Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern

Fru talman! Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag i detta omfattande betänkande som rör både åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern och stöd till Ukraina. Jag återkommer till detaljerna.

Regeringen har tagit fram en extra ändringsbudget för att primärt skydda svenska hushåll från effekterna av det som nu sker i Mellanöstern. Sverige har en enorm styrka i sina statsfinanser. Den svenska statsskulden var låg när den här regeringen tog över, men den är nu ännu lägre. Den är lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Detta är bra för Sverige. Det ger oss möjligheter att skydda svenska hushålls plånböcker.

De fyra stora delarna i den extra ändringsbudgeten handlar för det första om att sänka diesel- och bensinpriset med ytterligare 3 kronor per liter. Detta kommer att göra stor skillnad för alla som är beroende av bilen.

För det andra gör vi en riktad satsning på den svenska kollektivtrafiken i hela landet. Vi halverar månadskortskostnaden för alla som pendlar till och från jobbet eller annars är i behov av månadskort. Detta är en viktig åtgärd som täcker hela landet.

För det tredje har vi ett riktat stöd till det svenska inrikesflyget. Med det som nu sker i Mellanöstern är det än viktigare att vi har fungerande inrikesflyg i hela vårt land.

För det fjärde har vi också ett riktat stöd till det svenska jordbruket så att vi kan garantera svensk mat på tallriken även när insatsvarorna har blivit rejält mycket dyrare för svenskt jordbruk.

Fru talman! Det är nu mindre än 90 dagar kvar till valet. Då avgör ni, svenska folket, vilken väg vi ska fortsätta. Vi moderater och våra samarbetspartier har sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på el. Vi har sänkt skatten på det allra mesta som har påverkat de svenska hushållens kostnader.

Den höga inflation som den tidigare regeringen lämnade över till den här regeringen och dess samarbetsparti att lösa urholkade svenska hushålls plånböcker. Därför har dessa skattesänkningar varit otroligt viktiga för svenska hushåll.

Jag är orolig, fru talman, för vad som händer om Sverige skulle byta riktning i höstens val. Om de vänsterpartierna, de rödgröna partierna, vinner valet innebär det att det kommer att sitta vänsterpartister och miljöpartister i den regeringen. Det kan man såklart tycka är bra om man tillhör vänstersidan, men det innebär också en extrem vänstersväng i svensk politik med rejält höjda skatter.

Jag tror inte, fru talman, att svenska folket längtar efter högre skatter och mindre pengar i plånboken. Tvärtom tror jag att man tyckt att det varit bra att man fått de här lättnaderna, som vi nu också säkerställer i den extra ändringsbudgeten. Jag tror inte att väljarna längtar efter 10 kronor litern dyrare bensin och diesel. Jag tror inte att väljarna längtar efter en bolåneskatt eller en fastighetsskatt. Jag tror inte att väljarna längtar efter höjd skatt på lön och pension, fru talman.

Det här valet är viktigt.

Vi har också i den extra ändringsbudgeten ett stöd till Ukraina. Vi ger i dag regeringen möjlighet att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen av den äldre modellen, så att man snabbt kan börja bygga upp det ukrainska luftförsvaret med Jas 39 Gripen som ryggrad. Beslutet innebär också att Ukraina kommer att köpa plan. För de EU-pengar som har tillgängliggjorts för Ukraina att handla upp egen försvarsmateriel för kommer man nu också att upphandla Jas 39 Gripen av den senaste modellen, 39 Gripen E.

Detta innebär att Ukraina får mycket bättre luftförsvarsförmåga. Det innebär också att det skapas mängder av arbetstillfällen även i Sverige. Av vår vilja att hjälpa Ukraina blir det också bra i Sverige.

Fru talman! Låt oss stanna upp en stund. Det här är sista debatten för finansutskottet den här mandatperioden. Jag vill rikta ett stort tack till alla kollegor i finansutskottet; till alla åtta partier som utgör finansutskottet. Vi har ingått många breda överenskommelser där vi har samlats om ett ekonomiskt ramverk och stöd till Ukraina, vilket hela kammaren står bakom. Vi har också ingått en försvarsuppgörelse som alla partier står bakom.

Vi har också, fru talman, tyckt olika i en mängd olika frågor. Själva kärnan i demokratin är att ni väljare får bestämma vilken riktning ni vill att Sverige ska fortsätta ta. Allt det har vi gjort vid gott mod och med goda samarbeten där det har behövts. Vi har skiljt på sak och person, och jag tycker att vi har gjort det på ett bra sätt.

Jag vill önska alla en riktigt fin midsommar. Precis som en talare sa i den föregående debatten ses vi i Almedalen och får därefter kanske lite mer ledighet innan det är dags att mötas i valrörelsen. Sedan får väljarna avgöra hur de vill att Sverige ska fortsätta att styras.

Lagom mycket lycka till i valrörelsen, allihop! Det har varit roligt att jobba tillsammans i finansutskottet. Ett stort tack till vårt kansli, som har bistått oss i allt det vi har behövt göra. Finansutskottets kansli har alltid levererat till alla partier i finansutskottet, och det är vi mycket nöjda med. Stort tack till er!

Stort tack till talmännen och kammarkansliet för att ni ser till att debatterna sker på ett så ordnat och gott sätt som det bara går. Stort tack!

Glad sommar!

(Applåder)

Fru talman! Jag ska inte gå in i en skattedebatt med föregående talare. Den tar vi i valrörelsen.

Nu har det gått lite mer än två år sedan finansutskottet var i Ukraina. Krigets fasor var synliga och uppenbara, men det var ändå rätt lugnt i Kiev. Nu har attackerna mot Kiev intensifierats, och till och med för Ryssland viktiga kulturarv brinner. Putin blir alltmer desperat.

I det läget är det helt rätt att satsa på stöd till Ukraina – och flera av de frågor som togs upp vid vårt besök har Sverige nu agerat på. Vårt stöd är viktigt, och det är glädjande att Sveriges riksdag är enad i detta. Jag och Vänsterpartiet har inga andra åsikter än utskottets i den här delen av den extra ändringsbudgeten.

Jag instämmer i bilden av att hushållen är pressade till följd av kriget i Mellanöstern, som har drivit upp priset på bland annat bensin och diesel. Men samtidigt som hushållen har fått bära bördan under inflationskrisen har företagens vinstmarginaler i princip varit oförändrade. Det kan konstateras att det under den här mandatperioden inte har varit prioriterat för regeringen att stärka ekonomin för personer med små ekonomiska marginaler. I stället har man satsat betydligt mer på den del av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det gäller även sänkt skatt på drivmedel.

Många remissinstanser betonar att ytterligare sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Det håller jag med om.

Förslaget innebär också att biltrafikens konkurrenskraft stärks i förhållande till kollektivtrafikens, med ökade klimatutsläpp som följd. Därför är det ändå positivt att regeringen har gått fram med sänkta avgifter i kollektivtrafiken för att motverka detta. Priserna i kollektivtrafiken behöver sänkas permanent och bör också omfatta färdtjänsten. Färdtjänsten ingår inte majoritetens förslag, utan den som är beroende av färdtjänst måste fortsätta betala höga avgifter för sin kollektivtrafik.

Vänsterpartiet vill i stället se en permanent sänkning av priserna i kollektivtrafiken, och vi vill också införa en gemensam nationell månadsbiljett. Den ska kosta 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn och unga samt pensionärer. Om Sverigebiljetten införs från och med 2027 har Sverige förutsättningar att minska utsläppsgapet med ca 4 miljoner ton till 2030. Parallellt med införandet av en Sverigebiljett vill Vänsterpartiet se stora investeringar i att bygga ut kollektivtrafiken, med ett särskilt fokus på trafiken i gles- och landsbygd.

I stället för sänkta priser på bensin och diesel vill Vänsterpartiet ge ett stöd till hushållen som träffar bredare och ger mer ersättning till de hushåll i glesbygd som måste ha bil. Totalt får hushåll med lägre inkomster mer kompensation med Vänsterpartiets förslag än vad de får med sänkta skatter.

Regeringens egen utredning visar att det är de med högst inkomster som tjänar mest på sänkta skatter, dels för att de har bil i större utsträckning än de som har låga inkomster, dels för att de också kör mer och därmed tankar mer. Vänsterpartiet vill ge drivmedelsstöd till hushåll i glesbygden, och regeringen vill ge stöd till höginkomsttagare i storstäderna.

Fördelen med Vänsterpartiets förslag är att man inte måste tanka för att ta del av det. Har man möjlighet att låta bilen stå kan pengarna läggas på annat. Vänsterpartiets förslag ökar inte utsläppen.

Vi vill också införa en bred elbilspremie som når alla hushåll med en inkomst som inte överstiger 120 procent av medelinkomsten. Med premien ska det vara möjligt att köpa eller leasa en elbil. Till hushåll utanför storstadskommunerna vill vi ge en extra premie. Vänsterpartiets förslag når över 3 miljoner hushåll jämfört med regeringens begränsade premie som riktar sig till endast 800 000 hushåll. Baserat på underlag inför regeringens elbilspremie uppskattar vi försiktigt att vårt förslag minskar utsläppsgapet med minst 1 miljon ton till 2030.

Fru talman! Det är inte är försvarbart att främja kommersiell drift av flygplatser och flygbolag med skattepengar i en tid då klimatmålen kräver tydliga politiska prioriteringar. Medlen skulle göra bättre nytta genom satsningar som påskyndar omställningen och ökar elektrifieringstakten. På det sättet blir det både billigare och enklare att välja hållbara transportlösningar.

Betänkandet innehåller flera olika stöd, varav jag stöder några och avvisar andra.

I Vänsterpartiets gemensamma reservation med Miljöpartiet föreslår vi att förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel avslås. Vi säger också nej till utskottsinitiativet om sänkt skatt på jetbränsle. Vi säger visserligen ja till stöd till yrkesfisket och vattenbruket men vi menar att det ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

Jag vill också ta tillfället i akt att tacka utskottets ledamöter för ett bra samarbete och också tacka kansliet samt önska er en bra sommar.

Om det inte kommer några extra ärenden är det här min allra sista debatt i riksdagen, bortsett från statsministerns återrapport nästa vecka, eftersom jag inte kandiderar på valbar plats. Så jag vill tacka samtliga, också väljarna, för min tid i riksdagen med ett särskilt tack till talmanspresidiet och kammarkansliet. Jag önskar er alla en bra sommar.

Fru talman! Det här är min första debatt i finansutskottet under den korta månad jag är här. Det är kul att få vara här.

Vi lever i en orolig och osäker tid. Rysslands krig mot Ukraina hotar hela Europas säkerhet och trygghet. Men vi lämnar inte Ukraina ensamt. Vi har gett stöd åtskilliga gånger eftersom vi vet att Ukrainas säkerhet också är vår säkerhet, och vi kommer att fortsätta att finnas där för Ukraina.

Världen och vår säkerhet har påverkats mycket sedan Rysslands fullskaliga invasion påbörjades i februari 2022. Det har nu gått mer än fyra år, men Ukrainas folk fortsätter att kämpa för sin demokrati, frihet och självständighet. Men det är inte bara Ukrainas kamp, utan den påverkar som sagt hela Europas säkerhet och trygghet.

I dag fortsätter vi att ge stöd till Ukraina genom att överlåta Jas Gripen som en del av det fortsatta stödet till landets försvar. För oss är det tydligt. Ukraina har en folkrättslig självklar rätt att försvara sin frihet och suveränitet. Att flytta landsgränser som Ryssland gör i sitt olagliga anfallskrig bryter mot internationell rätt. Genom att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga tar Sverige ansvar för säkerheten och stabiliteten i hela Europa.

Fru talman! Det är inte bara kriget i Ukraina som påverkar oss, utan det är all den oro som finns runt om i världen. Vi märker det genom att det ekonomiska läget snabbt har försämrats av kriget i Mellanöstern och det stängda Hormuzsundet. Regeringen har hittills underskattat utvecklingen. De har vid återkommande tillfällen fått skriva ned tillväxtprognoserna, och vi har en fortsatt mycket hög arbetslöshet.

Kriget har fått påverkan för vanligt folk samtidigt som år av kostnadskriser redan gjort vardagen tuff för många hushåll. I den här kostnadskrisen måste vi se till att vanligt folk inte drabbas av ytterligare kostnadschocker och skydda svensk ekonomi från inflation.

Fru talman! I helgen var jag i Söderhamn och träffade flera familjer som berättade hur de haft det de senaste åren. Kostnaderna har skenat, och nu var de oroliga över att sommarlovet just börjat. Ett sommarlov bör många barn och familjer faktiskt se fram emot. Men de var oroliga. Med sommarlovet kommer nämligen inte bara mer tid med familjen. Det blir också ökade kostnader. Det blir fler måltider som ska ätas hemma och sommaraktiviteter som kostar lite extra. Och samtidigt ska skor och kläder som slitits ut bytas ut.

I samma mening som de delade glädjen över att barnen blivit bjudna på kalas hos klasskompisar lyfte föräldrarna också upp oron över om barnen skulle kunna ta med sig presenter till kalaset. Den oron finns på flera ställen. Och jag har mött den tidigare under mandatperioden.

Ett höjt barnbidrag hade verkligen gjort skillnad för de här barnfamiljerna. Det hade varit välbehövligt, och då hade de kanske inte behövt välja mellan present till barnkalaset, mat på bordet och nya kläder till barnen. Vi kan dock konstatera att Sverige kommer att vara ensamma i Norden om att inte höja barnbidraget under den här mandatperioden. Det är beklagligt.

Fru talman! Vi välkomnar att regeringen nu gör resande med kollektivtrafik billigare. Men det blir ett ganska uppenbart hyckleri. Regeringen inledde mandatperioden med att ta bort det riktade stöd till kollektivtrafiken som den socialdemokratiska regeringen hade infört. De har också aktivt röstat nej till alla förslag vi har lagt fram om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre.

Under den här mandatperioden har priset för månadskort i kollektivtrafiken ökat med nästan 200 kronor i snitt runt om i landet. Men nu vidtar regeringen tillfälliga åtgärder, och som av en slump börjar de gälla några månader före valet och sträcker sig till strax efter valet. Att få ned kostnaderna och göra det billigare för vanligt folk att åka med kollektivtrafiken är bra. Men det är väldigt tydligt att det här handlar om valfläsk när opinionssiffrorna börjat vika.

Fru talman! På många ställen i Sverige är kollektivtrafiken inte tillgänglig på ett sådant sätt att den kan ersätta bilen. Det gäller särskilt på landsbygden och vid arbete på tidiga morgnar, sena kvällar eller helger.

Jag jobbar i vanliga fall på ett pappersbruk och har sådana arbetstider. För mig är kollektivtrafiken inte ett alternativ. Jag kan inte ta den till och från jobbet. Jag minns ett samtal med vår lokala kollektivtrafikmyndighet för många år sedan, när jag började vara aktiv i facket, i Pappers. De hörde av sig och ville utöka kollektivtrafiken så att den skulle gå till och från bruket och vara anpassad efter oss som jobbar där. När jag hade läst upp ett par olika skiftscheman och skiftbytestider blev jag avbruten. Man sa att det nog inte skulle fungera. Så ser det ut med olika skiftbytestider och olika förutsättningar på landsbygden.

Kollektivtrafiken är främst anpassad efter dem som bor på större orter och som jobbar dagtid. Men så ser vardagen som sagt inte ut för många av oss runt om i Sverige. För undersköterskan som jobbar i hemtjänsten i Nordanstig, industriarbetaren i Hofors eller truckföraren i Ljusdal fungerar inte kollektivtrafiken för arbetspendling. Därför är bilen ett måste för många.

Fru talman! Vi behöver agera här och nu för att underlätta för vanligt folk i vardagen. Men den här krisen visar också på vår sårbarhet. När oljepriset stiger och konflikter bryter ut påverkar det svenska hushåll direkt. Därför är det viktigt att vi bryter beroendet av fossila drivmedel. Men med den här regeringen ser vi tyvärr ut att ha blivit mer beroende av fossila drivmedel.

Så länge det beroendet finns kvar kommer vi också att vara sårbara för krig, konflikter och kraftiga svängningar på världsmarknaden. Det är en sårbarhet vi måste ta på allvar. Vi behöver göra mer för att elektrifiera och stötta vanligt folk i omställningen. Svenska familjer behöver bli mindre beroende av olja från skurkstater, och det måste bli lättare att köpa elbil.

Med det vill jag önska talmanspresidiet, kanslipersonalen och all personal här i riksdagen samt ledamöterna i utskottet en trevlig sommar. Det här var min första och sista debatt i finansutskottet. Jag går tillbaka till mitt ordinarie jobb nästa vecka. Jag tackar för den här månaden, som jag fått vara här.

(Applåder)

Fru talman! Även jag vill tacka mina kollegor i utskottet, vårt fantastiska utskottskansli men också talmanspresidiet och alla som arbetar i detta fantastiska hus. Utan er hade ingenting alls fungerat. Stort tack!

Fru talman! Jag ska börja med det som förenar oss i denna kammare: stödet till Ukraina. Miljöpartiet står liksom resten av Sveriges riksdag bakom ett starkt, långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina.

Som vi har konstaterat många gånger är Rysslands fullskaliga invasion inte bara ett angrepp på ett fritt och demokratiskt land. Det är också ett angrepp på Europas säkerhet, på folkrätten och på den internationella ordning som också Sverige är beroende av.

Därför stöder vi regeringens fortsatta militära stöd till Ukraina. Därför står vi bakom att Sverige bidrar med materiel, inklusive Jas-plan. Och därför stöder vi de bemyndiganden som stärker Ukrainas möjligheter att försvara sig. Kammarens enighet är en styrka för oss som land och något som jag hoppas kommer att stå kvar så länge det behövs.

Vi delar också uppfattningen att staten måste agera när krig och oro i omvärlden driver upp kostnader för hushåll och företag. Därför stöder vi förstärkningen av el- och gasstödet. Därför stöder vi också stödet till lantbruket, som drabbas hårt av stigande kostnader, och till svenskt småskaligt fiske.

Fru talman! Att människor behöver stöd genom krisen betyder dock inte att varje stöd är klokt. Den avgörande frågan är inte om staten ska hjälpa människor utan hur. Ska vi använda krisen för att göra Sverige starkare, mer motståndskraftigt och mindre beroende av importerad fossil energi? Eller ska vi använda flera miljarder skattekronor för att göra oss ännu mer beroende av exakt det energislag som gjort oss sårbara från början?

Regeringen väljer det senare – igen. I den här extra ändringsbudgeten föreslås ytterligare sänkning av koldioxidskatten på bensin och diesel. Det är en enorm fossilsubvention. För vad? Jo, för att den genomsnittliga bilisten ska få några hundralappar mindre i kostnad varje månad, för att de som bor i stan och har stora bilar ska få den största delen av stödet och för att Sveriges beroende av importerad olja ska bestå.

Det är inte effektiv krispolitik. Det är bensinpopulism, som förs fram på osakliga grunder.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet är inte ensamma om den här kritiken. Remissinstanserna är kristallklart tydliga. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet, Trafikanalys, Statskontoret, Svensk Kollektivtrafik, Energiföretagen och många fler varnar för konsekvenserna av denna politik. De varnar för ökade utsläpp. De varnar för försvagad elektrifiering. De varnar för ökat fossilberoende. De varnar för försämrad beredskap. Och de varnar för att Sverige skickar fel signaler till resten av Europa.

När så många expertmyndigheter pekar åt samma håll borde en regering åtminstone stanna upp och fundera. Men Tidöregeringen kör vidare.

Det finns bättre alternativ. Vi i Miljöpartiet säger inte nej till stöd. Vi säger nej till dåliga stöd. Om målet är att hjälpa människor som drabbas av höga drivmedelspriser finns det betydligt mer träffsäkra lösningar. Ett exempel är ett riktat transportstöd till hushåll med låga inkomster på landsbygden och i glesbygd, alltså till precis dem som verkligen behöver bilen och verkligen drabbas, och som högern alltid lyfter fram men egentligen inte hjälper speciellt mycket. Vi vill inte se att dessa subventioner också går till höginkomsttagare med stora bilar och höga drivmedelskostnader som bor i stan, där det finns alternativ. Men det gör den här regeringen.

Om målet är att minska människors utgifter för resor borde regeringen dessutom ha agerat långt tidigare när det gäller kollektivtrafiken. Efter fyra år, då den här regeringen knappt har nämnt kollektivtrafiken, föreslår de plötsligt sänkta biljettpriser – några månader före valet.

Miljöpartiet välkomnar att regeringen till slut har lyssnat. Men vi vill gå längre. Vi vill på sikt införa ett Sverigekort, som gör det enkelt och billigt att resa kollektivt i hela landet till ett lågt och rimligt pris.

Regeringens prioriteringar blir också tydliga när man ser på transportpolitiken i stort. När tåg- och busslinjer runt om i landet kämpar för sin överlevnad saknas pengar. När Trafikverket efterfrågar resurser för att upprätthålla trafikavtalen saknas pengar. Men när flyget vill ha stöd finns det alltid pengar.

Nu vill regeringen dessutom att skattebetalarna ska ta över kostnader som flygbranschen själv ska bära. Det är fel prioritering. De 100 miljoner kronor som regeringen vill ge till flyget borde i stället användas för alla trafikslag inom trafikavtalen. Detta hade gjort betydligt större nytta i transportsektorn. Det hade också inneburit större rättvisa och bättre tillgänglighet i hela landet.

Det finns en röd tråd genom den här regeringens ekonomiska politik. Förutom att sänka skatten mest för dem som redan har det bäst möter den alltid krisen med kortsiktiga åtgärder som lindrar symtomen men förvärrar grundproblemen. När bränslepriserna stiger ökar man fossilberoendet. När klimatomställningen behöver accelerera ökar utsläppen. När beredskapen behöver stärkas gör man Sverige mer beroende av importerad olja. Detta är varken långsiktigt eller ansvarsfullt, och det är inte en ekonomisk politik som rustar Sverige för framtiden.

Vi i Miljöpartiet vill något annat. Vi vill stötta företag och hushåll genom krisen. Vi vill stärka Sveriges motståndskraft. Vi vill minska vårt beroende av fossil energi. Och vi vill använda varje skattekrona på ett sätt som gör Sverige tryggare, friare och starkare.

Den 13 september går Sverige till val. Då kan vi byta bensinpopulism mot riktiga krisstöd och framtidstro – för Sverige förtjänar bättre.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 2 och önskar er alla en glad midsommar och en glad sommar!

(Applåder)

Herr talman! Jag är oerhört glad över att vi från Tidöpartiernas sida har kunnat enas och lägga denna extra ändringsbudget på riksdagens bord för att fatta beslut om den lite senare i dag.

Om exakt två veckor, den 1 juli, kommer dieseln och bensinen att bli 3 kronor billigare per liter vid pump. Detta gör skillnad för folk och för hushållen. Det är att ta ansvar när krig och allmän oro i omvärlden driver upp världsmarknadspriset på olja, inte minst.

Detta gör också skillnad för åkeriföretagen. Det är en bransch som normalt sett präglas av hyfsat tajta marginaler. Nu får de lite andrum, kanske till och med möjlighet att expandera. Den absoluta merparten av åkeriföretagen utgörs av antingen enmansföretag eller små företag med så få som upp till fyra anställda.

Vad gäller hushållen kan vi också konstatera att den inkomstgrupp som gynnas allra mest av den här reformen är inkomstdecil 1, det vill säga den tiondel av befolkningen som har de allra lägsta inkomsterna. Motsatsen gäller också: Den inkomstgrupp som gynnas allra minst av den här reformen är inkomstdecil 10, det vill säga, inverterat, den tiondel av befolkningen som har de allra högsta inkomsterna.

Andra som gynnas mest är boende i avlägsna landsbygdsregioner medan boende i Stockholm relativt sett gynnas minst.

Detta är alltså klok fördelningspolitik, klok landsbygdspolitik och klok småföretagarpolitik. Men det är också klok inflationsbekämpande politik. Kan vi hålla priserna på insatsvaror, exempelvis drivmedel, nere dämpar det inflationen, både direkt och indirekt. En förklaring till att inflationen stack iväg så ordentligt som den gjorde under förra mandatperioden var just att vi på den tiden hade världens högsta dieselpris, som ett resultat av den förra regeringens politik. Den höginflationsperioden tror jag inte att någon vill tillbaka till. I dag har vi i stället lägst inflation i hela EU. Det är en ganska markant skillnad.

Mot detta, 3 kronor lägre literpris vid pump, ska ställas oppositionens förslag om att i stället höja drivmedelspriserna med så mycket som upp till 10 kronor litern. Det vore motsatsen till klok fördelningspolitik, landsbygdspolitik, småföretagarpolitik och inflationspolitik.

Vidare inför vi ett omfattande stöd till jordbruket. Det gör vi för att kontra de höga priserna på konstgödsel, inte minst, som till stor del uppstått som ett resultat av Irankrisen. När svenska bönder har det tufft tänker vi inte lämna dem i sticket. Detta stöd uppgår till 1,6 miljarder kronor och kommer att omfatta så många som 50 000 företagare inom det svenska jordbruket. Den absoluta merparten av dessa är också egenföretagare.

Om vi underlättar för bönderna, det vill säga matproducenterna, kommer det givetvis i nästa led att gynna även matkonsumenterna, vilket, herr talman, såklart är ganska exakt 100 procent av befolkningen. Tillsammans med den halverade matmomsen, som fullt ut har fått genomslag på matpriserna, kommer detta att lindra situationen ganska ordentligt för hushållen, inte minst för barnfamiljerna.

I den här propositionen föreslås också att vi donerar ett antal äldre Gripenplan, Gripen Cesar, till Ukraina, under förutsättning att Ukraina också tecknar kontrakt för och köper ett motsvarande antal av de nya Gripenplanen, Gripen Erik. Detta ligger i vårt intresse och kan på sikt bli en rätt så potent affär för svensk försvarsindustri.

Sverige är en ganska udda fågel, får man ändå säga, i familjen av länder som utvecklar egna stridsflyg. USA, Frankrike, Ryssland och Kina har åtminstone gemensamt att de är ganska mycket större länder, både befolkningsmässigt och bnp-mässigt, än Sverige. Ändå är det vi som har utvecklat vad som, i alla fall arguably, är världens mest potenta stridsflyg – åtminstone sett i förhållande till den uppgift de är tänkta att lösa.

Ska vi ha kvar egen stridsflygsförmåga i framtiden är det förmodligen inte en helt dum idé att fler länder är med – fler länder som köper Gripenplan och fler länder som är med och utvecklar Gripenplan. Ukraina har förmodligen Europas mest moderna krigsmakt i dagsläget. Att välkomna dem in i Gripenfamiljen vore ett oerhört tillskott – ekonomiskt, absolut, men inte minst säkerhetsmässigt.

Herr talman! Jag är som sagt oerhört glad över att vi kan lägga den här produkten på riksdagens bord. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Jag vill också passa på att önska talmanspresidiet, utskottets ledamöter, utskottets kansli och även alla andra, för den delen, en riktigt glad midsommar så småningom.

(Applåder)

Herr talman! Detta är en extra ändringsbudget som innehåller mycket viktiga saker. Men låt mig börja med det som ändå är allra viktigast: vårt stöd till Ukraina i deras kamp för att försvara allas vår frihet. Det är alldeles utmärkt att vi till slut, efter så många år av vädjan från Ukraina och så många förhoppningar från oss i oppositionen, kan leverera Jas 39 Gripen till Ukraina. Det är ett plan som de behöver och som ryssen fruktar och ett plan som faktiskt är som gjort för deras konflikt och som vi är stolta över att kunna producera för dem.

Vi tycker fortfarande från Centerpartiets sida att stödet till Ukraina måste öka ännu mer. Det är fantastiskt att det ökar så mycket som det gör nu, men det borde öka ännu mer. Det är nämligen nu mycket avgörs för oss och vår framtid och säkerhet men också när det gäller friheten för så många människor i Ukraina, som försvarar oss varje dag.

Sedan är det mycket allvar förknippat med en sådan här extra ändringsbudget, som kommer efter att finansministern sagt att pengarna var slut. Det allvaret har sin grund i den svåra ekonomiska situation vi befinner oss i. Det är ett ekonomiskt enormt tufft läge för våra svenska hushåll och familjer, efter så många år av vad som kallas en lågkonjunktur men som också är ett slags Tidötillstånd i svensk ekonomi, där återhämtningen aldrig kommer och vi inte har några riktiga åtgärder för att få igång företagsamhet och jobbskapande. I stället ska det hela tiden vara den ena tillfälliga åtgärden efter den andra. Inte minst stiger arbetslösheten, trots det som regeringen säger, och ligger på nivåer strax under 10 procent, även om de, som det heter, kalenderkorrigerade nivåerna är lägre.

Samtidigt som vi säger ja till denna extra ändringsbudget är vi väl medvetna om att detta är ekonomins motsvarighet till plåster och alvedon för ett benbrott. Det är tillfälligt – bara tillfälligt, som nästan allt i den här regeringens politik har varit. Det löper ut i november eller december under ett valår. I bästa fall löper det fram till vårbudgeten, en bit in på nästa år. Samtidigt har vi djupa och långsiktiga problem som man inte tar tag i, som arbetslösheten, den svaga ekonomin och det stora fossilberoendet.

Sverige, som gör världens bästa miljöbilar, säljer den lägsta andelen miljöbilar i hela Norden. Det är bara hälften så mycket som i Danmark. Hur kan det bli så?

Visst stöder vi denna tillfälliga räddningsaktion. Folk måste, som det är nu, komma till jobbet, kollektivt eller med bil, i de stora delar av landet som inte har kollektivtrafik. Våra svenska bönder, som drabbas av denna fruktansvärda kostnadskris, måste få hjälp här och nu, fastän de egentligen helst vill ha långsiktig lönsamhet.

Från Centerpartiets sida tycker vi att det är genuint märkligt, när man har en halv miljon arbetslösa och Europas tredje högsta arbetslöshet – det är 100 000 fler under den här perioden, och det är väldigt många unga och nya grupper som akademiker som är drabbade – att man till denna dag alltsedan krisen började bara har lagt 65 kronor på jobbskapande och möjligheter för företagen att anställa fler. Vi tycker att det saknas något helt fundamentalt här.

Det behövs en jobb-boost, i synnerhet för svenska småföretag, där de får det lättare och billigare att anställa, så att de kan bryta ned den jättehöga arbetslöshet vi har i landet. De borde få chansen att göra sitt jobb och anställa fler.

Vi kommer att hålla fast vid detta. Vi kommer inte att blunda för arbetslösheten. Vi kommer att stå för det, som vi alltid har gjort. Vi har alltid fått ned arbetslösheten när vi har haft ansvaret.

Jag vill också i det här läget säga något om situationen när det gäller att bryta fossilberoendet. Det är inte tillräckligt med den lilla bonus som i dag har getts till ungefär 5 000 personer i Sverige. Till exempel har vårt grannland Danmark ett system som når 126 000 personer.

Vi måste ha ett sätt så att vanliga svenska hushåll får chansen att bryta fossilberoendet, som i våra grannländer. De säger till oss politiker att de inte har råd att byta just nu. Det ska vara så billigt att man kanske till och med kan få en begagnad hybridbil för 50 000 kronor eller att man kan leasa för 1 500 kronor i månaden. Den typen av bonusar för nyare begagnade miljöbilar som andra har lyckats införa måste också nå Sverige, också för att rädda våra fina bilproducenter.

På samma sätt måste vi ha bonusar till våra lastbilsföretag, så att de kan göra sitt jobba och ha en stark svensk hemmamarknad, vilket de ju inte har i dag. De är extremt oroliga. Det gäller både de som tillverkar bilarna och de hushåll som i dag är så extremt beroende av Hormuzsundet, Trump och kriget i Mellanöstern.

På samma sätt är det för Sveriges bönder. Lyssna på dem! De säger tack till regeringen. De har krävt att få det här krisstödet. Men de säger: Lyssna på oss. För att vi ska kunna ha bra svenska matpriser och en hög svensk självförsörjningsgrad när det gäller mat – den är alldeles för låg i dag – måste vi ha riktiga villkor. Lätta vår börda! Gör verklighet av förslaget om jordbruksavdrag, som legat länge på regeringens bord, så att man kan vara lönsam i svenskt jordbruk!

Slutligen skulle jag vilja säga – utöver detta med jobben, det stora fossilberoendet och allt som saknas i den tillfälliga nödlösning som den extra ändringsbudgeten är – att vi måste börja ta ansvar för Sveriges ekonomi. De offentliga finanserna uppvisar nu ett underskott på 373 miljarder, rullande över tolv månader. Kurvan i statsfinanserna pekar rakt nedåt.

Detta är vad den här regeringen lämnar efter sig. Det blev till slut så dåligt som man hade kunnat tro. Ja, vi har jättestarka statsfinanser, men det är tidigare generationer av regeringar och politiker som har åstadkommit det. Nu kastar man bort allt detta på kortsiktigt valfläsk och tillfälliga lösningar.

För att vi ska vara starka på riktigt behöver vi vara verkligt starka i vårt stöd till Ukraina. Men vi ska också ha en stark ekonomi – inte en regering som bara löser allt tillfälligt till hushållen och säger: Glöm nu! Det kommer att ordna sig! Ge oss bara ett nytt mandat, så blir det bra! Regeringen lägger hundratals miljarder på att göra alla nöjda utan att lösa grundproblemen.

Vi behöver en långsiktig politik för jobben, för klimatet, för välfärden i hela landet och för svensk livsmedelsförsörjning. Vi behöver långsiktighet. Vi behöver en riktig ekonomisk politik!

Jag vill tacka talmannen, talmanspresidiet, vårt fantastiska kansli och alla kollegor i finansutskottet.

Herr talman! Att ha statsfinanser i världsklass har onekligen sina fördelar. Sverige kan agera och agerar när vi nu går igenom den största energikrisen i historien, för att citera Fatih Birol, som leder det Internationella energiorganet IEA.

Irankriget i kombination med Rysslands krig i Ukraina gör, enligt IEA, att den kris vi nu tar oss igenom värre än något världen tidigare upplevt. För att möta energikrisen och skydda medborgare och företag har regeringen därför lagt fram ett förslag på åtgärder som vi nu debatterar och ska fatta beslut om strax. Det är en extra ändringsbudget på 17,3 miljarder kronor.

Det handlar om att vi gör en ytterligare tillfällig sänkning av skatten på drivmedel, vi halverar kostnaden för pendlare och vi ger stöd till jordbruket, fisket och luftfarten.

Herr talman! Vi vet alla att högre energi- och drivmedelspriser obönhörligen slår mot hushållens plånböcker och minskar hushållens köpkraft samtidigt som det ökar företagens kostnader. Det är allt annat än en lyckad kombo om man, som vi, vill att svensk ekonomi ska hålla farten och öka den.

För Sverige är inte bristen på drivmedel den stora risken, utan det är högre priser. Det beror på att vi har en egen raffinaderikapacitet. Den olja vi använder är företrädesvis från Nordsjön.

Att vi nu tillfälligt sänker kostnaden för en liter bensin och en liter diesel med 3 kronor har avgjort betydelse för alla de svenskar som är beroende av bilen för att klara sin vardag. Ibland verkar det som att vi inte kan ta in detta – att bilen är helt avgörande för att man ska kunna bo och verka runt om i landet. Parallellt med att vi får ned bränslekostnaderna för dem som använder bilen ser vi till att med den extra ändringsbudgeten stötta de hushåll som kan och vill åka kollektivt.

Herr talman! Svenska lantbrukare drabbas också av kriget i Mellanöstern. Det driver upp kostnaderna för energi och andra insatsvaror som behövs i svensk primärproduktion. Vi ser hur priserna på naturgas, drivmedel och gödsel har stigit. Därför går nu regeringen fram med ett stödpaket till svenskt lantbruk – inte på 500 miljoner utan på 1,6 miljarder kronor, och det gör man för att minska konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion och för att begränsa risken för höjda matpriser.

Ett sådant här stödpaket minskar kostnadstrycket, upprätthåller produktionen och stärker livsmedelsförsörjningen i ett ansträngt läge.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten finns också mycket viktiga beslut om att bemyndiga regeringen att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen, med avancerad ammunition, till Ukraina men också om att ingå avtal för att sälja nya Gripenplan.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag måste konstatera att det finns förståsigpåare inom oppositionen som inte väjer för att kalla den extra ändringsbudgeten för valfläsk. Det säger inte så mycket om den extra ändringsbudgeten i sig. Det säger desto mer om den bitterhet och den ovilja som finns när det gäller att det ska gå bra för Sverige och att medborgarna ska ha det ekonomiskt bra i vårt land.

Korrigera mig gärna, men jag tror inte att det finns ett enda land som inte försöker vidta åtgärder utifrån den situation vi har världen över. Man vill skydda sina medborgare och sina företag – det är fullständigt logiskt – när man går igenom den värsta energikrisen någonsin. Kallar man detta för valfläsk vittnar det kanske om att man inte begriper vilka orostider vi lever i eller att man faktiskt inte vet hur vanligt folk drabbas när energipriserna inte pareras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Även jag vill naturligtvis använda mitt sista tillfälle i talarstolen till att önska glad midsommar. Det vill jag önska vice talmannen och talmanspresidiet och alla som jobbar för att vi ska ha en bra kammare. Vi ligger dessutom före tidtabellen nu. Sedan har vi fantastisk personal i finansutskottet. Och jag tycker faktiskt att vi har varit väldigt duktiga och trevliga mot varandra i finansutskottet även om vi har haft olika åsikter. Jag önskar er allihop en glad midsommar. Jag tror att många av oss åker till Öjn nästa vecka. Då syns vi där. Sedan önskar jag, precis som Edward Riedl, er alla lite lagom lycka till under valrörelsen.

(Applåder)

Herr talman! I dag har vi ett ovanligt ärende att ta ställning till – en extra ändringsbudget. Anledningen till detta är de yttre händelser – kriget i Ukraina och kriget i Mellanöstern – som förändrar förutsättningarna för privatpersoner och företag i Sverige, särskilt inom lantbrukssektorn.

För två veckor sedan var jag med i försvarsutskottets debatt om Ukraina. Debatten i kammaren visade att stödet till Ukraina är massivt i Sveriges riksdag. Det är viktigt. Sverige och de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna är per capita stora bidragsgivare till Ukraina och pålitliga allierade. Det är därför glädjande att Sveriges regering gör bedömningen att Sverige nu kan undvara 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. De är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar, och planen kommer att göra stor skillnad.

Att stödja Ukraina är ett av Sveriges viktigaste internationella åtaganden. Ukraina strider inte bara för sitt land utan också för Sveriges och Europas frihet.

Herr talman! Trumps krig i Mellanöstern verkar sluta i ett fiasko för USA, där Iran kommer ut som vinnare och inte USA. Detta visar hur svårt det är att vinna ett krig som man startar. Och för det iranska folket har det inte blivit bättre. Regimskiftet, som utlovades, har inte genomförts.

Kriget har dock fått negativa konsekvenser för övriga världen genom minskad handel, högre oljepriser, högre priser på transporter och inte minst en psykologisk oro som innebär att företag och privatpersoner är återhållsamma med att investera.

Det sistnämnda leder till att konjunkturen inte riktigt tar fart.

De som bland annat har drabbats är lantbruket och yrkesfisket, som har fått ökade kostnader på grund av kriget i Mellanöstern. Priset på naturgas, gödsel och bränsle har stigit kraftigt, och det slår hårt mot dessa näringar. Även hushållen påverkas av de stigande priserna, även om räntorna har gått ned och inflationen hålls i schack.

Därför föreslår regeringen flera åtgärder. Det innebär att regeringen anvisar medel till huvudmännen för kollektivtrafiken för att halvera kostnaderna för dem som åker kollektivt – för att stärka konsumenterna men också för att öka resandet inom kollektivtrafiken. Det är en åtgärd som Liberalerna har fått igenom i förhandlingarna med de övriga Tidöpartierna.

Under fem månader sänker regeringen skatten ytterligare för bensin och diesel, med 3 kronor.

Vidare kommer regeringen att täcka flygplatsernas kostnader för säkerhetskontroller och säkra regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Ibland, när man hör debatterna här, tror man att alla riksdagsledamöter bor på Söder. Men Sverige är ett avlångt land som också behöver flyget.

Sammantaget är det en bredd av åtgärder som regeringen vidtar för att bekämpa Rysslands aggression mot Ukraina och mildra effekterna av kriget i Mellanöstern. Det är åtgärder som är rätt i tiden.

Jag tjänstgör normalt i skatteutskottet och hoppar in i finansutskottet då och då. Jag har varit med vid få sammanträden, men jag vill ändå tacka för ett väldigt gott samarbete och trevliga sammanträden. Jag vill rikta ett stort tack till Edward, som jag tycker leder sammanträdena väldigt trevligt. Precis som skatteutskottet har finansutskottet väldigt kompetent och duktig personal. Det är personal som måste ha breda kunskaper inom ekonomiska ämnen. Jag tackar givetvis också talmännen och kammarkansliet. Jag måste säga att det är få ställen där man känner att man blir så oerhört väl bemött som man gör inom riksdagens olika delar. Jag vill även passa på att ge en liten eloge till helpdesk, dit vi alla springer då och då.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Precis som tidigare talare har gjort vill jag påminna om detta: När det inträffar en kris under ett valår är inte beslut för att motverka krisen valfläsk. Det är faktiskt ett sätt att ta ansvar för svenska folket och för Sverige. Det kan komma nya kriser närmare valet, och i så fall kommer vi att ta nya initiativ då.

Herr talman! Det brutala och ovärdiga krig som Ryssland startade mot Ukraina har legat som en mörk skugga över allting annat den här mandatperioden. Svenska folket och Sveriges riksdag har varit tydliga. Vi stöder Ukraina, och vi tar starkt avstånd från den ryska terrorregimens beteende.

Många riksdagsutskott har varit engagerade i de olika stöden till Ukraina, inte minst finansutskottet, där jag har haft äran att vara med och besluta om alla förslag från 2022 och framåt.

Att den svenska riksdagen är enig i stödet till Ukraina är en stor styrka, och att vi kan vara det under ett valår är en ännu större styrka. Jag är glad för dagens kommande eniga riksdagsbeslut om ytterligare stöd till Ukraina, denna gång i form av världens bästa stridsflygplan Gripen, som kommer att rädda många ukrainska liv.

I min roll som vice ordförande i riksdagens Ukrainanätverk har jag varit engagerad i ett stort antal olika aktiviteter och manifestationer den här mandatperioden. Jag har också fått nya vänner bland ukrainare i Sverige och lärt mig massor om Ukraina. Jag tror att de band som vi just nu bygger mellan Sverige och Ukraina kommer att vara värdefulla för båda länderna, inte minst den dag då kriget är slut. Alla välutbildade och trevliga ukrainare i Sverige är en stor tillgång för Sverige som vi inte får slarva bort.

Herr talman! Jag tänker också, så här i mitt troligen sista anförande som riksdagsledamot i denna kammare, göra några helt andra reflektioner. Efter 20 år som riksdagsledamot har jag valt att inte kandidera ännu en gång. Det är alltså dags att summera upplevelserna i Sveriges riksdag – men det tänker jag inte göra i dag utan på annat sätt, för annars hinner ni inte hem till midsommar. Jag vill dock göra några små nedslag.

För det första: Det är en stor ära att vara en av 349 folkvalda riksdagsledamöter. Det är faktiskt det finaste uppdrag man kan ha, tycker jag. Det är något som vi alla ledamöter borde stanna upp och tänka på ibland. Med äran att bli vald följer också ett ansvar att företräda väljarna, värna om skattepengarna och prioritera det som är viktigast i politiken.

För det andra: vänskapen och respekten mellan ledamöterna. Jag är oerhört imponerad av den goda ton som normalt råder och den respekt och vänlighet som ledamöterna ofta visar varandra. Det hettar till nu när vi närmar oss ett val, men sett över en hel mandatperiod är det ändå det positiva som överväger. Jag har själv fått mycket goda vänner i alla partier, och ett antal av dessa kommer jag att vilja fortsätta ha personlig kontakt med.

För det tredje: professionalismen. Jag är imponerad av ledamöternas skicklighet i debatten och deras förmåga att driva sina politiska åsikter. Jag är lika imponerad av tjänstemännen i riksdagen, både mina egna på det moderata riksdagskansliet och utskottskansliernas fantastiska personal – alla kammartjänstemän och talmansstabens personal inte att förglömma. Jag har själv haft äran att tjänstgöra ett antal gånger som ålderspresident, och utan tjänstemännen i kammaren hade det varit helt omöjligt.

I övrigt skulle riksdagen aldrig fungera utan all annan personal som sköter husen, kommunikationen, servicen och säkerheten och ser till att vi har det snyggt i våra kulturbyggnader. Hela riksdagen andas kompetens och professionalism på alla nivåer, och det kommer jag att bära med mig när jag lämnar riksdagsuppdraget.

För det fjärde: det väloljade maskineriet. Riksdagen är verkligen en politisk verkstad med rutiner och leverans av politik i en strid ström – alltid genomtänkt, effektivt och transparent. När det är bråttom kan vi agera snabbt, vilket vi i finansutskottet upplevt ett antal gånger, oavsett om det gällt pandemistöd som under förra mandatperioden eller stöd till Ukraina denna mandatperiod.

Herr talman! Med dessa ord vill jag av hela mitt hjärta tacka mina väljare hemma i Mark, Borås och Sjuhärad, som fem gånger i rad gav mig förtroendet att vara ledamot i Sveriges riksdag. Jag vill även tacka alla mina kollegor i olika utskott och all personal i riksdagen för 20 fantastiskt intressanta och lärorika år. Förhoppningsvis har jag gjort några avtryck i svensk politik och bidragit till att göra Sverige lite bättre, men nu checkar jag snart ut och lämnar över stafettpinnen till andra.

Ledamöter kommer och går, men demokratin och Sveriges riksdag består. Tack för mig!

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström och Ulrik Nilsson (alla M) samt Dennis Dioukarev (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)