Yrkesfisket och dess beredningsindustri

Herr talman! har frågat mig om jag är beredd att ge Havs- och vattenmyndigheten, genom ett tillägg i instruktionen till myndigheten, i uppdrag att främja ett konkurrenskraftigt svenskt yrkesfiske och vattenbruk och om jag delar Fiskekommunernas uppfattning att större beredningsanläggningar för fisk och skaldjur liksom landningshamnar bör ses som nationella snarare än kommunala intressen.

Vidare har Johan Hultberg fråga mig om jag kommer att ta några initiativ för ett ökat nationellt ansvarstagande för till exempel landningshamnar och beredningsindustri, som är viktiga för svenskt yrkesfiske och vattenbruk.

Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskresurser. Myndigheten har uppdraget att förvalta fiskeresurser sedan Fiskeriverket upphörde 2011. Statens jordbruksverk fick 2011 i uppdrag att främja yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen och är även förvaltande myndighet för havs- och fiskeriprogrammet.

Jag delar Johans Hultbergs inställning att det är viktigt att de berörda myndigheterna arbetar aktivt för att bidra till ett konkurrenskraftigt yrkesfiske och vattenbruk. Regelförenklingar och att försöka minska den administrativa bördan är en viktig del i detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att regelverk utformas på ett enkelt och lättförståeligt sätt och är ändamålsenliga oavsett om de tas fram på nationell nivå eller EU-nivå. Alla myndigheter som i sin verksamhet kan påverka företagens administrativa kostnader behöver därför arbeta med att förenkla regler som medför en börda. Detta är ett pågående arbete som jag följer mycket noga.

Myndigheterna har påbörjat ett arbete med en gemensam strategi för svenskt fiske och vattenbruk. Regeringen har tydliggjort i myndigheternas respektive regleringsbrev att strategin och de sektorsspecifika handlingsplanerna ska utgå från ekosystemansats och bidra till att stärka måluppfyllnaden i maritima strategin, inklusive hållbar blå ekonomi, och i En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering och lönsamhet, samt minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. I arbetet ingår även att beakta forskning och innovation samt besöksnäringens möjligheter. Gemensamma mål och ett samarbete mellan Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten, tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer, möjliggör samordning mellan främjande och förvaltning. Vi avvaktar återrapporteringen av detta uppdrag.

Jag delar även Johan Hultbergs inställning att landningshamnar och beredningsindustri är mycket viktiga för svenskt yrkesfiske och vattenbruk. Därför verkar regeringen för att vi ska ha långsiktigt hållbara kvoter samt att vi via handelsavtal och autonoma tullkvoter ser till att beredningsindustrin får tillgång till den råvara som behövs. I de förhandlingar som nu pågår om autonoma tullkvoter för vissa fiskeriprodukter driver vi på för att beredningsindustrins behov säkras så att vi får en tillförlitlig försörjning av råvaror av rätt kvalitet och kvantitet till konkurrensmässiga priser.

Sveriges kommuner ska ge invånarna i sin kommun service som finns där invånarna bor. Ett av kommunernas samhällsuppdrag är att tillhandahålla vattentjänster. Vid tillståndsprövning av anläggningar för livsmedelsproduktion och rening av avloppsvatten gäller miljöbalkens krav på bästa tillgängliga teknik och efterlevnad av gällande normer för miljökvalitet i recipienten oavsett vilken aktör som söker tillstånd för anläggningen.

Det är viktigt med ett fortsatt gott samarbete mellan staten och kommunerna för att adressera de utmaningar och realisera den potential som finns för en hållbar blå utveckling längs hela vår kust. Detta kan dock inte ske på bekostnad av fiskbeståndens status eller försämrad miljö, inte minst eftersom det har negativa effekter på både fiskerinäring och andra samhällsintressen.

Det är för mig och regeringen viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för en stark fiskerinäring som levererar och bereder fiskeriprodukter i Sverige.

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Låt mig börja med en positiv iakttagelse. Jag tycker ofta att fiskerifrågorna debatteras alldeles för lite i kammaren och att det är för få ledamöter som är engagerade i dessa frågor. Nu kan jag glatt konstatera att det var flera frågor om detta på frågestunden tidigare i eftermiddag och att det precis före denna debatt var en annan debatt om yrkesfiskets förutsättningar och då mer specifikt sillfisket, som också denna interpellation till stora delar berör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan positiv iakttagelse, som egentligen är grunden för min interpellation, är att jag ser en enorm potential i svenskt yrkesfiske och dess tillhörande beredningsindustri. Jag är övertygad om att vårt yrkesfiske har möjlighet att utvecklas och leverera fler jobb, ökad tillväxt, nyttigheter för såväl lokalsamhället som för andra närliggande näringar och näringar som drar nytta av vad yrkesfisket gör, till exempel besöksnäringen.

Jag ser också en enorm potential för ett växande vattenbruk, både landbaserat, till havs och i sjöar.

Om vi ska lyckas ta vara på potentialen skulle det få stora positiva effekter för Sveriges bruttonationalprodukt. Inte minst skulle det betyda oerhört mycket lokalt i de områden och på de platser där yrkesfisket och dess industri och nu också det växande vattenbruket utgör en viktig del av det lokala näringslivet och kulturen, som hemma i Bohuslän där jag bor.

Bakgrunden till min interpellation är också att det finns allvarliga problem för yrkesfisket och för beredningsindustrin som jag tycker att vi behöver adressera och diskutera vad vi kan göra åt. Vi ser att antalet yrkesfiskare och fiskefartyg i Sverige har minskat drastiskt. Vi ser samtidigt att genomsnittsåldern hos dagens yrkesfiskare är hög och stigande. Vi ser att Sverige har brist på landningshamnar och att vi har ett stort investeringsbehov runt om i Sverige när det gäller fiskets infrastruktur. Vi ser också att vi bara har ett fåtal större beredningsindustrier kvar och att endast omkring 15 procent av den svenska sillen och skarpsillen förädlas i Sverige.

Detta, herr talman, är bara några exempel på sådant som får i alla fall mig och, hoppas jag, också landsbygdsministern att fundera över vad vi kan göra politiskt för att skapa bättre förutsättningar för det svenska yrkesfisket och dess beredningsindustri.

För mig som moderat är det alldeles glasklart att oavsett bransch måste företagen inom en näring kunna stå på egna ben. Alla näringar genomgår strukturomvandlingar, och företag måste alltid av egen kraft kunna möta förändringar och konkurrens. Som politiker har vi ett stort ansvar för att ge företagare goda förutsättningar att verka och utvecklas. Det är här jag tycker att regeringen har en hel del kvar att göra. Regeringen gör för lite, herr talman, tar för få initiativ och vidtar för få konkreta åtgärder.

Jag hoppas att ministern kan bli lite mer konkret kring hur regeringen till exempel vill stödja infrastrukturen och säkerställa tillgången till landningshamnar, vilket ministern klart och tydligt uttryckte är viktigt, och inte minst kring frågan om långsiktighet och hur regeringen agerar för att säkerställa att vi kanske får på plats fler fleråriga förvaltningsplaner så att yrkesfisket får bättre förutsättningar att veta under en viss överskådlig framtid vilket yrkesfiske som kan bedrivas.

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan! Tack också för den konstruktiva ansatsen i frågeställningarna och att interpellanten ser att det görs mycket och att det händer bra saker! Jag saknar på riktigt människor som lyfter fram potentialen hos denna bransch.

Det är helt rätt som Johan Hultberg säger att detta är en yrkeskår som står inför enormt stora utmaningar. Man ska inte blunda för utmaningar. Man ska diskutera dem och söka konstruktiva sätt att lösa dem på, men om man vill utveckla en potential behöver man klara saker som exempelvis generationsskifte. Det är en åldrad yrkeskår till stora delar - jag delar den bilden. Om man vill få unga människor och nya generationer att stiga in där behöver man skapa en berättelse om varför det är viktigt, varför det är bra jobb och hur företag utvecklas där, samtidigt som man hanterar två bilder på en och samma gång. Det är alltid en stor utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att i någon mening beröra lite vad det är som görs så är det flera saker i nuläget kopplat till yrkesfisket och de utmaningar som finns. Om man pratar om Östersjön i detta sammanhang, vilket jag uppfattade lite grann kopplat till frågeställningen, kan man konstatera att havsmiljön är den största utmaningen för framtidens yrkesfiske. Trots att vi givetvis ska göra vad vi kan när det gäller kvoter och andra saker kommer situationen där inte att bli tillfredsställande bättre om man inte också adresserar miljöproblemen i havet. Därför avsätter regeringen 240 miljoner extra under innevarande år för att kunna jobba med att bevara havsmiljön och göra den bättre.

Vi gör också en annan viktig sak i sammanhanget kopplat till när kvoter och annat gör att man inte kan fiska på det sätt man vill. Det gäller det här med att skapa långsiktighet, inte minst i inkomsterna, för en fiskare. I förordningsändringen inför detta år gjorde vi, samtidigt som vi sköt till mer pengar, en förändring som innebar att fiskare nu aktivt kan vara en del i och få ersättning för att exempelvis städa havet från plaster och redskap eller delta i forskningsprojekt kopplat till miljösituationen eller ta fram selektiva redskap. Det är en åtgärd som fungerar att koppla ihop med det som ligger i EHFF för Sverige och det som vi faktiskt har i vårt program. Vi pratade i den förra interpellationsdebatten om saker och ting som vi inte har, till exempel stillaliggandestöd och skrotningspremier.

Detta har varit ett sätt att skapa medfinansiering och förutsättningar för att jobba med verktyg som öppnar och är möjliga. Utöver detta jobbar vi med förenklingsfrågor. Jag beskrev tidigare exempelvis den åtgärd vi nu vidtar när vi ser över implementeringen av spårbarhetssystemen utifrån kritik från näringen. Vi försöker att i dialog med näringen vara lyhörda för både de problem och de möjligheter de ser. Trots att detta är en yrkeskår som har det jäkligt tufft just nu, för att uttrycka det milt, uppfattar jag att de ändå är villiga att vara med i konstruktiva diskussioner om hur man löser utmaningar och problem.

Utöver detta handlar det givetvis om att man måste få hela kedjan att fungera. Ett exempel som nämndes är landningshamnar och vad regeringen är beredd att göra där. Det är en del, skulle man kunna säga, av infrastrukturen för att fisket och framför allt förädlingen av fiskeråvaror ska fungera. Därför är det en jätteviktig fråga, men det kanske allra viktigaste för den är att säkra tillgången på råvaror. Då är vi tillbaka vid kvoterna, men det får jag återkomma till i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Tack, ministern, återkom gärna till frågan om infrastruktur!

Som jag lyfte upp i min interpellation är förutsättningen för att vi långsiktigt ska ha ett livskraftigt och konkurrenskraftigt yrkesfiske som utvecklas att det finns rätt förutsättningar både i havet och i våra sjöar, för de yrkesfiskare som fiskar där. Vi behöver också rätt förutsättningar i form av att vi har konkurrenskraftiga skatter, ett konkurrenskraftigt regelverk, myndigheter som är konstruktiva och förstår näringens behov och, inte minst, en fungerande infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av kärnfrågorna i denna interpellationsdebatt är att vi har en utmaning i att mycket av yrkesfiskets och beredningsindustrins infrastruktur ägs och drivs av småkommuner. Det är kommuner som Sölvesborg, som togs upp i den föregående interpellationsdebatten, min egen kommun Tanum men också kommuner som Sotenäs och små kommuner som Orust, som nu har den största beredningsindustrin för humankonsumtion i Sverige, nämligen Scandic Pelagic i Ellös, som hotas av nedläggning om man inte kan finna en lösning på hur man ska klara de skärpta reningskraven för dess beredningsindustri.

Jag tycker att det verkligen är angeläget att få igång denna diskussion. Jag är helt enig där: Den är inte enkel. Det är inte självklart var gränserna ska gå för vad som är kommunens ansvar, vad som ska vara industrins eget ansvar och vad som ska vara statens ansvar, men precis som vi har en levande och ständig diskussion om infrastruktur när det gäller vägar och järnvägar och vad som ska ligga på respektive aktör tycker jag att vi behöver få igång denna diskussion också för yrkesfisket. Det blir väldigt tufft för små kommuner att klara av att göra de investeringar som krävs. Det är också väldigt svårt, inte minst för det lokala, kustnära yrkesfisket, att bära dessa kostnader. För det större, pelagiska fisket finns det många gånger större möjligheter att axla en del investeringar, men för det kustnära yrkesfisket är det ofta väldigt svårt.

En annan konkret fråga jag hade i min interpellation rörde uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten. Vi ser i till exempel livsmedelsstrategin och den marina strategin att man lyfter fram hur viktigt det är med myndigheter som agerar främjande och att de har en viktig roll i att skapa förutsättningar för näringarna. Jordbruksverket har en tydlig instruktion, att de ska ha ett främjande uppdrag. Det uppdraget finns inte till Havs- och vattenmyndigheten. Jag tycker att ministern har en chans här att på ett enkelt och tydligt sätt skicka en tydlig signal till näringen att man nu ger Havs- och vattenmyndigheten en klar instruktion - att den faktiskt har ett uppdrag att agera främjande.

Sedan kom det upp andra diskussioner och problemområden, till exempel den åldrande kåren och att vi har problem med rekrytering av nya yrkesfiskare.

Jag har för egen del föreslagit att regeringen ska ge Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur man kan underlätta generationsskiften och hur man kan öka och underlätta rekryteringen av nya yrkesfiskare. Är ministern och regeringen beredda att göra det?

Yrkesfisket tyngs av regler och byråkrati. Jag har föreslagit en regelförenklingskommission. Är regeringen beredd att göra det? Jag vill se tydliga åtgärder, herr talman, som leder till att vi stärker konkurrenskraften för svenskt yrkesfiske och dess beredningsindustri. Då räcker det inte att vi bara diskuterar och tittar på kvoterna och hur vi ska säkra dem, även om det såklart är grunden för såväl yrkesfisket som beredningsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för att han utvecklade sina tankegångar. Jag delar hans slutsats att det inte räcker att titta på kvoter och att titta på fråga för fråga. Det handlar väldigt mycket om att förmå att ta så stora och samlade grepp som möjligt, med respekt för att det är komplicerat och ibland svårt, inte minst eftersom vi många gånger inte själva äger många av dessa beslut. Exempelvis kvoterna förhandlas både inom ramen för EU och med EU och andra länder. Det är mycket långa processer och många storheter som står på spel. Med storheter som står på spel menar jag exempelvis att mycket av brexitdiskussionen, huruvida vi får ett avtal eller inte, faktiskt kanske kokar ned till fisk och fiskemöjligheter. Det är alltså storpolitik i detta också.

Med detta sagt ska vi som nation givetvis göra allt vi kan för att skapa de bästa förutsättningarna för fisket i Sverige.

Jag ska försöka att inte upprepa det som jag redan har sagt utan i någon mening utvidga min tankegång.

Jag tror att det var Johan Hultberg som sa att det är klädsamt att vara självkritisk. Det gäller väl oss alla. Jag kan konstatera att Fiskeriverket avvecklades 2011. Då hade vi en alliansregering. Jag tror inte ens att det var fel. Men man bör inte använda det som ett slagträ eller indikera någonting i debatten i så fall.

Det som jag tror är viktigt är att man konstaterar och accepterar att Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har två olika uppdrag. Jordbruksverket har främjandeuppdraget. Havs- och vattenmyndigheten har hand om kontroll och reglering.

Det som vi har gjort i detta sammanhang är att ge dem ett gemensamt uppdrag att ta fram en strategi för hur de ska verka tillsammans. Detta uppdrag finns redan och ska slutredovisas senast i mars till oss. Syftet är att komma åt precis det som jag tror att Johan Hultberg vill att vi ska komma åt, nämligen att dessa myndigheter ska jobba för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna. Då ska vi givetvis ha en bra kontrollfunktion och bra regler och leva upp till det som vi behöver göra för att kunna säkerställa vår trovärdighet i förhandlingar och annat, men vi ska också hitta system som innebär att vi inte oproportionerligt krånglar till det för dem som ska utföra själva hantverket, alltså fiskarna. Vi behöver också titta på och skapa förutsättningar för det.

Vi talar väldigt mycket om fisket just nu, och det är ganska naturligt. Men, som jag sa, handlar det också om infrastrukturen. Jag uppfattade att interpellanten också tryckte på den och hur viktigt det är att detta hänger ihop.

Återigen är det absolut viktigaste att man säkrar råvarubasen, och då är kvoterna viktiga. Man behöver också titta på hur staten då kan hjälpa till när det gäller att investera i denna typ av verksamheter. Jag delar nämligen problembilden. För de små segmenten inom fiskerinäringen och för de små kommunerna innebär detta givetvis tunga investeringar. Då behöver vi titta på hur det är möjligt att skapa bra strukturer för att kunna få investeringsstöd och annat till detta inom ramen för det som är möjligt.

Inom ramen för exempelvis EHFF, alltså Havs- och fiskerifonden, finns det investeringsmöjligheter för både fartyg och infrastruktur, om jag kommer ihåg rätt. Detta kanske man kan utveckla, och det är något man behöver titta på för nästa programperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag tycker inte att vi ska begränsa oss till detta, eftersom detta är en näring som många andra näringar. Vi har lagt ganska mycket krut på att skapa investeringsmöjligheter på totalen, där Tillväxtverket har ett övergripande ansvar att jobba både med att få bort regelfrågor för hela näringen och fördela investeringspengar som ska skapa regional tillväxt. Även här behöver vi säkerställa att också denna näring är med och får del av de möjligheter som ges i det bredare perspektivet.

Herr talman! Ministern lyfte i sitt senaste anförande fram den gemensamma strategin som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tillsammans med Jordbruksverket nu arbetar med att ta fram. Jag tycker att det är ett utmärkt initiativ. Det är mycket bra att vi förhoppningsvis får på plats en strategi som tar ett brett grepp och som samlar både yrkesfisket och vattenbruket. Jag ser stora synergier däremellan. Det är också näringar som ibland behöver samsas om gemensamma resurser. Därför är det bra. Det är också bra att dessa två myndigheter arbetar tillsammans då man har lite olika ingångsvärden och perspektiv på frågeställningarna.

Det finns jättemånga bra mål beskrivna i det utkast som har jobbats fram. Strategin innehåller många bra delar. Men det finns också väldigt mycket som jag saknar i strategin. Den tar inte hela greppet om hela livsmedelskedjan. Det finns inte ett ord om hur rekryteringen till yrkesfisket ska underlättas. Den lyfter över huvud taget inte fram frågan om infrastruktur, om bristen på landningshamnar och hur det ska kunna åtgärdas. Den berör inte hur beredningsindustrin kan stärkas och de problem som jag lyfter fram i interpellationen om att små kommuner har mycket svårt att axla det stora investeringsbehov som finns i fråga om landningshamnar, kajer och annan infrastruktur som är nödvändig.

Därför kan inte hela svaret vara denna strategi. Så som det i alla fall ser ut just nu kommer denna strategi inte att adressera dessa problem. Men jag tar det som ett löfte från ministern att regeringen kommer att jobba vidare med frågorna om just infrastrukturen. Det är någonting som jag tror är strategiskt viktigt här och som jag lyfter fram i min interpellation. Fiskekommunerna är en samarbetsorganisation för kommuner där yrkesfisket är aktivt och har tryckt på att staten behöver ta ett ökat ansvar och behöver i större utsträckning se en del av dessa anläggningar som nationellt viktiga för yrkesfisket och för beredningsindustrin.

Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för detta.

Jag tror att jag och Johan Hultberg är överens om väldigt mycket kring vad vi vill när det gäller förutsättningarna för denna näring. Jag är också mycket glad över att jag tror att vi är överens om att det finns en stor potential här som ska tas till vara. Det bådar ändå gott.

När det gäller de frågor som lyfts fram här hänvisas det till att strategin inte innehåller allt. Det gör den säkert inte. Strategin är inte heller redovisad än. Den ska redovisas i slutet av mars. Jag har stora förhoppningar om hur man löser frågor som handlar om hur man ska hitta bra sätt att jobba i harmoni och skapa synergier när det gäller att utveckla företag och ha bra regelverk och annat.

Däremot är uppdraget inte att ta fram en fullständig marin strategi. Det finns en marin strategi som tar större helhetsgrepp. Jag tror att vi behöver uppdatera den, utveckla den och kanske lägga till handlingsplaner till den på samma sätt som vi har jobbat med livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi ska också komma ihåg att fiskerinäringen är en del av livsmedelsstrategin. Här kommer satsningen via livsmedelsstrategin, exempelvis när det gäller att utveckla förutsättningar för det landbaserade fisket, alltså vattenbruken och så vidare. Jag tror att mycket av investeringsbehoven och investeringsmöjligheterna i denna sektor behöver kanaliseras den vägen och kanske på ett tydligare sätt inom ramen för det som är EHFF, alltså att vi använder de verktyg som finns och att vi ser till att de kan förstärka varandra. De är många gånger lite för små för att man ska kunna göra det man vill. Men om man däremot kan använda dem för att förstärka synergier framåt tror jag att man skulle kunna få ut mer av detta. Då behöver man tänka på helheten, tänka konstruktivt och tänka framåt.

Jag välkomnar denna typ av diskussioner. Jag önskar alltid att man hade haft mer tid. Jag har 15 punkter här som jag inte har hunnit med, och jag tror att det kan vara likadant för interpellanten. Men detta är vår tredje fiskedebatt, och jag tänker att vi kommer att ha fler.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.