Yrken som omfattas av blåljusutredningen

Fru talman! Katja Nyberg har frågat mig hur regeringen resonerat när ordningsvakter och väktare exkluderats från det föreslagna brottet blåljussabotage. Katja Nyberg har också frågat mig om jag kan utveckla regeringens syn på ordningsvakters och väktares utsatthet.

Det är ett allvarligt samhällsproblem att de som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. För att bekämpa angrepp på de centrala blåljusverksamheterna har regeringen föreslagit ett nytt brott, blåljussabotage, som straffbelägger att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.

Handlingar som omfattas av brottet är bland annat våld och hot mot blåljuspersonal och personer som bistår blåljusverksamhet. Förutom personal från respektive organisation omfattas alltså personer som hjälper verksamheten, till exempel ordningsvakter eller väktare som bistår polisen vid en insats. Av straffbestämmelsens konstruktion följer dock att angreppet på personen också måste innebära ett angrepp på blåljusverksamheten.

Ordningsvakter och väktare omfattas i stor utsträckning av det förstärkta straffrättsliga skydd som föreskrivs i bestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman. I den lagrådsremiss som Katja Nyberg nämner har regeringen, utöver det nya brottet blåljussabotage, föreslagit att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman ska skärpas från dagens fängelse i lägst sex månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. Ordningsvakter och väktare får alltså genom förslaget ett ännu starkare straffrättsligt skydd än i dag.

Ordningsvakter utgör i dag ett komplement till polisen för ordningshållning på platser som omfattas av ordningsvaktsförordnanden. Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra exempelvis vid offentliga tillställningar, allmänna sammankomster, bad- och campingplatser samt lokaler där alkohol serveras. Det finns också möjlighet att under vissa förutsättningar förordna ordningsvakter att tjänstgöra i andra fall om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Väktare utför bevakningsuppgifter och saknar de polisära befogenheter som ordningsvakter har.

Arbete som ordningsvakt eller väktare kan medföra en utsatthet. Det är därför viktigt att de som arbetar som ordningsvakter eller väktare är lämpliga och adekvat utbildade för uppgiften.

Ordningsvakter kan dock inte ersätta poliser. En mycket viktig åtgärd för att öka tryggheten och minska brottsligheten är att säkerställa att Polismyndigheten har tillräckliga resurser. Regeringen är fast besluten att genomföra den expansion som aviserats så att Polismyndigheten kan öka med 10 000 anställda till 2024. Det är därför vi gör den största satsningen på polisverksamheten i modern tid.

Det är också viktigt att stora ansträngningar görs för att förhindra att brott över huvud taget begås. Regeringen har därför gjort en satsning på det brottsförebyggande arbetet och tagit fram det första nationella brottsförebyggande programmet på 20 år med gemensamma målsättningar inom alla politikområden. Statliga myndigheter, kommuner, civilsamhälle och inte minst näringslivet måste alla bidra i det brottsförebyggande arbetet.

Genom en ny kamerabevakningslag har regeringen vidare gjort det lättare för polisen och kommuner att söka och få tillstånd till kamerabevakning på platser som är utsatta för brott eller där hotbilden av andra skäl är förhöjd. I en lagrådsremiss som regeringen beslutade om i går föreslås att tillståndsplikten helt tas bort för polisens kamerabevakning. Kamerabevakningsutredningens förslag om att tillståndsplikten ska slopas även för kamerabevakning i kollektivtrafiken bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för svaret.

Det stämmer; det är ett allvarligt problem att de som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. Vi välkomnar därför att regeringen börjar se allvaret i situationen och har föreslagit den nya brottsrubriceringen blåljussabotage. Men att ordningsvakter och väktare undantas från gruppen som skyddas av blåljussabotagebrottet stämmer inte överens med regeringens eget konstaterande: att bestämmelsen bör ta sikte på verksamhet som är brottsbekämpande.

På grund av att Polismyndigheten är både underfinansierad och underdimensionerad får ordningsvakter och väktare till stor del ta de trygghetsskapande uppgifter som traditionellt åligger polisen. Ordningsvakter och väktare är en förlängning av polisen, och de arbetar många gånger ensamma i utsatta situationer. Intentionen är, som Morgan Johansson nämner, inte att ordningsvakter ska ersätta poliser. I en ideal värld borde de fungera som ett komplement. Men det fungerar inte på det sättet i dagsläget.

Morgan Johansson nämner att det krävs att Polismyndigheten har tillräckliga resurser. Statsrådets inställning är mycket välkommen, men den ter sig ändå lite märklig när vårändringsbudgeten inte speglar det ställningstagandet.

Vi ser att den polisbrist som nu finns leder till att andra täcker upp för bristen när så behövs. Det görs av just ordningsvakter och väktare.

Frågan kvarstår alltså. Dessa yrkesgrupper utför arbete som traditionellt sett är förknippat med polisen då denna är underfinansierad, i varje fall ett tag framöver. Varför ges inte dessa yrkesgrupper det välbehövliga skydd som det föreslagna brottet innefattar, även när de inte direkt bistår blåljusverksamhet vid en insats?

Alla våra hjältar som rör sig där ute och har som uppdrag att skydda vanligt hederligt folk ska känna att de har vårt fulla stöd. Deras familjer ska veta att det finns en trygghetssköld och att vi som politiker har vidtagit alla åtgärder vi kan för att se till att de kan utföra sina uppgifter på säkrast möjliga sätt. Vi har ett direkt moraliskt ansvar att stå upp för våra trygghetsbärare, oavsett vilken färg de har på uniformen, oavsett deras grad eller titel och oavsett vilket område eller sammanhang de rör sig i.

Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman ska skärpas. Men varför gäller det bara grovt våld eller hot mot tjänsteman? De vanligaste fallen av våld eller hot mot poliser, ordningsvakter och väktare klassas som av normalgraden.

Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att om ordningsvakter och väktare ska få ta del av det uppgraderade skyddet räcker det inte att få en sten kastad på sig, utan våldet behöver vara ännu grövre, till exempel att bli träffad av en sten i huvudet. Ska det verkligen behöva gå så långt?

Jag vill också säga några ord om kamerabevakning. Morgan Johansson nämner just slopande av tillståndsplikt för kamerabevakning. Det är lika välkommet som förvånande. Regeringens senfärdighet när det gäller beredning av frågan är iögonfallande. Oppositionen väntar sig att regeringen tar vara på riksdagens tillkännagivanden och återkommer skyndsamt med detta.

Fru talman! Det är fel att påstå att vårt lagförslag inte omfattar ordningsvakter och väktare. Det gör det i många situationer, också i ett par avseenden när det gäller de lagändringar som vi går fram med.

Ordningsvakter och väktare berörs på två sätt. Det ena är när man bistår polisen, till exempel vid en utryckning. Då omfattas man av den nya blåljussabotageregleringen. Ett exempel var terrorattentatet på Drottninggatan. Där gjorde ordningsvakter och väktare ett fantastiskt bra jobb tillsammans med polisen för att hantera situationen. Den som angriper en ordningsvakt eller väktare i de situationerna drabbas och träffas av den nya lagregleringen, på precis samma sätt och i samma omfattning som den som angriper en polis.

Det andra är att man också omfattas av det nya skärpta straffet för grovt våld och hot mot tjänsteman. Det innefattar också ordningsvakter och väktare. Det är alltså fel att påstå att vårt lagförslag inte omfattar ordningsvakter och väktare.

Jag är ombedd att utveckla hur jag ser på just ordningsvakter och väktare. Min utgångspunkt är att de gör ett fantastiskt bra jobb i vardagen för allas vår trygghet. Samtidigt är min ingång att ordningsvakter och väktare ska vara en komplettering till polisen. De ska inte ta över polisens brottsbekämpande uppgifter. Det är enormt viktigt. Jag vill inte se en sorts privatisering av den delen.

Det är mot just den bakgrunden som vi genomför den största satsning på polisorganisationen som någon regering har gjort i modern tid. Jag tror att man får gå tillbaka till åtminstone 1965, då polisen förstatligades. Ingen regering har gått in med mer resurser och totala satsningar på polisverksamhet än den här regeringen har gjort.

Nu ser vi också effekterna av det. Vi är uppe i över 20 000 poliser igen. Vi är uppe i lite drygt 30 000 anställda totalt sett. Polismyndigheten har nu fler anställda än någonsin tidigare. Det är en följd av att man har fått ekonomiska resurser för att anställa.

Fru talman! Nu utbildar vi dubbelt så många poliser som den förra regeringen gjorde. Då utbildade man 600-700 poliser per år. Nu är vi uppe i en takt på över 1 300, och vi har öppnat två nya polisutbildningar, i Malmö och Borås. Jag besökte polisutbildningen i Södertörn för bara några veckor sedan och träffade många av de ungdomar och polisstudenter som är på väg ut i verksamheten.

I grunden har vi alltså en mycket stark och kraftig expansion i polisen framöver. Jag tror att det är oerhört viktigt för att kunna öka tryggheten, inte bara i storstäderna utan i hela landet.

När det gäller angrepp på polis, räddningstjänst- och ambulanspersonal tror jag att man kan komma väldigt långt med förebyggande arbete. Det finns ibland en bild av att man inte kan arbeta i en del av de utsatta områdena. Jag besökte räddningstjänsten i Malmö förra året, och de säger att efter att de började med förebyggande insatser, till exempel att bjuda in ungdomar att jobba på räddningstjänsten ett tag och att besöka familjer som bor i områdena, har både antalet bränder och antalet incidenter minskat kraftigt. Det går att förebygga också den typen av angrepp. Det måste man vara beredd att göra.

Katja Nyberg säger att vi har underfinansierat polisen. Det ni har gjort, Katja Nyberg, är att ni har sänkt skatten med 20 miljarder kronor ihop med Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är lika mycket som hela polisväsendet kostar. Det gör att vi på sikt får svårare att finansiera de satsningar som vi vill göra. Men vi kommer naturligtvis att klara det också.

Fru talman! Jag vet inte om Morgan Johansson uppfattade min fråga riktigt. Det stämmer att ordningsvakter och väktare omfattas av samma skydd då de hjälper polisen vid en insats. Men min fråga handlar om när de inte hjälper polisen vid en insats.

Morgan Johansson har helt rätt i att ordningsvakter inte ska ta över polisens arbetsuppgifter. Men i dag har det tyvärr blivit på det sättet. De får också arbeta ensamma i många situationer. De jobbar i utsatta situationer. De har av förklarliga skäl inte den utbildning, den utrustning och de resurser som polisen har. Då är det av ännu större vikt att de omfattas av skyddet.

Morgan Johansson säger att regeringen har som förslag att skärpa straffet för grovt våld och hot mot tjänsteman. Men det gäller just grovt våld. I de flesta fall handlar det om våld av normalgraden. Det här kommer alltså inte att hjälpa vidare mycket. Det krävs ganska grovt våld för att ordningsvakter och väktare ska få samma skydd som poliser har i dag.

Fru talman! Man får alltid göra en avvägning när det gäller hur högt man ska gå i de olika straffskalorna. Men blåljussabotage går hela vägen upp till livstids fängelse, om det skulle vara så. Den som angriper polis eller räddningstjänst men också ordningsvakter och väktare i en utryckningssituation och om det leder till omfattande konsekvenser, till exempel att ambulans eller räddningstjänst inte kommer fram till ett hus som brinner och att många därmed omkommer, kan träffas av upp till livstids fängelse. Det är en rejäl straffskala hela vägen.

Jag tycker att man måste titta på var gränsen ska gå. Min ingång är att det är polisen som är den huvudsakliga brottsbekämpande verksamheten i Sverige. Det är den som ska stärkas. Ordningsvakter och väktare ska fungera som komplement till polisen. Om ordningsvakter och väktare angrips i sin vanliga verksamhet omfattas de naturligtvis av de vanliga straffrättsliga reglerna, men här handlar det om just utryckningssituationer där det kan bli omfattande konsekvenser. Strafflagstiftningen ska ju vara proportionell, det vill säga att ett straff ska vara motiverat utifrån brottets allvar och vilka konsekvenser det kan få.

Jag har också tagit upp hur jag ser på utvecklingen av polisen. Jag kan konstatera att för varje år som nu går kommer allt fler poliser att gå ut från våra nya polisutbildningar. Vi kommer under de kommande åren att se att antalet poliser och civilanställda ökar. Då gäller det för oss att se till att de fördelas på ett bra sätt så att hela landet får tillgång till förstärkningen.

Utöver det förslag vi nu lägger fram om blåljussabotage och grovt våld eller hot mot tjänsteman kommer vi också att fortsätta beredningen för att se vilka ytterligare yrkesgrupper som ska tas in i ett straffrättsligt skydd. Där kommer vi att tillsätta en ytterligare översyn. Det förslag som fanns i utredningen möttes av en blandad remisskritik, och då måste vi fundera mer på vilka grupper som det i så fall kommer att handla om. Det kommer en fortsättning även för detta, och vi återkommer till riksdagen.

Fru talman! Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att Morgan Johansson inte tycks se allvaret i situationen. Ministern pratar stort och brett om olika åtgärder främst för polisen, som är en så väsentlig del i samhället, men när det sattes på sin spets minskade regeringen anslaget till polisen utifrån den budget som röstades igenom i riksdagen i höstas.

Det känns som om Morgan Johansson saknar fokus och har en defensiv attityd kopplad till problemet, men det är på riktigt och på allvar. Det är dags för en tempohöjning. Det går inte att bara fortsätta att prata, utan det måste ske saker här och nu. Det går inte längre att sitta still och se på.

Problemen med polisen och rättsväsendet börjar bli akuta och måste lösas. Då går det inte att bara fokusera på delar av rättsväsendet, utan man måste se på hela rättsväsendet och se till att allt fungerar. Det är en hel kedja från början till slut, och där ingår även ordningsvakter och väktare.

Fru talman! Sverigedemokraterna tillsammans med moderater och kristdemokrater sänkte skatten med över 20 miljarder kronor i höstas. Det var det första Katja Nyberg gjorde när hon kom in i riksdagen. Då tryckte hon på knappen och sa att de skulle sänka skatten med 20 miljarder. Det är nästan lika mycket som hela polisverksamheten kostar på ett år. Det var viktigt att prioritera.

Om ni inte hade gjort detta är det klart att det hade funnits mer pengar till alla möjliga verksamheter som vi vill förstärka: sjukvården, äldreomsorgen, skolan och polisen samt övriga rättsväsendet. Men en del av vårt reformutrymme lade ni beslag på vid den tidpunkten.

Vi måste nu arbeta upp reformutrymmet igen. Men vi kommer att fortsätta att prioritera de nödvändiga och viktiga verksamheterna. Vi har sagt att det ska finnas 10 000 fler anställda till 2024 i polisen. Det ligger fast. Under de kommande åren kommer fler och fler att gå ut från polisutbildningarna, och fler och fler civila kommer att anställas vid polisen. De resurserna kommer att fördelas över hela landet. Men det kräver att man orkar prioritera mellan de resurser som finns. Det klarade ni inte i höstas, och det får vi ta igen nu när vi är tillbaka i regeringsställning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.