Motion väckt med anledning av en händelse av större vikt enligt 9 kap. 15 § RO

Fru talman! Jag ska inte uppehålla hela riksdagen längre än nödvändigt, men det finns ändå några saker att säga i den viktiga frågan om tonårsutvisningar.

Alla våra partier har nu ställt sig bakom att stoppa tonårsutvisningarna. Det är ett fantastiskt besked, verkligen ett styrkebesked för medmänskligheten, att vi i Sveriges riksdag säger nej till att splittra familjer och skicka 18-åringar från sina föräldrar, mitt i sin skolgång, från det land som blivit deras hem.

Vi vet att det handlar om hundratals som just nu processas hos Migrationsverket och inte hunnit få sitt beslut men som tack vare det besked som i fredags lämnades av regeringen inte kommer att få avslag på sin ansökan om att fortsatt få vara i Sverige i väntan på en permanent lösning. Men för alla som redan har fått ett beslut om att de ska utvisas har ingenting förändrats. För dem tickar klockan fortsatt. Någon har en vecka kvar, någon har några veckor.

I dag kunde vi läsa några fruktansvärda vittnesmål från tonåringar och ungdomar som blivit tagna i förvar just på grund av att de fått ett utvisningsbeslut. De hörde statsministerns ord om att alla skulle kunna söka på nytt. De väntade på att portarna skulle låsas upp så att de skulle kunna gå tillbaka till sin vardag, sina jobb och sina småsyskon och föräldrar. Men inget har förändrats. Migrationsverkets utvisningsstopp gäller inte dem. Vilken dag som helst kan det vara för sent. Vilken dag som helst behöver de kanske lämna sitt hemland, sin framtid och sin familj bakom sig.

Än har vi inte fått någon tidsplan från regeringen för när en lagändring kommer. Men det är en lagändring som krävs. Det har även domare i migrationsdomstolarna varit ute och tydliggjort. Annars kan de som redan har fått utvisningsbeslut från Migrationsverket utvisas härifrån.

Vi är i ett nytt läge. Många av dessa ungdomar ska utvisas till länder i Mellanöstern. Utvisningarna specifikt till Iran har pausats. Verkställigheten har pausats för alla. Det är dock inte fallet för många andra länder i närområdet.

Vi menar att det faktum att vi nu är i ett nytt läge som vi inte kunde förutse – ingen vet heller hur det kommer att se ut i Irak, i Egypten och i Somalia om några veckor – motiverar att riksdagen tar upp frågan om en stopplag till behandling.

Vi vet redan att hela oppositionen står bakom förslaget om en tillfällig stopplag. Det blev tydligt när vi behandlade frågan i socialförsäkringsutskottet för en vecka och en dag sedan. Sedan dess har även Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson meddelat att de vill se en stopplag. Det var då vi såg att vi hade möjlighet att få en bred majoritet i Sveriges riksdag för att i väntan på den långsiktiga lösningen stoppa inte bara några utan alla tonårsutvisningar.

Vi vet från pandemikrisen att det när riksdag och regering är överens kan gå fort att ta fram en snabb krislagstiftning. Om Regeringskansliet gör jobbet och vi i riksdagen processar snabbt har det som snabbast gått på några dagar.

Det är dessa ungdomars framtid som står på spel. Vi vill inte se fler ungdomar utvisas på samma sätt som systrarna Darya och Donya, som nu sitter i Iran. De var bland de sista som utvisades till Iran före utvisningsstoppet, två unga kvinnor som nu skriver meddelanden till sina vänner: Glöm oss inte! Vi kommer att dö.

Detta är människors barn, även om de fyllt 18 år. Det är ungdomar som har drömt om en framtid där de bygger vårt land starkare och bättre. De som redan har tvingats härifrån kanske vi inte får tillbaka. Systrarna Darya och Donya har fått nej på att komma tillbaka.

Jag vädjar till var och en att se det akuta i den här frågan, det akuta läge som nu råder i Mellanöstern och som vi inte kunde förutse, och rösta för att motionen ska hänvisas för behandling i utskottet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Mats Berglund, Camilla Hansén, Daniel Helldén, Linus Lakso, Rebecka Le Moine, Katarina Luhr, Amanda Palmstierna, Jan Riise, Jacob Risberg, Nils Seye Larsen, Malte Tängmark Roos och Ulrika Westerlund (alla MP), Anna Lasses (C), Malcolm Momodou Jallow (V) samt Daniel Riazat (-).

Fru talman! För Centerpartiet råder det ingen tvekan om att tonårsutvisningarna måste stoppas. Regeringens förda politik har lett till att unga vuxna utvisas av det enda skälet att de fyller 18 år, detta trots att de har vuxit upp i Sverige, har gått i skolan här och har hela sin familj här. Det är ett omänskligt systemfel som sliter tonåringar från deras familjer. Det är djupt inhumant.

Centerpartiet anser också att det i dagsläget finns en diskrepans mellan den paus för tonårsutvisningar som regeringen har utlovat och det som nu sker. Utvisningarna fortsätter nämligen just nu. Både Migrationsverket och migrationsdomstolarna har också sagt att dessa utvisningar även framgent kommer att fortsätta ske.

Vi kan konstatera att de fortsätter – trots regeringens löften om motsatsen, trots att regeringen har sagt att det är angeläget att stoppa utvisningarna och trots att de som redan utvisats numera får nej till att komma tillbaka. Därför är det angeläget på riktigt att stoppa dem.

Därför stöttar vi i Centerpartiet att ett moratorium skyndsamt tas fram, fru talman. Vi anser också att det oroliga världsläge vi nu ser utgör en extraordinär situation som gör att regelverket om händelse av större vikt bör vara lämpligt att använda. Därför, fru talman, stöttar Centerpartiet förslaget om att stoppa samtliga tonårsutvisningar och att konstitutionsutskottet startar en beredning av motion 3926.

(Applåder)

I detta anförande instämde Daniel Bäckström (C) och Camilla Hansén (MP).

Fru talman! I helgen var jag hemma hos Donya och Daryas familj i Mölndal. Flickorna rycktes från familjen och utvisades till Iran i oktober. När de fyllde 18 fick de utvisningsbeslut i födelsedagspresent. Vid utvisningen studerade de båda till sjuksköterskor vid högskolan i Trollhättan.

Nu faller bomberna över Iran, och de är inte längre nåbara. I en lägenhet i Mölndal sitter en mamma, en pappa, en lillasyster och en lillebror, och de har blivit nästan stumma av traumat.

När regeringen pausade tonårsutvisningarna i fredags sa man att vårdpersonal skulle få större möjligheter att stanna framöver, vilket systrarna trots allt studerade till. Den som gör ett så kallat spårbyte och söker uppehållstillstånd på ny grund ska framöver inte behöva lämna landet, så som systrarna uppmanades att göra och gjorde.

Tonårsutvisningarna har skett på grund av politiska beslut. I förra veckan erkände regeringen att deras politik på området är fel. Nu ger vi, samtliga riksdagsledamöter i kammaren, en möjlighet att rätta till felet och göra rätt och riktigt. Regeringen ville ha ordning och reda i migrationspolitiken, men i stället har de skapat en stor oreda – och den måste nu redas ut.

Det var många som trodde på statsministerns ord i fredags, det vill säga att alla tonårsutvisningar nu stoppas. Men Migrationsverket återkom snabbt med att alla unga som har fått beslut fortfarande kommer att utvisas. Pausen gäller bara dem som ännu inte har fått ett beslut. Migrationsöverdomstolen säger att dessa inte omfattas av pausen, utan att man fortfarande kan fatta utvisningsbeslut.

Statsminister Ulf Kristersson sa vid pressträffen att de unga som har fått utvisningsbeslut kan göra en ny ansökan, men eftersom det inte finns någon ny lagstiftning på plats kommer de inte att få ett annat besked än vad de har fått med nuvarande lagstiftning.

Är man statsminister och säger att tonåringarna inte ska utvisas måste det ske politiskt och med omedelbar handling. Om man ger hopp till ungdomarna och familjerna måste man fullfölja det man har sagt. Det får inte bara bli ett sätt att tysta den kritik som har kommit fram den senaste månaden.

Fru talman! Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger nu fram ett förslag till stopplag för tonårsutvisningarna. Vi yrkar på att en sådan beredning ska startas. Det är med anledning av att regeringens beslut inte omfattar dem som redan har fått utvisningsbeslut eller att utvisningsbeslut fortfarande kan fattas.

Dessa personer och deras familjer sitter just nu hemma med en klump i magen, och de vet inte hur deras situation kommer att se ut. De kan inte vänta på att regeringen ska återkomma med en ventil som vi inte vet när den kommer eller hur den kommer att se ut. Läger är akut för dessa barn och familjer.

De unga som här och nu hotas av utvisning på grund av en lag som alla partier numera har sagt är fel förtjänar inte att få sina liv slagna i spillror. De behöver inte få liv, skolgång och framtid sönderslagna. Regeringen har lovat att stoppa tonårsutvisningarna, och nu är det på riktigt. Det är vad de knapptryck vi gör i dag handlar om, nämligen att stoppa detta. Det är verkliga människor, riktiga ungdomar och deras familjer, som plågas av ångest och osäkerhet om framtiden. De lever här, har vuxit upp här, utbildar sig och arbetar här. De är djupt rotade och etablerade och har hela sina liv i Sverige. Det finns ingen som helst anledning att de ska separeras från sina familjer och riskera att hamna i en utsatt, otrygg och osäker livssituation. Det är fråga om våra barns kompisar, våra grannars barn, våra unga vänner och våra kollegor.

Jag vet att många av er här inne, precis som jag, är föräldrar. Jag vet också att ni har förstått att situationen är ohållbar – det har samtliga partier sagt – att ett barn som fyller 18 inte längre skulle vara en del av kärnfamiljen. En sådan lagstiftning är inte värdigt ett land som Sverige. Det är svårt att över huvud taget se vad som är rimligt i en ordning där människor tvingas leva skilda från sina barn, syskon och familjer. Sverige ska vara ett land som håller barn och ungas rättigheter högt. De ska värnas, respekteras och efterlevas. Vi ska inte skicka unga till länder där de inte har sin familj, i många fall dit de aldrig har varit. De har också rätt till trygghet och familjeliv.

Jag vänder mig verkligen till alla här inne. Jag har träffat dessa unga personer och kollat dem i ögonen. Om du inte röstar för en stopplag kommer du då att kunna kolla dem i ögonen och stå för det? Nu behöver vi stoppa samtliga tonårsutvisningar. Det är vad voteringen är ett steg fram till. Därmed yrkar jag bifall till motionen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay, Nooshi Dadgostar, Kajsa Fredholm, Hanna Gunnarsson, Malcolm Momodou Jallow, Maj Karlsson, Birger Lahti, Andreas Lennkvist Manriquez, Isabell Mixter, Karin Rågsjö, Håkan Svenneling och Ilona Szatmári Waldau (alla V) samt Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Linus Lakso, Rebecka Le Moine, Amanda Palmstierna och Jacob Risberg (alla MP).

Votering:

148 för talmannens förslag

147 för Annika Hirvonens och Tony Haddous förslag

54 frånvarande

Kammaren biföll talmannens förslag. Motionen lades till handlingarna.

Partivis fördelning av rösterna:

För talmannens förslag: 62 SD, 56 M, 16 KD, 13 L, 1 -

För Annika Hirvonens och Tony Haddous förslag: 89 S, 21 C, 18 V, 15 MP, 4 -

Frånvarande: 17 S, 9 SD, 12 M, 3 C, 4 V, 3 KD, 3 MP, 3 L