Visum för tredjelandsstudenter

Herr talman! Fredrik Christensson har frågat statsrådet Hellmark Knutsson vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att komma till rätta med de stora problem som drabbat många utomeuropeiska studenter och experter. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

För tredjelandsmedborgare som ska påbörja en högskoleutbildning i Sverige är det naturligtvis avgörande att få ett beslut om uppehållstillstånd i tillräcklig tid före terminsstart. För att en sökande ska beviljas uppehållstillstånd ställs bland annat krav på att personen är antagen till en utbildning, har en sjukförsäkring och en tryggad försörjning. Det är Migrationsverkets uppgift att kontrollera att dessa villkor är uppfyllda innan ett tillstånd kan beviljas.

Migrationsverket har hittills i år fått in fler ansökningar om uppehållstillstånd för studier än under motsvarande period förra året. Sett till regeringens ambition att internationaliseringen av universitet och högskolor ska öka är detta glädjande. Trycket på Migrationsverket är fortfarande stort till följd av det mycket stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 och de ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning som kommit därefter. Det kan förklara varför väntetiderna för uppehållstillstånd för studier i vissa fall är längre än tidigare år.

För att Migrationsverket ska kunna hantera den ökade arbetsbelastningen har regeringen tillfört betydande resurser de senaste åren. Förvaltningsanslaget för Migrationsverket har ökats från drygt 3 miljarder 2014 till nästan 6 miljarder kronor 2017.

Regeringen vill att onödiga hinder för universitets och högskolors internationalisering ska undanröjas. Under sensommaren omdisponerade Migrationsverket resurser för att tillse att beslut fattades i ärenden där personerna var beroende av ett snabbt beslut. Migrationsverkets verksamhet är viktig för universitets och högskolors internationalisering. Därför följer regeringen fortlöpande myndighetens arbete med uppehållstillstånd för studier.

Regeringen har utöver nämnda åtgärder även krav på Migrationsverket att redan under 2017 uppnå betydande produktivitetsökningar och kortare handläggningstider för handläggningen av uppehållstillstånd för studier.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Internationaliseringen av den högre utbildningen och den fria rörligheten för studenter, så att de ska kunna studera och arbeta, är oerhört viktiga i dagens samhälle. Utan utbyte med internationella studenter riskerar vi att förlora både kvalitet och mångfald.

Jag har sedan jag ställde interpellationen, och även innan dess, fått en tydlig bild av den problematik som lärosätena upplever och som har drabbat enskilda individer. Det som gör mig mest frustrerad är att det drabbar enskilda personer som lägger tid och kraft på att ansöka om att få studera i Sverige. Men på grund av byråkrati och administration får de inte möjlighet att fullfölja eller påbörja sina studier i Sverige. Det drabbar också lärosätena som har antagit studenter när de på grund av handläggningstider på andra myndigheter inte får möjlighet att ta emot studenterna.

Jag är tacksam för att statsrådet i sitt svar öppnar för att vara beredd att se över alla onödiga hinder för universitetens internationalisering, så att dessa hinder kan undanröjas. Det är bra. Där är vi överens.

Det finns flera delar i detta. Det finns ett antal regelverk som verkligen bör ses över. Problemen gäller studenter och personer som är i Sverige i dag men också dem som ansöker om att komma hit och studera. Om vi börjar med dem som redan är i Sverige finns det personer som har antagits på en masterutbildning och som har läst ett år, men de får inte förlängt uppehållstillstånd efter det. Detsamma gäller doktorander som har kommit till Sverige och som bara får uppehållstillstånd ett år i taget. När de sedan behöver förlänga får de inte den möjligheten.

Ibland handlar det om att personerna inte får uppehållstillstånd. Ibland handlar det bara om förlängda handläggningstider. Det påverkar deras arbete. För forskare blir det till exempel inte möjligt att delta i internationella konferenser, som är en viktig del i deras arbete, eftersom de inte kan lämna landet under tiden de väntar på besked om de ska få förlängt uppehållstillstånd eller inte. Det påverkar deras möjligheter, deras arbete och deras forskning.

När det gäller studenter som söker hit riskerar det att drabba svenskt anseende om de långa handläggningstiderna och administrationen leder till att de inte kan antas. Från och till blir det också ett moment 22. När studenterna har blivit antagna till utbildningen och betalat sin studieavgift är det nämligen upp till Migrationsverket att bedöma om de ska få uppehållstillstånd eller inte. Den processen kan dra ut på tiden, vilket kan leda till att studenter kan bli tvungna att lämna sina studieplatser. Om man har lämnat sin studieplats har man inte längre skäl för att få uppehållstillstånd eftersom man har förlorat sin plats. Det är olyckligt. Och det drabbar enskilda individer på ett tufft sätt. Det finns flera saker att göra när det gäller detta.

Jag uppfattar också från lärosätena att de i dag drabbas vid återbetalningen av studieavgifter till studenter på grund av delar i lagar och förordningar som har införts för studieavgifter och anmälningsavgifter.

Men det står i dagens förordningar att lärosätena får återbetala anmälningsavgiften och studieavgiften. Det borde ju självklart vara tydligt i regelverket att studenterna inte ska drabbas ekonomiskt av den svenska byråkratin och administrationen.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att det inte är byråkrati och administration som har varit det grundläggande bekymret under det här året, utan det grundläggande problemet har varit att Migrationsverket har haft en mycket ansträngd situation. Förra året kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Migrationsverket har - utöver att behandla dessa ansökningar - hittills i år haft att ta ställning till 114 000 ansökningar från kommuner om ersättning för de utlägg som de har haft, vilket är nästan fem gånger så många som det har varit under tidigare år.

Hittills i år har Migrationsverket fattat över 80 000 asylansökningsbeslut - all-time-high. De flesta beslut, 12 000, har fattats i oktober. Som mest är det 140 000 människor som har väntat på att få beslut. Nu är man nere i knappt 100 000. Den senaste uppgiften var 93 000.

Det är detta som är bakgrunden, det vill säga den mycket svåra och ansträngda situation som Migrationsverket har haft. Då vill jag säga till Fredrik Christensson att det var tur att det inte var Centern som fick bestämma förra året. Hittills i år har det kommit in ungefär 25 000 asylansökningar till Sverige. Hade ni fått bestämma hade det mycket väl kunnat bli 125 000, för ni var emot alla åtstramningar, mot id-kontroller, mot gränskontroller, mot den nya lagstiftningen. Då hade vi inte stått här och pratat om handläggningstider när det gäller studenter på det sätt som vi gör i dag, för då hade vi inte haft en chans att kunna klara ens rimliga handläggningstider på det området. Så är det.

Den här verksamheten är dessutom oerhört säsongsbetonad. Antagningsbeskeden om man ska få komma till Sverige och studera skickas ut i slutet av mars. Ansökning om uppehållstillstånd lämnas in i april-juni. Sedan ska Migrationsverket hantera dessa ansökningar i juli och augusti för att det ska klaras av före terminsstarten. Det gör att det blir stora pucklar under sommaren.

Vi har tillfört resurser. Som jag sa har vi fördubblat anslagen till Migrationsverket för 2014, 2015 och 2016 från 3 miljarder till ungefär 6 miljarder. Antalet anställda på Migrationsverket har också fördubblats.

Men ställd inför den utmaning som vi har haft är det bara att konstatera att handläggningstiderna för dessa ärenden har ökat. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsansökningar för högskolestudenter var i år 40 dagar. Det är visserligen en ökning från 28 dagar, men sett mot bakgrund av de stora utmaningar som Migrationsverket har haft är ökningen trots allt inte uppseendeväckande. Samtidigt har det under året kommit in fler ansökningar om att studera i Sverige, och den ökningen var nästan 13 procent.

Sammantaget har det varit en exceptionell situation i år som vi tog kontroll över med hjälp av de beslut som vi fattade förra året. Det gör att man nu har kunnat beta av köerna, och under kommande år omdisponerar vi resurserna så att Migrationsverket ska kunna prioritera på ett annat sätt i dessa ärenden. Jag kan säga att det inte kommer att se likadant ut nästa år, utan tiderna kommer att kunna pressas ned.

Dessutom kommer vi att ge Migrationsverket i uppdrag att se över sitt arbetssätt för att kunna effektivisera handläggningen. Det handlar bland annat om bättre it-stöd och digitalisering, vilket är viktigt i dessa ärenden. Ett sådant uppdrag kommer till Migrationsverket genom regleringsbrevet som vi snart ska fatta beslut om.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för att han utvecklar svaret. Jag har full förståelse för Migrationsverkets situation förra hösten.

Men statsrådet försöker att lägga på oss åsikter. Vi i Centerpartiet är ett ansvarstagande parti, och vi var med i den migrationsöverenskommelse som slöts med regeringen. Samtidigt har vi presenterat en lång rad förslag för att förenkla och förbättra situationen för de människor som kommer till Sverige. På det sättet skulle man också minska Migrationsverkets arbetsbörda.

Den här debatten handlar om internationella sökande som lärosätena antar och vill ha som studenter. Det är människor som har en drivkraft att söka sig till Sverige för att få utbildning och de erfarenheter som det medför. Problematiken som det här har inneburit är att man tappar ett års studietid. Man har ställt in sig på att komma till Sverige och studera, men på grund av långa handläggningstider får man inte den möjligheten.

Jag har talat med lärosäten och andra som vittnar om att det sker ett dubbelarbete mellan Migrationsverket och lärosätet. Lärosätena granskar i dag studenternas engelskkunskaper och andra kunskaper för att få rätt studenter till utbildningarna. Samtidigt gör Migrationsverket särskilda granskningar av studenterna, och då kollar man bland annat engelskkunskaper som lärosätena själva redan har kollat upp. Lärosätena använder sig av internationellt erkända metoder, till exempel TOEFL eller andra.

Min och Centerns åsikt är att sådant måste försvinna. Regelverk och dubbelarbete måste minimeras i så stor utsträckning som möjligt. Där hoppas jag att ministern är tydlig i sin kommunikation med Migrationsverket, som regeringen har ansvar för. Man måste prioritera den här gruppen och se till att få bort de regelhinder som i dag finns. De drabbar studenterna, men de drabbar också lärosätena.

Just nu håller studenterna på att söka. Deadline för de internationella studenterna är i januari. Det är oerhört viktigt att man inte under ytterligare ett år hamnar i situationen där människor som söker sig till Sverige inte får möjlighet att studera. Då kommer det svenska anseendet att minska och vi riskerar att tappa ännu mer konkurrenskraft. Det behövs fler studenter som söker sig till Sverige för att man ska kunna förstärka kvaliteten på den högre utbildningen.

Jag skulle vilja veta om regeringen är beredd att se över regelverk för att minska regelkrångel, byråkrati och dubbelarbete. Jag undrar också om ministern är beredd att se över situationen när det gäller förlängning av uppehållstillstånd. Det tar tid och kraft hos Migrationsverket med ärenden som skulle kunna hanteras annorlunda.

I nuvarande situation får man uppehållstillstånd för ett år i taget, men till exempel doktorander får sin finansiering via lärosätet. Då borde en framkomlig väg vara att man får uppehållstillstånd för hela tiden som man ska vara i Sverige. Om man inte sköter sig skulle lärosätena ha skyldighet att återkoppla till Migrationsverket. Det skulle inverka på dessa människors situation och det skulle minska Migrationsverkets arbete.

Är ministern beredd att se över regelverken?

Herr talman! Som jag sa i mitt förra inlägg; Ja, vi kommer att ge Migrationsverket ett uppdrag att se över sina rutiner och se vilka möjligheter som finns för att effektivisera handläggningen. Det uppdraget kommer i regleringsbrevet till Migrationsverket. Det är klart att man där kan komma en bit på väg. Men man kommer aldrig ifrån det faktum att den exceptionella situation som vi har haft under det här året är en följd av det stora antalet asylsökande som vi hade under förra året, 163 000.

Det var det som var min poäng när jag sa att ni i Centerpartiet var emot alla de åtstramningar som har haft effekt. Ni var emot id-kontrollerna, ni var emot gränskontrollerna och ni var emot den nya lagstiftningen. Hade ni fått bestämma hade vi haft en situation som vi aldrig någonsin hade kunnat reda ut, vare sig Migrationsverket eller övriga verksamheter i Sverige. Då hade vi inte haft 25 000 asylsökande, utan då hade vi kanske fått 125 000 asylsökande under det här året. Det kommer ni inte ifrån. Så är det.

Med det sagt, med de resurstillskott som vi har gjort och med det uppdrag som vi avser att lämna är jag ganska säker på att vi under kommande år får en betydligt bättre situation.

När det gäller långa handläggningstider rör det sig om 40 dagar för förstagångsansökningar för dem som söker sig hit.

Det är en ökning från 28 dagar för 2015 till 40 dagar för 2016. Jag inser att det är en ökning, men vi ska försöka pressa ned detta. Det är dock förståeligt mot bakgrund av den ansträngda situation som vi har.

Vi ser emellertid inga tecken på att detta har fått någon effekt på intresset att studera i Sverige, utan snarare tvärtom. Vi har en ökning även här. Vi har fler ärenden, och ökningen är som sagt på nästan 13 procent bara i år. Detta är ett styrkebesked för svenskt utbildningsväsen. Människor vill söka sig till Sverige för att läsa, och både människor och stater är beredda att betala avgifterna för att de ska få göra det. Det vittnar om att vi internationellt sett förmodligen har en ganska hög kvalitet på vår utbildning.

Ett sådant uppdrag kommer alltså att lämnas, och jag ser framför mig att vi kommer att kunna pressa handläggningstiderna och få bättre rutiner under kommande år.

Herr talman! Jag delar uppfattningen att det är positivt att internationella studenter i högre utsträckning söker sig till Sverige. Men en sådan situation som uppstod under hösten, när enskilda studenter drabbades, riskerar att försämra Sveriges anseende.

Det är glädjande att ministern kommer att vara tydlig gentemot Migrationsverket vad gäller att se över regelverket. Jag hoppas att regeringen gör det skyndsamt så att detta inte drabbar de studenter som söker nästa år. Annars får Sverige särskilda problem med de internationella studenterna.

Jag blir dock lite fundersam över att statsrådet inte besvarade frågan om förlängningsärenden, som jag också tog upp. Vi har en situation med människor som redan befinner sig i Sverige, men på grund av regelverket för handläggningstider och förlängningsärenden får de ibland inte stanna. Även detta skapar en ökad administration för Migrationsverket som varje år återkommande måste kolla upp studenter och forskare. I stället kunde man vända på det och överföra ansvaret till lärosätena att återkoppla till Migrationsverket ifall något inte stämmer.

Så som det fungerar i dag riskerar dessa personer att hamna i kläm. Forskare kan inte åka på internationella konferenser, och masterstudenter som blivit antagna på en tvåårig utbildning får besked efter ett år att de inte får fortsätta på grund av hur regelverket tolkas om bland annat finansiering. Sverige är ganska unikt i hur man ser på detta jämfört med andra länder.

Vi måste verkligen se över det här för att ha en konkurrenskraftig högre utbildning och ett system för detta så att människor kan söka sig hit och kan förvänta sig att få besked huruvida de får studera i Sverige.

Herr talman! Ja, människor söker sig till Sverige för att studera, och de söker sig hit i ökad utsträckning. Vi har fler ärenden, vilket vittnar om att vi har en stark attraktionskraft och också förmodligen en bra kvalitet på de utbildningar som vi erbjuder. Människor är också beredda att betala för dessa utbildningar. Jag ser inte att anseendet i detta avseende har försämrats.

Däremot har vi ett problem med längre handläggningstider. Det är därför jag just sa att vi är beredda att ge Migrationsverket i uppdrag att se över rutiner och hur man där jobbar med detta. Det utesluter inte att något ytterligare behöver göras vad gäller samarbetet mellan lärosätena och Migrationsverket. Det kan mycket väl behövas, och då får vi helt enkelt titta på det.

Fredrik Christensson efterlyste att vi ska göra detta skyndsamt, och det gör vi. Regleringsbrevet fattar vi beslut om nästa månad, och det kommer att gälla för Migrationsverket under nästa år. Vi ser framför oss att Migrationsverket ska kunna jobba så att det kan - som vi skriver - "uppnå betydande produktivitetsökningar och kortare handläggningstider". Detta ska kunna ske redan under 2017.

Under 2016 har situationen varit exceptionell, men vi kommer att jobba med detta under 2017 för att se till att situationen blir bättre.

Överläggningen var härmed avslutad.