Vetenskapliga rekommendationer som grund för ställningstaganden

Fru talman! Emma Henriksson har frågat statsministern på vilken grund regeringen har baserat sitt ställningstagande att Sverige lade ned sin röst angående de genetiskt modifierade produkterna och om regeringen fortsättningsvis kommer att följa vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för ställningstaganden om godkännande av GMO-produkter och i ställningstaganden på andra områden. Frågan har överlämnats till mig.

En nytillträdd regering har många ärenden att ta ställning till. Det är inte ovanligt inom EU att nya regeringar lägger ned sin röst i GMO-omröstningar medan man tar sig tid att diskutera igenom GMO-politiken. Jag var angelägen om att regeringen skulle komma fram till en hållbar och förutsägbar hållning även i denna fråga. Det var därför viktigare att vi diskuterade igenom frågan grundligt än att vi kom med ett hastigt svar.

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

GMO bedöms var för sig och från fall till fall beroende på vilka egenskaper organismen har. Regeringen grundar sina ställningstaganden på vetenskapliga bedömningar av risker för människors och djurs hälsa, för miljön och med beaktande av försiktighetsprincipen. Det är viktigt att användningen och odlingen av genetiskt modifierade organismer inte leder till påverkan på den biologiska mångfalden. En GMO ska vara lika säker som den vanliga motsvarigheten för att godkännas.

GMO-produkter ska fortsatt vara tydligt märkta för att möjliggöra ett fritt val för konsumenter och lantbrukare av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade produkter. Beslutsprocessen om GMO ska vara transparent och så öppen det går med hänsyn till sekretesslagstiftningen.

Sverige ska även fortsättningsvis verka för ett öppet regelbaserat världshandelssystem där våra WTO-förpliktelser respekteras samt för en enhetlig och fungerande inre marknad.

Regeringen har att förhålla sig till både det EU-gemensamma och det nationella regelverket i frågan och kommer att utgå från den vetenskapliga bedömningen som görs av Efsa, den europeiska granskningsinstansen, samt yttranden från våra svenska GMO-myndigheter och de analyser som de gör. Efter detta gör regeringen en sammanvägd bedömning. Detta är en generell utgångspunkt för vår politik.

Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

Det var ju mycket riktigt så att jag inte ställde min fråga till landsbygdsministern utan till statsministern. Orsaken till det var att frågan inte rör specifikt GMO-produkter. Snarare rör den regeringens förhållningssätt till vetenskaplighet och det vetenskapliga som grund för de beslut som regeringen fattar.

När jag tar del av det svar som statsrådet har avgett kvarstår tyvärr den oro som väcktes under hösten. Frågan uppmärksammades först när regeringen hade gett instruktion till den ansvariga tjänstemannen som deltog i beslutet om att lägga ned rösten, att inte följa det som Sverige tidigare har följt när det gäller vetenskaplighet.

Nu gav regeringen återigen samma instruktion senare i november. Det är tydligt att regeringen fortfarande inte har enats om vad man ska ha för förhållningssätt till specifikt GMO-produkter. Men det har också under de senaste dagarna väckts ytterligare oro på grund av att regeringen när det gäller läkemedel svävar på målet på samma sätt.

Beträffande antroposofiska och homeopatiska läkemedel kan regeringen inte klart och tydligt säga att man kommer att luta sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man ska diskutera frågan, återkomma, ta hänsyn och förhålla sig till olika saker.

Frågan till regeringen, i dag företrädd av Sven-Erik Bucht, är: När regeringen säger att man utgår ifrån en vetenskaplig bedömning men ska väga in annat, är det att tolka som att vetenskap inte längre är det grundläggande för regeringens beslut? Det gäller läkemedelsfrågor, GMO-frågor och andra viktiga områden. Det har varit otroligt viktigt för Sveriges hållning att vi står upp för det vetenskapliga så att våra medborgare kan lita på att det är det som är utgångspunkten när de får stöd från samhället eller när de ska förhålla sig till produkter som staten har godkänt.

Fru talman! Den här interpellationen, liksom den som kommer efter, handlar ju i grund och botten om att den regering som vi nu har, S- och MP-regeringen, har frångått den praxis som socialdemokratiska regeringar liksom alliansregeringar tidigare har haft, nämligen att Sverige brukar följa de vetenskapliga rekommendationer som kommer från EU:s livsmedelssäkerhetsorgan Efsa i Italien.

Det är klart att man kan titta på till exempel hur olika partier agerar i Gentekniknämnden eller i andra sammanhang. Då ser man att Socialdemokraterna och allianspartierna i grund och botten har en snarlik syn på bioteknik, modern växtförädling och annat medan Miljöpartiet är fullständigt fanatiska, dogmatiska motståndare till detta och röstar emot precis allt.

Det är då ganska intressant för forskarvärlden, för andra länder, för oppositionen och för svenska medborgare att se hur den dragkampen i regeringen slutar. Jag ser med spänning fram emot det.

Låt mig peka på några problem.

Det första problemet är att Europeiska unionen i dag håller på att bli förbisprungen av USA, Kina, Indien, latinamerikanska länder och i framtiden även av afrikanska länder när det handlar om modern växtförädling. Om EU för samma politik som nu, har samma direktiv som nu, den försiktighetsprincip som råder och den mycket rigida hållning som ett antal medlemsstater har kommer det i förlängningen att innebära att Europa blir konsumenter av det som andra producerar. Europeiska länder kommer då inte att kunna vara med och driva utvecklingen framåt. Även om man är väldigt skeptisk mot genetisk modifiering borde det innebära ett problem om Europa ställs vid sidan av utvecklingen.

Det andra problemet uppstår om regeringen nu landar i att nonchalera de vetenskapliga rekommendationer som kommer från Efsa. I dag kan det nog innebära att sådant som forskarna rekommenderar ska bli tillåtet för marknadsintroduktion stoppas av politikerna. Det kommer att innebära problem att få fram nya grödor och annat som kan hjälpa mänskligheten. Men i morgon kan ju det motsatta råda, nämligen att vi får populistiska politiker som är fast i olika mycket starka affärsintressen och därför släpper igenom saker och ting som vetenskapsmän och forskare rekommenderar att man ska ha en mer restriktiv hållning till.

Det betyder att oavsett i vilken riktning som man vill gå är det ganska tryggt i dag att lita på vad vetenskapen säger. Vi som politiker, inte minst i den här salen, vet mycket mindre än vad en professor i bioteknik kan om dessa frågor.

Vi som politiker måste bygga regelverk och system, anta direktiv i Europeiska unionen och implementera dem i medlemsstaterna. Det ska ge rimliga villkor för forskare, för industri, för lärosäten och för information till medborgarna och sådant. Men det är mycket riskabelt om politiker går in som någon sorts smakdomare och säger att man ibland när man känner för det struntar i Efsas rekommendationer. Det är inte en bra väg att gå framöver.

Sverige är också mer positivt i jämförelse med andra länder i Europeiska unionen, och det innebär att om Sverige frångår den positionen sänder det ju en signal till andra länder som brukar vara like-minded med oss om att Sverige svänger. Då blir dessa länder mer ensamma, och det blir svårare att värna biotekniken långsiktigt i Europa.

Fru talman! Regeringen har den fördelningen av arbetet att det är jag som ska svara på interpellationen. Emma Henrikssons fråga om läkemedel hanteras av socialministern.

Det påstods att vi frångår vetenskapliga rekommendationer. Jag menar att vi hela tiden följer dem. En nedlagd röst betyder inte nödvändigtvis att man inte litar på vetenskapen. Som jag tidigare har sagt kan en nedlagd röst betyda att man inte har hunnit att diskutera igenom frågan, vilket var fallet i höstas.

I regeringen fattas besluten kollektivt. Därför är det självklart att alla delar av regeringen som berörs av frågan har diskuterat den. Det är också viktigt för mig att regeringens politik är hållbar över tid och förutsägbar. Politiken ska leda till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. I dessa avväganden finns det skäl att diskutera frågorna grundligt.

Men jag upprepar det igen: det är inte så att en nedlagd röst nonchalerar vetenskapen. Det finns flera länder med nya regeringar - jag behöver inte nämna vilka, för de representerar inte vårt parti, men kanske ert - som också har agerat så i de här frågorna. Det är inget som är ovanligt.

Fru talman! Jag har full respekt för att det är statsrådet Bucht som i regeringen har ansvaret för GMO-produkter och därför är den som besvarar interpellationen.

I interpellationen ställde jag frågan hur regeringen kommer att göra med ställningstaganden på andra områden. Bara de senaste dagarna har det rått osäkerhet hos svenska folket, bland dem som jobbar inom de medicinska verksamheterna, bland patienter som är beroende av att kunna lita på de läkemedel som förskrivs och används när vi är sjuka. Det råder osäkerhet om hur regeringen kommer att agera, om man ska gå på vetenskaplig när det gäller vilka mediciner vi ska ha tillgängliga, vilka som ska subventioneras. Det är allvarligt.

Det var också grunden för min interpellation. När regeringen börjar svaja beträffande GMO finns det risk för att regeringen börjar svaja även när det gäller andra saker. Nu gäller det GMO, och det gäller läkemedel. När kommer det att börja gälla behandling av sjukdomar? När kommer det att influera hur vi hanterar skolan och hur vi hanterar forskning på andra områden? Det är mycket oroväckande.

Statsrådet säger att en nedlagd röst inte innebär att man frångår vetenskap. Låt mig återge vad den person som var regeringens representant, en statsinspektör vid Livsmedelsverket, sa. Hen uttryckte sig enligt följande: Min instruktion var att jag skulle lägga ned rösten utan att ge en röstförklaring. Och hen fortsätter: Sverige har alltid gått på den vetenskapliga linjen, och i det här fallet har jag bara en instruktion att följa från departementet. Det är helt enkelt att vi inte har följt den vetenskapliga linjen, som varit brukligt i Sverige.

Instruktionen var att inte följa den vetenskapliga linjen. Det är mycket oroväckande att vi i dag inte kan få ett klart besked om att Sverige alltid ska följa den vetenskapliga linjen.

Frågorna kvarstår därför: Vad är regeringens hållning? Har regeringen kunnat enas om hur man ska hantera GMO-produktioner i fortsättningen? Har regeringen kunnat enas om hur man ska hantera godkännande av läkemedel? Jag förväntar mig svar på dessa frågor, och framför allt förväntar sig Sveriges medborgare svar på dem.

Fru talman! Det är helt riktigt att en nedlagd röst inte är ett nej, men det är heller inte ett ja. Ett nej är alltid ett nej, och ett ja är väl alltid ett ja, i de flesta sammanhang. Däremot behövs det en majoritet av ja-röster för att få ett beslut i EU. Det innebär att en nedlagd röst försvårar möjligheten att få ett beslut i enlighet med det som är den vetenskapliga rekommendationen.

Låt mig, fru talman, nämna en specifik gröda, bt-bomull. Den har delvis skapats genom genetisk modifiering. Det följer något som mänskligheten ägnat sig åt i 10 000 år, nämligen domesticering och växtförädling. Det anses tydligen nu av många vara så farligt att det bör totalförbjudas.

På vilket sätt hänger det ihop med de enorma utmaningar världen står inför? Jo, det faktum att vi vid millennieskiftet var 6 miljarder människor på jorden och kommer i mitten av det här seklet att vara ungefär 9 miljarder innebär att den areal vi har till att odla saker på, och till att ha boskap och annat på, kommer att bli mycket mer ansträngd. Vi kommer att behöva producera 50, 60, 70 procent mer livsmedel. Samtidigt blir människor rikare och efterfrågar mer animaliskt.

Vi har ökenutbredning, klimatförsämringar, näringsfattiga jordar och mycket annat. Det gör att fungerande jordbruksmarknader är avgörande, liksom tekniksprång, men också biotekniken kommer att spela en mycket viktig roll. Det är en viktig pusselbit i att klara av att mätta alla munnar i världen om 20, 30, 40 år. Det måste vara en överlevnadsfråga för mänskligheten. Därför hänger de här frågorna intimt samman med frågor som är avgörande för hela världsutvecklingen, och därför bör de diskuteras mer.

Fru talman! När det gäller den globala livsmedelsförsörjningen berörs den i nästa interpellation, väckt av Fredrik Malm, och då ska jag ta upp en diskussion om det. Vi bör ha respekt för interpellanten som har en annan frågeställning.

När det gäller instruktionen fanns det en instruktion: Lägg ned rösten. Det fanns ingen instruktion som löd: Du ska inte följa vetenskapliga råd. Det fanns en instruktion. Det var regeringens instruktion till personen som deltog, ingenting annat.

Bioteknik är mycket mer än bara GMO. Life science och de gröna näringarna är tillsammans med miljöteknik en av Sveriges starkaste grenar och något vi hoppas ska bidra till ökad sysselsättning. Det har regeringen också mycket tydligt uppmärksammat, bland annat genom att tillsätta ett innovationsråd direkt under statsministerns ledning.

Låt mig upprepa: Vi har inte nonchalerat vetenskaplig rådgivning. Den är grunden. När ni påstår det, Emma Henriksson, måste jag fråga om ni då också menar att när Storbritannien under regeringen Cameron under åtta månader lade ned sin röst, när de som nytillträdd regering skulle formulera sin politik på det här området, därmed nonchalerade vetenskaplig rådgivning.

Fru talman! Det är svårt att tolka vad som är regeringens hållning när argumentet är att andra regeringar, i andra länder, vid andra tidpunkter haft svårt att besluta sig för vilket förhållningssätt de ska ha och att vi då borde ha förståelse för att den nuvarande svenska regeringen inte riktigt vet vad den tycker.

Jag ställde ganska enkla frågor. Kommer regeringen att förhålla sig till vetenskap som grund eller har man någon annan grund för besluten? Vilken grund är det i så fall man har? Svaret var att regeringen gav en instruktion om att inte rösta, att lägga ned rösten. När det gäller grunden för det beslutet är det uppenbart att man inte var överens i regeringen, och man är fortfarande inte överens. Därmed kvarstår oron för vad regeringen så småningom kommer att komma överens om.

Vi har i Sverige haft stor enighet om att vi ska följa vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller ställningstagandet till GMO-produkter men också på andra områden, vilket är minst lika viktigt, till exempel läkemedelsområdet. Nu råder oklarhet om vilken princip regeringen kommer att följa. Det är klart att oron inte blir mindre av att vi vet att regeringen består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Miljöpartiet har inte samma tradition som Socialdemokraterna av att alltid luta sig mot vetenskapen. Vi har sett det på det medicinska området, bland annat vad gäller behandlingar, och vilken typ av infrastruktur som ska finnas i Stockholms län.

Det är oroväckande att regeringen inte kan ge besked. Jag ger statsrådet ännu en möjlighet att svara på frågan vilken annan grund man hade för beslutet.

Fru talman! Ja, det är kanske svårt att tolka. Vi kommer att precisera oss, Emma. Vi för en diskussion om exakt hur det här ska vara, precis som regeringen Cameron gjorde 2011. Det är inget märkvärdigt.

Svenska GMO-myndigheter granskar ansökningarna och Efsas utlåtande om ansökningar enligt det regelverk som finns. Sedan skickar man ett samlat yttrande till regeringen. Därefter gör regeringen en samlad bedömning från fall till fall beroende på de egenskaper produkten har. Det går inte att svara enkelt och generellt på frågan hur det är. I grunden ska försiktighetsprincipen beaktas. Det är självklart.

Exakt hur det kommer att se ut återkommer vi till. Vi för diskussioner. Så är det när man är två partier. Det är inte konstigt. Det är väldigt bra att det finns olikheter. Jag tror att det fanns olikheter även i den gamla alliansregeringen. Man diskuterade frågorna innan man tog ställning. Också vi hade ibland väldigt svårt att tolka vad regeringen ville.

Jag tackar för en bra debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.