Vinstförbud

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka företag jag har träffat som har en bild att ett vinstförbud inte påverkar företagen och medarbetarna negativt, om jag bedömer att medarbetarna i de privata välfärdsföretagen gör ett sämre jobb än motsvarande personer i den offentliga sektorn samt - om den reglering som interpellanten kallar ett vinstförbud införs - vilka åtgärder jag vidtar för att kvaliteten i verksamheterna inte ska sjunka och för att vårdcentraler och skolor, bland annat i Gävle kommun, inte ska läggas ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har varit tydlig med att den även i fortsättningen vill att enskilda aktörer ska kunna vara verksamma i välfärden. De som bedriver seriösa välfärdsverksamheter och som regelmässigt återinvesterar i verksamheten kommer även fortsättningsvis att kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling. Självklart gör medarbetarna i privata välfärdsföretag ett lika viktigt arbete som medarbetarna i den offentliga sektorn. Att en större andel av skattemedlen används till att exempelvis höja personaltätheten och att förbättra lönerna för medarbetarna i välfärden i stället för att delas ut till ägarna är positivt både för medarbetarna och för kvaliteten i välfärden.

Regeringen fattade nyligen beslut om en lagrådsremiss med förslag om att ett tillstånd för att ta emot offentliga medel ska införas inom socialtjänsten och skollagsreglerad verksamhet. Då regleringen är utformad för att ge en rimlig ersättning för investerat kapital bedömer regeringen att huvuddelen av de aktörer som bedriver välfärdsverksamhet kommer att vara intresserade av att göra det även när regleringen genomförs. Det kan inte uteslutas att vissa aktörer väljer att lämna välfärden, och det är troligt att regleringen kommer att medföra ägarbyten. Att delar av verksamheterna kommer att drivas vidare av andra ägare bedöms inte påverka brukarna i någon större omfattning. Det är inte ovanligt i dag att privata utförare går i konkurs eller väljer att lämna välfärden, vilket även förekommer bland privata skolhuvudmän. Regeringen erfar att verksamheterna i dessa fall utan större dröjsmål har kunnat övertas av nya utförare och huvudmän. Kommunerna är alltid skyldiga att i sista hand erbjuda motsvarande tjänster i egen regi.

Det finns många exempel på länder som klarar välfärden utan att tillåta fria vinstuttag. I Danmark är vinstutdelning helt förbjudet för fristående skolor. Trots detta går mer än 16 procent av alla grundskoleelever i Danmark i fristående skolor med olika former av pedagogisk inriktning. Även om fristående skolor är vanliga i Europa tillåter inget annat europeiskt land att offentliga medel går till skolverksamhet som syftar till att skapa vinst för sina ägare. När det gäller verksamhet inom vård och omsorg förekommer vinstdrivande verksamhet i andra länder. Andelen icke-vinstsyftande verksamhet är dock generellt större i övriga europeiska länder än i Sverige. I exempelvis Tyskland är andelen icke-vinstsyftande verksamhet inom sjukvården 49 procent. Sett mot denna bakgrund går det alltså att skapa en välfärd med en mångfald av aktörer och med valfrihet för medborgarna utan att det offentliga finansierar företag vars vinstuttag är helt oreglerade.

De förslag som regeringen har lämnat till Lagrådet omfattar inte verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen anser att det behöver utredas vidare vilken lösning som behövs för att skattemedel ska användas till det som de är avsedda för inom hälso- och sjukvården. Regeringen har tillsatt utredningen Ordning och reda i vården med Göran Stiernstedt som särskild utredare (dir. 2017:128). Förslagen ska delredovisas i juni och slutredovisas i slutet av 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Den här interpellationen har jag skrivit därför att jag värnar valfriheten. Jag värnar valfriheten för den som vill välja sin skola. Jag värnar valfriheten för den som vill välja sin vårdcentral. Jag värnar valfriheten för den som vill välja sin äldreomsorg.

Fru talman! Sverige är världsunikt, och jag är mycket stolt över det. Jag blir djupt bekymrad när jag hör ledamöter och statsråd prata om Danmark i kammaren. I Danmark kostar det upp till två och ett halvt tusen i månaden att gå i en friskola. Den ensamstående trebarnsmamman i Gävle, som jag för övrigt råkar känna, som har haft sina barn i friskola skulle alltså med den modell som presenteras i det här svaret kanske behöva betala 7 500 kronor i månaden. Det skulle innebära att den ensamstående trebarnsmamman inte skulle kunna ha sina tre barn i friskola.

Jag vill inte ha ett sådant system, fru talman. Jag vill att människor, medborgare i Sverige, oavsett var de bor, oavsett var de kommer från, ska ha rätt att välja. De ska ha rätt att välja till det som är bra, och de ska ha rätt att välja bort det som är dåligt utan att behöva ta ekonomiska hänsyn.

Jag är stolt över den svenska modellen, och jag önskar att fler partier också var stolta över den svenska modellen. Det vore intressant att höra hur man motiverar att man över huvud taget nämner den danska modellen, där man ska betala upp till två och ett halvt tusen kronor för att gå i skolan.

Så är det också med andra länder. Det finns privatskolor i många andra länder, men där är det de rika som har valfriheten. Det är de rika med stor plånbok som har möjlighet att välja. Jag vill inte ha det så. Jag tycker att den svenska modellen är alldeles utmärkt. Där har man rätt att oavsett härkomst, oavsett var man bor, välja till det som är bra, och man har rätt att välja bort det som är dåligt.

Fru talman! Jag blir bekymrad över att man inte tittar på vilken verksamhet som fungerar bäst. Det logiska hade varit att en regering tittar på till exempel skolan. Man tittar på var studieresultaten är bäst och var studieresultaten behöver förbättras. Då hade man naturligtvis lagt den största politiska kraften på att försöka förbättra en verksamhet som är dålig i stället för att attackera den verksamhet som fungerar bra.

Jag blev glad när jag i en artikel läste att Anna Ekström, när hon var ordförande för en statlig myndighet, hade ringt Engelska Skolans ägare och frågat vad de gör som är så bra och undrat hur verksamheterna kan förbättras. Då borde inte den politiska slutsatsen vara att man försöker stänga de skolor som fungerar bäst.

För mig är det en märklig solidaritetstanke att alla ska få det sämre. Den solidaritetstanke man hade förväntat sig är naturligtvis att alla ska få det bättre.

Vi ska vara stolta över den svenska modellen, det vill säga att man har rätt att välja det som är bra och att man har rätt att välja bort det som är dåligt. Jag vill inte ha en kostnadsavgift i skolan. Jag vill inte att någon, som i Danmark, ska betala två och ett halvt tusen kronor i månaden för att få välja sin friskola. Det tycker jag är ett dåligt system, fru talman.

Fru talman! Onekligen en intressant debatt!

Om man vill förbjuda de aktörer i välfärden som är dåliga är det här helt fel väg att gå. Det ser man om man tittar på hur de fria aktörerna eller de privata företagen i välfärden presterar i olika mätningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan ta Jobbhälsobarometern, som jämför medarbetare i privat och offentligt driven vård och vilka som trivs bäst på jobbet. Den visar att de som jobbar i privat driven verksamhet känner sig både friskare och i någon grad mer motiverade än kollegor som jobbar i offentlig regi. De upplever även att de hinner med de arbetsuppgifter som finns på ordinarie arbetstid. De är i allmänhet något mer nöjda med lönen, när de själva får svara på frågan. De är även mer nöjda med arbetsledningen och dess kompetens och förmåga att kommunicera.

Elever i friskolor upplever större studiero och trygghet och att deras behov möts på ett bättre sätt. De är mer nöjda med arbetet mot kränkningar. Dessutom visar rapporten att studieresultaten i friskolorna är bättre. Och det vill man förbjuda, fru talman.

I Skolenkäten för 2015/16 gör Skolinspektionen jämförelser mellan kommunala och fristående skolor. De övergripande resultaten för kommunala respektive fristående skolor visar att elever i kommunala skolor i lägre utsträckning svarar positivt på nästan samtliga påståenden i den enkäten.

Svenskt Kvalitetsindex från 2016 visar att fristående gymnasieskolor får högre betyg än kommunala verksamheter.

Patienttoppen, en nationell patientenkät från SKL, visar att patienter i något högre utsträckning ger högre kvalitetsbetyg till vårdcentraler i privat regi än till landstingsdrivna mottagningar. Det gäller samtliga kvalitetsparametrar som ställs upp där. Det gäller även kontinuiteten och kontakten med exempelvis läkare eller sjuksyster.

Analyser av Försäkringskassan visar även att sjukfrånvaron var högre i offentligt driven verksamhet än i privat driven verksamhet under 2016.

Man kan fråga sig varför det ser ut så här, fru talman.

När jag besökte hemtjänstföretag i Norrland diskuterade vi just den här frågan. Hur kommer det sig att de är både friskare och mer motiverade och har större kontinuitet än den offentligt drivna hemtjänsten? Det har att göra med närheten till beslut, att man får påverka sin arbetsmiljö mer och den kollegiala känslan.

De inom kommunen kanske överdrev en aning, men de sa att det var 14 olika nivåer i hierarkin upp till den chef som kunde påverka något. En sådan arbetsplats vill vi ju inte ha.

Kontentan är denna: Varför ska man förbjuda det som är bra? Varför inte i stället lära sig av det som är bra? Detta om vi pratar kvalitet, och det är just kvalitet vi ska prata om.

Jag pratade också med friskoleföretagare i en kommun i Norrland där Socialdemokraterna har styrt i 96 år. Konstant, hela tiden, blir de motarbetade - det kan gälla bygglov, kontakter med kommunen, vad som helst.

Det här ligger i socialdemokratins natur: Man vill att alla ska ha det precis lika dåligt. Vi ska inte få välja. Vi ska inte kunna utvecklas och bli bättre.

Fru talman! Jag tycker att regeringen är helt fel ute.

Sedan kan civilministern fundera på detta: Hur stort operativt kapital har ett hemtjänstföretag?

Fru talman! Tack, Erik Andersson och Lars Beckman, för inläggen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Världen är enkel. Allt är svart eller vitt. Det Socialdemokraterna gör är fel, enligt debattörerna, och det Moderaterna gör är alltid bra. Det är alltid fel att reglera privata utförare. Det är alltid fel, det som det offentliga gör.

Så ser ju inte världen ut, fru talman. Sanningen finns alltid någonstans mitt emellan. Socialdemokraterna gör ibland bra saker, ibland sämre saker. Moderaterna är ibland bra, ibland mindre bra.

Det som är styrkan i politiken är att man vågar kritiskt granska vilken politik man har fört, se vilka effekter den politiken har haft och ta tag i dess avigsidor och negativa följder.

Vi har ett läckage från svensk välfärd. Övervinsterna uppgår till flera miljarder. Det är pengar som läcker från svensk välfärd. Det innebär antingen att vi överbeskattar den svenska befolkningen med flera miljarder eller att dessa miljarder skulle kunna användas till att anställa fler lärare och undersköterskor eller förbättra villkoren för de anställda i välfärden.

Det finns inget liberalkonservativt i att försvara läckaget från välfärden. Det är också bakgrunden till att de moderata väljarna motsätter sig vinster i välfärden, att en majoritet av de moderata väljarna vill se begränsningar av vinster i välfärden, att en majoritet av de borgerliga väljarna vill se begränsningar av vinster i välfärden. Det finns inget liberalkonservativt i att överbeskatta människor, i att säga att nu tar vi mer än hälften av din inkomst för att finansiera välfärden samt tillåta läckage från välfärden.

Ska vi upprätthålla legitimiteten för den gemensamma finansieringen, vilket också Lars Beckman verkar förespråka, har vi en skyldighet som politiker att säkerställa en effektiv resursanvändning som innebär att skattepengarna ska gå till det de är avsedda för. Det kan vi inte i dag.

Fru talman! Nu när regeringen ökar resurserna till skolan med riktade statsbidrag i miljardklassen har regering och riksdag inte verktyg att säkerställa att pengarna faktiskt används till det de avsedda för hos de fristående aktörerna. Det är viktigt att säga det här i riksdagen; det är viktigt att det hörs i vår samhällsdebatt: Vi har inte verktygen för att säkerställa att de pengar som ska gå till svensk skola faktiskt används inom skolan. Det är fullt lagligt att ta del av skattemedel, av riktade statsbidrag som har till syfte att öka kvaliteten i skolan, och ta de pengarna och dela ut dem i vinst. Jag talar inte om privat insatt kapital. Jag talar om statsbidrag som är ämnade att lösa de enorma utmaningar vi har inom svensk skola.

Fru talman! Vad jag vet ska Erik Andersson söka sig till den kommunala sektorn. Jag vill önska honom lycka till i det engagemanget.

Den kommunala sektorn i Sverige har enorma utmaningar: den demografiska utvecklingen, skolan, den växande välfärdskonsumtionen och urbaniseringens effekter. Invånarantalet i ungefär hälften av Sveriges kommuner har krympt sedan 70-talet, vilket skapar enorma utmaningar. I en sådan situation har vi en skyldighet att säkerställa att varje skattekrona används så effektivt som möjligt.

Vårt svar till medborgarna, fru talman, kan inte bara vara skattehöjningar eller nedskärningar. Vi har en skyldighet att öka produktiviteten i offentlig sektor. Det gäller den egna regin men också effektivare resursanvändning hos de fristående aktörerna.

Det var bland annat mot den bakgrunden som Moderaterna förra sommaren föreslog vinstförbud för skolor som inte levererar. Kommer ni ihåg det? Det var när Anna Kinberg Batra var partiledare. Nu låter det lite annorlunda. Jag hoppas att Moderaterna tänker om i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hur är det då där ute i verkligheten? Hur är det med resultaten som levereras i den välfärd som vi alla är överens om ska vara offentligt finansierad och ha hög kvalitet?

Äldreboenden i privat regi har i flera års tid fått bättre resultat än kommunala boenden i Socialstyrelsens enhetsundersökningar.

Enligt Socialstyrelsens enhetsundersökningar har privat driven hemtjänst i flera års tid hävdat sig bättre än offentliga hemtjänstutförare.

Fristående förskolor har bäst resultat när föräldrar och personal i fristående och kommunal verksamhet tillfrågas.

Elever i friskolor ger genomgående sina skolor högre betyg avseende mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar i jämförelse med elever i kommunala skolor - även efter kontroll för elevernas socioekonomiska bakgrund.

Friskolor som drivs av aktiebolag når bättre resultat på de nationella proven i engelska och svenska, högre meritvärden, högre andel elever som når godkänt i alla ämnen samt högre andel gymnasiebehöriga elever jämfört med kommunala skolor, också när man tar hänsyn till deras bakgrund.

15 av landets 20 mest populära vårdcentraler drivs av välfärdsföretag.

Det här, fru talman, är det ultimata beviset på att regeringen har landat helt fel. Tänk om vi hade stått här i kväll och i stället debatterat hur verksamheten ska bli bättre där den behöver förbättras mest.

I stället har regeringen hamnat på något konstigt sidospår. Visserligen är det tydligen, om jag förstod statsrådet rätt i en annan interpellationsdebatt, Moderaternas fel att det här korkade förslaget läggs fram, eftersom man tvingat Stefan Löfven att samarbeta med Vänsterpartiet.

Detta är på riktigt; det är ingen låtsaslek eller teater. Om detta förslag skulle vinna gehör i Sveriges riksdag skulle det i till exempel Gävle kommun, som ju statsrådet känner väl till, beröra 23 procent av alla platser i grund- och gymnasieskolan - var fjärde elev går i en friskola. Statsrådet säger i svaret: Ja, ja, det får väl kommunen lösa om staten lägger ned verksamheten.

Detta liknar faktiskt den politik som ni har fört mot Sveriges funktionsnedsatta. Försäkringskassan har fattat tre beslut om dagen om att dra in den statliga personliga assistansen. Kommunerna har stått kvar och försökt ta hand om det moras som regeringen har åstadkommit.

I min interpellation ställde jag en ganska enkel fråga, som vi inte har fått svar på ännu. Statsrådet kommer naturligtvis att svara på den i nästa inlägg. Vilka företag har du eller någon annan regeringsföreträdare mött som säger att detta är ett bra förslag som inte påverkar deras möjligheter att driva vidare? Vilken rektor har du mött?

Lust & Lära i Bollnäs - det är bara att åka dit, träffa de fem lärare som startat den friskolan och fråga dem: Hade ni kunnat starta om denna lagstiftning funnits på plats? För att bespara statsrådet resan till Bollnäs kan jag säga: Nej, det hade de inte kunnat göra.

De fem lärarna, som såg en fantastisk möjlighet att skapa en stor och bra grundskola så som de ville hade inte kunnat starta den med det förslag ni lägger fram. Lust & Lära är Bollnäs största grundskola. Familjerna i Bollnäs har alltså valt att låta barnen gå på Lust & Lära för att de tycker att det är en bra skola som ger bra resultat. Och det, fru talman, vill denna regering ta bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att civilministern blandar ihop korten. Han talar om att skattepengar som går till välfärden ska förbrukas i välfärden - exakt, det tycker jag också. Det är inte det som är problemet. Problemet är att civilministern blandar ihop korten.

Det är skattepengar som går till dessa verksamheter. Oftast är det en peng, men det kan också handla om ett biståndsbeslut, som till exempel i hemtjänsten. Men alla får precis lika mycket pengar. En friskola får precis lika mycket som en kommunal skola. Hur kommer det sig då att friskolan generellt sett har bättre resultat, bättre kvalitet, nöjdare elever och gladare lärare? Ändå tar de ut en liten vinst. Det är inte så, fru talman, att friskolorna får mer pengar, som civilministern försöker påskina. Dessa verksamheter får samma belopp, och ändå gör de ett bättre resultat.

Fru talman! Om jag vore civilminister, vilket jag nog aldrig kommer att bli, skulle jag nog titta på de goda exemplen. Hur kan vi göra så att även den offentligt drivna verksamheten kan effektivisera och arbeta på ett sådant sätt att kvalitetsparametrarna höjs? Det är det som är själva kruxet: Det är kvaliteten vi ska titta på. De här utförarna får precis samma pengar.

Tillåt mig citera en klok socialdemokrat, förutom när han rev halva Klara: "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket." Den uppfattningen delar jag, och det är därför jag är moderat. Jag står alltid på medborgarnas sida och värnar om skattebetalarnas pengar.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att Moderaterna ställer de här interpellationerna, för det visar så tydligt hur verklighetsfrånvända de är: De känner inte till vad svenska folket, även moderater, tycker. Även moderater tycker att det ska sättas stopp för vinstjakten i välfärden. Även moderata väljare tycker att pengarna ska gå tillbaka till verksamheten och att små företag kan fortsätta och att man ska kunna välja. Det finns många väljare som tycker detta, och därför ska vi fortsätta med det. Det är vinstjakten som ska bort.

Det är jättebra att det står moderater här och säger att varje förslösad skattekrona är en stöld. Vi kan nu se hur det har blivit. Skolresultaten har inte blivit bättre de här åren. Däremot har det försvunnit 4,7 miljarder från de privata välfärdsföretagen och skolorna. Alltså har skattebetalarnas pengar försvunnit i stället för att gå till fler lärare, fler kuratorer, högre löner till personalen och bättre kvalitet.

De små företagen, kanske personalkooperativ eller personalägda företag, får fortsätta. Detta handlar om de stora, gigantiska bolagen, som ibland går i konkurs eller inte längre tycker att det är tillräckligt lönsamt och sätter kommunerna på pottan när dessa från en dag till en annan måste ta hand om ett antal elever. Det är dem vi ska komma åt nu, genom att få bort vinstjakten. Vi ska fortsätta med valfrihet och privata alternativ om pengarna används till det de är avsedda för.

Jag tycker att detta är ett väldigt bra förslag, och jag tycker att det är bra att Moderaterna avslöjar sig i debatten och visar sina egna väljare att de inte tycker som de.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Läckage i svensk välfärd, var statsrådet inne på. Den debatten har fortsatt. Mycket pengar har försvunnit i svensk välfärd på många olika sätt. I en kommun som får tilldelade pengar händer det tyvärr inte alltför sällan att det är minus på kontot i slutet av året. Minus på ett skolkonto innebär att man får ta någon annanstans, till exempel från omsorgen, eller vice versa. Då blir det ett svart hål som man inte mäter, om man nu ska mäta på andra sidan, när det är på plus. Det är väldigt viktigt i en debatt att titta på hela bilden: var vi kommer från och hur det var.

Produktivitetsökning, säger statsrådet. Vad innebär det? Ska de springa fortare i samma system som de har jobbat i tidigare, med samma metoder? Då blir det ännu mer pengar och ännu mer fel. Eller ska man göra det på olika och annorlunda sätt? Det är väl detta som hela denna diskussion drivit fram: att människor har sett att de vill ha något annat. Det kan handla om de äldre i äldreomsorgen, om eleverna i skolan eller om vårdcentraler dit man kan komma före och efter arbetstid. Det handlar om att arbeta smart, och det innebär att man arbetar på ett annat sätt, inte att man springer fortare.

Verksamheterna drivs ofta av kvinnor som kommer från offentlig sektor och har sett problematiken på sina arbetsplatser: i äldreomsorgen, i skolan eller på vårdcentraler. Vi tycker att de har gjort bra grejer; det säger till och med Monica Green i denna debatt, även om hon säger några andra konstiga saker. Det handlar om valfriheten och om de små. Med tiden och med den här regeringen har det krävts ännu mer juridiska muskler. Det har blivit mycket mer byråkratiskt, och man skickar signaler om att inte göra sig besvär.

Jag vill ställa en fråga till Monica Green och statsrådet. Dessa kvinnor har belånat hus och hem eller tagit lån av vänner, bekanta eller föräldrar för att kunna starta verksamheter med annorlunda innehåll. De har nämligen sett att det går att göra saker och ting på ett annat sätt, som inte var okej på den arbetsplats de kom från eftersom det inte fanns tid, ork eller lust; det har i alla fall inte kunnat göras. Så har de fått en chans att göra något annat på ett annat sätt.

Då har också personal, kompisar, vänner och arbetskamrater följt med till dessa verksamheter och driver dem med annorlunda metoder för framgång. Människor har vänt sig dit för att få det som de inte har haft tillgång till tidigare.

Hur ska detta gå till i er värld? Det skulle jag vilja veta.

En friskola någonstans i Sverige startades av ett par lärare. De gick till sin rektor för att de ville förändra innehållet i skolan. Rektorn sa: Vi får prata med förvaltningschefen. Förvaltningschefen sa: Nej, inte här hos oss, då får ni starta friskola. Det gjorde de. De samlade ihop resurser och startade en friskola som de drev med stor framgång. Det handlade inte om att man skulle lottas in, utan dit var alla välkomna. Det var på en bruksort någonstans i landet.

De som styrde tyckte inte att detta var en bra idé. De gjorde allt för att stoppa utvecklingen. Till sist gjorde de som man också har gjort på andra ställen: De använde byggnadsnämnden för att stoppa verksamheten. I dag är skolan borta. Eleverna har gått till den kommunala skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns i dag en tystnadskultur. Det finns kränkningar. Det finns stora problem. Det är inte bara på denna skola utan överallt i Sverige.

Fru talman! Det är många olika ämnen som har berörts i diskussionen. Det finns också många missförstånd i debatten, till exempel att det här förslaget skulle ha negativa effekter på mångfald och valfrihet. Det finns inga sådana effekter. Tvärtom handlar förslaget om att säkerställa att också de idéburna aktörerna får bättre förutsättningar, så att vi får en verklig mångfald av verksamhetsinriktningar och pedagogiska inriktningar. Det var ju det som var poängen med friskolereformen 1991-1994, och det har glömts bort nu.

Nu är det några koncerner som köper upp friskolor och social verksamhet, och så får vi likformighet. Det blir några koncerner som dominerar en marknad i stället för just innovation, en mångfald av verksamhetsinriktningar och delaktighet från personalens sida.

Denna typ av slutsatser kommer man fram till om man läser och objektivt och självkritiskt studerar ämnet. Men har man ideologiska skygglappar och en tro på att det privata alltid är bättre än det offentliga - eller att det offentliga alltid är bättre än det privata - kommer man inte fram till dessa slutsatser.

Det finns inga studier som visar att det offentliga generellt har högre kvalitet än det privata eller att det privata har högre kvalitet än det offentliga. Det är faktiskt ett ämne som det har forskats om i stor omfattning. Det finns enskilda studier som visar skillnader, men generellt finns det inga bevis. Det finns alltså privat verksamhet som är bra, och det finns offentlig verksamhet som är bra.

Däremot ser vi på till exempel skolområdet att vinsterna uppstår genom att man har lägre personaltäthet. Det vet vi. Det är Statistiska centralbyråns uppgifter. Vi vet att de kommersiella friskolorna har lägre personaltäthet än både kommunala skolor och idéburna skolor.

Det går inte att tala om kvalitet i skolan eller i välfärden om man inte satsar på personalen och professionerna. Den felaktiga inriktningen på skolpolitiken i vårt land har varit att man har trott att man kan höja kvaliteten i skolan utan att beakta professionens autonomi, handlingsutrymme och förutsättningar.

Det verkar som om Moderaterna har kört fast i det felaktiga tänket: Glöm personalen och lärarna - här är det några bolag som ska skapa kvaliteten i skolan! Nej, lärarna måste bli fler. De måste få högre lön. Vi måste ha ännu mer autonomi för våra professioner i skolan för att kunna möta de utmaningar som skolan har. Det gör vi inte med dagens regelverk.

Fru talman! När jag forskade på upphandlingsrättens område, innan jag kom in i riksdagen och sedermera blev statsråd, började jag med att försöka hitta ett annat europeiskt land som hade ett liknande system för att jag skulle kunna göra en komparativ studie. Problemet är bara att det inte finns några andra europeiska länder som tillåter fria vinstuttag. Det fanns ett annat land i västvärlden som gjorde det, nämligen Chile, men där avskaffade man under förra mandatperioden möjligheterna att obegränsat dela ut vinst från skolan.

Då måste man ställa sig frågan: Är det för att vi är så mycket smartare än alla andra som vi har det unika systemet med fria vinstuttag och läckage från skolan, eller handlar det om en brist och en oförmåga från det politiska systemet att ta tag i denna brist?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avståndet mellan de moderata väljarna och Moderata samlingspartiet i vinstfrågan förklaras av mycket starka lobbykrafter som inte vill att vinsterna ska begränsas. Här står medborgarnas intressen mot ägarnas intressen. Var ska pengarna investeras när överskott uppstår? Nu har vi fått beskedet att Moderaterna kommer att slåss för fria vinstuttag från den offentligt finansierade skolan. Det är beklagligt.

Fru talman! Det är verkligen behjärtansvärt att både statsrådet och Monica Green bekymrar sig över de moderata väljarna. Dem tror jag faktiskt att vi hanterar själva. Bland svenska folket var det, om jag minns rätt, nio av tio eller åtta av tio som ville ha kvar valfriheten.

Till skillnad från statsrådet är jag stolt över den svenska modellen. Jag är stolt över att alla i Sverige har rätt att välja sin egen offentligt finansierade välfärd. Jag vill inte ha det system som statsrådet nämnde i sitt interpellationssvar, nämligen det danska systemet. Jag vill inte ha ett system där en ensamstående trebarnsmamma i Gävle inte skulle ha råd att sätta sina barn i friskola. Det kostar 2 500 kronor per månad och barn i det danska systemet.

Fru talman! Jag är stolt över att svenska folket självt kan avgöra vilken vårdcentral man ska gå till, vilken äldreomsorg man ska ha eller vilken skola man ska sätta sina barn i. Man behöver inte ta fram miniräknaren, och det finns inga ekonomiska begränsningar. Det är ett fantastiskt system som vi ska vara rädda om.

Den svenska modellen brukar faktiskt andra partier prata om. Men vi har nu förstått att det är Moderaternas fel att Jonas Sjöstedt och det lilla Vänsterpartiet ska driva igenom ett valfrihetsförbud i Sverige. Det är inte rimligt. De stora, breda partierna ska naturligtvis ta i hand i sådana här frågor. De stora, breda partierna ska naturligtvis värna valfriheten, kvaliteten, mångfalden och den svenska modellen.

Fru talman! Det är roligt att vi nu kommer att tala om den svenska modellen. Det betyder ju att vi ska ha starka parter på arbetsmarknaden. Det betyder också att vi ska ha en bra välfärd till alla.

Svenska folket vill inte ha vinstjakt i välfärden. Det är väldigt tydligt. Däremot vill väldigt många ha kvar mångfald och valfrihet. Därför läggs nu detta förslag fram. Vi ska ha kvar mångfald och valfrihet, men vi ska se till att vinstjakten stoppas.

Jag tycker att det är lite synd att Moderaterna, som nu blir mer främmande gentemot sina egna väljare, går kapitalets väg. Det är lobbygrupper som påstår detta. De försöker ingjuta farhågor och skrämmer upp företagare, som plötsligt tror att de inte kommer att få fortsätta. Jo, de kommer att få fortsätta om de återinvesterar i sin verksamhet och har bra kvalitet. Då kommer de att få tillstånd.

Det är alltså en skrämselpropaganda utan like. Till och med långt innan man sett förslaget kommer man med dessa påståenden. Många har inte sett det förslag som kom i fredags utan fortsätter att tro att allt ska stoppas och så vidare. Det verkar som om det är den debatten man vill ha, i stället för att titta på vad förslaget faktiskt innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men, som sagt var, det är bra att vi talar om den svenska modellen. Vi ska vara stolta över den. Nu ska vi se till att utveckla den, inte avveckla den. Vi ska utveckla den och se till att vi får en ännu bättre välfärd och en ännu bättre kvalitet inom välfärden. Vi ska inte ha läckor på 4,7 miljarder från välfärdssystemet, utan pengarna ska användas till det de är avsedda för, för det vill skattebetalarna.

Fru talman! Det är en poäng med mångfald. Ja, statsrådet, där är vi överens. Vi ägnar mycket tid åt att diskutera en fråga som handlar om vinster i utbildningsvärlden, omsorgen och vården. Men det som är vårt huvudspår - som måste vara det och som är det i allt vi har lyft - är innehållet.

Det är innehållet i den skola som våra barn går till på morgonen. På sina ställen är det inte längre ordning och reda. Det är riktigt allvarligt. Det är små barn i lågstadiet som springer på bänkarna. Det kommer signaler om att det finns anmälningar om barn som slår sina lärare med kvastar. De barnen är i sju- och åttaårsåldern.

Man tar inte tag i kränkningar. Det är en tystnadskultur, som jag nämnde tidigare. Det handlar om att medarbetare lämnar in anmälningar som stannar på den närmaste nivån. De kan inte gå den väg som Monica Green och andra säger sig värna, det vill säga den som handlar om starka parter på arbetsmarknaden. Alla tystnar. Vad händer? Jo, eleverna har oordning på sina lektioner. Man är rädd för att anmäla uppåt. Politiker i nämnder vet inte vad som händer - det kommer inte fram. De är ytterst ansvariga. Detta är allvarligt.

Det jag vill och önskar av hela mitt hjärta är att mångfalden ska göra att skolor har ett gott innehåll för alla som går där, så att de kan ta vara på sina livschanser med en utbildning som gör att de kan leva ett gott liv, få arbete och ha det bra.

Fru talman! Tack, alla kära riksdagsledamöter, för en mycket bra diskussion! På ett beklagligt men ändå tydligt sätt klargör den skillnaderna i svensk politik. På ena sidan har vi en regering som vill att vi ska ha krav på de aktörer som är verksamma inom den offentligt finansierade välfärden och som får rätt att ta emot skattepengar för att bedriva välfärdsverksamhet och skolverksamhet. Det kravet går ut på att man ska ha en viss begränsning av vinsten i syfte att säkerställa att man som huvudregel återinvesterar överskott - som uppstår i verksamheten - i verksamheten, bland annat i personalen. På andra sidan står de fyra borgerliga partierna, Sverigedemokraterna och ungefär 5 procent av väljarna. De företräder uppfattningen att det ska vara obegränsade vinstutbetalningar från den offentligt finansierade skolan och välfärden. Det är sorgligt att det har blivit så.

Fru talman! Jag är övertygad om att svensk höger hade kunnat inta en annan position. I stället för att ägna dagar och kvällar åt att försvara läckaget från välfärden och skolan hade man kunnat försöka göra någonting åt dessa problem. Man hade kunnat se till att vi får en reglering som löser problemen och som samtidigt skapar legitimitet för de aktörer som bedriver verksamhet inom skolan och välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ingen bra situation att ungefär 70 procent av väljarna har en misstro mot dagens system. Trots att vi har haft systemet på plats sedan början av 90-talet vill en majoritet inte ha vinster i välfärden. Då är det rimligt att vi försöker hitta en lösning på detta, så att de som bedriver verksamhet och som har en kommersiell karaktär i verksamheten har rätt till en rimlig avkastning på privat insatt kapital. Men som huvudregel ska överskotten återföras till verksamheten. Det är ingen orimlig hållning. Det är definitivt ingen orimlig hållning. Men tyvärr verkar högern ha valt en annan väg, och det är bara att beklaga.

Överläggningen var härmed avslutad.