Vindkraftens påverkan på djurlivet

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har tagit något initiativ till en övergripande analys för att granska effekterna av huruvida den omfattande vindkraftsindustrin i Sverige påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald samt om jag har initierat eller har för avsikt att initiera att mer forskning bedrivs för att studera hur djur reagerar långsiktigt när vindkraftverk byggs.

Låt mig inleda med att riksdagen efter förslag från regeringen har antagit målet att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar 2040. De senaste åren har det skett en snabb teknikutveckling inom vindkraftsområdet, och kostnaderna har sjunkit. Vindkraften byggs nu ut kraftigt, och jag förväntar mig att en fortsatt utbyggnad kommer att bidra till att möjliggöra klimatomställningen. Genom elektrifieringen av transporter och industri kan fossila bränslen fasas ut så att vi har nettonollutsläpp 2045.

Vad gäller frågan om analys av effekter på ekosystem och biologisk mångfald till följd av vindkraftsetableringar görs detta på lokal nivå av länsstyrelsen och miljöprövningsdelegationen i samband med tillståndsprövningen. Oönskade och oacceptabla effekter av vindkraftsetableringar ska identifieras och analyseras i tillståndsprocessen och utgöra del av beslutsunderlaget.

När det gäller frågan om huruvida forskning bedrivs för att studera hur djur reagerar långsiktigt när vindkraftverk byggs vill jag hänvisa till forskningsprogrammet Vindval. Det har pågått i många år och omfattar vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Förutom tidigare genomförda projekt har nyligen medel beviljats för projekten Vindkraft och oförutsedd påverkan på arter och deras livsmiljöer samt Vindkraft och fladdermöss.

De vindkraftverk som nu planeras och byggs är helt annorlunda än de som byggdes för 10, 15 eller 20 år sedan. De bullrar mindre och påverkar mindre. De producerar mer el, för de blir hela tiden mer effektiva. Det gör att man inte behöver bygga lika många för att få lika stor produktion, vilket gör att intressekonflikterna också kan minskas.

Det är också välkänt att det blir ganska många avslag på projekterade vindkraftverk runt om i Sverige, till havs och på land, just för att man gör bedömningen att andra intressen väger över - till exempel obrutna fjällvidder eller orörda naturskogsområden. Regeringen har visat att vi kan kombinera mer förnybar energi med mer skyddad natur. Genom det arbete som vi har gjort har vi lyckats med båda dessa saker. Vi har fått investeringar på 100 miljarder i vindkraft bara under de senaste åren. Det är fantastiska investeringar som också pressar ned elpriserna och gör så att industrin är konkurrenskraftig och kan göra dessa fantastiska framtidssprång. Sedan 2015 har fler än 1 000 nya eller utvidgade naturreservat inrättats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag avser att fortsatt följa vindkraftsfrågan noga och verka för samexistens mellan vindkraft och andra intressen. Jag avser att tillvarata potentialen för vindkraftsproducerad el att effektivt bidra till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Vi har haft en debatt tidigare i dag, och även ännu tidigare, där jag hade väldigt många frågor och där vi inte riktigt hann fördjupa oss. Det är anledningen till att det blev flera interpellationer, kan jag berätta även för er som lyssnar.

Det finns ganska få studier som specifikt mäter hur djur reagerar när vindkraftverk byggs, men precis som med all annan form av mänsklig påverkan riskerar vindkraftverk att orsaka skador på naturen. Inte minst påverkas djurlivet. Förutom den uppenbara risken för kollisioner med flygande djur skadas även fladdermöss av tryckförändringar runt vindkraftverken, och fiskar påverkas av ljudet under vattenytan. Det finns alltså en tydlig påverkan på djurlivet av vindkraften.

För djurlivet betyder en störning i allmänhet fara, och djuren reagerar på liknande sätt som när de känner sig hotade: Bytesdjur reagerar genom att ta till flykten medan rovdjur försöker gömma sig.

Älgar, hjortar, renar och rådjur tar till flykten när de upplever fara. Hjortdjuren lämnar närområdet under tiden ett vindkraftverk byggs. Hondjuren är särskilt känsliga under reproduktionstiden, och det finns risk för minskad reproduktion om djuren störs.

Stora rovdjur undviker områden där det vistas människor. Björnar och vargar ligger ofta och trycker eller skräms bort.

I förlängningen innebär en störning en habitatförlust, eftersom rovdjuren får minskade ytor att jaga och vistas på. Buller från vindkraftverk kan teoretiskt störa djurens kommunikation, och även synintryck - reflexer, skuggor, belysning och liknande - kan upplevas som störande för vilt och domesticerade djur.

Fru talman! Sedan har vi det här med tillfartsvägar. De ger naturligtvis ökad tillgänglighet för oss människor. När det byggs vindkraftverk måste man på något sätt komma fram och kunna jobba med verket. Det skapar vägar som sträcker sig genom landskapet och öppnar upp områden som tidigare varit helt utan trafik. Den ökade tillgängligheten kan medföra att framför allt renar eller rovdjur blir störda. Nya vägar innebär också att landskapet delas upp och fragmentiseras mer.

Just nu pågår debatter och kamper om vindkraft runt om på flera håll i Sverige. Bland annat pågår en stor kamp i Jämtland om huruvida det ska få byggas ett stort antal höga vindkraftverk både i Ragunda kommun och i Krokoms kommun. Ministern var tidigare inne på att vindkraftverken har utvecklats. Ja, bland annat blir de väldigt mycket högre än de var tidigare.

På många platser är det naturligt för människor att leva i samklang med naturens kretslopp, att hushålla och att måna om naturens resurser med hänsyn till det ekologiska systemet men framför allt av hänsyn till nästa generation. Jag har frågat ministern om ministern har tagit några initiativ till en övergripande analys för att granska effekterna av huruvida den omfattande vindkraftsindustrin i Sverige påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald. Jag uppfattar svaret som att ministern duckar för frågan och hänvisar till att den ska hanteras på lokal nivå av länsstyrelsen och miljöprövningsdelegationen i samband med tillståndsprövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då blir frågorna: Var är helhetssynen? Var är ministerns ansvar för Sverige och vår fantastiska miljö? Var är regeringens ansvar för försiktighetsprincipen?

Fru talman! Helhetssyn är verkligen temat i regeringens miljöarbete och i mitt arbete som miljöminister. Det gäller då att inte bara lyfta ut enskilda frågeställningar, till exempel på ett område där man personligen är kritisk. Man måste titta på var de stora potentiella konflikterna finns mellan exempelvis klimat och miljö och inte bara försöka hitta anledningar att kritisera en speciell aktivitet eller en speciell energiproduktionsmetod.

Det är viktigt att vi har kunskap när vi genomför förändringar i vårt samhälle, till exempel när vi bygger ut en energikälla som vindkraften. Det är också därför vi har sett till att det finns resurser för att inte bara genomföra forskning i Sverige utan också ta in kunskap från andra länder, exempelvis sådana där man har byggt ut vindkraften betydligt mer än vi har gjort i Sverige. Det är väl värt att påminna oss om att man i Tyskland har ungefär 10 gånger fler vindkraftverk per kvadratkilometer än i Sverige och att det i Danmark är 15 gånger fler. Skulle det vara så att det uppstår väldigt stora problem när man bygger ut vindkraft borde dessa vara väl kända i de länderna, där vindkraften är så mycket mer utbyggd och finns på så många fler platser.

Därför är det viktigt att vi fortsätter med forskning. Däremot tycker inte jag, som tidigare har varit miljöforskare, att vi ska styra forskningen och bestämma vilka områden forskningen ska ägna sig åt.

Ett exempel jag vill nämna är projektet Vindval, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. I projektet behandlas de stora frågor som vi behöver besvara och de stora osäkerheter som finns. Det är där man bör lägga sina forskningsresurser, och det är också det man har gjort.

Vindval har pågått sedan 2005, och man har genomfört ungefär 50 olika projekt för att titta på vindkraftens effekter. En lång rad rapporter har tagits fram. Man har också tagit fram syntesrapporter, som sammanfattar kunskapsläget inom ett område, exempelvis vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss eller däggdjur på land. Det finns också en syntesrapport om vindkraftens effekter på marint liv. Väldigt mycket av det som Alexandra Anstrell efterfrågar finns alltså redan. Då kanske det är bättre att gå till de källorna och försöka utveckla kunskapen genom dem.

Med tiden ändras och utvecklas utlysningen av projekt inom Vindval. Vad jag vet fungerar de teman som man fokuserar på väl, och de fyller de behov som finns. Vi kommer att fortsätta att stödja forskning. Regeringen har avsatt pengar i budgeten för att kunna satsa medel på forskningsprogrammet Vindval, så att man kan forska även framöver. Men redan nu har man genererat en omfattande kunskap om vindkraftens påverkan på både människan och olika djurarter. Det är ett arbete som vi tycker att de behöver fortsätta att utveckla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man nu bryr sig om djur som förolyckas i samhället är det såklart viktigt att även där titta på helheten och inte bara på en enda enskild faktor eller en nisch, till exempel vindkraften. Det är ju exempelvis väl känt att örnar tyvärr krockar med tåg; de befinner sig på spåren för att det finns mat att få tillgång till där. Kraftledningar är också tyvärr en orsak till att fåglar förolyckas. Återigen tycker jag att det intressanta och viktiga är helheten, det vill säga vilken påverkan samhällets aktiviteter får på till exempel djurbestånd. Där kan jag snarare konstatera att långlivade arter utvecklas bra i Sverige, mycket på grund av att vi har fått bukt med gamla miljöproblem, såsom miljögifter som ddt och PCB. Det är någonting som borde välkomnas.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är först när man ser problemen som man kan göra någonting åt dem. Jag har frågat ministern om ministern initierat, eller har för avsikt att initiera, att mer forskning görs för att studera hur djur reagerar långsiktigt när vindkraftverk byggs. Ministern hänvisar till forskningsprogrammet Vindval, vilket är jättebra. Ministern nämnde också en del länder och deras forskning.

Han nämnde dock ingenting om vad som faktiskt står i forskningsrapporterna. Har ministern inte tagit del av dem? Det finns flera kritiska rapporter från olika länder om hur mikroplaster sprids och hur djurliv störs. Det måste vi också ta på allvar. Vindkraften behöver, precis som all annan kraftförsörjning, belysas ur olika synvinklar för att vi på bästa sätt ska kunna ta ansvar för framtiden och säkerställa att vi gör rätt val för framtiden. Kan ministern med säkerhet säga att vi gör rätt val för framtiden med vindkraften?

Fru talman! En portugisisk avhandling om en hästuppfödare påvisar stora skador hos fölen efter att vindkraftverk ställts upp i närheten av gården jämfört med innan, ceteris paribus. Större delen av fölen föddes nu exempelvis med bockhov, vilket aldrig skett tidigare. Det här är naturligtvis bara en historia och ingen forskning, men den är nog så viktig att fundera kring. Borde vi inte se till att vi får mer forskning gällande effekterna av vindkraft och ta lärdom av den forskningen? Kan inte ministern tänka sig att göra ett omtag - som han talar om i andra ärenden - även i den här frågan, att göra halvhalt för att säkerställa att nästa steg blir det bästa för kommande generationer?

Fru talman! Det är lite lustigt att Alexandra Anstrell alltid kommer fram till en och samma slutsats i alla sina interpellationer, nämligen att vi ska göra halt för vindkraftsutvecklingen. Oavsett vilken fråga eller vilket problemområde det är vi pratar om är det alltid lösningen på alla problem.

Jag skulle vilja be Alexandra Anstrell att försöka lyfta fokus och titta bredare på de miljöproblem som Alexandra Anstrell själv lyfter fram, vilket jag välkomnar. Jag tycker att det är otroligt bra när ledamöter i Sveriges riksdag är engagerade mot spridningen av mikroplaster och problemen med plastnedskräpning. Men det är ännu bättre om man då tittar på de stora källorna och försöker göra insatser där. Jag väntar med spänning på Alexandra Anstrells nästa interpellation - om de stora källorna till mikroplaster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även när det gäller djurlivet är det viktigt att vi fokuserar på var de stora utmaningarna finns. Det finns många andra orsaker som i högre grad utgör källor till att djurlivet riskerar att utarmas och att vi riskerar att få arter som hamnar på rödlistor, blir hotade och i värsta fall utrotas. Det handlar mer om hur vi brukar marken - skogen och lantbruksmarken. Fragmentering av mark brukar lyftas fram som ett sådant område. Det handlar även till exempel om hur vi använder miljögifter och kemikalier och om våra trafiksystem.

Jag skulle säga att det med ganska stor säkerhet är så att just vindkraft inte är någon väldigt stor källa till ett hot mot djurlivet i Sverige. Däremot kan det vara så på enskilda ställen. Det är precis det som miljöprövningen går ut på: När man får ett förslag om att bygga ut vindkraft ska det prövas mot andra intressen. Till exempel har vi sagt nej till utbyggnad av vindkraft i de områden i Östersjön där tumlare finns, eftersom vi gemensamt har kommit fram till att vi inte ska ta risken att den redan från början hotade arten får ytterligare utmaningar.

Allt det som Alexandra Anstrell efterfrågar görs redan. Det är också värt att poängtera att man ska sätta problem i sitt sammanhang. Man brukar ungefär säga - det är en ganska bred uppskattning - att mellan fem och tio fåglar krockar med ett vindkraftverk i genomsnitt per år. Självklart har också läget betydelse för hur många fåglar som dödas. Det är för många. Jag skulle gärna se att inga fåglar dödades av vindkraftverk.

Det skulle göra att man får ungefär 40 000 fåglar som riskerar att dödas av vindkraftverk. Vi har 350 miljoner fåglar i Sverige under en sensommar. I det sammanhanget är det inget stort problem generellt för gruppen fåglar i Sverige och därmed kanske inte en anledning att göra halt för vindkraftsutbyggnaden. Det är en ganska långtgående slutsats av den effekten.

Om man vill kan man göra jämförelser med andra företeelser. Jag vet att Alexandra Anstrell är djurvän. Man brukar räkna med att katter tar ungefär tolv fåglar per katt och år. Eftersom vi har 1,44 miljoner katter i Sverige skulle man i sådana fall kunna konstatera att det problemet är ännu större. Nu är inte jag någon person som kommer att vilja begränsa människors tillgång till katter. Vill man ha en katt ska man kunna ha det. Men man måste kunna relatera olika samhällsproblem till varandra.

Här kan jag konstatera att vindkraft ibland kan vara utmanande mot enskilda populationer. Då ska det vägas in i miljöprövningen och vägas just mot till exempel andra miljöintressen. Däremot är vindkraften en otroligt viktig del av lösningen för att vi ska kunna få ett 100 procent förnybart elproduktionssystem och kunna ersätta fossila bränslen med till exempel el. Det är någonting som också Alexandra Anstrell borde välkomna.

Det pågår också teknikutveckling. Det finns nu system för att man med hjälp av artificiell intelligens och kameror ska kunna stänga av vindkraftverk om det skulle komma till exempel en stor fågel i närheten. Även här pågår en teknikutveckling inom vindkraftssektorn.

Fru talman! Om jag skickar in en interpellation med många frågor till ministern raljerar ministern över det, och skickar jag in en interpellation med en specifik fråga raljerar ministern om det. Det är tur att jag inte är här för att glädja ministern utan för att försöka förbättra för Sverige och försöka få ministern att ta ansvar för miljöfrågorna på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi använder oss av försiktighetsprincipen i Sverige i många fall. Det gäller till exempel nu i fallet med vaccin som vi alla ska ta för covid-19. Det är tur att inte alla fick av det vaccin som är det mest utpekade.

Man undrar var försiktighetsprincipen är här. Vi ser att det finns påverkan på väldigt många olika områden. Det är väldigt många djur som blir påverkade. Även rennäringen påverkas av vindkraftsutbyggnaden. Renarna undviker området närmast vindkraftsparken. Det påvisas av bland annat av Vindvals forskning.

Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen ska fortleva. Jag undrar: Hur tänker ministern agera för att säkerställa att rennäringen och även andra djur inte skadas och påverkas av den kraftiga utbyggnaden av vindkraft? Jag behöver inte ha något mer svar som hänvisar till katter eller liknande. De är kanske inte jättevanliga just kring vindkraften.

Fru talman! Självklart har vi ett övergripande ansvar att se till att vi gör en sammanvägning när vi ska säga ja eller nej till olika förslag att bygga ut samhället oavsett om det är en väg, en järnväg eller en vindkraftspark. Där har vi ett ansvar att väga alla olika miljöaspekter och samhällsaspekter som finns, till exempel rennäringen.

Det är också ett arbete som görs. När man tar ställning till förslag om vindkraftsprojekt vägs även de intressena in. Jag tror att Alexandra Anstrell känner till att det inte är alla vindkraftsprojekt som föreslås som per automatik får ja. Det är inte så att man bygger dem oavsett vad som sägs i prövningsprocesserna och vad närboende tycker, utan det är ganska många projekt som får nej. Det är just för att man tillsammans i samhället kommer fram till att det är andra aspekter som är viktigare i just det fallet.

Att därifrån dra över det till extremen som Alexandra Anstrell alltid landar i när vi debatterar, det vill säga att vi ska sätta ett stopp för vindkraftverken, göra ett moratorium och göra halt, tycker jag är att gå alldeles för långt. Det är att dra alldeles för långtgående slutsatser av de frågor som Alexandra Anstrell lyfter fram.

Vi behöver göra en sammanvägning. Där ingår också att titta på att det inte bara behöver vara negativt för alla arter när man bygger. Till exempel kan öppna marker, nya kantzoner eller vägkanter också gynna en del viltarter. Det är inte bara så att det påverkar i en riktning. Det kan påverka på flera olika sätt när man till exempel bygger ut ett område med vindkraft.

Mitt budskap är väldigt tydligt. Vi ska väga olika intressen mot varandra. Det är vad som görs i miljöprövningen. I det arbetet ska det vägas in effekter på djurlivet och den biologiska mångfalden men också till exempel rennäringen. Där ägnar vi kraft åt att ta fram forskning och kunskap för att vi ska få ännu bättre vägledning i de processerna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.