Varsel i sågverksindustrin

Fru talman! Isak From har frågat energi- och näringsministern hur hon avser att stärka sågverksindustrin och öka den inhemska efterfrågan på sågade trävaror till byggindustrin samt hur hon och regeringen avser att motverka de befarade avverkningsrestriktioner som bedöms komma med EU:s mål för inlagring av koldioxid i träd, vilket bedöms kraftigt påverka tillgången på timmer till sågverken. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag delar oron över sågverksindustrins utsatta läge vad gäller både bristande inhemsk efterfrågan på sågade trävaror och frågan om tillräcklig tillgång till råvara på kort och lång sikt. De svenska sågverken har en viktig roll i den växande bioekonomin och skapar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Efterfrågan på trä från den inhemska byggindustrin påverkas starkt av konjunkturen inom byggsektorn och därmed även av inflationen och ränteläget. Byggandet, inte minst inom bostadssektorn, har bromsat in kraftigt, med en halvering av antalet byggstarter mellan 2022 och 2023.

Sedan regeringen tillträdde har inriktningen varit att vända den negativa trenden. Vi har arbetat för att bekämpa inflationen och ser nu framför oss en sjunkande räntenivå, vilket kommer att bidra till att förbättra förutsättningarna för den svenska byggsektorn.

Regeringen har därutöver vidtagit flera andra åtgärder som har en direkt effekt på det inhemska byggandet, däribland ett tillfälligt höjt rotavdrag, samt genomfört regelförenklingar i plan- och bygglagstiftningen. Regeringen har även vidtagit åtgärder för att främja hållbart byggande, exempelvis i trä.

Vad gäller EU:s LULUCF-förordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841) vill jag understryka att den innebär ett åtagande för staten Sverige - inte för enskilda skogsägare eller företag. Miljömålsberedningen har i uppdrag att bland annat utarbeta förslag till åtgärder för att Sverige ska uppfylla sitt LULUCF-åtagande på ett kostnadseffektivt sätt, med beaktande av andra behov, som försörjningstrygghet, landsbygdsutveckling och konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen bedömer att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största långsiktiga klimatnytta. Förnybar råvara behövs i dag och kommer i allt större utsträckning att behövas i framtiden för att fasa ut fossilintensiva resurser såväl i Sverige som i andra länder.

Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att klimatmålen nås samt till jobb och tillväxt i hela landet. Inriktningen för fortsatt arbete är att främja ett långsiktigt hållbart, aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar.

Fru talman! Tack, statsrådet Kullgren - jag delar mycket av de fina ord om skogens betydelse som statsrådet levererar i sitt svar.

Fru talman! Det tog två månader för regeringen att få fram detta svar - jag ställde den här interpellationen i mitten av september. Detta kan vara en indikation på hur regeringen och Tidösamarbetet ser på den svenska skogen. Jag var tvungen att titta i Tidöavtalet, och vad jag kan se nämns inte skogen över huvud taget. Tidösamarbetet bygger alltså inte på den svenska skogspolitiken, en politik och en näring som är oerhört betydelsefulla för Sverige.

När jag skrev denna interpellation tog jag del av siffrorna för första och andra kvartalet 2024, som visade en kraftig nedgång i branschen, där sågade trävaror minskar kraftigt. Detta beror, som jag skriver i min interpellation, i huvudsak på två faktorer. Den ena är bristande inhemsk efterfrågan. Statsrådet skriver i sitt svar att efterfrågan påverkas av konjunkturen, men den påverkas också av den förda politiken. Den här regeringen har inte och har inte haft en bostadspolitik för att försörja landet med bostäder, gärna byggda i trä.

Jag är från Västerbotten, och där har konjunkturen varit något bättre. Det har funnits en väldigt stor efterfrågan på sågade trävaror; flera tillverkare av modulhus har levererat och har haft en stor efterfrågan. Just nu drabbas inte minst två företag i Lycksele, Kubly och Maxmoduler, av det som händer med Northvolt och ett av Northvoltbolagens konkurs. Vi hoppas naturligtvis att de ska övervintra, för det finns en stor efterfrågan på deras produkter.

Som jag skriver i min interpellation har också Holmen varslat. De varslen har nu löpt ut, och man stänger flera skift vid sina sågverk. Detta beror i huvudsak på den bristande tillgången på råvara.

De senaste åren är det faktiskt stormen Hans som har sett till att det har levererats virke till de norrländska sågverken. Sveaskog har pausat över 40 procent av sina pågående avverkningar i Norrbotten med anledning av FSC-certifieringen; man behöver ta större hänsyn. Det finns en ganska stor oro i norra Sverige för vad som händer om markägarna och skogsindustrin inte kan fortsätta bruka skogen och försörja sågverken. Det kan inte vara så att vi ska hoppas på en ny storm som ödelägger ytterligare någon kommun så att vi får fram virke till våra sågverk.

Svar på interpellationer

Detta är en fråga som i allra högsta grad angår regeringen, och jag förväntar mig faktiskt lite bättre svar än det som statsrådet har levererat här i dag.

(forts. § 12)

Herr talman! Isak From börjar med att fråga varför det har tagit två månader att få till svaret. Jag beklagar det, för jag försöker alltid att svara inom de 14 dagar som är statuerade. Under avbrottet för frågestunden kollade jag upp varför, och det berodde på utlandsresor, Agrifishmöten, informationskonselj på slottet och en skogskonferens i Bonn, där Sverige tog över ordförandeskapet i Forest Europe och jag behövde vara närvarande. Men det berodde också på att interpellanten själv inte kunde vid två av de föreslagna tillfällena strax efter tvåveckorsperioden. Så, då är detta utrett.

Åter till sakfrågan. Det är viktigt att företag oavsett bransch kan agera på marknaden. Skogsägare och industri behöver kunna öka produktionen i högkonjunktur och minska den i lågkonjunktur.

Regeringen prioriterar som sagt att det svenska skogsbruket inte ska vara begränsat utan fullt ut ska bidra till både jobb och tillväxt i hela landet och med hela sin potential i klimatarbetet. Det är ett skäl till att jag anser att en begränsning av skogsbruket på grund av LULUCF-förordningen vore en tveksam väg att gå. Det var Socialdemokraterna som förhandlade LULUCF, och de är väl insatta i det regelverket. Vi står i dag med kortsiktigt fokus på storleken av nettouttaget enskilda år i stället för att styra mot långsiktigt, aktivt och hållbart skogsbruk inom hela EU.

En försämrad tillgång till skogsråvara skulle minska möjligheten till substitution av fossila material och fossil energi inom många olika sektorer, inte minst inom byggsektorn och energisektorn.

I mitt ansvar ingår skogsindustripolitiken men också skogspolitiken. Inledningsvis nämnde jag lite om bostadspolitiken, men i övrigt när det gäller bostadsbyggandet får jag hänvisa interpellanten till bostadsminister Andreas Carlson.

Svar på interpellationer

Herr talman! Vi har virkesbrist, och det påverkar exportnettot och exporten av klimatnytta. Just nu faller exporten till Mellanöstern, vilket är förståeligt med tanke på de konflikter som pågår där. Som jag inledde med har den inhemska efterfrågan fallit tillbaka för att vi har en obefintlig bostadspolitik. Jag hör inte i statsrådets svar att åtgärderna finns där.

I P1 Morgon redovisade man att virkespriserna går upp, vilket gynnar det privata skogsägandet. Det lyckades Socialdemokraterna inte med, och jag tror att det är bra att skogsägare får mer i sin plånbok för sin produktion. Det är viktigt och bra. I grund och botten beror det dock dessvärre på att det är virkesbrist.

Industrin hade stora förhoppningar på denna regering, inte minst eftersom Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, numera statsminister, skrev ett tydligt brev till alla Sveriges skogsägare inför valet där han lovade att de skulle få bestämma över sin skog, att mer skog skulle brukas, att bara den som berördes av skogliga åtgärder skulle kunna påverka och att Sverige i EU skulle stå upp för det svenska jordbruket.

Det är fortfarande långt från leverans på dessa löften, men statsrådet är inte skyldig att stå här och svara på vad Moderaternas partiledare lovat. Det är ändå ganska tydligt att skogen inte prioriterades i Tidöavtalet. Den finns inte med, och vi kan därför konstatera att den har ringa betydelse.

Så till den skogsutredning statsrådet har tillsatt och som leds av Göran Enander. Trots att utredningen har fått ganska mycket kritik för diffusa direktiv verkar utredaren i detta fall vara ganska handlingskraftig, och det som har läckt ut ser i stora delar relativt positivt ut. Det ska lämnas ett delbetänkande, som vi får ta del av. Kanske finns det förslag däri som kan få fart på leveransen av virke till sågverken.

Något som dock oroar enormt mycket är det väldigt diffusa svar man får när det gäller den artskyddsutredning regeringen tillsatte. Här är den stora frågan: Var är fåglarna? Det är hackspettarnas och tjädrarnas boplatser som stoppar flest avverkningsanmälningar och skapar flest restriktioner. I Västerbotten har vi tack vare privata skogsägare som långsiktigt har planerat sitt skogsbruk relativt många tretåiga hackspettar.

Herr talman! Jag blir genuint glad av att höra företrädare för Socialdemokraterna prata med sådan passion om den svenska skogen och skogsbruket och vikten av att upprätthålla ett aktivt, hållbart skogsbruk. Det är positivt med ett annat ljud i skällan än vad man hörde för bara ett par år sedan.

Jag måste ändå markera lite. Under de två år som gått har fokuset på de skogliga frågorna varit oerhört starkt. I budgettexter och regeringsförklaring var det länge sedan det var så tydligt fokus på att den svenska skogen ska få fortsätta brukas.

Som interpellanten nämnde har vi tillsatt en skogsutredning med ett väldigt brett uppdrag. Ett delbetänkande ska lämnas inom relativt snar framtid.

På Klimat- och näringslivsdepartementet har klimat- och miljöministern tillsatt en utredning om artskyddet, där vi själva hanterar vilka växtarter som påverkas. Men ersättningsfrågorna gäller ju bredare. Vad händer när man inte får bruka sin skog? Vilken rätt till ersättning har man?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Isak From vet lika väl som jag att vi i Sverige inte själva styr över fågeldirektivet, men det är klart att det är oerhört angeläget att hitta sätt att komma framåt. Vad gäller artskyddsdelarna var vi redan vid annonserandet av att den här utredningen skulle tillsättas jättetydliga med att vissa saker inte längre ska få påverka pågående markanvändning. Knärot har exempelvis ställt till det för skogsbruket på väldigt många ställen runt om i Sverige.

Herr talman! Virkesbristen i framför allt södra Sverige bidrar kraftigt till att priserna på kraftvärme och fjärrvärme nu ökar två tre gånger om, vilket drabbar svenska konsumenter. Detta beror mycket på att den tidigare importen av ryska skogsvaror är stoppad men till en del också på virkesbrist och restriktioner. Det är naturligtvis också en fråga för skogsägarna att ta höjd för och även planera för. Många av de granplanteringar som gjordes efter stormen Gudrun har angripits av granbarkborrar och annat, och det är såklart inte lyckat. Där behövs fler insatser.

I norra Sverige ser vi, inte minst efter Sveaskogs stora neddragning, att det här drabbar hela skogssektorn. Vi kan inte räkna med att exportera klimatnytta i den omfattning vi tidigare gjort. Om det här fortsätter kan vi inte räkna in skogsindustrins stora tillskott i exportnettot. Det behöver regeringen adressera.

Var är fåglarna i artskyddsutredningen? De är enormt viktiga, och det är klart att vi också jobbade med den frågan. Vi såg att alliansregeringens implementering av artskyddsförordningen inte blev bra. Vi kom inte hela vägen; det kan erkännas. Men den här utredningen ser inte heller ut att ta tag i det här. Det finns alltså fler frågor att leverera på. Det är fler som förväntar sig leverans. Var är fåglarna, Peter Kullgren?

Herr talman! De är i skogen, verkar det som, på många ställen.

Det har inte varit så mycket fokus på interpellantens andra fråga. Jag tänkte beröra den lite mer nu i mitt slutanförande och försöka svara.

Vi har som sagt primärt fokuserat på de saker vi direkt styr över i utredningarna som är tillsatta. Sedan är det självklart att det behövs fortsatt arbete främst inom EU för att komma till rätta med de här delarna. Men jag ser också med viss tillförsikt på de skogliga diskussionerna inom EU.

Det gäller att få ökad förståelse för de nordiska boreala skogarnas nytta för klimatet och substitutionen av fossila produkter. Jag tycker mig se viss framgång där. Sverige har ju under tidigare landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg ingått ett skogligt samarbete inom EU som heter For Forest. Det är ett mycket bra samarbete som består av Sverige, Finland, Slovenien och Österrike. Jag är mycket glad över att vi nu, efter vissa påtryckningar från bland annat Sverige, också har fått med Frankrike som part i For Forest, som numera kallas For Forest plus.

Vi bygger allianser i EU, inkluderar fler parter och skapar ökad förståelse för vår syn på skogsbruket, så att vi kan få behålla den nationella beslutanderätten över skogen. Jag tror att de flesta i den här kammaren är överens om att det bör vara så, men vi kan samtidigt konstatera att allt mer av EU:s miljö- och klimatpolitik går in i den svenska nationella skogspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.