Vinster i välfärden

Fru talman! Helena Bouveng och Jörgen Warborn har var för sig frågat mig om jag och regeringen avser att lämna ett förslag om vinster i välfärden till riksdagen och hur jag avser att motivera ett sådant förslag. Jag besvarar frågorna gemensamt.

Regeringen har överlämnat propositionen Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet till riksdagen den 20 mars. Med förslaget tar regeringen fasta på skattebetalarnas önskan att offentliga medel som huvudregel ska återinvesteras i välfärdsverksamheten till nytta för barn, elever, brukare och för de anställda. Regeringen anser att förslaget är nödvändigt och proportionerligt i syfte att skydda det allmännas intressen. I propositionen har regeringen beaktat Lagrådets synpunkter och gjort vissa förtydliganden och förändringar i enlighet med Lagrådets förslag. Men i vissa frågor gör regeringen en annan bedömning än Lagrådet. Dessa framgår i sin helhet av propositionen. Regeringen har också tagit fram en promemoria med justeringar av förslaget i syfte att bättre ta hänsyn till små företags och idéburna aktörers förutsättningar. Promemorian är ute på remiss till den 19 april.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också utvecklat konsekvensbeskrivningen i propositionen jämfört med Välfärdsutredningens underlag och lagrådsremissen. Jag vill understryka att regeringens uppfattning är att den här propositionens konsekvensanalys är betydligt mer omfattande än vad som är normalt för den här typen av reformer. Jämfört med till exempel friskolereformen på 1990-talet och införandet av obligatoriskt vårdval i primärvården är det här förslagets konsekvensbeskrivning avsevärt mer ingående.

Jag vill avslutningsvis framhålla att en majoritet av svenska folket vill få bort oreglerade vinster från välfärden. Regeringen bedömer att välfärden kommer att behöva tillföras stora resurser under de närmaste åren. Det gäller inte minst skola och äldreomsorg. Det är då inte rimligt att samtidigt medge stora utdelningar till vinstdrivande intressenter. Resultaten från SOM-institutets undersökningar stärker regeringens uppfattning att välfärdens legitimitet riskerar att undermineras om stora delar av de offentliga resurserna tas ut från välfärden och delas ut till ägarna av de privata företagen. Detta gäller särskilt då många av de stora välfärdsaktörerna bedriver sin verksamhet i sådana former att deras intäkter inte ens beskattas i Sverige och att de därmed inte själva, i samma utsträckning som andra, bidrar till välfärdens finansiering.

Fru talman! Nu står vi här i kammaren igen och debatterar den minst sagt omdiskuterade välfärdsutredningen - en utredning som har varit ute på remiss och som, enligt ministern, nu har omarbetats till ett lagförslag. Sällan har väl en utredning som denna fått så mycket kritik från alla möjliga och omöjliga håll! Det skulle kanske vara exitbeskattningen som den socialdemokratiska regeringen gav ett uppdrag till Skatteverket att utforma. Det var en utredning som helt genomfördes av Skattemyndigheten utan några personer från näringslivet eller från något annat håll. Så gick det som det gick också. Regeringen insåg att det helt enkelt inte var hållbart. Konsekvenserna för inte minst små och medelstora företag hade blivit ödesdigra. Förslaget hamnade i papperskorgen där denna utredning också bör hamna.

Konsekvenserna av den S-märkte Ilmar Reepalus förslag om vinstförbud inom välfärden är minst lika ödesdigra, inte minst för små och medelstora företag inom välfärden och inte minst för alla elever, sjuka och äldre som valt sin vård, sin skola, sin omsorg av just den utföraren. Det gäller inte minst alla anställda som inte längre har möjlighet att välja någon annan arbetsgivare än den som man är hänvisad till. Värst av allt kan detta leda till att man byter bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Kritiken är massiv, och den kommer inte enbart från företagarhåll utan den kommer från minst sagt tunga instanser. Lagrådet har nu granskat regeringens och Vänsterpartiets förslag till begränsning av vinster i välfärden. Man gör bedömningen att det inte är ett bra förslag. Den kritik som Lagrådet riktar mot förslaget handlar bland annat om bristande konsekvensanalys för de företag som bedriver verksamheter eller för dem som är beroende av deras tjänster. Lagrådet menar vidare att förslaget är dåligt berett och kan till och med strida mot grundlagen.

Även Riksrevisionen sågar utredningen. Riksrevisionen säger i sitt remissyttrande att utredningen har stora brister när det gäller att bedöma vilka konsekvenser en eventuell vinstbegränsning kan ge både för branschen i sig och för kunderna, det vill säga eleverna, patienterna och våra gamla.

En inte helt okänd före detta finansminister, Kjell-Olof Feldt, och partikollega till ministern säger: Det här är värre än tanken på löntagarfonderna.

Min enkla fråga till civilministern blir om ministern håller med Kjell-Olof Feldt. Eller anser ministern att Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedts ord väger tyngre?

Fru talman! Jag vill rikta ett tack till statsrådet för svaret.

När jag lyssnade på svaret ställde jag mig själv frågan: Är Socialdemokraterna ett regeringsdugligt parti? Bristen i konsekvensutredningen är påtaglig, och den kan få allvarliga konsekvenser. Kritiken från tunga remissinstanser är massiv. Då måste frågan ställas: Är Socialdemokraterna ett regeringsdugligt parti?

Att regeringen är direkt företagarfientlig har blivit tydligt under den här mandatperioden. År 2012 möttes näringslivet av en nyvald S-ledare som med en affärsplan och en industrikansler skulle nyindustrialisera Sverige och stärka entreprenörskapet.

Det var nog en del som trodde att Löfven, Damberg och kanske Shekarabi utgjorde en ny och mer företagarvänlig typ av socialdemokrater. Men nu har vi facit. Skatterna på jobb och företagande har höjts med 40 miljarder. Nyföretagsamheten är den lägsta på tio år. Huvudkontor lämnar landet. Det sammanfattande omdömet på företagsklimatet i Sverige sjönk under förra året till det lägsta sedan Svenskt Näringsliv började mäta - en bottennotering.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har infört eller hotar med att införa en rad skatter och regeländringar som slår direkt mot näringslivet. Det är försämrat RUT och ROT, höjda arbetsgivaravgifter, höjda marginalskatter, hot om förmögenhetsskatt, flygskatt och det som vi debatterar i dag: ett förbud mot vinster i välfärdssektorn som slår mot väldigt många välfärdsföretag och som hotar valfriheten.

Socialdemokraterna lägger här fram ett förslag som enbart är ideologiskt motiverat. Man vill helt enkelt inte ha fristående aktörer inom välfärden. De är helt immuna mot kritiken av bristen på konsekvensbeskrivningen.

Regelrådet är ett beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar. På nästan samtliga punkter där Regelrådet bedömer regeringens förslag får man kritik. Jag ska läsa upp dessa punkter så att statsrådet får möjlighet att kommentera så många områden som han hinner med i sitt inlägg om hur regeringen har mött sin egen myndighets kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regelrådet finner beskrivningen av alternativa lösningar och effekterna av om ingen reglering kommer till stånd bristfällig.

Regelrådet finner beskrivningen av behovet av speciella informationsinsatser bristfällig.

Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på företagens administrativa kostnader bristfällig.

Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på företagens andra kostnader och verksamheter bristfällig.

Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag bristfällig.

Regelrådet finner beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden bristfällig.

Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till små företag vid regleringens utformning bristfällig.

Så statsrådet: Hur har ni ändrat propositionen för att möta denna kritik?

Fru talman! Tack Helena Bouveng och Jörgen Warborn för inläggen, för interpellationerna och för att jag får möjligheten att här i dag förklara varför det är så viktigt för denna regering - och det borde vara lika viktigt för denna riksdag - att säkerställa att skattebetalarnas pengar används till svensk skola och svensk äldreomsorg och inte tillåts läcka från verksamheterna. De elever som är här på besök i dag förtjänar en riksdag och ett regelverk som står på deras sida och som är beredd att slåss för att skattepengarna ska användas till deras lärare. Våra äldre förtjänar en riksdag som slåss för att pengarna till äldreomsorgen ska komma brukarna till godo.

Fru talman! Som civilminister med ansvar för kommunerna reser jag ofta runt i vårt land. Den här veckan har jag besökt Västmanland. I morgon ska jag besöka Halland. Resten av veckan ska jag besöka bland annat Jämtland. Oavsett vart jag åker får jag höra om de enorma ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar som finns inom välfärden. Med tanke på att vi blir fler, att vi blir allt äldre och att vår konsumtion av välfärdstjänster ökar har vi riktigt stora utmaningar inom skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Pengarna räcker inte till.

Av detta kan man dra några slutsatser:

Utrymmet för skattesänkningar är i princip obefintligt. Tron att man kan sänka skatter och samtidigt klara av äldreomsorgen och skolan är direkt felaktig.

Vi måste säkerställa att varje skattekrona används så effektivt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag möter ofta personal inom äldreomsorgen, till exempel undersköterskor, som vittnar om den underbemanning de har och att kollegor sjukskriver sig på grund av stressen. Jag möter ofta lärare som vittnar om att de inte är tillräckligt många på skolorna. När jag möter dessa medarbetare inom välfärden tänker jag: Hur kan det komma sig att det i riksdagen finns krafter, som nu leds av moderater och sverigedemokrater, som vill slåss för obegränsade vinster inom välfärden och obegränsade vinstuttag från svensk skola och äldreomsorg? Hur kan vissa ledamöter av denna kammare se som sin uppgift att kämpa för ett regelverk som innebär att skattepengar lämnar verksamheten? I stället för att pengarna används till att anställa fler lärare, höja lärarlönerna och förbättra villkoren för lärarna och undersköterskorna tillåter vi nu ett läckage.

Om vi hade diskuterat detta i slutet av 90-talet hade jag förstått om det fanns en okunskap hos moderata och sverigedemokratiska företrädare. Men i dag med vår kunskap om obegränsade vinsters effekter, inte minst vad gäller villkoren för personalen inom välfärden, och om läckaget från svensk välfärd undrar jag hur det kan komma sig att aktörer i denna kammare slåss för obegränsade vinstuttag.

Låt mig avslutningsvis återigen får säga det som jag många gånger har sagt här i kammaren:

Vi står upp för valfrihet, mångfald och alla elevers och föräldrars möjlighet att få välja skola. Men detta måste kombineras med ett regelverk som säkerställer att våra skattepengar används till det som de är avsedda för och att eventuella överskott ska återinvesteras i lärare och undersköterskor och inte delas ut som vinst och därmed lämna verksamheten.

Herr talman! Om ministern verkligen hade stått på elevernas, de äldres och de vårdbehövandes sida hade han fokuserat på kvalitet, kunskap och mångfald, inte på något annat.

Även Riksrevisionen har många kritiska invändningar. Jag kan inte läsa upp alla, för det skulle ta all min talartid. Jag väljer ett citat som verkligen beskriver Riksrevisionens inställning till utredningens förslag. Riksrevisionen säger så här: "Det är prematurt" - sug på den, ni - "att - som utredningen gör - avfärda möjligheten att ställa tydligare och utförligare kvalitetskrav på företag som ett alternativ till vinstbegränsning och att utredningen inte tillräckligt analyserat de offentligfinansiella effekterna av förslaget."

Riksrevisionen använder ordet "prematurt" i sitt konstaterande om att utredningen helt enkelt inte ordentligt har tagit reda på om det föreslagna vinsttaket verkligen behövs för att kvaliteten ska säkerställas.

Herr talman! Jag nämnde Lagrådet och Riksrevisionen, men även Konkurrensverket stämmer in i denna kritik. Konkurrensverket anser att utredningen inte har lyckats visa att man behöver reglera vinst i välfärden. De anser även att utredningen inte har visat att det finns vare sig övervinster eller selektionsproblem på de välfärdsmarknader där uppdrag tilldelas efter konkurrensutsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även Advokatsamfundet är tydligt i sitt ställningstagande. Man menar att det finns en risk att förslaget strider mot regeringsformens avsnitt om näringsfrihet, mot Europakonventionen och mot den fria rörligheten inom EU-rätten.

Vi har alltså en utredning, herr talman, som sågas av många tunga instanser. Vi har en riksrevision som använder begreppet "prematurt", ett konkurrensverk som starkt ifrågasätter om det verkligen finns övervinster och selektionsproblem och ett advokatsamfund som ser en risk att det strider mot Europakonventionen. Och då har jag inte ens nämnt de 4 500 välfärdsföretag som kommer att läggas ned vid en sådan begränsning. Vi talar om små hemtjänstbolag, skolor, vårdcentraler och äldreboenden.

Hur kan vi ha en regering som ens tänker tanken att lägga fram ett sådant förslag? Precis som min kollega, Jörgen Warborn, sa tidigare har jag nog aldrig upplevt en så företagsfientlig regering som den som finns nu. Hur kan en regering helt slå dövörat till det svenska näringslivet, där fyra av fem jobb skapas? Det lär ju inte vara Jonas Sjöstedt som har lösningen till Socialdemokraternas löfte om att ha Europas lägsta arbetslöshet och heller inte lösningen till att kvaliteten i välfärden säkerställs.

Ministern talar så varmt om att regeringen vill ha valfrihet, mångfald och kvalitet. Se då till att fler aktörer kan vara med och bidra till att en sådan utveckling de facto sker! Det gör man inte när man motarbetar privata aktörer som är med och utvecklar kvaliteten i välfärden.

Herr talman! I mitt första anförande gav jag statsrådet möjlighet att bemöta den kritik som Regelrådet riktade. Inte med ett enda ord valde statsrådet att bemöta den. Med ideologiska skygglappar på gav han inte ett enda svar.

Låt mig göra några nedslag i den kritik som har riktats mot regeringens förslag från andra tunga remissinstanser.

Enligt Riksrevisionen utgör utredningens betänkande inte ett fullgott beslutsunderlag. Man menar bland annat att det inte är klarlagt i vilken utsträckning företag kan komma att lämna marknaden och i vilken utsträckning det finns beredskap och kapacitet hos det allmänna att möta upp detta. Riksrevisionen pekar också på att förslaget utgör ett stort avsteg från grundläggande principer som gäller för svensk bolagsrätt och att det framstår som särskilt angeläget att konsekvensanalysen är grundlig.

Kommerskollegium framför att utredningens proportionalitetsbedömning av förslaget är bristfällig.

Ekonomistyrningsverket anser att det inte går att göra någon speciell bedömning av de samhällsekonomiska eller offentligfinansiella effekterna utifrån det underlag som utredningen påvisar.

Statskontoret anser att utredningen inte presenterat något underlag som gör det möjligt att bedöma om nyttan med dess förslag står i rimlig proportion till de möjliga konsekvenserna.

Uppsala universitet anser att förslaget i praktiken utgör ett vinstförbud och att det är en ineffektiv åtgärd vars konsekvenser är otillräckligt utredda.

Enligt Lagrådets bedömning är all denna kritik inte ogrundad. Låt mig påminna om att Lagrådet inte är vilken remissinstans som helst. Där ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. De ska granska hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillåt mig att direkt citera från Lagrådets yttrande. När det gäller det kommunala självstyret skriver Lagrådet: "Om det skulle visa sig riktigt att de föreslagna reglerna kraftigt kommer att inskränka tillgången till enskild företagsamhet inom de aktuella välfärdsområdena, innebär detta i praktiken ett mycket betydande ingrepp i självstyrelsen."

När det gäller en av våra grundlagars skrivningar om näringsfrihet skriver Lagrådet: "Enligt Lagrådets mening saknas en tillräckligt djupgående analys av förslagets förenlighet med näringsfriheten."

Lagrådet fortsätter: "Det är förenat med risker att införa en reglering såsom den föreslagna utan en mer djupgående analys av de konstitutionella frågorna."

Med anledning av den kraftiga kritiken från tunga remissinstanser, däribland regeringens egna myndigheter, vill jag fråga: Anser civilministern och regeringen att konsekvenserna av deras lagförslag är tillräckligt utredda, så som man kan förvänta sig av ett regeringsdugligt parti? Det hade varit mycket intressant att till protokollet få ett tydligt ja eller nej på den frågan, med motivering. Lagrådet, Regelrådet, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket, Kommerskollegium, Statskontoret och Uppsala universitet verkar inte tycka så.

Herr talman! I Helena Bouvengs och Jörgen Warborns inlägg lyser en grupp med sin frånvaro: svenska folket. Det sägs inte ett ord om den stora majoritet av svenska folket som vill begränsa vinsterna i välfärden. Det sägs inte ett ord om den stora majoritet bland moderata väljare som vill begränsa vinsterna i välfärden och skolan. Det finns en orsak till detta, herr talman, som inte har att göra med de argument som vi nu har hört från talarstolen. Folket, våra medborgare, minns JB-konkursen. De minns rapporter om missförhållanden inom äldreomsorgen som en effekt av den stora vinstjakten och viljan att maximera vinsterna genom att minska kostnaderna och därmed också bemanningen i äldreomsorgen.

Svenska folket har följt den här frågan sedan mitten av 90-talet och ser fördelarna med mångfald och valfrihet men också nackdelarna med stor vinstjakt i välfärden. Svenska folket vet nu att vi är ensamma i Europeiska unionen och i västvärlden med att tillåta obegränsade vinstuttag från den offentligt finansierade skolan. Svenska folket vet att det går att kombinera valfrihet och inflytande för brukarna med ett regelverk om hur resurserna ska användas och som sätter stopp för läckaget.

Har den här frågan utretts noga? Ja, jämför denna utredning, denna debatt och denna kritik, som är naturlig i en sådan här lagstiftningsprocess, med den diskussion och det underlag som föregick friskolereformen. Eller låt oss backa till när lagen om valfrihetssystem infördes eller när tvånget för Sveriges landsting att införa valfrihetssystem i sjukvården infördes. Gjordes det några riktiga konsekvensanalyser då?

Vet vi hur dessa system har påverkat kostnadsutvecklingen inom välfärden, eller tror vi att resurserna i välfärden är obegränsade? Den moderata utgångspunkten verkar ju vara att det inte spelar någon roll vilka regler man har, för resurserna är obegränsade. En nyhet för mina kära vänner här är därför att vi har begränsade resurser i äldreomsorgen och i skolan. Då måste vi bestämma oss för att ha regler för hur dessa knappa resurser ska användas, så att de inte används till friskoleetableringar i Norge eller Saudiarabien utan till löner åt svenska lärare och undersköterskor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är där vi står i dag. Våra skattepengar, som ska gå till välfärden och skolan, finansierar uppbyggnaden av friskolor och fristående förskolor i Norge eller, som vi nyligen kunnat läsa, i Saudiarabien.

Herr talman! Vi har tillräckligt många utmaningar i vår välfärd. Jag och regeringen står för det här förslaget, för vi vet att det behövs regler, så att vi undviker fler fall som JB-konkursen, som ju föregicks av stora vinstutbetalningar.

Vi vet att regelverket behövs om vi inte ska se upprepade Caremaskandaler. Vi vet att det är en skyldighet gentemot våra skattebetalare. Vi vet också att det finns en mycket stark lobbyism mot detta förslag, denna folkvilja. Men någonstans måste svenska folkets röst segra i denna fråga.

Herr talman! Nu är det inte bara tunga myndigheter och företagare som har sagt sitt utan också de idéburna organisationerna, som ofta lyfts fram som positiva exempel i debatten om vinster. Det kanske inte är så konstigt att regeringen har valt att undanta dessa, då man är väl medveten om att inte heller de klarar av ett vinstförbud.

I Samarbetsorganisationen Forums remissvar skriver man att man stöder tanken på att välfärden präglas av socialt ansvarstagande, kvalitet och mångfald. Men man skriver också att förslaget gör det omöjligt att bedriva privat välfärd, vare sig man är vinstutdelande eller icke vinstutdelande. Vinster kan återinvesteras i verksamheten, så att socialt ansvarstagande, mångfald och kvalitet kan komma till stånd.

På tal om svenska folket kan jag upplysa ministern om att om man frågar svenska folket om de tycker att valfrihet och kvalitet i sjukvården, omsorgen och skolan är viktigt visar det sig - detta vet ministern lika väl som jag - att det finns en klar majoritet som säger ja. Detta är något som utredningen fullständigt bortser från.

Jag har gått i skola i England. Jag tror inte att vi vill ha deras system, där det är en nödvändighet att betala höga avgifter för att man ska komma in på rätt universitet eller högskola. Jag är jättestolt över att vi har det system vi har i Sverige. Jag tycker inte att vi ska titta på andra länder. Jag är stolt över det system som vi är ensamma om.

Därför vill jag uppmana ministern att låta detta förslag hamna i papperskorgen i likhet med förslaget om exitbeskattning. Låt oss tillsammans fokusera på hur kvaliteten i vår välfärd ska säkras. Detta måste väl vara viktigare än att ta hänsyn till Jonas Sjöstedt?

Herr talman! Jag har ställt några frågor till statsrådet, men jag har än så länge inte fått ett enda svar. Det har varit ideologiska svar.

Vi tycker ju olika i den här frågan. Jag har försökt förstå varför regeringen lägger fram en proposition som är så dåligt underbyggd. Jag har ställt mig frågan om socialdemokratin är regeringsduglig, och den frågan har jag ställt mot bakgrund av kritiken mot det här förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 § förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Lagrådet skriver sammanfattningsvis, efter att ha räknat upp ett antal rubriker i yttrandet: "Mot bakgrund av vad som anförts under rubrikerna . finner Lagrådet att de remitterade förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning." Det är väldigt tung kritik, men jag har inte fått några svar från statsrådet när det gäller detta.

Socialdemokraterna lägger alltså fram ett förslag vars konsekvenser flera remissinstanser varnar för. Det är konsekvenser som kan påverka väldigt många människor - alla de människor som har valt en fristående aktör för sina välfärdstjänster. De riskerar nu att inte längre ha någon valfrihet.

Snart finns kanske inte längre skolan kvar för de elever som statsrådet hänvisade till tidigare, en skola som de och deras föräldrar har valt. Utförarna kan komma att lägga ned sin verksamhet. Det är en risk som flera remissinstanser pekar på. Detta gör i sin tur att kommuner måste vara redo att på kort varsel ta över dessa tjänster.

Valfriheten hotas för tusentals människor. Företagsamheten hotas. Förslaget är mycket tveksamt i förhållande till våra grundlagar. Men ändå väljer regeringen att lägga fram en proposition. Är Socialdemokraterna regeringsdugliga? Det är nog en fråga som varje väljare får ställa sig i det kommande valet.

Herr talman! Tack, Helena Bouveng och Jörgen Warborn, för en bra diskussion som tydliggör skillnaderna i svensk politik!

Under den här debatten har jag kommit att tänka på de kommentarer som fälldes av de borgerliga statsråden under den förra mandatperioden, då vi fick rapporter om missförhållanden på grund av vinstjakten i välfärden. Jag vet inte om mina motdebattörer minns hur Anders Borg uttalade att riskkapitalisterna inte skulle tillåtas i den offentligt finansierade välfärden eller hur andra statsråd sa att den som är ute efter stora vinster inte har något i svensk välfärd att göra.

Det var retoriska grepp och kommentarer efter rapporter om missförhållanden som hade uppstått på grund av avsaknaden av regelverk och på grund av att vi hade tillåtit en vinstjakt i svensk välfärd, till skillnad från hur man hade gjort i andra, jämförbara länder.

Men nu kommer vi till sanningens stund. Nu är det inte bara kommentarer och vackra ord. Den 4 juni ska denna kammare ta ställning till om vi ska få ett regelverk som ställer krav på dem som får ta emot svenska skattepengar för att bedriva välfärdsverksamhet i vårt land eller om vi ska fortsätta att tillåta vinstjakten i vårt samhälle. Valet görs av denna kammare, och varje riksdagsledamot som deltar i den omröstningen har ett ansvar. I slutändan handlar det om hur vi ska använda de skattepengar som vi med tvång tar in från medborgarna för att finansiera gemensamma angelägenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska folket har valt sida för länge sedan. De förväntar sig att vinsterna i välfärden begränsas. Nu går frågan vidare till riksdagsledamöterna.

Tack för denna debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.