Växa-stödet

Herr talman! Sofia Fölster har frågat närings- och innovationsministern hur många jobb han räknar med att växa-stödet kommer att skapa. Hon har även frågat honom varför förslaget begränsas till enskilda näringsidkare i stället för att omfatta enmansaktiebolag, trots att den privatekonomiska risken i en enskild näringsverksamhet är betydligt högre. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Växa-stödet innebär att det för enskilda näringsidkare utan anställda blir billigare att anställa en person. Detta förväntas leda till ökad efterfrågan på arbetskraft bland dessa företag. Förslaget bedöms således ha en positiv effekt på sysselsättningen under den tid nedsättningen gäller.

Förslaget riktas mot enskilda näringsidkare mot bakgrund av att enskilda näringsidkare i dagsläget anställer i mindre omfattning och i genomsnitt har en lägre förvärvsinkomst än andra företagare. Att förslaget riktas mot personer med i genomsnitt lägre förvärvsinkomst innebär att förslagets fördelningsprofil förbättras. Begränsningen till enskilda näringsidkare innebär också att nedsättningen kommer att riktas mot mindre företag, eftersom omsättningen i genomsnitt är lägre bland enskilda näringsidkare utan anställda än bland övriga företagare utan anställda.

När det gäller det privatekonomiska risktagandet får valet av verksamhetsform antas påverkas av flera olika faktorer. Enskilda näringsidkare som väljer att anställa en första person förutsätts ha beaktat konsekvenserna av detta ur flera aspekter. Förslaget minskar i det avseendet kostnader förenade med en första anställning och därmed det ekonomiska risktagandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen har konsekvent bedrivit en jobbfientlig politik. Höjda skatter på ansträngning till förmån för bidragsutbyggnad återfinner vi i varenda budget.

När jag läste att regeringen nu ska sänka arbetsgivaravgifterna för små företag blev jag därför till en början positivt överraskad, dels för att små företag är några av Sveriges viktigaste jobbskapare, dels för att det äntligen är ett erkännande av det som Alliansen har drivit i många år, nämligen att sänkta kostnader och arbetsgivaravgifter för anställning leder till fler människor i arbete. Det är välkommet att regeringen, trots mycket kritik mot denna logik i åratal, nu äntligen byter fot.

Tyvärr måste jag dock konstatera att just detta förslag, som är regeringens enda satsning på företagare, är så konstruerat att det slår helt fel. Det så kallade växa-stödet är nämligen begränsat till endast de små företag som bedrivs i bolagsformen enskild firma.

Enskild firma har egentligen ingenting med storleken på företaget att göra - det finns enmansaktiebolag som kan vara lika små till sin omfattning. Den enda reella skillnaden mellan enskild firma och till exempel ett enmansaktiebolag är att man står för företagets risk helt själv, privatekonomiskt.

Om något går snett i företaget står företagaren i en enskild firma med hela sin privatekonomi satt på spel. Man riskerar alltså att hamna i en stor skuldfälla om någonting går snett i företaget, och det är den stora skillnaden mellan en enskild firma och andra bolagsformer. Alla experter är därför överens om att det är olämpligt att anställa personer i denna bolagsform då det är förenat med stora risker.

Om man tittar på de remissvar som regeringen har fått inför reformen ser man att både Regelrådet och Riksrevisionen säger att regeringen har en bristande konsekvensanalys. Såväl Svenskt Näringsliv som Almi ifrågasätter starkt att regeringen har valt att begränsa det till just denna bolagsform. Organisationen Företagarna, som är den största organisationen för små och medelstora företag, säger att det är direkt olämpligt att med skatteincitament locka enskilda näringsidkare i denna bolagsform att anställa och därmed väsentligt öka sitt privatekonomiska risktagande.

Det ter sig alltså som att regeringen antingen medvetet försöker lura människor som inte riktigt förstår vad det innebär att anställa i enskild firma in i ett stort privatekonomiskt risktagande, kanske en potentiell skuldfälla, eller också räknar med att just denna reform inte kommer att leda till några sysselsättningseffekter.

Antingen är växa-stödet någon form av skenåtgärd eller plakatpolitik som regeringen räknar med inte kommer att kosta statsbudgeten någonting eller också är det något som kan innebära en stor potentiell risk för enskilda företagare, som kanske offras på vägen. Oavsett vilket tycker jag inte att detta är en seriös näringspolitik.

Jag vill därför fråga finansministern och få ett rakt svar: Tycker finansministern att det är en bra idé att som enskild företagare anställa i denna bolagsform? Är det något som regeringen, trots kritiken från remissinstanserna, uppmuntrar till? Om regeringen nu går med på premissen att sänkta arbetsgivaravgifter leder till fler människor i jobb, varför begränsas då reformen till endast bolagsformen enskild näringsidkare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Enligt regeringens egna uppgifter kommer bortåt 1 miljon människor att vara i utanförskap 2020. Det är en av Sveriges största utmaningar, om vi blickar framåt mot de kommande åren. Vi möter också andra utmaningar ur ett näringsperspektiv. Hela frågan om Ericsson, varsel och omdaning är en väckarklocka i termer av globalisering och konkurrenskraft. I någon mening möter vi en ekonomisk utsatthet i Sverige på ett helt annat sätt än tidigare.

Svaret när det gäller att ta sig an många av dessa utmaningar handlar om just entreprenörskap, jobb och företagande. Där kan vi konstatera att vi har en regering som för Sverige i fel riktning. Att konsekvent höja skatterna på jobb och företagande och göra det mindre lönsamt att arbeta och att starta och driva företag menar jag är fel recept för att möta den typen av utmaningar.

Jag kan förstå om finansministern kommer att säga att hon inte håller med mig, men om hon inte litar på mig skulle hon kunna lyssna på vad några av Sveriges ledande företagare och entreprenörer säger. Det har gjorts undersökningar som visar att en majoritet av landets företagare menar att regeringen för Sverige i fel riktning när det gäller jobb och företagande.

Ytterligare ett exempel på detta, herr talman, kom i måndags när ett antal ledande entreprenörer, som har verkat som referensgrupp för den så kallade Entreprenörskapsutredningen, skrev en debattartikel på Dagens industris debattsida och sa att regeringens politik är ett dråpslag för entreprenörer.

De har verkat inom ramen för den viktiga utredning där man tittat på hur vi konsekvent och strategiskt kan stärka entreprenörskapet i Sverige. De är positiva till många av de förslag som läggs fram i utredningen men uttrycker samtidigt en mycket stor oro för den generella och övergripande politik som regeringen för.

Det är inte så många förslag som kommer från regeringen. Vi kan konstatera att många av näringsutskottets sammanträden måste ställas in därför att regeringen inte kommer med konkreta jobb- och företagsförslag. Växa-stödet var ett sådant förslag, och precis som Sofia Fölster var jag också positiv när det kom. Spontant kändes det som något positivt, men när man sedan går in och tittar på hur det avgränsas och kopplas till enskilda näringsidkare väcks åtminstone två frågor.

Den första frågan som jag hänger upp mig mycket på och som Sofia Fölster också var inne på handlar om risktagandet för den enskilde företagaren. Vi vet att många företagare pratar om osäkerhet och risk när man ska ta steget och gå från att vara egen till att anställa en person till. Risk handlar om olika saker. Ekonomi är en del, men det finns annat som är en del i att våga ta steget att anställa.

Det finns en fundamental skillnad mellan bolagsformerna - om man driver ett aktiebolag eller en enskild firma. Den enskilda firman innebär ett helt annat ekonomiskt ansvar för företagets verksamhet. Med sitt växa-stöd driver regeringen mot att anställning ska ske i just den form som innebär ett stort ekonomiskt risktagande, och alla är kanske inte ens medvetna om de exakta ekonomiska konsekvenserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar: Varför gör finansministern och regeringen bedömningen att man vill driva det mot de enskilda näringsidkarna, med det ekonomiska risktagande detta innebär, och inte mot till exempel aktiebolagsformen?

Den andra frågan, herr talman, är kopplad till att regeringen generellt höjer skatterna på jobb och företagande samtidigt som den duttar med en lösning som växa-stöd: Varför?

Herr talman! Jag har fått frågan om regeringen tycker att det är bra att företag anställer. Svaret på frågan är: Ja, vi tycker att det är bra om det blir fler jobb.

Vi tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning. Det tyckte Moderaterna också den 21 mars i år, då Ulf Kristersson sa att det är ett steg i rätt riktning men att det är ett alltför litet steg. Moderaterna tyckte alltså också att det är ett bra förslag. Det tyckte för övrigt också Företagarna, och deras vd Günther Mårder sa i mars att han tycker att detta är en viktig och efterlängtad signal från regeringen. Sedan har Moderaterna och Företagarna ändrat sig.

Jag kan också påpeka att när man tidigare hade en nedsättning för soloföretagare var Moderaterna inte emot att det även gällde egenföretagare. Frågan är därför snarare varför Moderaterna har ändrat sig under det senaste halvåret. Det är möjligt att de nu tycker att företagare inte riktigt förstår, som Sofia Fölster nu har sagt i kammaren, och att de nu har en lägre tilltro till egenföretagares förmåga att förstå. Men det är möjligt att det där är en skillnad mellan regeringen och Moderaterna. Vi i regeringen tror att egenföretagare förstår och att det kan finnas många olika anledningar till att man driver företag som enskild firma.

Nästa fråga var varför detta begränsas till att bara gälla egenföretagare. En viktig orsak till det är naturligtvis att det innebär en lägre kostnad att rikta det bara till egenföretagare. Det får också en ökad träffsäkerhet. Dödviktsförlusten blir därför mindre. Men självklart är det viktigt att det innebär en lägre kostnad, och vi är en regering som tar ansvar för de offentliga finanserna. I praktiken har vi utraderat det underskott som vi ärvde från den moderatledda regeringen. Regeringen får nu också ett tydligt internationellt beröm för sin ansvarsfulla ekonomiska politik.

Sofia Fölster säger att detta är den enda satsning som regeringen gör på företagare. Det säger någonting om den moderata världsbilden - det enda som kan innebära en satsning är en skattesänkning. Men jag kan berätta att regeringen vidtar en rad åtgärder för att förbättra näringslivsklimatet, inte minst de satsningar som vi gör på kompetensutveckling. Vi vet nämligen att många företag har problem att hitta rätt kompetens när de ska anställa. De hävdar också ofta att bostadsbristen är ett stort problem, och nu har regeringen gjort den största bostadspolitiska satsningen på 20 år.

Det är viktigt att upplysa Moderaterna om att det finns andra åtgärder i politiken än bara skattesänkningar. Men det är uppenbart att det enligt Sofia Fölsters världsbild bara är skattesänkningar som gäller.

Sedan hör jag att Moderaterna är kritiska mot de skattehöjningar som regeringen har genomfört under de senaste två åren. Det är lite förvånande, eftersom Moderaterna numera omfamnar dessa skattehöjningar. Ni tycker också att detta är bra nu. Det var ett tydligt besked i Moderaternas budgetmotion. Partikollegor till Lars Hjälmered och Sofia Fölster har många gånger i riksdagens kammare stått och kritiserat till exempel nedtrappningar av jobbskatteavdraget, som skulle dra undan mattan för människor som vill arbeta, som inte skulle ge några skatteintäkter och som skulle leda till att människor inte utbildar sig eller vill ta ledande befattningar. Förändringar av ungdomsarbetsgivaravgiften skulle riskera att tusentals ungdomar skulle bli arbetslösa, och förändringar av ROT-avdraget skulle leda till att nya svarta jobb skulle växa fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men nu har Moderaterna helt ändrat uppfattning och omfamnar nedtrappningen av jobbskatteavdraget, den höjda brytpunkten, förändringar av ungdomsarbetsgivaravgiften, ROT-avdraget och bensinskatten. Det är en välkommen omsvängning. Men då ska de kanske vara tydliga och argumentera i kammaren för varför de tycker att detta är bra i stället för att låta som om de tycker att det är dåligt.

Herr talman! Finansministern frågar varför vi har ändrat inriktning och talar om vilken inställning Företagarna, Moderaterna med flera hade till detta förslag när det började diskuteras.

Som jag nämnde i mitt inledningsanförande tror jag att vi var många som var positivt överraskade när regeringen gick fram med förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter, något som Socialdemokraterna har varit emot och hårt argumenterat emot i denna kammare och i många andra sammanhang i många år. Självklart blir man till en början positivt överraskad och välkomnar ett sådant förslag. Men när det sedan visar sig hur förslaget ska vara konstruerat och avgränsat blir man orolig. Det är tydligt att regeringen har avgränsat detta förslag för att det ska åstadkomma en så liten kostnad som möjligt och för att det ska belasta statsbudgeten så lite som möjligt.

Eftersom företagare förstår att det är så enormt riskfyllt att sätta hela sin privatekonomi - hus och hem - i pant om någonting går fel i företaget antar man att ingen kommer att vilja anställa i denna företagsform. Man antar kanske att detta inte kommer att belasta statsbudgeten särskilt mycket. Då är det en ganska smidig reform som dessutom kanske kan få lite rubriker. Och då kan man verka för en till synes näringsvänlig politik.

Det är dock så att det finns företag som är nystartade av personer som testar detta och som inte är insatta i allt regelkrångel och i exakt hur alla skatter är konstruerade. De är kanske inte fullt medvetna om vad detta innebär. Med ett skatteincitament riskerar de att luras in i en skuldfälla som kan påverka en hel familj och ett helt liv. Det är just detta som Företagarna nu hävdar, och det är också detta som många andra organisationer som representerar företagare nu hävdar.

De som så länge har kämpat och argumenterat för sänkta arbetsgivaravgifter säger nu att de hellre inte vill ha detta förslag alls än att det riktas på just detta sätt. Då tycker jag att regeringen bör vara ärlig med vad syftet med detta förslag är. Vilken sysselsättningseffekt räknar man med att det egentligen ska ha?

Finansministern säger i sitt svar till mig att det inte går att räkna på exakt vilken sysselsättningseffekt detta kommer att ha men att den nog kommer att vara positiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill påminna finansministern om det vallöfte som Stefan Löfven gick fram med före valet, då han sa att varje minister i fråga om varje förslag måste redovisa exakt hur många jobb som det kommer att skapa.

Då undrar jag: Gäller detta vallöfte inte längre, eller är det bara denna reform som det inte gäller? Om detta vallöfte fortfarande gäller skulle jag och många fler vilja ha svar på hur många jobb som just detta förslag beräknas skapa, så att vi kan förstå vad som åsyftas med förslaget. Det hoppas jag att finansministern kan svara på.

Herr talman! Finansministern säger att vi initialt var positiva men att vi nu har ändrat uppfattning lite grann. Ja, delvis är det på det sättet. Vi blev alltså positivt överraskade när finansministern och hennes kollega näringsministern presenterade en idé om att regeringen skulle underlätta för entreprenörer att faktiskt anställa. Det är i grunden ett positivt initiativ.

När man sedan tittar på konsekvenserna och den samlade politiken, och också lyssnar på många intresseorganisationer och andra, är det lite mer smolk i bägaren som kommer efter hand och rätt många frågor som väcks, inte minst i fråga om det ekonomiska risktagandet. För många som driver företag i formen enskild firma väcker det en del frågor att regeringen driver detta men samtidigt höjer skatter på jobb och företagande generellt i mycket stor omfattning.

Om man tittar på den generella bilden och vad ledande entreprenörer i Sverige vittnar om behövs för att förbättra entreprenörsklimatet gäller det ett brett reformprogram. Det handlar om bostäderna. Där har Moderaterna ett bostadsreformprogram i sin budget. Det handlar om att det efterfrågas en förbättring av skolan, exempelvis programmering i skolan. Vi har konkreta reformförslag. Det handlar om att det efterfrågas en optionsbeskattning och bättre villkor för delägarskap. Där har vi, till skillnad från regeringen, ett konkret förslag.

En fråga som ofta kommer upp, inte minst i it-sektorn och på andra områden där man skriker efter kompetens, handlar om en bättre fungerande arbetskraftsinvandring. Där har vi ett konkret förslag om en så kallad 30-dagarsgaranti för att företag snabbt och enkelt ska få svar på sin ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. Där ser vi inga initiativ från regeringen.

Herr talman! Jag förstår att finansministern inte kommer att vara imponerad av mig och säga att hon håller med mig. Men jag kan återigen konstatera att det finns ledande entreprenörer som har byggt stora bolag i Sverige och som senast i måndags på Dagens industris debattsida skrev att regeringens politik är ett dråpslag för entreprenörer. Då är det inte fråga om en enskild skattefråga utan den samlade politiken, också brett kopplad till frågor om optioner, bostäder och mycket annat.

Herr talman! Sofia Fölster frågar om analyser av sysselsättningskonsekvenser när det gäller detta förslag. Vi gör konsekvensanalyser av alla förslag i Regeringskansliet och tittar på sysselsättningseffekter. Det har vi naturligtvis gjort även med detta förslag och kommit fram till att det bedöms ha en positiv sysselsättningseffekt. Däremot är dessa beräkningar så osäkra att vår bedömning är att det inte är meningsfullt att redovisa det ned på exakt antal jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inte minst under den moderatledda regeringens tid såg vi hur man tvingades förändra beräkningarna rejält. När man sedan utvärderade detta visade det sig att det inte alls nådde upp till de effekter som man först hade önskat sig. Därför gör vi nu en samlad bedömning av effekterna.

Sofia Fölster hävdar att man inte visste att det var en sådan avgränsning redan i våras. Men när vi presenterade förslaget var det oerhört tydligt att det skulle gälla egenföretagare, människor som har egen firma. Jag måste alltså förstå detta som att Ulf Kristersson inte hade förstått förslaget när han uttalade sig. Sofia Fölster kanske vill bekräfta att Moderaterna och Ulf Kristersson inte hade förstått förslaget när han uttalade sig om det i mars. Kanske hade inte Sofia Fölster heller gjort det. Det vore bra att bringa klarhet i det.

Jag vill också påpeka att det är ett förslag som har funnits tidigare och som ligger helt i linje med den förra socialdemokratiska regeringens politik. Då hade man ett motsvarande stöd, även om det var bredare. Och då kritiserade vare sig Moderaterna, Företagarna eller någon annan att även egenföretagare omfattades.

Lars Hjälmered talar om entreprenörer. När jag träffar entreprenörer tar de framför allt upp tre saker. Det ena är bostadsbristen. Det är svårt att få människor att flytta till de regioner där det råder stor bostadsbrist. Det andra är att det är svårt att hitta människor med rätt kompetens. Det tredje är optionsbeskattningen.

Regeringen arbetar med alla de frågorna. När det gäller bostadsbristen har vi satt igång den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Det byggs mer nu än det har gjorts på mycket länge. När det gäller kompetensbristen har vi jobbat med det från dag ett sedan vi kom i regeringsställning. Och när det gäller optionsbeskattningen har det gjorts en utredning som nu har kommit med förslag. Regeringen bereder nu de förslagen.

Lars Hjälmered säger igen att regeringen höjer skatten på jobb och företagande. Jag vill återigen påpeka att de här förslagen numera omfamnas av Moderaterna. Kan inte Lars Hjälmered eller Sofia Fölster berätta varför man tycker att det är bra att trappa ned jobbskatteavdraget? Det är ju ett förslag som Moderaterna omfamnar nu. Jag vill jättegärna höra varför man tycker att det är bra politik.

Herr talman! Regeringen har sedan den tillträdde konsekvent bedrivit en jobb- och företagarfientlig politik. Man har höjt skatter på jobb och på ansträngning till förmån för bidragsutbyggnad. Äntligen kommer dock ett erkännande från regeringen om att sänkt skatt på anställning faktiskt leder till att fler företag får råd att anställa. Tyvärr riktas förslaget dock helt fel. Tyvärr riktas förslaget på ett sådant sätt att det får noll sysselsättningseffekt. Ingen företagare som driver sitt företag som enskild firma kommer att vilja ta den privatekonomiska risk det innebär att anställa någon. Man riskerar också, vilket Företagarna och andra hävdar, att lura in oerfarna företagare i vad som kan bli en potentiell livslång skuldfälla - inte för företaget utan för privatpersonen. Det här är oerhört olyckligt.

Om erkännandet om att sänkta kostnader för anställning faktiskt leder till fler jobb skulle vara på allvar - vilket jag önskar - och inte bara en symbolåtgärd skulle regeringen till exempel kunna utöka förslaget till att omfatta fler än bara just bolagsformen enskild näringsidkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att regeringen kommer att återkomma med svar på de frågor jag fortfarande inte fått svar på, till exempel: Vilka effekter räknar man med att det här kommer att få? Hur många räknar man med att det är som kommer att anställas? Och hur många företagare räknar man med att det är som kommer att offras på vägen, då de och den egna familjen hamnar i en skuldfälla?

Jag hoppas att regeringen byter uppfattning i frågan men också att regeringen börjar ta ansvar för Sverige och börjar bedriva en ansvarsfull näringspolitik.

Herr talman! Jag noterar att jag inte får några svar på mina frågor. Jag upprepar dem ändå, så att jag kanske kan få svar senare. Hade Moderaterna inte förstått förslaget när man uttalade sig positivt om det?

Nu säger Sofia Fölster igen att regeringen har höjt skatten på ansträngning. Jag vill påminna Sofia Fölster om att hon ska vara entusiastisk över förslaget. Jag bad henne eller Lars Hjälmered förklara varför de tycker att det är bra att trappa ned jobbskatteavdraget.

Jag ser fram emot att höra Moderaterna argumentera för det här förslaget i framtiden, eftersom man har ägnat många timmar i talarstolen åt argumentera emot det. Jag skulle gärna vilja höra varför man tycker att detta är bra.

Moderaterna har framför allt svängt i alla skattefrågor. Regeringen har lagt fram förslag här i kammaren, och Moderaterna har spenderat många timmar på att argumentera emot dem. Men nu när budgetmotionen kom såg vi att man numera omfamnar i princip alla de förslagen. Frågan är bara när man kommer att ändra åsikt i den här frågan också?

Överläggningen var härmed avslutad.