Några frågor om offentlighet och sekretess

Betänkande 2017/18:KU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 november 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Starkare skydd för personuppgifter (KU3)

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-10-24
Justering: 2017-11-07
Trycklov: 2017-11-08
Reservationer: 3
Betänkande 2017/18:KU3

Alla beredningar i utskottet

2017-10-10, 2017-10-24

Starkare skydd för personuppgifter (KU3)

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-11-14
Debatt i kammaren: 2017-11-15
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:KU3, Några frågor om offentlighet och sekretess

Debatt om förslag 2017/18:KU3

Webb-tv: Några frågor om offentlighet och sekretess

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 7 Fredrik Eriksson (SD)

Fru talman! Det ärende vi har haft att bereda inför dagens debatt, Några frågor om offentlighet och sekretess, kan väl närmast liknas vid propositionernas svar på pyttipanna. Förhoppningsvis blir det något hyfsat matnyttigt till slut. Men det har inte funnits något direkt recept, utan man har slängt i lite av de rester man har hemma och som kan funka ihop.

Sålunda har vi fått tugga i oss allt från överföring av sekretess i flera led till avsaknaden av sekretess inom viss begravningsverksamhet. Det har också handlat om skattesekretess hos Bokföringsnämnden och sekretessskydd vid arbete inom Kriminalvården och i internationellt polisiärt samarbete.

Till råga på allt kryddar regeringen anrättningen med lite allmänt snömos om hur man jobbar med offentlighet och sekretess i EU-samarbetet, mest för att kunna bocka av ett kanske inte helt lyckosamt formulerat tillkännagivande från riksdagen som slutbehandlat. Men som man ropar får man svar, och det är kanske inte framför allt här som vi har våra främsta invändningar.

Några frågor om offentlighet och sekretess

EU ger ändå upphov till en av våra reservationer. Det visar sig nämligen att EU-kommissionen på eget bevåg har ställt ut checkar som man nu förväntar sig att vi i medlemsstaterna ska lösa in, kosta vad det kosta vill. I sina försök att förespegla att befolkningen i Europa skulle ha några påverkansmöjligheter på den här monstruösa EU-apparaten har man infört något som man kallar för medborgarinitiativ, där minst en miljon människor i sju eller fler länder kan gå ihop och skriva på en uppmaning om att kommissionen bör lägga fram förslag till åtgärder.

Att det sedan är upp till EU-kommissionen att själv avgöra hur förslaget ska utformas och att det i princip bara får handla om att införa nya lagstiftningsåtgärder för att ytterligare förstärka efterlevnaden av EU:s fördrag är en annan femma. Det låter i alla fall bra och är kanske inte helt olikt de instrument vi redan har här i Sverige i form av kommunala medborgarförslag och folkinitiativ.

Men förutom skillnaden i vad sådana förslag och initiativ får handla om har alltså kommissionen på eget bevåg gått ut och lovat att information om vilka som stöder EU:s så kallade medborgarinitiativ ska vara sekretessbelagd, helt i motsats till vad som gäller för de svenska motsvarigheterna och helt i strid med svensk offentlighetstradition.

Man har till och med, som jag har förstått det, varit på väg att dra Sverige inför EU-domstolen för att vi har velat hävda att samma regler för öppenhet och insyn ska gälla för såväl svenska som europeiska initiativ. Därför blir det nästan lite tragikomiskt att ta del av beredningen av denna fråga, där så gott som samtliga svenska instanser verkar vara rörande överens om att offentlighet bör råda. Likväl landar man i slutsatsen att sekretess ska införas för att täcka upp för EU-kommissionens utfästelser om att sekretess ska råda i dessa fall.

Det är helt galet, fru talman, att vi ska göra avkall på vår gamla svenska offentlighetsprincip, som har tjänat oss väl, bara för att rädda ansiktet på EU-kommissionen för något som de har råkat publicera på internet.

Från Sverigedemokraternas sida menar vi att en god konservativ princip är att det allmänna bör vara synnerligen restriktivt med att införa sekretessbestämmelser på områden där sådana inte redan finns. Av detta följer att EU-kommissionens påbud och följaktligen regeringens förslag om att införa sekretess för stödförklaringar till så kallade medborgarinitiativ inte bör genomföras.

Tvärtom menar jag, och många med mig, bland andra flera remissinstanser, att det allmänna rimligen kan ha ett berättigat insynsintresse i vilka som kan tänkas stå bakom ett sådant initiativ. Förutom den svenska offentlighetstraditionen kan det faktiskt föreligga ett genuint och legitimt intresse av att veta om ett visst initiativ enbart eller företrädesvis stöds av personer ur en viss socioekonomisk grupp eller från ett visst avgränsat geografiskt område. Eller så kan det finnas ett intresse av att känna till vilka företrädare för till exempel näringslivet eller olika politiska organisationer som stöder ett visst initiativ.

Det finns heller inga indikationer som tyder på eller där det har kunnat påvisas att enskilda i Sverige avstår från att stödja kommunala folkinitiativ eller medborgarförslag på grund av avsaknad av sekretess. Egentligen ter sig hela argumentationen både ologisk och icke applicerbar, åtminstone på svenska förhållanden. Här är det därför på sin plats att vi i riksdagen står upp för svenska värderingar och röstar nej till detta missgrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

Fru talman! Jag nämnde tidigare att en god konservativ princip är att det allmänna bör vara synnerligen restriktivt med att införa sekretessbestämmelser på områden där sådana inte redan finns. Av detta följer motsatsvis att offentlighet bör övervägas på platser där det inte tidigare funnits.

Regeringen föreslår nu i propositionen att Hälsohögskolan i Jönköping AB ska läggas till i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen så att offentlig insyn kan råda även där. Detta finner vi vara gott och väl, då verksamheten i allt väsentligt uppfyller kriterierna för att det ska vara så, trots att det handlar om en privat stiftelse.

En annan privaträttslig organisation vars verksamhet också uppfyller kriterierna för att offentlig insyn bör råda är Sveriges advokatsamfund, som sålunda också bör läggas till i bilagan. Förutom att vara en mäktig lobby- och remissorganisation, som i praktiken har ett lagfäst monopol på advokattjänster, har organisationen tydliga offentligrättsliga drag, och i dess uppgifter ingår viss myndighetsutövning. Verksamheten finansieras dessutom indirekt med allmänna medel, då medlemsavgiften betalas av yrkesutövare som i princip har monopol på statliga tjänster.

På samma sätt som varken åklagarväsen eller domstolar utgör något frifräsande frälse menar vi att inte heller Advokatsamfundets verksamhet bör stå över allmän insyn, förstås utan att för den sakens skull göra några som helst intrång på den enskilda advokatens professionella yrkesutövning vad gäller konfidentialitet gentemot sin klient och så vidare. Det är egentligen inte mycket konstigare än den offentlighet som råder inom sjukvården, där verksamheten står under offentlig insyn och kontroll samtidigt som patientjournaler och förtroliga läkarkontakter fortsatt kan hållas hemliga.

Vår uppfattning delas föga förvånande inte av Advokatsamfundet själva, och vi fick till och med ett långt, argt brev från dem häromveckan med anledning av vårt motionsyrkande. Det är alltid roligt när ens förslag väcker uppmärksamhet, och även om jag kan tycka att deras förmedlade bestämda uppfattning - "det saknas överhuvudtaget anledning att omfatta Advokatsamfundets verksamhet av allmän insyn och offentlighet" - nästan kan vara skäl nog för att det borde införas blir det snudd på löjeväckande när de försöker skrämmas genom att likna en sådan ordning vid utvecklingen i Polen, Ungern eller Turkiet.

Vi tänkte oss nog i förlängningen snarare ett system som liknar det som finns i vårt kära grannland Norge. Där har man till och med en statlig myndighet, Tilsynsrådet for advokatvirksomhet, som utfärdar advokatlicenser och även utövar tillsyn över advokater. Det är egentligen inte något konstigt med detta, men det finns kanske de inom Advokatsamfundet som ifrågasätter rättsstatens tillstånd i Norge också, vad vet jag? Så långt är dock inte vi beredda att gå i alla fall.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 3.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD) och Patrick Reslow (-).


Anf. 8 Mia Sydow Mölleby (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

Fru talman! Nu debatterar vi konstitutionsutskottet betänkande KU3, som berör några frågor om offentlighet och sekretess.

Det gäller bland annat biblioteksekretessen, som även ska omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i bibliotek. Det införs en sekretess för enskildas personliga förhållanden i ärenden enligt begravningslagen, och skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och bilder på intranät förstärks. Det finns ytterligare några frågor om stärkt skydd för enskildas personliga uppgifter.

Jag tänker uppehålla mig vid förslaget om ny sekretessbestämmelse till skydd för enskilda som lämnar stödförklaring till medborgarinitiativ enligt EU-förordningen. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Gällande de övriga förslagen delar jag utskottets bedömning och tycker att det argumenteras väl för förslagen i utskottets betänkande.

Enligt den grundläggande utgångspunkten i svensk rätt ska det väldigt mycket till innan vi inför sekretess på nya områden. Vad gäller införandet av sekretess för dem som undertecknar medborgarinitiativ i EU är det ett sådant nytt område. Det är ett område där det heller inte argumenteras särskilt väl för varför det ska införas.

Vi har inte sekretess för personer som undertecknar medborgarförslag i kommuner eller landsting. Vi har också en ordning där de som deltar i partier som kommer med förslag till politiska förändringar ska vara offentliga personer när man är i riksdagen, kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Man ska kunna se vilka som företräder olika uppfattningar. Det är rimligt att ha samma ordning när det gäller medborgarinitiativen i EU-systemet.

Man ska kunna kontrollera att myndigheten sköter sitt och att de namnunderskrifter som godkänns av valmyndigheten är korrekta. Jag ska också kunna kolla att ingen missbrukar mitt namn. Jag har ingen aning om vilka intressen som kan finnas bakom och som kan se till att underteckningar görs. Det ska dessutom bli lättare att skriva under medborgarinitiativen, och det ska skötas digitalt.

Vi vet att det finns många intrång i digitala sammanhang - i intranät och på internet. Jag vill kunna kolla att inte jag har blivit undertecknare av ett initiativ som jag inte alls är intresserad av. Denna öppenhet måste finnas, och därför tycker jag att det är självklart att vi ska rösta ja till reservation 1.


Anf. 9 Laila Naraghi (S)

Fru talman! Offentlighetsprincipen är central i svensk rättsordning. Den innebär att allmänheten - enskilda individer och medierna - kan ha insyn i statens göromål, som i grunden är våra gemensamma göromål.

Precis som detta är en central del i svensk rättsordning är även den enskilda medborgarens rätt till integritet och privatliv grundlagsskyddat.

Båda dessa principer - statens offentlighet och den enskilda medborgarens rätt till integritet - är vägledande i vårt arbete om offentlighet och sekretess.

Fru talman! Jag vill i det följande lyfta fram två exempel när det gäller dessa principer ur det betänkande som vi i dag debatterar.

Det första handlar om betydelsen av att stå fast vid den svenska offentlighetsprincipen samtidigt som vi värnar enskilda medborgarens möjlighet att påverka EU. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck i våra grundlagar, exempelvis genom rätten till yttrandefrihet och genom allmänna handlingars offentlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat sig om betydelsen av detta också i Sveriges arbete i Europeiska unionen.

Även i detta betänkande vill vi understryka vikten av att regeringen noga bevakar de svenska principerna om öppenhet, insyn och transparens i unionen.

Vi socialdemokrater anser att det finns flera skäl för offentlighet för uppgifter om vilka som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ. Den ordning som finns i Sverige med öppenhet för de initiativ som finns på kommunal nivå är bra och fungerar väl. En motsvarande öppenhet för stödförklaringar skulle innebära att samma regler gäller för offentlighet som när man skriver på krav på kommunal folkomröstning i Sverige. Vi anser att den svenska ordningen med öppenhet hade varit att föredra.

Samtidigt inser vi betydelsen av att motsvarande regler gäller i alla EU-länder i denna fråga och att förutsättningarna bör vara desamma för medborgare i olika medlemsstater i EU. Därför står vi bakom regeringens förslag. Vi delar de bedömningar som jag har gått igenom med Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, och jag vill passa på att tacka för goda samtal i utskottet.

Som vi ser det handlar detta om att värna den möjlighet som finns att använda medborgarinitiativ i EU, som ett av flera verktyg, för enskilda medborgare att faktiskt kunna påverka unionen. Det är viktigt att denna möjlighet bevaras, och för att så ska ske krävs gemensamma EU-regler.

Vi vill dock upprepa betydelsen av att regeringen självklart fortsätter bevaka principer om öppenhet och insyn, så att hela EU, inklusive denna bestämmelse, i förlängningen kan bli mer transparent och öppet.

Fru talman! Det andra exemplet som jag vill lyfta fram här i dag handlar om att värna, och faktiskt försvara, den svenska rättsstaten. Ett fundament för en väl fungerande rättsstat är en oberoende advokatkår. Detta, samt advokaters fria och obundna ställning, framhålls i olika internationella överenskommelser, som FN:s Basic Principles on the Role of Lawyers, Europakonventionen samt i Europarådets rekommendation of the Committee of Ministers to Member States on the freedom of exercise of the profession of lawyer.

I en demokrati och rättsstat är det en grundläggande princip att advokater ska stå fria och självständiga i förhållande till stat, myndigheter, domstolar och andra intressen i samhället. Det är nödvändigt för att säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Alla som är demokratiskt lagda förstår detta och vet betydelsen av att advokater och advokatsamfund står fria från någon som helst statlig kontroll. Det är därför olycksbådande att SD föreslår att Svenska advokatsamfundets oberoende ska inskränkas. I förlängningen är också detta ett hot mot enskilda individers rätt till integritet och privatliv.

Med anledning av detta yrkar vi socialdemokrater avslag på SD:s motion 2017/18:115.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

(Applåder)


Anf. 10 Fredrik Eriksson (SD)

Fru talman! Jag har egentligen bara en fråga: Anser Laila Naraghi och Socialdemokraterna att Norge är en rättsstat eller inte?


Anf. 11 Laila Naraghi (S)

Fru talman! Självklart anser vi att Norge är en rättsstat.


Anf. 12 Fredrik Eriksson (SD)

Fru talman! Då blir den följande frågan: På vilket sätt är Sverige förhindrat att ha en statlig tillsynsmyndighet vad gäller advokatväsendet här i Sverige?


Anf. 13 Laila Naraghi (S)

Fru talman! I Sverigedemokraternas motion som vi behandlar här i dag finns det en rad sakfel. Där står bland annat: " - - - yrkesutövare som har monopol på statliga tjänster. Av detta följer att full allmän insyn och offentlighet bör råda i verksamheten." Det är vad vi behandlar här i dag.

Detta förslag skulle vara ett stort hot mot den svenska rättsstaten och skulle innebära att enskilda individer i förlängningen inte skulle kunna garanteras den klientsekretess som det faktiskt innebär.

Det finns ingen anledning att staten ska reglera Advokatsamfundet. Den ordning som vi har i Sverige i dag fungerar väl.

(Applåder)


Anf. 14 Marta Obminska (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400.

I sekretesslagstiftningen görs det en avvägning mellan intresset av offentlig insyn, som Laila Naraghi nämnde, och av sekretesskydd för de enskilda. I betänkandet Några frågor om offentlighet och sekretess behandlas många frågor.

Lagändringarna innebär i huvudsak att en ny sekretessbestämmelse införs till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativet, som har nämnts.

Utskottet vill understryka vikten av att regeringen noggrant bevakar de svenska principerna om öppenhet, insyn och transparens i EU-förhandlingsarbetet. Vi anser att det finns flera skäl för offentlighet för uppgifter om vilka som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativet.

Den ordning som finns i Sverige med öppenhet för de nationella initiativen på kommunal nivå är bra och fungerar väl. En motsvarande öppenhet för stödförklaringar skulle innebära att samma regler gäller för offentlighet som när man skriver på ett krav på kommunal folkomröstning i Sverige. Utskottet anser att den svenska ordningen med öppenhet hade varit att föredra.

Fru talman! Samtidigt inser utskottet betydelsen av att motsvarande regler gäller i alla EU-länder och att förutsättningarna bör vara desamma för alla medborgare i olika EU-länder. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag och föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om sekretess till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

Fru talman! Ett annat förslag är att bibliotekssekretessen utökas till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i bibliotek, det vill säga sökningar på datorer på bibliotek. Det kan förekomma fall när uppgifter om sökningar kan avslöja i vissa fall mycket integritetskänslig information om exempelvis människors sjukdomar eller sexuella läggning. Möjligheten att kartlägga en persons intresseområden kan vara ett intrång i den personliga integriteten. Om känsliga uppgifter röjs finns det en risk för att det kan innebära men för den enskilde.

Enligt förslagen ska det införas sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden enligt begravningslagen, detta för att det i samband med begravning kan förekomma uppgifter om personliga förhållanden som kan vara mycket känsliga.

Fru talman! Skattesekretess ska enligt förslaget kunna föras över till Bokföringsnämnden. Det är viktigt att domstolar och förvaltningsmyndigheter inte tvekar att vid behov inhämta yttranden från Bokföringsnämnden i ärenden eller mål om företagsbeskattning och att nämnden får ett så gott underlag som möjligt för sin bedömning.

Som tidigare nämnts ska skyddet förstärkas för offentliganställdas privata kontaktuppgifter, fotografiska bilder på intranät och personliga förhållanden i personaladministrativ verksamhet. Till exempel skulle anställdas fotografier kunna användas för att söka upp en anställd utanför arbetsplatsen i syfte att utsätta honom eller henne för trakasserier.

Fru talman! Dessutom föreslås att sekretesskyddet för uppgifter som utbyts inom ramen för internationellt polisiärt samarbete ska bli tydligare och mer heltäckande. Det föreslås en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla hos en brottsbekämpande myndighet för en uppgift som har lämnats av ett utländskt organ inom ramen för internationellt polisiärt samarbete i syfte att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott om det kan antas att en förutsättning för att uppgiften lämnades var att den inte skulle röjas.

Sekretesskyddet för uppgifter om åtgärder som syftar till att upprätthålla ordningen och säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet, till exempel i anstalter och häkten och vid frivård och transporter av frihetsberövade, ska stärkas. Det kan till exempel röra sig om myndighetens rutiner för olika typer av kontroller vid en anstalt eller ett häkte i syfte att förhindra införsel eller bruk av narkotika eller andra otillåtna föremål.

Andra sådana exempel är åtgärder för att upptäcka eller förhindra drogpåverkan i frivården och uppgifter om larmanordningar och säkerhetsrutiner för att förhindra manipulation av teknisk utrustning. Det kan även handla om uppgifter om andra rutiner för upprätthållande av ordning och information om interna säkerhetsåtgärder.

Ett ytterligare, mindre förslag i detta betänkande är att ett nytt organ, Hälsohögskolan i Jönköping AB, förs in i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen så att offentlighetsprincipen kommer att gälla även där.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

(Applåder)


Anf. 15 Per-Ingvar Johnsson (C)

Fru talman! I lagförslaget från konstitutionsutskottet KU3, Några frågor om offentlighet och sekretess, föreslås en sekretessregel gälla för personer som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ.

Centerpartiet anser att det skulle ha varit bättre att ha offentlighet för uppgifter om vilka som lämnar sådana stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ. Den som lämnar en stödförklaring bör, som vi ser det, vara beredd att stå för det offentligt. Det skulle dessutom innebära att vi skulle ha samma regler för offentlighet i detta fall som när man skriver på krav på en kommunal folkomröstning i Sverige.

Vi i Centerpartiet inser dock att samma regler måste gälla i alla EUländer i denna fråga. Jag är glad över att vi i vårt utskott ställt upp på att i betänkandet göra en tydlig markering om att vi hellre önskat offentlighet än sekretess i denna fråga. Men vill man som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet inte ha ett demokratiskt Europasamarbete kan man naturligtvis reservera sig mot ett sådant gemensamt EU-beslut.

Demokrati kräver kompromisser. I detta fall är Centerpartiet berett till denna kompromiss därför att vi värdesätter Europasamarbetet - ett samarbete som är demokratiskt och ekonomiskt viktigt för vårt land.

I en annan reservation i detta KU-betänkande vill Sverigedemokraterna ha full statlig insyn i Sveriges advokatsamfunds verksamhet. Advokatsamfundet har genom sin generalsekreterare i en skrivelse till konstitutionsutskottet förklarat att man anser att en sådan ordning som Sverigedemokraterna vill ha skulle innebära ett direkt hot mot advokatväsendets oberoende i Sverige.

Centerpartiet delar Advokatsamfundets kritik mot förslaget från Sverigedemokraterna. Advokatsamfundet avslutar sin skrivelse till konstitutionsutskottet med att det handlar om att Sverigedemokraterna i realiteten vill ge staten kontroll över Advokatsamfundets verksamhet. Detta skulle, skriver Advokatsamfundet, i sin tur kunna utgöra ett första steg mot en sådan odemokratisk samhällsutveckling som vi sett i flera europeiska länder såsom Ungern, Polen och Turkiet.

Ett fortsatt oberoende för Advokatsamfundet är en absolut nödvändighet för ett fortsatt fungerande rättssystem i en demokratisk rättsstat. Centerpartiet instämmer i detta och ser liksom Advokatsamfundet den nationalistiska politik som Sverigedemokraterna företräder som ett hot mot vår rättsstat och vår demokrati.

Fru talman! Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 16 Fredrik Eriksson (SD)

Fru talman! Tack, Per-Ingvar! Det blev mycket här. Jag har många frågor men bara två repliker, så jag får försöka dela på det.

Först skulle jag, när det handlar om att kompromissa för att gå EU till mötes, vilja fråga Per-Ingvar Johnsson om det finns några andra grundlagsfästa svenska principer som han och Centerpartiet också är beredda att kompromissa om för att gå EU-kommissionens och övriga EU-instansers och medlemsstaters intressen till mötes.


Anf. 17 Per-Ingvar Johnsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

Fru talman! Jag uppfattar inte att detta är en grundlagsfäst bestämmelse som vi ändrar på - inte på något sätt. Det är fel från din sida.


Anf. 18 Fredrik Eriksson (SD)

Fru talman! Jag ser i alla fall tryckfriheten och den grundlagsfästa offentlighetsprincipen som ganska långtgående.

När det gäller den andra fråga vi har haft uppe vet jag inte om jag var otydlig i mitt anförande när jag redogjorde för att det faktum att Sverigedemokraterna tycker att det bör råda allmän insyn i Advokatsamfundets verksamhet inte på något sätt äventyrar klientsekretessen eller något liknande. Jag tyckte att jag försökte vara noggrann och påpeka att det bara för att det finns en tillsyn av en offentlig verksamhet som har myndighetsutövning i sitt uppdrag inte på något sätt innebär att den professionella utövarens relation till klienten behöver äventyras. Då blir frågan, med den liknelse som jag gjorde med sjukvården, om Per-Ingvar Johnsson inte tycker att till exempel patientsekretessen fungerar, bara för att vi har Inspektionen för vård och omsorg.


Anf. 19 Per-Ingvar Johnsson (C)

Fru talman! Detta handlar inte över huvud taget om tryckfrihet. Det är fel att påstå att detta handlar om grundlagen.

När det gäller insyn i denna verksamhet uppfattar jag att vi inte ser något problem. I de fall då Advokatsamfundet agerar utåt, som i det här yttrandet, har vi ju god insyn. Jag tycker att det yttrande vi har fått från Advokatsamfundet ger en bra bild av det hot som Sverigedemokraterna skapar genom att lägga fram förslag om en ny ordning i Sverige, som strider mot rättsstatens principer.

(Applåder)


Anf. 20 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Som vi nu har hört ett antal gånger föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen för att stärka integritetsskyddet för enskilda. Också Liberalerna yrkar bifall till och ställer sig bakom förslaget i sin helhet.

Låt mig också, fru talman, för tids vinnande säga att jag till fullo instämmer i det som mina kollegor i Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet har sagt, så kan vi förkorta debatten något.

Men jag vill ändå lyfta frågan om införande av en ny sekretessbestämmelse till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativet, för det är inte på något sätt ett självklart ställningstagande för en liberal.

Sekretess är bra när det gäller att skydda till exempel individers integritet och säkerhet eller sådan information som kan utgöra en fara för rikets säkerhet. Men den huvudregel vi har i Sverige, som säger att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i den offentliga förvaltningen hos staten och kommunerna, är ypperlig och något vi måste vakta och helst också exportera till EU och övriga världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om offentlighet och sekretess

Därför är vi skeptiska till att införa en bestämmelse om sekretess för personer som stöttar medborgarinitiativ. Med den ursprungliga lydelsen i utskottets ställningstagande hade vi liberaler varit tvungna att antingen reservera oss eller åtminstone avlämna ett särskilt yttrande där vi framhåller vikten av öppna processer som en del av en öppen demokrati.

Men efter en mycket konstruktiv dialog i utskottet kom vi dock fram till ett gemensamt ställningstagande som vi kan leva med därför att liberaler tror på EU, och samarbete kräver ibland kompromisser. Vi anser inte att denna kompromiss på något sätt skadar oss.

Vi vill understryka vikten av att regeringen noga bevakar de svenska principerna om öppenhet, insyn och transparens i EU-förhandlingar. Vi påpekar också att den ordning som finns i Sverige med öppenhet när man till exempel skriver på ett krav på kommunal folkomröstning är bra och fungerar väl.

Utskottet anser att den svenska ordningen med öppenhet hade varit att föredra, men vi inser samtidigt betydelsen av att motsvarande regler gäller i alla EU-länder eftersom medborgarinitiativ är en paneuropeisk företeelse som är en direktkanal till EU-kommissionen. För att det ska fungera måste alltså samma regler gälla för hela EU.

Fru talman! Med denna brasklapp yrkar Liberalerna bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-11-15
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Sekretess till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i den del det avser 40 kap. 1 a §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:208 i denna del och avslår motionerna

    2017/18:113 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) och

    2017/18:115 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (SD, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1000013
    M730010
    SD03907
    MP20005
    C17005
    V01902
    L15004
    KD16000
    -1201
    Totalt24260047
    Ledamöternas röster
  2. Bibliotekssekretess

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i den del det avser 40 kap. 3 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:208 i denna del och avslår motion

    2017/18:115 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 2 (SD)
  3. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:208 i denna del.
  4. Handlingsoffentlighet hos Advokatsamfundet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:115 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) yrkande 4.
    • Reservation 3 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1000013
    M730010
    SD03907
    MP20005
    C17005
    V19002
    L15004
    KD16000
    -1201
    Totalt26141047
    Ledamöternas röster