Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Betänkande 2025/26:FiU47
|
|
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom propositionen om extra ändringsbudget för 2026 och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Det innebär bl.a. ett bemyndigande till regeringen att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D till Ukraina samt ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.
Förslagen i propositionen innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin som innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen.
Lagändringarna om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026. Lagändringen om punktskattebefrielse för jetbensin föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
I betänkandet finns två reservationer (V, MP) och två särskilda yttranden (S, C).
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till lagändring om punktskattebefrielse för jetbensin.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Krisstöd till hushåll och företag
2. Krisstöd till hushåll och företag, punkt 2 (V, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026
Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Bilaga 5
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Bilaga 6
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
Bilaga 7
Utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
Bilaga 8
Regeringens lagförslag
Bilaga 9
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern |
Ändringar i statens budget för 2026
Riksdagen
a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4,
b) bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 7,
c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag,
d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor,
e) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem,
f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
g) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5–11 och avslår motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 1–4 och avslår motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.
Punktskattebefrielse för jetbensin
Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Reservation 1 (V, MP)
|
2. |
Krisstöd till hushåll och företag |
Riksdagen avslår motion
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.
Reservation 2 (V, MP)
Utskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att betänkandet har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då ärendet ska behandlas.
Stockholm den 16 juni 2026
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Joakim Sandell (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Ida Drougge (M), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Jim Svensk Larm (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
Förslagen är en följd av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Förslagen är även en följd av kriget i Mellanöstern, vilket bl.a. påverkar drivmedels- och flygbränslepriser.
Två följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.
I bilaga 1 finns en förteckning över de behandlade förslagen. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2026. I bilaga 5 redovisas motionärernas motsvarande förslag i förhållande till regeringens förslag i propositionen. I bilaga 6 finns regeringens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden. Regeringens lagförslag finns i bilaga 8.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Efter att regeringen lämnade den aktuella propositionen har riksdagen fattat beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026. Riksdagen biföll propositionen (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354). I utskottets förslag till riksdagsbeslut i detta betänkande beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026. I bilaga 4 finns utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026 och i bilaga 7 finns utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026.
Med stöd av sin initiativrätt lägger utskottet även fram ett förslag om punktskattebefrielse för jetbensin genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Utskottets lagförslag finns i bilaga 9.
Enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen ska utskottet innan det väcker ett förslag om att anta en lag eller väcker ett förslag som påverkar statens budget genom ett utskottsinitiativ inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det.
Bland utskottets underlag finns upplysningar från Regeringskansliet. Statssekreterare Carolina Lindholm (Finansdepartementet) informerade utskottet i frågan vid sammanträdet den 11 juni 2026.
Försvarsminister Pål Jonson informerade utskottet om stöd till Ukraina den 16 juni 2026.
Utskottet har inte inhämtat yttrande från Lagrådet eftersom lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att ett yttrande från Lagrådet skulle sakna betydelse.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Skäl för ändringar i statens budget
Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1 RO). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket RO).
I propositionen anför regeringen att Sverige har lämnat ett omfattande stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet inleddes. Ukraina har efterfrågat ytterligare stöd och har bl.a. uttryckt ett brådskande behov av att stärka sitt luftförsvar. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att skyndsamt bistå Ukraina med det efterfrågade stödet. Sverige bör utöver detta bistå Ukraina med annan materiel och utrustning samt med underhåll, utbildning och tekniskt stöd i samband med detta.
Vidare anför regeringen att kriget i Mellanöstern innebär en störning på de globala energimarknaderna och har medfört snabba prisökningar på bl.a. olja och andra råvaror, vilket riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt och i Sverige. För att motverka ökade drivmedelspriser och mildra konsekvenserna för hushåll och företag som är beroende av transporter, finns det skäl att under perioden den 1 juli–30 november 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel. På grund av riskerna förknippade med stigande drivmedelspriser är det viktigt att de föreslagna skattesänkningarna kan genomföras skyndsamt.
För att mildra konsekvenserna för hushållen ytterligare finns det skäl att införa ett stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken samt öka medlen för det tillfälliga el- och gasprisstödet och för att kunna införa ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser.
Vidare behöver medel tillföras för ett tillfälligt stöd riktat till jordbrukssektorn, för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller och för att säkerställa regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Det behöver även finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer. Åtgärderna bör kunna genomföras så snart som möjligt.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2026.
Ändringsbudgetar under 2026
Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2026:
- Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).
- Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 2025/26:218).
- Vårändringsbudget för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget för 2026 och avslår motionsyrkandena. Därmed antar riksdagen regeringens lagförslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026. Riksdagen bemyndigar regeringen att till Ukraina skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition samt ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade anslag enligt förslagen i propositionen. Därmed anvisar riksdagen medel för ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafik och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026.
Riksdagen antar utskottets förslag om punktskattebefrielse för jetbensin.
Jämför reservation 1 (V, MP) och särskilt yttrande 1 (S) och 2 (C).
Propositionen
Ändringar av statens utgifter
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina (anslaget 1:3 Anskaffning och materiel och anläggningar). Överföringen av materielen medför bl.a. kostnader för att utbilda ukrainska piloter och tekniker samt iordningställande, vidmakthållande och underhåll av materielen. Ukraina har vidare efterfrågat tekniskt stöd för utveckling av långräckviddig förmåga. Sverige har möjlighet att bistå Ukraina med det efterfrågade stödet och har enligt regeringen ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 225 000 000 kronor.
För att kunna iordningsställa, vidmakthålla och underhålla den materiel som föreslås skänkas behöver även beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden kommande år. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 2 072 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 102 000 000 kronor 2027, 312 000 000 kronor 2028, 319 000 000 kronor 2029, 325 000 000 kronor 2030, 331 000 000 kronor 2031, 338 000 000 kronor 2032 och 345 000 000 kronor 2033.
Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2033 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 2 297 000 000 kronor.
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
Ukraina har efterfrågat ytterligare materiel och utrustning för att stärka sin operativa försvarsförmåga, t.ex. när det gäller luftförsvar, långräckviddig bekämpning, infanteriutrustning, ledningsstöd, ammunition, flygledning och obemannade system. Vidare efterfrågar Ukraina fortsatta åtgärder för att utveckla och anpassa materiel till landets behov. Sverige och Ukraina har under 2025 ingått avsiktsförklaringar om samarbete rörande försvarsinnovation och gemensam produktion. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse att bistå Ukraina med den efterfrågade materielen och utrustningen och bör därför enligt regeringen anskaffa och utveckla sådan materiel och utrustning för att skänka den till Ukraina. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 208 800 000 koronor.
För att kunna skänka den efterfrågade materielen och utrustningen till Ukraina behövs ett ökat bemyndigande som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 1 164 200 000 kronor.
Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027 och 2028 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 1 373 000 000 kronor.
Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
I syfte att ytterligare förstärka Ukrainas försvar mot de ryska luftanfallen har Ukraina uttryckt ett brådskande behov av att få donationer av Jas 39 Gripen C/D, inklusive kvalificerad ammunition, från Sveriges befintliga stridsflygsflotta. Ukraina har vidare behov av marin ledningsmateriel. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att tillhandahålla den efterfrågade materielen till Ukraina och bör därför enligt regeringen bistå Ukraina med den materiel som Försvarsmakten bedöms kunna avvara.
Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta om överlåtelse av lös egendom om den inte längre behövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Regeringen anger i propositionen att den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. För att kunna skänka materielen krävs riksdagens bemyndigande.
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde av högst 19 571 000 000 kronor.
Bemyndigandet att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition avses endast utnyttjas under förutsättning att ett avtal mellan Sverige och Ukraina om köp av minst 10 Gripen E/F trätt i kraft.
Med hänsyn till Försvarsmaktens behov och det säkerhetspolitiska läget är det av stor betydelse att delar av den materiel som föreslås skänkas till Ukraina skyndsamt kan ersättas med motsvarande materiel. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att anslaget ökas med 203 000 000 kronor.
För att kunna ersätta den materiel som nu föreslås skänkas till Ukraina med motsvarande materiel behöver även beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår därför att bemyndigandet ökas med 19 368 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 820 000 000 kronor 2027, 3 126 000 000 kronor 2028, 2 554 000 000 kronor 2029, 2 604 000 000 kronor 2030, 2 823 000 000 kronor 2031, 3 387 000 000 kronor 2032, 2 879 000 000 kronor 2033 och 1 175 000 000 kronor 2034.
Beställningar för att ersätta de Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som skänks till Ukraina kommer att genomföras först när avtalet mellan Sverige och Ukraina har trätt i kraft.
Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2034 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 19 571 000 000 kronor.
Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.
1:11 Försvarets materielverk
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Överföringen och återanskaffningen av den materiel som skänks till Ukraina medför kostnader för Försvarets materielverk för bl.a. projektledning, upphandling, konfiguration, provverksamhet och support. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 15 000 000 kronor.
Ökningen av anslaget finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 15 000 000 kronor.
1:14 Stöd till Ukraina
Anslaget används för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. Anslaget används även för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten.
Ramen för det militära stödet till Ukraina hanteras inom anslaget. Medel från anslaget omfördelas till andra berörda anslag i syfte att genomföra föreslagna stödåtgärder. För att finansiera ökningarna av de anslag som föreslås och beräknas i denna proposition i syfte att vidta stödåtgärder till Ukraina minskas anslaget med 23 286 000 000 kronor.
Bemyndigande att ingå avtal om Gripen E/F
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.
Regeringen anger i propositionen att Ukraina har uttryckt önskemål om att anskaffa stridsflyget Gripen E/F för uppbyggnad av Ukrainas nuvarande och framtida flygvapen. För att tillgodose Ukrainas önskemål om en mellanstatlig affär föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av minst 10 och upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera stridsflygplanen och övrig offererad utrustning till Ukraina i den takt stridsflygplanen kan levereras.
Intäkterna från försäljningen ska enligt regeringen täcka statens kostnader. Finansieringen ska vara säkrad genom att köpeskillingen ska vara erlagd när avtalet träder i kraft.
Försäljningen är en förutsättning för den donation av Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att genomföra.
Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.
2:4 Krisberedskap
Ukraina har efterfrågat stöd i form av utbildning och materielstöd till ukrainska frivilligorganisationer som är aktiva inom sjukvårdsutbildning. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att bistå Ukraina med stödet och därför föreslår regeringen att anslaget ökas med 20 000 000 kronor.
För att kunna upphandla den materiel som föreslås skänkas till Ukraina behöver beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden de kommande åren. Regeringen föreslår att bemyndigandet ökas med 10 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag, och anslaget beräknas öka med 10 000 000 kronor 2027.
Ökningen av anslaget 2026 och den beräknade ökningen av anslaget 2027 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 30 000 000 kronor.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
Regionerna kan i vissa fall använda specialutrustade flygplan och helikoptrar för att transportera sjuka eller skadade patienter. Dessa resurser kan även användas för transport av organ för transplantation, hälso- och sjukvårdspersonal samt i vissa fall blod och medicinska prover. Sådana luftburna sjuktransporter är en förutsättning för en fungerande hälso- och sjukvårdskedja.
Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt. Det är enligt regeringen nödvändigt att säkerställa att regionerna fortsatt har möjlighet att bedriva den samhällsviktiga verksamhet som luftburna sjuktransporter utgör. Regeringen avser därför att införa ett riktat statsbidrag till regionerna för ökade kostnader för luftburna sjuktransporter till följd av höga flygbränslepriser, där bidrag lämnas efter ansökan. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 20 000 000 kronor.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik
Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp de globala energipriserna, vilket har lett till ökade kostnader för drivmedel för fordon. För att i ökad utsträckning möjliggöra alternativa färdsätt med en effektivare energianvändning är det enligt regeringen angeläget att underlätta resande med kollektivtrafik.
Regeringen föreslår att ett nytt anslag 1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik förs upp på statens budget med 6 500 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.
Regeringen anger att stödet avses att, efter ansökan, lämnas till regionala kollektivtrafikmyndigheter som har sänkt priset på månadsbiljetter eller motsvarande för obegränsat resande med 50 procent tidigast fr.o.m. den 1 juli t.o.m. 31 december 2026. Närmare villkor för stödet avser regeringen reglera i förordning.
Utgiftsområde 21 Energi
1:12 Energistöd
Anslaget används bl.a. för högkostnadsskydd till hushåll vid höga el- och gaspriser, för att lämna stöd till hushåll vid höga el- och gaspriser samt för myndigheternas administration för utbetalning av sådana stöd.
Det spända omvärldsläget medför fortsatt stora osäkerheter för utvecklingen av energipriserna. Regeringen konstaterar att anslaget behöver tillföras ytterligare medel om det blir aktuellt att under året införa det högkostnadsskydd som aviserades i budgetpropositionen för 2026, och för att regeringen i så fall ska kunna agera skyndsamt. Det är även angeläget att det tillfälliga el- och gasprisstödet till hushållen för januari och februari 2026 kan betalas ut skyndsamt. Medel behöver därför enligt regeringen även tillföras för att säkerställa att de anslagna medlen täcker utbetalningarna av stödet. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 000 000 000 kronor. Om högkostnadsskyddet införs kan enligt regeringen ytterligare medel behöva tillföras.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:7 Trafikavtal
Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska marknaden för inrikesflyg är hårt pressade. Enligt regeringen finns det en risk för att högre biljettpriser kommer att minska flygresandet och därmed försvåra flygföretagens ekonomiska situation ytterligare. Konsekvensen kan i värsta fall bli att flygtrafiken på viktiga inrikes flyglinjer minskar kraftigt eller avvecklas. Regeringen anser att det behöver finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer och säkerställa att flygtrafiken upphandlas på dessa linjer. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 100 000 000 kronor.
1:12 Transportstyrelsen
Anslaget används bl.a. för Transportstyrelsens förvaltningsutgifter. Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska marknaden för inrikesflyg är ekonomiskt pressade. Det finns en risk för att högre bränslepriser medför högre biljettpriser och ett minskat flygresande samtidigt som den svenska marknaden för inrikesflyg kännetecknas av bristande lönsamhet.
Enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd ska flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage täckas av en avgift som tas ut av flygföretagen i ett avgiftsutjämningssystem. Transportstyrelsen förvaltar det gemensamma avgiftsutjämningssystemet och tar även ut avgiften. I lagen finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Regeringen anger i propositionen att man avser att använda det bemyndigandet för att sätta ned avgiften helt under perioden juli–december 2026.
För att tillfälligt täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage och för att undvika att det uppstår ytterligare underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet under denna period behöver Transportstyrelsen enligt regeringen tillföras medel. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 400 000 000 kronor.
Regeringen föreslår också att anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage som hanteras i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Under 2026 har lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket drabbats av ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror med anledning av den geopolitiska utvecklingen och kriget i Mellanöstern. Sverige har länge varit beroende av importerat gödselmedel, vilket gör lantbruket i Sverige sårbart för störningar internationellt. Priserna på naturgas, gödselmedel och drivmedel har stigit kraftigt, särskilt till följd av störningar i globala handelsflöden och ökade risker kring viktiga transportleder som Hormuzsundet. Mot denna bakgrund beslutade Europeiska kommissionen den 29 april 2026 om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern (C/2026/2593) som gör det möjligt för medlemsländerna att kompensera särskilt drabbade sektorer för de kostnadsökningar som har uppstått under 2026.
För att kompensera för ökade kostnader till följd av att priserna för gödselmedel och drivmedel förväntas fortsätta öka under 2026 avser regeringen att införa ett tillfälligt stöd riktat till lantbrukare som bedriver verksamhet med växtodling samt till yrkesfisket och vattenbruket. Stödet avses enligt regeringen utformas i enlighet med kommissionens beslut om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 1 644 000 000 kronor, varav 1 615 000 000 kronor för stöd till lantbrukare och 29 000 000 kronor för stöd till yrkesfisket och vattenbruket.
Regeringen föreslår också att anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare, yrkesfisket och vattenbruket som har fått ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror under 2026.
Ändringar av statens inkomster
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 enligt bilaga 2 i detta betänkande. Förslaget om att införa ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel beräknas innebära att statens inkomster minskar med 7,7 miljarder kronor 2026.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Gällande rätt
Energiskattedirektivet (2003/96/EG) är ett gemensamt EU-regelverk som styr hur medlemsstaterna ska beskatta energiprodukter och elektricitet. Direktivet kräver bl.a. att nationella skatter uppfyller fastställda minimiskattenivåer.
I Sverige regleras beskattningen främst genom lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Huvudprincipen, både i direktivet och i LSE, är att bränslen ska beskattas. De bränslen som omfattas beskattas när de används som motorbränslen eller för uppvärmning.
I april 2026 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå under perioden den 1 maj–30 september 2026. För att sänka skatten ytterligare krävs att Europeiska unionens råd, på förslag från Europeiska kommissionen, meddelar ett undantag för att en sådan skattenedsättning ska kunna genomföras. Regeringen lämnade därför den 26 mars 2026 en ansökan till kommissionen om tillstånd att sänka skatten enligt artikel 19 i energiskattedirektivet för att ha möjlighet att vid behov kunna sänka skatten ytterligare, även under direktivets minimiskattenivåer. Kommissionen lade den 4 maj 2026 fram förslag om att rådet ska ge tillstånd i linje med detta. Enligt kommissionens förslag ska Sverige ges möjlighet att under fem månader under 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel.
Ytterligare tillfälligt sänkt drivmedelsskatt
Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden den 1 juli–30 november 2026.
Regeringen konstaterar att kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har inneburit en kraftig störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på bl.a. olja, vilket har försämrat tillväxtutsikterna globalt och i Sverige. Högre energipriser medför enligt regeringen att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som företagen får högre kostnader. För att motverka ökade drivmedelspriser föreslår regeringen därför att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks.
För att säkerställa att all bensin och omärkt diesel som används som motorbränsle omfattas och för att förändringarna av beskattningen inte ska medföra något element som är att anse som statligt stöd föreslår regeringen att koldioxidskattesatserna sänks med 2 kronor och 40 öre per liter (eller 2 400 kronor per kubikmeter) för samtliga drivmedel som omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 LSE.
Enligt LSE omfattas jordbruksdiesel av skattenedsättning. Nedsättningen är utformad så att nettoskatten ligger nära den lägre minimiskattenivå som enligt energiskattedirektivet gäller för dessa områden.
Den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel innebär att skattesatserna för diesel av miljöklass 1 varierar under 2026 jämfört med tidigare beslutade nivåer. För att säkerställa att beskattningen av jordbruksdiesel inte understiger gällande minimiskattenivå krävs det följdjusteringar av nedsättningsbeloppet. Regeringen föreslår därför justerade nedsättningsnivåer som även tillämpas under det sista kvartalet 2026. Nedsättningen av energiskatt justeras till 573 kronor per kubikmeter och nedsättningen av koldioxidskatt justeras till 411 kronor per kubikmeter under perioden den 1 juli–31 december 2026.
En följd av förslaget är att skattekostnaden i vissa situationer kan komma att öka inom de areella näringarna. Regeringen bedömer att det inte kan lösas inom ramen för detta lagstiftningsärende och har därför skickat ett förslag om att retroaktivt hantera den högre skattekostnaden på remiss. Förslaget handlar om att nettobeskattning för diesel som förbrukas i jordbrukssektorerna under perioden den 1 juli–31 december 2026 ska bli 258 kronor per kubikmeter, oavsett vilken skattesats som gällde vid inköpet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Förslagets olika effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas sammantaget innebära en minskning av skatteintäkterna med 7,67 miljarder kronor 2026. Regeringen bedömer det som osäkert hur skatteförändringarna i praktiken slår igenom på priserna. Konsekvensanalysen utgår från antagandet att skattesänkningen fullt ut övervältras på konsumentpriserna.
För en genomsnittlig dieselbilist beräknas förslaget innebära minskade drivmedelskostnader med ca 875 kronor för perioden den 1 juli–30 november 2026. Motsvarande minskning för en genomsnittlig bensinbilist beräknas till 675 kronor. För flygbensin uppskattas kostnadsminskningen till 90 kronor per flygtimme under perioden.
Förslaget bedöms öka hushållens köpkraft med 0,13 procent av den ekonomiska standarden. Den relativa effekten är störst för hushåll med låg ekonomisk standard, medan den faktiska kostnadsminskningen i kronor räknat är störst för hushåll med högre inkomster. Effekten är störst i mycket avlägsna landsbygdsregioner och lägst i Stockholm. Förslaget bedöms gynna män något mer än kvinnor.
För företag väntas förslaget främst leda till lägre drivmedelspriser, framför allt inom transportsektorn och särskilt inom åkerinäringen. Förslaget bedöms också kunna innebära en konkurrensnackdel för de företag som ställt om eller som är på väg att ställa om till fossilfrihet. De följdändringar som görs på nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel bedöms kunna komma att innebära ökade kostnader för jordbruksdiesel samt att färre företag får rätt till återbetalning av skatt på jordbruksdiesel.
Förslaget bedöms leda till ökade koldioxidutsläpp. Sett isolerat uppskattas utsläppen öka med 0,3 miljoner ton koldioxid 2026.
Vidare innebär sänkt koldioxidskatt på bensin och diesel att biodrivmedel blir relativt sett dyrare, vilket kan öka användningen av fossila drivmedel. Lägre drivmedelspriser kan även försvaga incitamenten till elektrifiering och övergång till andra transportslag. Med hänsyn till åtgärdens tillfälliga karaktär bedöms dock påverkan på elektrifieringen som liten.
Förslaget bedöms vidare kunna innebära en viss ökad risk för tillfällig brist på drivmedel och köbildning vid enskilda mackar.
Slutligen bedöms förslaget medföra behov av anpassningar hos Skatteverket, med tillkommande kostnader om 500 000 kronor, vilka ryms inom befintliga ramar.
Konsekvenser för statens budget
De förslag som regeringen lämnar i propositionen innebär att anvisade medel minskar med 13,0 miljarder kronor 2026. De förslag om stöd till Ukraina som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel minskar med 22,6 miljarder kronor 2026. Övriga förslag om ändrade och nya anslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 9,7 miljarder kronor. På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag om att sänka skatten på bensin och diesel. Förslaget beräknas minska statens inkomster med 7,7 miljarder kronor 2026. Sammantaget beräknas den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026.
De föreslagna förändringarna av beställningsbemyndigandena medför ökade utgifter. Regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. De ökade utgifterna beräknas försämra den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med 1,8 miljarder kronor 2027, 3,7 miljarder kronor 2028, 2,9 miljarder kronor per år 2029 och 2030, 3,2 miljarder kronor 2031, 3,7 miljarder kronor 2032, 3,2 miljarder kronor 2033 och 1,2 miljarder kronor 2034.
De anslagsökningar som regeringen föreslår i propositionen och beräknar avseende stöd till Ukraina finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp 2026.
Motionerna
I partimotion 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anför motionärerna att regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att fokus för flyget behöver skifta från ett ökat flygande till att upprätthålla de mest värdefulla förbindelserna så att flyget förblir tillgängligt på de platser där rimliga alternativ saknas. Motionärerna anser därför att regeringens förslag att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås (yrkande 2).
I kommittémotion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) anför motionärerna att regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel är fel svar på krisen. Enligt motionärerna innebär den generella fossilsubventionen att mycket stora resurser läggs på en åtgärd som har svag träffsäkerhet och som riskerar att förlänga just det beroende som gör hushåll och företag utsatta. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som avser ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att flygtrafiken ska bära sina egna kostnader för säkerhet och bagage. Motionärerna anser därför att regeringens förslag att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås (yrkande 2). Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande till regeringen om att utformningen av stöd i fråga om yrkesfisket ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion och inte storskaligt foderfiske (yrkande 4).
Tidigare riksdagsbehandling
Den 22 april 2026 beslutade riksdagen om sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och 218). Det innebär en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel av miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin har sänkts så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. I betänkandet konstateras att utskottet, liksom regeringen, anser att en sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser.
Kompletterande information
Enligt rådets genomförandebeslut (EU) 2026/1295 av den 4 juni 2026 ges Sverige tillstånd att tillämpa nedsatta punktskattesatser som understiger EU:s miniminivåer på dieselbrännolja och blyfri bensin som används som motorbränsle under perioden den 1 juli–30 november 2026. Sverige ges tillstånd att under den perioden tillämpa en nedsättning av skattesatserna på upp till 2 kronor och 40 öre per liter.
Utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin
Med stöd av sin initiativrätt lägger utskottet fram förslag om punktskattebefrielse för jetbensin genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Bakgrund
Varo Preem AB (bolaget) har i en skrivelse (Fi2026/01165) till Finansdepartementet framfört att det flygbränsle (jetbensin) som bolaget kan producera inte är skattebefriat enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Detta beror på att produktens KN-nummer (klassificering i tulltaxan som även ligger till grund för energibeskattningen) inte är samma som för traditionellt flygfotogen. Därmed finns det i praktiken inte några möjligheter att sälja detta bränsle på den svenska marknaden.
För att möjliggöra ökad inhemsk produktion och stärka försörjningstryggheten föreslår bolaget att LSE ändras så att bolagets produkt ges samma skattemässiga förutsättningar som traditionellt flygfotogen. I praktiken är produkten jämförlig med flygfotogen (kerosen) och uppfyller specifikationerna för traditionell Jet A1 som används i turbomotorer (jetmotorer). Produkten är helt utbytbar med flygfotogen då den används i samma typer av flygplan. Situationen rapporterades av Dagens industri den 25 maj 2026.
Skäl för förslag till ändring
I LSE används termerna flygfotogen respektive flygbensin med angivande av dessa produkters respektive KN-nummer. Varo Preems produkt är dock enligt tulltaxan jetbensin med ett separat KN-nummer, som inte uttrycks i de berörda bestämmelserna i LSE. KN-nummer används regelmässigt i LSE för att definiera olika produkter i fråga om skatteplikt, tillämplig skattesats, eventuella skattebefrielser och tillämpliga förfaranderegler. Det går därför inte att tolka in att bolagets produkt skulle omfattas av den befintliga skattebefrielsen för flygfotogen i LSE.
Huvudregeln i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet, är att energiprodukter som levereras för användning som flygbränsle för annan luftfart än privat nöjesflyg ska undantas från beskattning. Om det till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet skulle uppstå en brist på flygbränsle så vore det inte önskvärt att ett svenskproducerat bränsle ges sämre skattemässiga förutsättningar än annat likvärdigt bränsle, dvs. traditionellt flygfotogen (Jet A1) som används i turbomotorer.
Det finns därför skäl att, genom några mindre justeringar i lagtexten i LSE, ge jetbensin samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen.
Förslaget innebär två saker:
- dels att den som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att på flygplats lagra jetbensin, som flyttats under ett uppskovsförfarande, för försäljning till förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål, ska få godkännas som upplagshavare
- dels att jetbensin ska undantas från energi- och koldioxidskatt vid förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål och vid förbrukning i luftfartygsmotorer i provbädd eller liknande anordning.
Konsekvenser
Förslaget, som innebär likabehandling i förhållande till flygfotogen, bedöms få försumbara offentligfinansiella effekter. Ökad produktion av flygbränslet innebär minskad produktion av diesel och bensin, men i förhållande till den samlade svenska drivmedelsproduktionen bedöms effekten vara marginell. Initialt har några betydande negativa följdeffekter av en skattebefrielse inte identifierats men däremot bedöms en skattebefrielse kunna ge en viss ökad tillgänglighet för flygbränsle i Sverige.
Inkomna synpunkter på bolagets skrivelse
Den 3 juni 2026 bjöd Finansdepartementet in ett antal intressenter för ett möte där deltagarna fick möjlighet att lämna synpunkter på skrivelsen från Varo Preem. I mötet deltog representanter för Drivkraft Sverige (en branschorganisation för bränsle-, drivmedels- och laddbolag), Luftfartsverket, Skatteverket, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv, Swedavia och Transportföretagen.
Vid mötet framkom ett brett stöd för förslaget och det framfördes inte några invändningar mot att förslaget genomförs.
Försvarsmakten och samarbetsorganet Svenska Regionala Flygplatser var inbjudna till mötet men kunde inte delta. Dessa instanser har dock i skrift uttryckt stöd för förslaget. Försvarsmaktens uppfattning är att produktionen av jetbränsle är en strategisk fråga för Sverige och ytterst viktig för försörjningstryggheten och Sveriges förmåga att i egenskap av medlem i Nato kunna ge värdlandsstöd. LSE bör därför ändras så att bolagets produkt ges samma skattemässiga förutsättningar som traditionellt flygfotogen.
Naturvårdsverket var inbjudet till mötet men avstod från att delta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens proposition med förslag till ändringar i statens budget för 2026, bl.a. ett bemyndigande till regeringen att skänka upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Förslagen innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo sammantaget förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslagen om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att anslagen beräknas öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som regeringen anför i propositionen bör anta regeringens lagförslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026 med 2 kronor och 40 öre per liter. Utskottet noterar att skatten under den perioden kommer att understiga minimiskattenivåerna i energiskattedirektivet, vilket är i enlighet med att Sverige fått tillstånd att under fem månader under 2026 ytterligare sänka skatten på bensin och diesel.
Liksom regeringen anser också utskottet att en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel kan motverka de ökade drivmedelspriserna, vilket kan stötta dem som är beroende av drivmedel. Prishöjningarna för hushåll och företag bör hanteras på kort sikt, med vid ett mer utdraget krig i Mellanöstern och där tillgången inte kan säkras på andra sätt kan marknaden behöva ta höjd för ett nytt prisläge vad gäller energi och drivmedel. Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att en sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats och som kan motverka stigande drivmedelspriser (bet. 2025/26:FiU48). Samtidigt instämmer utskottet med regeringen att det är angeläget att omställningen till elektrifiering och fossilfria drivmedel fortgår.
Utskottet anser att de övriga tillfälliga stöd som riktas mot hushåll och företag, t.ex. stöd för sänkta priser i kollektivtrafik och ekonomiskt stöd till lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket, är väl avvägda.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett lagförslag som innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Om det till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet skulle uppstå en brist på flygbränsle så vore det enligt utskottet inte önskvärt att ett svenskproducerat bränsle ges sämre skattemässiga förutsättningar än annat likvärdigt bränsle, dvs. traditionellt flygfotogen (Jet A1) som används i turbomotorer. Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 2026.
Krisstöd till hushåll och företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om krisstöd till hushåll och företag med hänvisning till träffsäkerheten i regeringens föreslagna stöd samt till pågående arbete.
Jämför reservation 2 (V, MP).
Motionen
I kommittémotion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att krisstöd till hushåll och företag ska vara träffsäkra och rättvisa och inte öka Sveriges fossilberoende. Motionärerna anför att den avgörande frågan inte är om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som motionärerna anser att regeringens politik har gjort oss sårbara för från början och som de menar att det finns betydligt bättre alternativ till. Motionärerna tar t.ex. upp transportstöd riktat till människor i glesbygd och landsbygd med lägre inkomst och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att en tillfällig sänkning av skattebeloppen för bensin och diesel är den mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats för att motverka de ökade drivmedelspriserna och därmed stötta dem som är beroende av drivmedel. Utskottet instämmer med regeringen att det samtidigt är angeläget att omställningen till elektrifiering och fossilfria drivmedel fortgår och noterar att regeringen bl.a. tagit fram en elbilspremie och nu föreslår sänkta priser i kollektivtrafik och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.
|
1. |
av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2026
Riksdagen
a) dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag med de ändringar som följer av Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag i bilaga 5, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om utformning av stöd till yrkesfisket och vattenbruket och tillkännager detta för regeringen,
b) =utskottet,
c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026,
d) =utskottet,
e) =utskottet,
f) avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,
g) =utskottet
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5, 6, 8 och 10 samt motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2,
bifaller delvis proposition 2025/26:275 punkt 9 och avslår proposition 2025/26:275 punkterna 7 och 11.
Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår proposition 2025/26:275 punkterna 1–4.
Punktskattebefrielse för jetbensin
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ställningstagande
I ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge behöver Sverige bidra till Ukrainas försvarsförmåga, till Europas samlade motståndskraft och till att auktoritära stater inte tillåts vinna genom militärt våld. Av den anledningen ger vi fullt stöd till att skänka materiel till Ukraina i form av bl.a. Jas 39 Gripen och i övrigt utökade bemyndiganden till gagn för Ukraina. Vi delar också uppfattningen att staten behöver agera när krig, oro och störningar på globala energimarknader driver upp kostnaderna för hushåll och företag och stöder regeringens förslag om att utöka el- och gasprisstödet (utgiftsområde 21, anslaget 1:12) och regeringens analys att lantbruket befinner sig i ett mycket pressat läge. Därmed står vi bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. Vi välkomnar att regeringen föreslår medel för sänkta priser i kollektivtrafiken, men konstaterar att stöd till kollektivtrafik behöver ges på ett sätt som långsiktigt sänker priserna på resor över hela landet och som erbjuder regioner och kommuner rimliga planeringsförutsättningar, ett s.k. Sverigekort.
Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte utan om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Förslaget om ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av fossila bränslen och försvårar våra möjligheter att nå Sveriges antagna klimatmål. En generell fossilsubvention i form av ytterligare en tillfällig sänkt skatt på bensin och diesel tar också stora resurser i anspråk och har låg träffsäkerhet. Därför anser vi att regeringens lagförslag ska avslås. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser, samtidigt som vi främjar klimatomställningen, t.ex. ett riktat transportstöd till de hushåll som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Förslaget till utskottsinitiativ om punktskattebefrielse för jetbensin står vi inte bakom.
Förslaget om att tillföra 400 miljoner kronor till anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ska avslås. Vi delar inte regeringens inställning att skattebetalarna ska bjuda på flygets kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och bagage.
Jordbruket är i dag i mycket hög grad beroende av fossila bränslen, för drivmedel och för produktion av insatsmedel, som mineralgödsel. När priset på fossila bränslen går upp till följd av krig och kriser i omvärlden drabbas lantbruket hårt. Jordbrukets beroende av fossila bränslen utgör en djupgående sårbarhet i livsmedelsproduktionen. Vi står därmed bakom stödet till lantbruket för att kompensera för ökade kostnader inom växtodlingen. För att stärka Sveriges beredskap och bygga upp motståndskraften inom livsmedelsproduktionen är det samtidigt nödvändigt att fasa ut fossila bränslen från jordbruket, och från hela livsmedelskedjan. När det gäller krisstödet till yrkesfisket och vattenbruket är det viktigt att utformningen i fråga om yrkesfisket premierar småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske.
|
2. |
av Janine Alm Ericson (MP) och Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi delar regeringens och utskottets uppfattning att hushåll och företag kan behöva stöd när omvärldsläget höjer kostnaderna drastiskt. Den avgörande frågan är inte om människor ska få stöd genom krisen eller inte, utan frågan är om staten ska använda krisen till att göra Sverige mer beroende av den fossila energi som har gjort oss sårbara från början. Det finns betydligt bättre alternativ för att stötta hushåll och företag utan att förvärra parallella och framtida kriser samtidigt som klimatomställningen främjas, t.ex. genom riktade transportstöd till människor med lägre inkomst i glesbygd och landsbygd som drabbas hårdast av höga bensin- och dieselpriser och genom stöd för köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Regeringen bör därför i det rådande kostnadsläget utforma träffsäkra, rättvisa krisstöd som inte ökar Sveriges fossilberoende.
|
1. | |
|
|
Mikael Damberg (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S) anför: |
I propositionen föreslås ändringar i statens budget på två områden, dels ett utökat militärt stöd till Ukraina, dels insatser för att stödja hushållen genom den ekonomiska kris som följt på kriget i Mellanöstern.
Vi socialdemokrater ställer oss bakom att Sverige överlåter Jas Gripen till Ukraina som en del av det fortsatta stödet till landets försvar. Ukraina har en folkrättsligt självklar rätt att försvara sin frihet, suveränitet och territoriella integritet mot Rysslands olagliga anfallskrig. Genom att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga tar Sverige ansvar för säkerheten och stabiliteten i Europa.
Det ekonomiska läget i världen har snabbt försämrats av kriget i Mellanöstern och det fortsatt stängda Hormuzsundet. Regeringen har hittills underskattat utvecklingen, trots återkommande nedskrivningar av tillväxtprognoser och en mycket hög arbetslöshet. Det har bidragit till att regeringen agerat senfärdigt. Vi noterar att regeringen nu tar upp flera av våra förslag.
Vi ställer oss bakom de föreslagna åtgärderna. I den här kostnadskrisen måste vi se till att vanligt folk inte drabbas av ytterligare kostnadschocker och skydda svensk ekonomi från inflation.
Vi välkomnar att regeringen nu också gör något för resande med kollektivtrafiken, men det blir ett ganska uppenbart hyckleri. Regeringen inledde mandatperioden med att ta bort det riktade stöd till kollektivtrafiken som den socialdemokratiska regeringen hade infört. Regeringen har sedan aktivt röstat nej till alla förslag vi lagt fram om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre. Under den här mandatperioden har priset på månadskort ökat nästan 200 kronor i snitt i landet. Nu genomför regeringen tillfälliga åtgärder, och som av en slump börjar åtgärderna gälla några månader före valet och slutar gälla några månader efter.
På lång sikt är det tydligt att mer måste göras för att elektrifiera, ställa om till biodrivmedel och stötta vanligt folk i omställningen så att vi bryter beroendet av fossila drivmedel. Vi vill göra svenska familjer mindre beroende av olja från skurkstater, och det måste bli lättare för fler att köpa elbil.
|
2. | |
|
|
Martin Ådahl (C) anför: |
Centerpartiet har i denna fråga valt att inte lämna en följdmotion till propositionen. Det bör noteras att vi tog initiativ till och föreslog delar av dessa åtgärder redan innan regeringen hann lägga propositionen på riksdagens bord. Skälet till att vi accepterar förslagen är att miljoner svenska hushåll i dag är fast i ett djupt fossilt beroende som de inte på kort sikt kan ta sig ur. Att ge dessa hushåll en tillfällig ekonomisk lättnad är rimligt och tyvärr nödvändigt.
Det är dock viktigt att understryka att Centerpartiet accepterar dessa åtgärder just för att de är tillfälliga. Åtgärderna ska inte förlängas bortom vad som är nödvändigt för detta syfte.
Den situation som svenska hushåll nu befinner sig i, med höga drivmedelspriser och få alternativ, är i stor utsträckning resultatet av den politik Tidöregeringen fört sedan 2022. Fyra år av drivmedelsskattesänkningar och avveckling av styrmedel för fossilfri omställning har satt Sverige i en fossilfälla. Trots alla ansträngningar drevs bränslepriset upp till samma nivå som på valdagen 2022 när Hormuzsundet stängdes.
Den dramatiska omsvängningen i försäljningen av laddbara fordon illustrerar konsekvenserna. Andelen elbilar och laddhybrider i nybilsförsäljningen har minskat. I Norge uppgår andelen elbilar av nybilsförsäljningen nu till 97 procent och i Danmark till 80 procent, medan den i Sverige är hälften så hög och den positiva utveckling vi såg för några år sedan har helt stagnerat. Hushållen har inte haft råd att byta till fossilfritt, dels för att stöden för miljöbilar avvecklades, dels för att laddinfrastrukturen är alldeles för bristfällig.
Sverige är i dag direkt beroende av oljeproducenter och diktaturstater runt om i världen för sin drivmedelsförsörjning. Det är detta strukturella beroende som en ansvarsfull politik måste syfta till att bryta.
Till skillnad från regeringen har Centerpartiet lagt fram en sammanhållen strategi för att ge hushållen en reell möjlighet att lämna fossilberoendet bakom sig. Vi föreslår en miljöleasing riktad till begagnade och nya miljöbilar, såsom elbilar, laddhybrider och gasbilar, med ett statligt bidrag om 2 000 kronor per månad. Vi föreslår även en folkbonus på 50 000 kronor för den som hellre vill köpa en billig begagnad eller ny miljöbil. För detta lägger vi 5 miljarder kronor om året, på lång sikt. Dessutom behövs en massiv utbyggnad av laddinfrastruktur, som möjliggör elbilsresor i hela landet. Det är en förutsättning för att omställningen ska nå landsbygdshushållen.
Centerpartiet föreslår ett omformat och landsbygdsanpassat reseavdrag som bättre träffar de hushåll som verkligen är beroende av bil för att ta sig till arbete och samhällsservice.
Lantbruket bär unika kostnader för energi, kapitalbindning och regelefterlevnad som uppgår till alldeles för många timmar i administrativ börda. Centerpartiet föreslår ett generellt jordbruksavdrag som lättar på kostnadsbördan för svenska lantbrukare, vilka är centrala för landets livsmedelsberedskap och totalförsvarsförmåga.
Utan dessa långsiktiga och hållbara insatser är regeringens insatser dömda att misslyckas, då de endast är en kortsiktig lindring av det fossilberoende som regeringens ensidiga politik fördjupat.
I grunden värnar Centerpartiet samtidigt de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket. I vår budgetmotion för 2026 redovisar vi ett reformutrymme som är 10 miljarder kronor lägre än regeringens, tillsammans med en lång rad ibland svåra prioriteringar och omprioriteringar. I vår vårändringsbudget för 2026 innebär vårt motförslag 700 miljoner kronor lägre utgifter än vad regeringen föreslår.
Sverige har en låg statsskuld, och därmed möjlighet att genomföra åtgärder som de som nu föreslås. De goda statsfinanserna är en strategisk tillgång som måste värnas genom en sund och tillväxtfrämjande finanspolitik.
Centerpartiet kan acceptera att tillfälliga krisåtgärder medför ökade statliga utgifter under en begränsad period. Det är befogat när hushållen befinner sig i en akut situation som de inte kunnat förutse och inte kan ta sig ur på kort sikt.
Det är däremot inte acceptabelt att permanenta stödåtgärder genomförs utan stabil, långsiktig finansiering. Regeringens politik riskerar att underminera det finanspolitiska ramverk som Centerpartiet var med om att bygga upp och som tjänat Sverige väl. Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har riktat allvarlig kritik mot budgetpolitiken, kritik som Centerpartiet delar.
Vi i Centerpartiet välkomnar att regeringen nu fattat beslut om att utöka stödet till Ukraina och dess försvar av hela Europas frihet. Särskilt välkomnas finansieringen av det mycket efterlängtade Jas 39 Gripen, som Centerpartiet så länge drivit och Ukraina så länge efterfrågat. Centerpartiet menar dock att Ukrainaramen bör fördubblas till 80 miljarder kronor per år, eller tydligt över 1 procent av BNP om året. Det är både moraliskt rätt och viktigt för Sveriges egen trygghet i ett svårt säkerhetspolitiskt läge.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1 och 4).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.2 och 4.).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.3 och 4).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.4 och 4).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor (avsnitt 7.1).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem (avsnitt 7.1).
7. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 7.1).
8. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 7.1).
9. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
11. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).
2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt koldioxidskatt på bensin och omärkt diesel.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om 400 miljoner kronor till utökat stöd till flyget.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krisstöd till hushåll och företag ska vara träffsäkra och rättvisa och inte öka Sveriges fossilberoende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utformningen av stöd i fråga om yrkesfisket ska premiera småskaligt och kustnära fiske som går till humankonsumtion, inte storskaligt foderfiske, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att öka anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 med 400 miljoner kronor.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2026
Tusental kronor
|
Inkomsttitel |
Godkänd beräkning |
Ny |
Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan | |
|
1433 |
Energiskatt oljeprodukter |
4 653 387 |
4 703 387 |
50 000 |
|
1441 |
Koldioxidskatt bensin |
8 880 853 |
6 130 853 |
–2 750 000 |
|
1442 |
Koldioxidskatt oljeprodukter |
15 199 199 |
10 269 199 |
–4 930 000 |
Bilaga 3
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av/ |
Ny ram/ny anslagsnivå | |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
219 669 528 |
–-22 614 200 |
197 055 328 |
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
77 944 036 |
225 000 |
78 169 036 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
20 228 741 |
208 800 |
20 437 541 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
71 191 794 |
203 000 |
71 394 794 |
|
1:11 |
Försvarets materielverk |
4 248 967 |
15 000 |
4 263 967 |
|
1:14 |
Stöd till Ukraina |
28 350 260 |
–23 286 000 |
5 064 260 |
|
2:4 |
Krisberedskap |
4 178 608 |
20 000 |
4 198 608 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
127 707 301 |
20 000 |
127 727 301 |
|
1:14 |
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård |
2 949 500 |
20 000 |
2 969 500 |
|
20 |
Klimat, miljö och natur |
19 625 341 |
6 500 000 |
26 125 341 |
|
1:23 |
Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik |
0 |
6 500 000 |
6 500 000 |
|
21 |
Energi |
10 354 815 |
1 000 000 |
11 354 815 |
|
1:12 |
Energistöd |
3 552 000 |
1 000 000 |
4 552 000 |
|
22 |
Kommunikationer |
106 704 772 |
500 000 |
107 204 772 |
|
1:7 |
Trafikavtal |
1 055 000 |
100 000 |
1 155 000 |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 704 834 |
400 000 |
3 104 834 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
22 566 654 |
1 644 000 |
24 210 654 |
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
531 000 |
1 644 000 |
2 175 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
–12 950 200 |
| |
Bilaga 4
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
I utskottets förslag beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring |
Ny ram/ny anslagsnivå | |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap* |
219 329 328 |
–22 614 200 |
196 715 128 |
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
77 944 036 |
225 000 |
78 169 036 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
20 228 741 |
208 800 |
20 437 541 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar* |
71 021 794 |
203 000 |
71 224 794 |
|
1:11 |
Försvarets materielverk |
4 248 967 |
15 000 |
4 263 967 |
|
1:14 |
Stöd till Ukraina* |
28 201 860 |
–23 286 000 |
4 915 860 |
|
2:4 |
Krisberedskap* |
4 094 608 |
20 000 |
4 114 608 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg* |
128 159 801 |
20 000 |
128 179 801 |
|
1:14 |
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård |
2 949 500 |
20 000 |
2 969 500 |
|
20 |
Klimat, miljö och natur* |
19 625 341 |
6 500 000 |
26 125 341 |
|
1:23 |
Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik |
0 |
6 500 000 |
6 500 000 |
|
21 |
Energi* |
10 414 815 |
1 000 000 |
11 414 815 |
|
1:12 |
Energistöd |
3 552 000 |
1 000 000 |
4 552 000 |
|
22 |
Kommunikationer* |
107 021 272 |
500 000 |
107 521 272 |
|
1:7 |
Trafikavtal* |
1 180 000 |
100 000 |
1 280 000 |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 704 834 |
400 000 |
3 104 834 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel* |
22 855 654 |
1 644 000 |
24 499 654 |
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
531 000 |
1 644 000 |
2 175 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
–12 950 200 |
| |
*Utgiftsområden och anslag där utskottet beaktat riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2026.
Bilaga 5
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2026
Två följdmotioner har väckts. I motion 2025/26:4201 (V) och motion 2025/26:4199 (MP) redovisas motionärernas förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag för 2026 jämfört med regeringens förslag.
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Regeringens förslag till förändring av |
Ny ram/ny anslagsnivå enligt regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (V) |
Avvikelse från regeringen (MP) | ||
|
6 |
Försvar och sam-hällets krisberedskap |
219 669 528 |
–-22 614 200 |
197 055 328 |
|
| |
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
77 944 036 |
225 000 |
78 169 036 |
|
| |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser inter-nationellt |
20 228 741 |
208 800 |
20 437 541 |
|
| |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
71 191 794 |
203 000 |
71 394 794 |
|
| |
|
1:11 |
Försvarets materielverk |
4 248 967 |
15 000 |
4 263 967 |
|
| |
|
1:14 |
Stöd till Ukraina |
28 350 260 |
–23 286 000 |
5 064 260 |
|
| |
|
2:4 |
Krisberedskap |
4 178 608 |
20 000 |
4 198 608 |
|
| |
|
9 |
Hälsovård, sjuk-vård och social omsorg |
127 707 301 |
20 000 |
127 727 301 |
|
| |
|
1:14 |
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård |
2 949 500 |
20 000 |
2 969 500 |
|
| |
|
20 |
Klimat, miljö och natur |
19 625 341 |
6 500 000 |
26 125 341 |
|
| |
|
1:23 |
Stöd för sänkta priser i kollektiv-trafik |
0 |
6 500 000 |
6 500 000 |
|
| |
|
21 |
Energi |
10 354 815 |
1 000 000 |
11 354 815 |
|
| |
|
1:12 |
Energistöd |
3 552 000 |
1 000 000 |
4 552 000 |
|
| |
|
22 |
Kommunikationer |
106 704 772 |
500 000 |
107 204 772 |
–400 000 |
–400 000 | |
|
1:7 |
Trafikavtal |
1 055 000 |
100 000 |
1 155 000 |
|
| |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 704 834 |
400 000 |
3 104 834 |
–400 000 |
–400 000 | |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
22 566 654 |
1 644 000 |
24 210 654 |
|
| |
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
531 000 |
1 644 000 |
2 175 000 |
|
| |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
–12 950 200 |
|
–400 000 |
–400 000 | |||
Bilaga 6
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutat beställnings-bemyndigande |
Förändring av |
Nytt beställnings-bemyndigande |
Tids- | ||
|
6 |
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
42 000 000 |
2 072 000 |
44 072 000 |
2027–2035 |
|
6 |
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
11 121 170 |
1 164 200 |
12 285 370 |
2027–2030 |
|
6 |
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
289 454 640 |
19 368 000 |
308 822 640 |
2027–2037 |
|
6 |
2:4 |
Krisberedskap |
3 262 100 |
10 000 |
3 272 100 |
2027–2032 |
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
|
22 614 200 |
|
| ||
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.
Bilaga 7
Utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden för 2026
I utskottets förslag beaktas riksdagens beslut med anledning av vårändringsbudgeten för 2026 (prop. 2025/26:99, bet. 2025/26:FiU21, rskr. 2025/26:344–354).
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutat beställnings-bemyndigande |
Förändring av |
Nytt beställnings-bemyndigande |
Tids- | ||
|
6 |
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap* |
48 000 000 |
2 072 000 |
50 072 000 |
2027–2035 |
|
6 |
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
11 121 170 |
1 164 200 |
12 285 370 |
2027–2030 |
|
6 |
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar* |
355 500 000 |
19 368 000 |
374 868 000 |
2027–2037 |
|
6 |
2:4 |
Krisberedskap |
3 262 100 |
10 000 |
3 272 100 |
2027–2032 |
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
|
22 614 200 |
|
| ||
*Utgiftsområden och anslag där utskottet beaktat riksdagens beslut om vårändringsbudgeten för 2026.
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.
Bilaga 8
Bilaga 9