Vårdköerna i Sverige

Herr talman! Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska vårdköerna i Sverige.

Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen, och det är en fråga som vi följer nära. Tillgänglighetsfrågan i vården låter sig inte lösas med en enskild enkel åtgärd. Den måste angripas från flera olika håll utifrån det komplexa hälso- och sjukvårdssystem vi har i Sverige.

Svar på interpellationer

Viktiga förklaringsfaktorer är verksamheternas organisering och bemanning samt kompetensförsörjning. Det är också viktigt att nämna att behoven av vård ökar, bland annat i takt med att befolkningen blir allt äldre. Stora pensionsavgångar och otillräcklig tillgång till personal ställer ytterligare krav på en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats. Vårdproduktionen har ökat, men inte tillräckligt mycket för att motsvara de ökade behoven. Självklart kan vi därför inte vara nöjda med dagens tillgänglighetssiffror.

Genom att stötta landstingen för en effektivt organiserad vård, med rätt kompetens på rätt plats, kan vi ge förutsättningar för att korta vårdköerna. I regeringens satsning professionsmiljarden finns därför bland annat medel till landstingen för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning.

För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar har regeringen också höjt de generella statsbidragen till landstingen med miljardbelopp, och ytterligare höjningar har aviserats för 2019 och 2020. Regeringen har även tillfört medel för utbyggnad av antalet utbildningsplatser på barnmorske, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt infört en möjlighet till kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda.

Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen så att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen också föreslagit en utbyggnad av antalet utbildningsplatser på läkarutbildningen.

Regeringen gör även en satsning på 2 miljarder kronor årligen 2018 till 2021, som kompletterar professionsmiljarden på ett kraftfullt sätt i syfte att ytterligare stimulera till goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter. Exempelvis kan arbetsvillkor ses över, bemanningen öka och arbetssätt utvecklas som bidrar till att vårdpersonal arbetar kvar inom hälso- och sjukvården.

Regeringen avsätter också 500 miljoner kronor per år 2015-2018 för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. En av de viktigaste åtgärderna är att införa standardiserade vårdförlopp.

I januari 2018 beslutade regeringen om en proposition om att vården ska ges nära befolkningen med ökad tillgänglighet. Här föreslår vi bland annat en förstärkt vårdgaranti i primärvården, där den vårdsökande redan inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning av legitimerad sjukvårdspersonal.

Regeringens satsning patientmiljarden ska under 2018 bland annat att stimulera vårdgivarnas införande av den förstärkta vårdgarantin. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. För att ytterligare förstärka de pågående satsningarna för ökad tillgänglighet tillförs i vårändringsbudgeten även 600 miljoner kronor.

För att på kort och lång sikt få ned vårdköerna inom hälso- och sjukvården är det avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Vi kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Långsiktighet och att angripa problemet från flera olika håll är det som behövs - inte försök att angripa komplexa problem med överförenklade lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka socialministern för svaret.

Detta handlar mycket om prioriteringar och vad man vill göra. Jag hörde att socialministern läste upp ett antal åtgärder som ska vidtas, men vi har ändå fakta i form av den bild jag nu visar av Sverige före och efter det att regeringen tillträdde. Vårdköerna har fördubblats. Innan regeringen kom till makten, herr talman, såg Alliansen till att halvera vårdköerna, och nu har de fördubblats. Detta är väldigt oroväckande - inte för socialministern och mig, som är friska och står här i kammaren i dag, utan för alla sjuka som får vänta allt längre på att få vård.

Man kan också diskutera varför vi har stat, landsting och kommun. Detta är givetvis delvis en filosofisk och en ideologisk fråga, men självklart är det för att vi ska kunna se till att de allra svagaste får hjälp. Det är därför vi har denna gemenskap i Sverige. Och när det inte fungerar, herr talman, trots att vi har världens högsta skatter, finns det ett organisatoriskt fel - ett systemfel. Det är inte alltid mer pengar som behövs. Det kanske behövs ett annat sätt att organisera detta på.

I dag står över 100 000 svenskar i vårdköer. Detta måste anses som ett stort misslyckande för den sittande regeringen. Det visar samtidigt, med tanke på att vårdköerna har fördubblats medan Alliansen tidigare lyckades halvera dem, att Alliansens kömiljard var något positivt för de människor som står i kö.

Främst har vänsterstyrda landsting stora problem med både ekonomi och köer, mitt i en högkonjunktur. Särskilt kön till operationer har vuxit lavinartat. I exempelvis socialdemokratiskt styrda Västerbotten får bara hälften av patienterna en operation inom vårdgarantins gränser. Detta är väldigt låga nivåer. I Skåne har socialdemokratin bestämt sig för att man kan tänka sig att skrota vårdvalen helt och hållet.

Jag tror inte att framtidens sjukvård endast kan bedrivas av offentliga aktörer, men den ska alltid vara gemensamt finansierad. Vi har när vi har fått en mångfald av olika aktörer inom sjukvården sett hur det har blivit bättre på sina håll, inte bara för patienterna utan även för personalen som jobbar där. Det har även blivit bättre för många kvinnliga företagare som driver exempelvis en vårdinrättning.

Jag är alltså väldigt orolig, herr talman, i synnerhet för att den som ska förlösas i Västernorrland får förlösas i bilen. ABF har gått ut med en kurs i hur detta ska vara möjligt. Ett sådant land vill jag inte leva i, och därför krävs förändring efter den 9 september.

Herr talman! Jag tror att det är oerhört viktigt, Erik Andersson, att inte tro och förlita sig på enkla lösningar på komplexa problem. Jag ska göra några korta inspel angående den utveckling som vi har inom den svenska hälso- och sjukvården.

Trots att vi har ökade väntetider är sjukvården i Sverige kvalitetsmässigt kanske en av de absolut bästa i hela världen. The Lancet publicerade i höstas en undersökning där man jämförde 195 länder och tittade på dödligheten i 32 diagnoser. Sverige landade på topp fyra i den undersökningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att framhäva det när vi har en fantastiskt kompetent och duktig personal inom hälso- och sjukvården som varje dag levererar högkvalitativ sjukvård till Sveriges medborgare så att vi inte i onödan väcker en oro som inte behöver väckas.

Men låt mig vara den första att säga att jag skriver under på att vi har ett tillgänglighetsproblem som vi behöver lösa. Köerna började öka redan under kömiljardens tid, tidigt 2013. Kömiljarden dömdes också ut av samtliga av vårdens professioner. Den dömdes ut av Sveriges Kommuner och Landsting för att den var ineffektiv och ledde till undanträngningseffekter, pinnjakt och ett väldigt kreativt statistikförande ute i landstingen.

Regeringen har därför lagt om politiken. När jag tillträdde som socialförsäkringsminister hösten 2014 var läget det att köerna radikalt hade börjat öka. Hälso- och sjukvårdens personal var den yrkesgrupp i hela Sverige som toppade sjukskrivningsstatistiken på grund av stress. Kömiljardens syfte var nämligen att man skulle pressa en redan stressad vårdpersonal att springa fortare för att jaga pinnar.

Samtidigt är det så att behoven i Sverige när det gäller hälso- och sjukvård ökar exponentiellt. Vi har en medellivslängd i Sverige som ökar med tre och en halv timme varje dygn, och antalet 80-plussare kommer bara att bli allt större. Då måste vi ställa om vården, för självklart ska vi klara av att möta allas behov, inte minst de allra äldstas. Därför tog vi bort kömiljarden och började bygga ut utbildningsplatserna till undersköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska, vilket inte hade gjorts under den förra alliansregeringen. I stället jagade man pinnar, helt enkelt.

Dessa nya medarbetare är på väg ut i hälso- och sjukvården. Jag tror, Erik Andersson, att det är väldigt viktigt för dig att veta att fram till 2026 - det handlar både om generationsväxlingen bland hälso- och sjukvårdens och välfärdens medarbetare och om att möta det ökande behovet utifrån att befolkningen växer och blir allt äldre - är betinget 500 000 nya medarbetare inom välfärden i Sverige.

Landstingen, oavsett vilken färg de har, sliter hårt med att klara kompetensförsörjningsfrågan, som är huvudorsaken till att köerna inom specialistsjukvården och inte minst till operationer ökar. Finns det inga operationssjuksköterskor spelar det ingen roll vilka kömiljarder man har, för då är det fortfarande tomt inne på operationssalar.

Där ligger regeringens fokus när vi har lagt om politiken för att långsiktigt skapa en stabilitet i den svenska hälso- och sjukvården.

Herr talman! Jag instämmer givetvis i att det är personalen som är själva nyckeln för att vårdköerna ska kunna kortas. Men då är det också rätt intressant med den karta som jag har här. Socialministern kan få den som gåva av mig sedan så att hon kan påminna sig om hur det såg ut före och efter. I de alliansstyrda eller moderatledda landstingen är köerna kortare än i de socialdemokratiskt styrda landstingen. Socialministern är socialminister över hela Sverige. Det är då rätt intressant att man ser den skillnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan tycka att satsningen på att exempelvis vidareutbilda sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor har kommit alldeles för sent. Jag vet att man i Stockholms läns landsting har just en sådan satsning. Man uppmuntrar och är med och finansierar vidareutbildning av sjuksköterskor som vill bli specialistsjuksköterskor. Det är jättebra.

Men jag måste säga en sak, och det säger jag inte bara för att jag företräder Moderaterna. I ett land där alla händer behövs i vården och där alla som vill ska kunna jobba extra är det många som tackar nej till att jobba extra. Många av specialistsjuksköterskorna får nämligen betala statlig skatt. Det är resursslöseri, herr talman. Det vore mycket bättre om dessa specialistsjuksköterskor kände att de kunde jobba och också få en inkomst av det.

Att behålla personal är givetvis en viktig del. Politiken är ju allra mest arbetsgivare när det gäller den offentliga vården. Om vi jämför sjuktal mellan de privata aktörerna och de offentliga aktörerna kan vi se att det ser lite bättre ut hos de privata aktörerna när det gäller sjuktalen. Detta är också en intressant fråga att fundera över. Politiken som arbetsgivare måste bli mycket bättre på att se och höra den personal som finns.

Givetvis är det viktigt att man har en primärvård som fungerar, som exempelvis kan fånga upp medborgare som inte känner att de måste åka in till akuten. Det är delvis ett organisatoriskt problem. Det är ett strukturellt problem. Många av de åtgärder som socialministern föreslår är bra, men det är ändå så här det ser ut nu i Sverige, oavsett vilka ursäkter som finns i fråga om att vårdköerna har ökat. Det såg bättre ut förut. Nu ser det sämre ut. Och i de alliansledda landstingen ser det mycket bättre ut än i de Sstyrda. Det tycker jag är intressant.

Herr talman! Återigen kan jag konstatera att Erik Andersson väljer att förenkla denna debatt på ett ganska populistiskt sätt. Jag känner igen retoriken. Ni ska ha det till att det handlar om vilken färg det är på styret i landstingen. Då tror jag att det är oerhört viktigt att upplysa Erik Andersson om något.

Man kan titta på den totala ökningen av köerna till specialistsjukvården i Sverige under denna mandatperiod. Det finns ett landsting som står för ungefär 30 procent av den ökningen, och det är Västra Götalandsregionen. Vilka styrs de av, Erik Andersson? Jo, av Moderaterna och allianskollegorna. De står alltså för nästan en tredjedel av den totala ökningen av köerna i Sverige.

När det gäller Stockholmssjukvården, Erik Andersson, som ska serva ungefär en fjärdedel av Sveriges medborgare och som styrs av Moderaterna tror jag att du likaväl som jag vet att man minst sagt har utmaningar. Det gäller köerna till operationer. Nu försöker man bland annat minska köerna genom att skicka patienter till S-styrda landsting, för det är akut. Åklagarna har inlett en förundersökning, eftersom människor har dött i vårdköer. Vi sitter just nu med en nota i mångmiljardklassen för ett sjukhus som också har rikssjukvårdsuppdrag. Det är Nya Karolinska, som ska serva hela Sverige inom flera olika områden. Vi vet ännu inte hur notan för detta sjukhus slutar. Det är ett sjukhus som delvis inte fungerar.

Jag tycker att det är förmätet att slå sig för bröstet i fråga om styrningen i dessa landsting. Stockholm är dessutom det landsting i Sverige som borde ha absolut enklast att kunna klara sin kompetensförsörjning. Det är den attraktivaste delen av Sverige att bo i, och det är där det finns störst tillgång till välutbildad personal. Det är det landsting i Sverige som har den yngsta befolkningen, men trots det har man den dyraste sjukvården per medborgare. Det är ett slöseri med skattepengar utan dess like i Stockholms läns landsting just nu. Därför skulle jag vara lite försiktig med att använda den retorik som Moderaterna använder och i stället vara lite ödmjuk inför den sommar som vi står inför, väl medveten om hur det såg ut både i Västra Götaland och i Stockholm i förlossningsvården under förra sommaren. Jag vet. Lite ödmjukhet vore alltså på sin plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller våra landsting i norr är jag väldigt ödmjuk inför den utmaning de har med enormt stora geografiska avstånd, demografiskt sett den äldsta befolkningen i Sverige och den tuffaste rekryteringssituationen. Detta kämpar de med. Man prövar nya, smarta, innovativa lösningar för att klara servicen för sina medborgare. Att då slå på enskilda landsting på det här sättet tycker jag faktiskt är en dålig retorik från oss nationella politiker.

Vi har tillfört 13 miljarder för att möta behoven i hälso- och sjukvården, och vi kommer att fortsätta att investera i hälso- och sjukvården. Det står emot era skattesänkningar.

Herr talman! Jag försöker endast påvisa att politiskt styre spelar roll. Om det inte skulle spela någon roll kan vi lika gärna strunta i att gå till valurnorna den 9 september. Den karta jag höll upp visar ganska tydligt hur det såg ut innan och hur det såg ut efter.

Socialministern tycker att jag slår på enskilda landsting, men det gör även socialministern. Hon slår alltid på Stockholm. Men när vi tittar på Stockholm ser vi en måluppfyllelse vad gäller garantin i specialistvård på 94 procent. I Västernorrland är det 60 procent, och i Örebro 76 procent. Det är klart att Stockholms läns landsting har en bättre måluppfyllelse än andra landsting. Så är det, och det kan inte socialministern ta ifrån oss.

När man ser på Sverige totalt sett måste landstingen hjälpas åt. Det kan självklart inte finnas specialistvård överallt. Men den grundläggande och basala vården måste kunna vara inom räckhåll för de allra flesta medborgare i detta land, och givetvis ska den vara gemensamt finansierad. Där är vi nog överens. Jag vill bara påvisa att politiskt styre spelar roll, och det ser bättre ur i de alliansstyrda landstingen. Sedan finns det visserligen parametrar som kanske är lite sämre. Men jag är ganska säker på att de jobbar med den problematiken varje dag för att det ska bli bättre och bättre.

Herr talman! Precis som man gör i S-styrda landsting. Vi har en väldigt snabbt åldrande befolkning i Sverige. Vi har ett stort generationsskifte bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Det är ett problem som vi måste möta med seriositet. Köerna började öka redan 2013. Er kömiljard var ineffektiv och dessutom utdömd både av Sveriges Kommuner och Landsting och av professionerna.

Under den här mandatperioden har vi byggt ut utbildningsplatserna. Vi har tillfört landstingen 13 miljarder under mandatperioden. Vi har gjort särskilda satsningar på förlossningsvården, och nu minskar förlossningsskadorna. Antalet barnmorskor och undersköterskor inom förlossningsvården ökar. Därmed kommer också både kvalitet och tillgänglighet att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att behöva fortsätta satsa framåt. Vi har sagt minst 20 miljarder till under nästa mandatperiod. Detta står mot era skattesänkningar. Att tro att man kan lösa ökade behov med mindre resurser är inte realistiskt, utan det handlar om fler händer, om ökade resurser och om att på ett seriöst sätt se till att de med de största behoven är de som ska komma först till vård. Vi ska inte ha en pinnjakt på de enklare fallen, som var vad vi såg under er tid, dessutom med följden att man fullständigt slet ut den personal som arbetade inom hälso- och sjukvården.

Jag var nyligen just i Västra Götaland och träffade chefen för akuten på Sahlgrenska, som precis hade börjat där. Åren dessförinnan hade han jobbat som chef för akuten på Östra sjukhuset i Göteborg, och under hans period hade antalet besök ökat med 42 procent. Man måste förstå hur ökningen ser ut och att vi inte löser detta med 3 kömiljarder, Erik Andersson. Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.