förutsätter att regeringen i detta sammanhang gör en analys av säkerhetssituationen i området, för situationen i Mali är fortfarande mycket besvärlig. Jag tycker att det finns anledning att här i riksdagen notera att både insatsen och avvecklingen av engagemanget i Camp Nobel är komplicerade. Arbetet inom det förband vi har är riskfyllt och ställer stora krav på personalen.

I förra veckan fick några av oss en påminnelse om allvaret i de internationella insatser vi beslutar om. Överbefälhavaren tilldelade i samband med veterandagen Försvarsmaktens förtjänstmedalj till viktiga medarbetare. Bland andra sergeant Robin Rönnholm från Storuman, vice korpral Erik Röckner från Arvidsjaur, sergeant Oliver Sjögren från Bålsta, major Tobias Lindblom från Boden, löjtnant Anders Pettersson från Boden och fanjunkare Per-Olof Eriksson från Boden fick förtjänstmedaljen i silver med svärd.

Man får denna medalj om man har utfört sina uppdrag på ett extraordinärt bra vis under strid eller krigsliknande förhållanden. De jag nu har nämnt fick sina motiveringar för sitt utmärkta ledarskap respektive mod och annat, det vill säga ett extraordinärt arbete i samband med en terroristattack mot FN:s sektorshögkvarter i Timbuktu i Mali den 14 april 2017. Det var en mycket allvarlig och besvärlig situation, där sex svenska utsända agerade förtjänstfullt.

Löjtnant Gabriel Donati från Stockholm fick också förtjänstmedalj i onsdags för att han med stort personligt mod undsatt en kollega under pågående granatbeskjutning mot International Campus i Mogadishu i Somalia i januari 2016.

Förste sergeant Jonathan Renman från Lycksele hedrades för att med stort personligt mod och fara för sitt eget liv i det iskalla vattnet försökt rädda liv vid bärgningsbandvagnsolyckan i Alån i Boden i mars 2017.

En person i skyddad befattning gavs också förtjänstmedaljen för sina insatser under svåra förhållanden.

Jag nämner dessa personer för att understryka att våra internationella insatser och verksamheten i övrigt ytterst bygger på medarbetare som med risk för sin egen bekvämlighet och ytterst sina liv genomför det som vi här i riksdagen talar om och tycker är väsentligt. De, liksom våra veteraner, är värda respekt, men också allt det stöd som kan ges under och efter fullgjort uppdrag i olika insatser. Här finns mer att göra. Det vet vi i det sammansatta utskottet, det vet vi i försvarsutskottet och det tror jag att många andra känner till också.

Det sammansatta utskottet välkomnar att Försvarsmakten har agerat för att begränsa effekterna av brister som upptäckts när det gäller medicinsk evakuering för den svenska styrkan i Mali. Det är viktigt om något händer att man snabbt kan komma under rätt sjukvård och att de modeller vi har för att sköta detta på ett bra sätt fungerar. Här noterades en del brister för en tid sedan. Detta har Försvarsmakten åtgärdat, och vi lyfter fram att vi tycker att det är bra.

Fru talman! Internationella insatser är viktiga, men de också väldigt krävande, i flera bemärkelser. Den direkta kostnaden för insatsen i Mali är betydande. Men den, liksom andra insatser, ianspråktar också personella resurser som är begränsade. Därför är det viktigt att återkommande göra en avvägning mellan insatser och resultat, något som upprepats i utskottets dialoger med regeringen. Mitt intryck är att det råder enighet om detta, även om utvärderingar i dessa sammanhang är svåra att göra.

Jag anser att vi framöver, när vi tar emot allt fler värnpliktiga och förhoppningsvis stärker svensk försvarsmakt i övrigt, åtminstone under en övergångsperiod måste prioritera det nationella försvaret. Den typ av väldigt kunnig personal som vi är vana att skicka ut räcker inte till allt under en övergångsperiod, och vi kommer att få göra besvärliga prioriteringar.

Sammantaget är det dock Moderaternas uppfattning att regeringens proposition i denna fråga, när det gäller insatsen i Mali och förlängningen, kan bifallas.

(Applåder)

Fru talman! Sveriges riksdag fattar beslut när vi ska sända väpnad trupp utomlands. Genom åren har svenska män och kvinnor tjänat Sverige med livet som insats. De har valt att bryta upp från bekvämligheter och säkerhet för att runt om i världen kämpa för fred och frihet, långt bort från sina nära och kära. Genom åren har de dragit till Sinais stekheta öken och till Kongos djupa djungel. De har kämpat bland Libanons berg och i Cyperns delade landskap. Deras minne lever vidare i Bosnien och i Kosovo, i Tchad och i Somalia, i Afghanistan, i Irak och i Mali och på många andra platser.

De har alla offrat en del av sig själva för sitt land och för vad de trott på. En del har återvänt sargade i både kropp och själ, och en del har inte kommit hem med livet i behåll.

Under många år behandlades de, precis som på många andra håll i världen, styvmoderligt av vårt samhälle utan särskild uppskattning eller erkännande. Men de reste aldrig iväg för att vinna priser eller fördelar utan för att tjäna sitt land, sitt folk och freden. Det hedrar dem mer än någonting annat.

I dag när vi debatterar och fattar beslut om en förlängning av Maliinsatsen är det därför på sin plats att minnas alla som gjort dessa uppoffringar, särskilt de som har betalat det yttersta priset för sitt mod. Vi bör ära dem för deras uppoffringar för vårt land. Jag vill ta tillfället i akt att här och nu rikta ett stort tack till alla Sveriges veteraner, såväl internationella som nationella, och deras anhöriga.

Fru talman! Förra veckan högtidlighöll vi veterandagen. Vi som hade förmånen att bevista Försvarsmaktens generaldirektörs seminarium kunde bland annat ta del av en undersökning som gjordes för några år sedan – 2015. I denna hade man frågat veteraner om de ansåg att utlandstjänstgöring motiveras och uppmärksammas av politiker. Siffrorna var ytterst nedslående. Hela 75 procent ansåg att påståendet inte stämde alls eller stämde ganska dåligt.

Nu är det några år sedan denna undersökning gjordes, och en del har hänt. Bland annat har vi infört en ny allmän flaggdag den 29 maj i syfte att hedra och uppmärksamma svensk personal som omkommit vid, deltagit eller deltar i nationella och internationella militära eller civila insatser. Runt om i landet i olika kommuner högtidlighålls veterandagen, inte bara här i Stockholm. Jag har själv motionerat i min hemkommun Kristianstad, som är en gammal militärstad, om att man ska införa ett kommunalt högtidlighållande av veterandagen. Jag skulle bli mycket besviken om man inte inför ett sådant. Det skulle i alla fall inte bättra på siffrorna över stödet för politiker när nästa undersökning görs. Det är självklart otroligt viktigt att vi som beslutar om dessa insatser också uppvisar stöd och ger vår uppmärksamhet på alla tänkbara plan till dem som utför insatserna.

Fru talman! När det gäller dagens beslut om att förlänga insatsen i Mali till den 30 juni nästa år står vi sverigedemokrater bakom ett sådant. Det finns ett tydligt folkrättsligt mandat för insatsen, och insatsen sker i FN:s regi. Vi sverigedemokrater ser FN som det primära samarbetsorganet för att hantera konflikter och värna fred och säkerhet. En grundläggande förutsättning för internationella insatser ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd.

Det svenska styrkebidraget har gjort en betydelsefull insats, och vi kan vara stolta över den. Även om insatsen i sin nuvarande form kommer att börja avvecklas från och med den 1 december kan vi nog förutsätta att det kommer att finnas efterfrågan på fortsatt svenskt deltagande i Mali. I sin proposition skriver regeringen att man avser att återkomma till riksdagen i denna fråga. Om Sverige ska fortsätta sin insats anser vi att det är viktigt att regeringen trycker på FN när det gäller till exempel den medicinska evakueringsförmågan. Trots att vi nu har befunnit oss i Mali i flera år och i insatsens inledning uttryckte stark kritik mot bristerna i Medevac kan vi fortfarande konstatera att brister kvarstår till vissa delar, vilket påverkar det svenska förbandets operationsområde.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag också ge regeringen visst beröm för att den har lyssnat in synpunkter från oppositionen. Under den tid som Maliinsatsen har pågått tycker jag att målsättningen med det svenska deltagandet tydliggjorts på ett bättre sätt, och mätbara nationella mål har ställts upp.

Fru talman! Härmed yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman och ärade ledamöter! I december 2014 kom den första personalen ur det svenska underrättelseförbandet till Mali och den blivande Camp Nobel utanför Timbuktu. Det är snart fem år sedan, och vi har följt arbetet med insatserna och utvecklingen under dessa år.

Just under dessa försommardagar lämnar personal i pågående insats Mali 09 området och kommer hem till Sverige, och medlemmar i Mali 10 tar plats för att successivt ta över ansvaret.

Häromdagen rapporterades det om två granater som slog ned utanför FN:s internationella camp. Dessa granater slog inte ned i närheten av bebyggelse eller personal. Men det är exempel på hur vardagen ser ut under pågående insatser där vi från svensk sida tjänstgör och tar stort ansvar.

Åtskilliga svenskar har under dessa fyra och ett halvt åren varit på plats och är det fortsatt. Det är en stor del av den svenska försvarsmakten, och många duktiga och specialiserade soldater, män och kvinnor, har tjänstgjort och tjänstgör för vår räkning på riksdagens uppdrag. Jag vill rikta ett varmt tack till dem och till dem som nu går in i Mali 10 för att fullgöra detta åtagande.

Vårt styrkebidrag med underrättelseverksamhet, varningsradar och stöd i olika former är mycket viktigt. Det är också viktigt i en tid då det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och i omvärlden, med oron i Afrika, i Mali och områdena runt omkring, visar den globala trenden.

Vi behöver finnas på plats och samtidigt utveckla vår nationella förmåga och ta ansvar på hemmaplan.

Uppgifterna i detta uppdrag är att verka för dialog och försoning, att minska spänningar mellan olika grupper av människor, att skydda civila, att stabilisera befolkningscentrum, att motverka asymmetriska attacker mot civila och mot FN-personal. Det handlar också om att främja respekten för mänskliga rättigheter och om att stödja myndigheterna i Mali när det gäller att kunna skapa säkerhet för humanitära transporter.

Från och med december kommer nuvarande mission att förändras, och det blir en avveckling av Camp Nobel. Sedan återstår det att se hur regeringen väljer att fortsätta att prioritera, dimensionera och utforma förslag till kommande arbete.

Parallellt är det viktigt att se hur vi ska hantera internationella insatser både på kort och på lång sikt. Vårt ansvarstagande internationellt att delta militärt och civilt i insatser bidrar till fred, utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Även om säkerhetsläget under tid kan förändras i dessa områden har vår insats betydelse och är viktig.

Totalt består den militära personalen i hela Minusmainsatsen av 11 632 personer som finns på plats i Mali. Detta var i januari. Det finns även 1 767 poliser och 1 400 övriga anställda på plats i olika insatser. Det vittnar om att vi finns i ett sammanhang där vi bidrar på många sätt.

Utmaningarna har berörts, både när det handlar om medicinsk evakuering och när det gäller våra soldaters förmåga att verka i mörker. Denna bristande förmåga är begränsande. Det behöver vi ta med oss inför andra insatser. Men vi behöver också följa de återstående månaderna under nuvarande insats.

Centerpartiet anser att det är viktigt att vi kan stärka vår nationella förmåga utifrån det rådande säkerhetsläget i vårt närområde men att det inte ska förändra eller minska möjligheterna på längre sikt att också ta ansvar i ett bredare internationellt perspektiv. Dessa saker bör inte ställas mot varandra. Det finns också positiva effekter för den nationella förmågeutvecklingen att finnas på plats vid internationella insatser.

Det är viktigt att principen är att det handlar om FN-mandat. Men det är inte nödvändigt att det är FN som har ledarskapet. Det kan även vara andra som tar detta ansvar. Det är oerhört centralt att vi finns med och att vi också verkar för stabilitet i ett internationellt perspektiv.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet från det sammansatta utskottet och tackar för ett fint arbete under dessa månader i det sammansatta utskottet. Jag önskar också allt gott för det fortsatta uppdraget i Mali.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi och fattar beslut om Sveriges insats i Mali, där Sverige deltar som en del av FN:s stabiliseringsinsats.

Det är såklart lägligt att detta ärende kommer just nu, endast en vecka efter det att vi som sitter i försvars- och utrikesutskotten deltog i firandet av veterandagen här i Stockholm. På veterandagen uppmärksammas Sveriges veteraner, alltså de personer som har deltagit i svenska insatser utomlands. I år uppmärksammades särskilt de soldater som åkte till Sinai i början av 70-talet och de läkare, sjuksköterskor och övrig personal som arbetade på Röda Korsets sjukhus i Busan i Sydkorea i början av 50-talet. Vi som deltog i högtidlighållandet av FN-dagen tidigare i höstas fick också en tydlig påminnelse om att många svenskar har riskerat och förlorat sina liv i arbetet för fred och utveckling runt om i världen.

I dag diskuterar vi alltså Sveriges insats i Mali. I dagarna har den tionde gruppen svenska soldater tagit över stafettpinnen på Camp Nobel i Timbuktu. Det är nu ett ganska stort antal svenska soldater som har deltagit i insatsen i Mali.

Det är självklart på sin plats att framföra ett stort tack till alla de svenska soldater som har deltagit i den här insatsen och till dem som nu påbörjar sitt uppdrag där. Ni som deltar i detta uppdrag gör stora uppoffringar, med lång bortavaro från familj och vänner här hemma, och deltar i ett arbete som innebär stora risker. Även ni anhöriga som är kvar hemma och väntar, säkerligen ofta med en stor känsla av oro, är värda vår stora tacksamhet och vårt stöd för att få vardagen att fungera här hemma.

Fru talman! I den proposition som regeringen har lagt fram som bakgrund till Sveriges insats i Mali får vi en beskrivning av säkerhetsläget och utvecklingen i landet. Det går att läsa att Mali är ett av världens fattigaste länder, där det sedan lång tid råder väpnad konflikt, stora problem med drog- och vapenhandel, kidnappningar och terrorism. Säkerhetsläget i Mali har under de senaste åren pendlat fram och tillbaka. Det finns ett fredsavtal, men det har också brutits. Konflikterna grundar sig bland annat i stora klimatförändringar i form av minskad nederbörd och stor torka som har tvingat befolkningen att lämna sina hem och lett till ökad utsatthet och fattigdom. Här ser vi hur viktigt det är att se klimatförändringar och naturkatastrofer som säkerhetspolitiska hot och som grund till krig och konflikt och att bekämpandet av klimatförändringarna därmed också är ett sätt att arbeta för en fredligare värld.

Som en kontrast lever vi i ett av världens fredligaste och rikaste länder. Det är därför självklart att Sverige ska delta i internationellt arbete för att främja fred, demokrati och utveckling i världen. Vi gör det på olika sätt, framför allt med bistånd i olika former och genom att skicka expertis ut i världen för att hjälpa till att bygga upp demokratiska samhällen. Men vi gör det också med militär för att bevara säkerhet och skydda civilbefolkningen.

Det är viktigt att vi alltid ser de bakomliggande orsakerna till krig och konflikter och aktivt är med och arbetar internationellt för att konflikter inte ska uppstå. Sveriges olika former av biståndsarbete är ett förebyggande arbete för att undvika krig och lidande för civilbefolkningen.

För Vänsterpartiet är det otroligt viktigt att Sveriges militära insatser sker under ledning av FN och med ett tydligt stöd i folkrätten i stället för att ledas av enskilda länder eller Nato. Respekten för folkrätten måste alltid finnas med i grunden. Insatsen i Mali grundar sig på en inbjudan från Malis regering och ett stort antal beslut och resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Det är en förutsättning för att vi i Vänsterpartiet ska acceptera Sveriges militära deltagande. Även om vi är stora anhängare av FN:s arbete för fred och utveckling måste vi också kunna erkänna att FN har brister och tillkortakommanden och behöver demokratiseras och göras mer jämställt.

Sverige ska ha en framträdande roll i de olika delarna av FN:s arbete som ger utveckling och förbättring. Det är vårt solidariska ansvar som ett fredligt, demokratiskt och rikt land.

Slutligen vill jag säga att jag är väldigt glad över att regeringen i sin proposition så tydligt tar upp Sveriges arbete för att främja kvinnors deltagande utifrån FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och att detta har ett stort fokus i vårt internationella arbete. Att Sverige har en feministisk utrikespolitik är väldigt viktigt för oss i Vänsterpartiet, och vi ska vara ett internationellt föredöme för jämställdhetsarbete runt om i världen. Det ska också nämnas att Sverige är en stor biståndsgivare till Mali och att vi deltar med stort humanitärt stöd till de många miljoner människor som lever under mycket svåra förhållanden i landet.

Sverige ska göra allt som vi kan för att stödja arbetet för fred, demokrati och utveckling i Mali och grannländerna så att Malis befolkning får leva i frihet och fred och tillsammans fatta demokratiska beslut om sitt eget lands framtid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är en demokrati och ett fritt land där vi har ynnesten att leva i säkerhet. Ett sådant land har också ett ansvar att delta i och bidra till att stärka säkerheten och freden och i förlängningen också garantera människors frihet i hela världen. Sverige har gjort det under lång tid, och det ska vi vara stolta över. Men, fru talman, framför allt måste vi vara stolta över och visa respekt för och tacksamhet till de människor som faktiskt själva och ytterst med livet som insats tar steget och i handling bidrar till fred, säkerhet och i förlängningen frihet.

Jag vill rikta ett stort tack till de veteraner som finns i Sverige nu, till de personer som är på väg ned till Mali och andra insatser runt om i världen och till de personer som är på plats just nu men också till deras anhöriga. Att delta i den här typen av insats är inte någonting som man gör själv, utan det är någonting som hela familjen och alla anhöriga som man har omkring sig är med på.

Sverige har inte bara ett ansvar att visa respekt och tacksamhet, fru talman, utan Sverige har också ett ansvar att ta hand om de här personerna så bra vi kan. Det kan handla om förbättrad möjlighet till medicinsk evakuering. Det kan också handla om en mycket, mycket bättre veteranvård när man väl har kommit tillbaka till Sverige.

Fru talman! Jag tycker att det är givet att Sverige ska vara en aktiv part i de fredsinsatser som FN har runt om vi världen. Jag tycker att det är givet att Sverige ska delta i Mali. Det är inte så komplicerat att fatta det beslutet, men det är en väldigt komplicerad och svår situation, och då behöver de personer som befinner sig på plats för Sveriges räkning ha rätt resurser och få rätt stöd för att klara insatsen så bra som möjligt.

Fru talman! Sverige ska vara ett land som tar ansvar för fred och säkerhet och i förlängningen, och kanske ytterst, för enskilda människors frihet runt om i hela världen. Jag är stolt över att Sverige har gjort så i Mali och att vi i någon form kommer att fortsätta göra det i Mali. Jag yrkar bifall till det sammansatta utskottets förslag. Jag hoppas att de som lyssnar på det här ska nås av hur samlade vi är i riksdagen i vår respekt och tacksamhet till de individer som faktiskt själva axlar det här ansvaret på plats.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)