Valuta för pengarna

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig om vad jag bedömer att kvalitetsskillnader mellan kommuner beror på och om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att redan satsade skattepengar runt om i landet tas till vara på bästa sätt.

Regeringsformen slår fast att den svenska folkstyrelsen förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Det innebär att det finns en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting.

För att den kommunala självstyrelsen ska kunna förverkligas måste det finnas ett reellt handlingsutrymme för kommuner och landsting. Kommunal självstyrelse innebär därför med nödvändighet variation mellan kommunerna.

Trots att kommuner och landsting är självständiga har staten och den kommunala sektorn ett gemensamt ansvar för välfärden. Regeringen arbetar därför ständigt med att ge kommuner och landsting så goda förutsättningar som möjligt att utveckla, tillhandahålla och finansiera ett likvärdigt serviceutbud med god kvalitet. I det arbetet får värdet av lokal och regional självständighet hela tiden balanseras mot övergripande värden som exempelvis samhällsekonomisk stabilitet och likvärdighet.

Det finns dessutom stora skillnader mellan kommuner och landsting när det gäller till exempel folkmängd, geografisk storlek och åldersstruktur. Det är viktigt att likvärdig service kan erbjudas alla invånare oberoende av deras inkomster och andra strukturella förhållanden. Därför har vi ett utjämningssystem som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet. Förutsättningarna kan dock skilja sig åt när det till exempel gäller möjligheterna att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

För att säkerställa att syftet med systemet uppnås beslutade regeringen i november 2016 att tillsätta en utredning som ska göra en generell översyn av kostnadsutjämningen. Utredningen ska särskilt analysera om större samhällsförändringar i tillräcklig grad fångas upp i nuvarande system.

Kommuner och landsting kommer nämligen inom de närmaste decennierna att ställas inför en rad utmaningar till följd av samhällsutvecklingen. Regeringen har därför i februari även tillsatt en utredning som ska utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera utmaningarna. Utredningen ska också analysera i vilken utsträckning olika strukturella åtgärder kan stärka kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingen.

Att ta vara på skattepengar på bästa sätt handlar dessutom om att skapa bra förutsättningar för verksamhetsutveckling och innovation. I det arbetet är det avgörande att professionerna i våra verksamheter får en framträdande roll. En lång period av styrning av vår offentliga sektor i kölvattnet av "new public management" har på flera håll lett till stora tunga kontrollapparater och en hög administrativ börda för många verksamheter. Här är det viktigt att styrningen i offentlig sektor utvecklas till att bli mer tillitsbaserad, så att vi får effektiva och innovativa verksamheter med högt förtroende hos medborgarna.

Det finns flera andra områden där regeringen arbetar aktivt för att stärka kommuner och landsting. Vi har till exempel särskilt fokus på digitaliseringsfrågorna, vi ser på olika möjligheter för kommuner att ingå avtalssamverkan, vi har en plan för att stärka den statliga närvaron på lokal och regional nivå, vi förbereder en ny modern kommunallag och vi ser över upphandlingsregelverket.

Alla dessa åtgärder vidtas med stor respekt för den kommunala självstyrelsen men samtidigt med en tydlig riktning att på allvar ge den kommunala sektorn möjlighet att möta samhällsutvecklingen med effektiva och hållbara verktyg.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Trots att svensk ekonomi går som tåget slår kommunalskatterna nytt rekord i år. Aldrig tidigare har skattenivån varit så hög för vanliga inkomsttagare, och vågen av skattehöjningar spås bara öka i styrka.

Det är intressant att läsa det LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson skriver. Han skrev nyligen en historisk debattartikel i Dagens industri tillsammans med Leif Östling, ordförande i Svenskt Näringsliv. De framhöll att skatten har blivit för hög och att skillnaderna är för stora. Östling skriver och säger: Bor man i en kommun där man betalar 34-35 kronor i kommunalskatt och de lägger ned förskolan och flyttar servicen är det klart man känner sig övergiven av samhället.

Det där tror jag är en väldigt viktig fråga som egentligen också är kopplad till den statliga servicen på landsbygden. Det är ofta i de mindre kommunerna, kanske långt ifrån tillväxtcentrum och så vidare, som man har de högsta skatterna, och det är kanske också där som en hel del av den kommunala servicen läggs ned.

I dag var det intressant att läsa att LO dessutom kräver ett tak för kommunalskatten. De kommer att driva den frågan på S-kongressen i helgen. Om man sätter ett tak för kommunalskatten skulle det vara ett sätt att minska klyftorna. Sedan vill man att kommunerna kompenseras med höjda statsbidrag. Jag för min del tänker mig att man i stället borde ha en politik för fler jobb och en bejakande politik för dem som driver företag.

SKL:s chefsekonom säger att det är väldigt bekymmersamt att den största ökningen av skattenivåerna har skett i landstingen. Det som är mest bekymmersamt är att den här höjningen har skett trots att landet befinner sig i en väldigt stark högkonjunktur och har en gynnsam demografisk situation.

Vad säger ministern till den som betalar 34-35 kronor i kommunalskatt och ser servicen försvinna och vårdköerna växa? Lägg till de skattehöjningar som regeringen planerar på inkomst, bensin och så vidare - det är inte svårt att förstå ilskan och bitterheten. Man får mindre och mindre valuta för sina pengar och mindre och mindre pengar i plånboken. Det är en grogrund för missnöjespartier. I närtid har vi sett Trump. Hans framgång i USA är till viss del sprungen ur detta. Inte sällan är skatterna högst i de delar av landet där demografi och arbetslöshet är stora utmaningar.

Jag använder ordet utmaningar i stället för problem, därför att det finns lösningar om man i politiken vågar tänka utanför boxen och sina ideologiska låsningar. Vi kan återkoppla igen till att hela Sverige ska leva. Bensinskattehöjningar till exempel slår direkt mot den som måste ta bilen till jobbet, där det inte finns kollektivtrafik som alternativ. De slår rakt ned i privatekonomin för den som varje dag kämpar med långa resor till och från jobbet.

Skatt som styrmedel är ett gissel när valfrihet saknas. Annars är skatt som styrmedel ett sätt vi styr med. Men här finns inget val för den som måste ta bensinbilen eller dieselbilen till jobbet. Svenska bilister är redan kraftigt överbeskattade. Av priset på en tank bensin är 66 procent skatt. Detta var i juli 2016. Det slår helt klart direkt mot dem som bor på landsbygden.

I dag läste jag att fordonsskatten, som är regeringens förslag, blir otroligt dramatisk för den som måste ta sin bil till jobbet. En Golf kommer att få en skatteökning med 315 procent och en dieseldriven Volvo-kombi med 163 procent. Vad säger ministern till den som måste använda bilen till jobbet och som har en kommunalskatt på 34-35 kronor?

(forts.)

Herr talman! Jag vill tacka för en väldigt bra diskussion.

Vi har i dag fört debatt om två centrala frågor som handlar om tilliten i vårt samhälle och hur den offentliga sektorn ska bidra till att hålla ihop detta samhälle. Jag anser att de frågor som Lotta Finstorp lyfter upp är helt centrala för förvaltningspolitikens utveckling och därmed också för samhällskontraktet mellan det gemensamma och medborgarna.

Jag vill tacka för en mycket bra diskussion.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för två väldigt viktiga debatter, där vi har haft en bra dialog i dessa frågor.

Innan debatten ajournerades ställde jag en fråga. Den gällde bland annat dem som betalar 34-35 kronor per hundralapp i kommunalskatt och som ser servicen försvinna och vårdköerna växa, samtidigt som den politiska organisationen i kommunen ibland också växer. Det är ju ofta de mindre kommunerna utanför storstadsområdena som har så hög kommunalskatt.

Vad säger ministern till dem som försöker att bo och verka på landsbygden? Hur ska de dessutom stå ut med höjd bensinskatt när de måste åka bil till jobbet eftersom det inte finns någon kollektivtrafik? Kilometerskatten kan, om den skulle bli verklighet, till exempel drabba de anställda på sågverk i Norrlands inland.

Det skulle vara jätteintressant att få höra vad ministern har att säga om det här. Vad säger man till dessa personer?

Det är också intressant att LO i dag kräver ett tak för nivån på kommunalskatten. Det är möjligt att ministern inte kan föregå Skongressen, men det vore ändå intressant att höra vad han säger om detta.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gör en ekonomirapport två gånger per år. Där tittar man bland annat på skattekraft och får då ett bra underlag när kommuner och landsting ska göra sin budgetplanering och sina prioriteringar. I den senaste rapporten ställer SKL en prognos angående befolkningen, som man tror kommer att öka med ungefär 650 000 personer fram till 2020. Det är alltså en ökning med mer än en halv miljon människor.

Kommunerna står inför stora utmaningar, men att höja skatten ytterligare är inte rätt medicin. Det handlar snarare om att få fler människor i arbete. Jag är bekymrad över hur regeringens politik slår - framför allt mot dem som bor i glesbygdsområden, där skatten redan är oerhört hög. Denna politik innebär ytterligare pålagor, som gör att man kanske väljer att inte bo kvar.

Då blir det svårt, utifrån den debatt vi hade tidigare om att hela Sverige ska leva, för allt detta hänger ihop. Jag vill att ministern kommenterar hur man kan se på det.

Jag har också en fråga angående det kommunala självstyret och riktade statsbidrag. Var går gränsen för det kommunala självstyret när regeringen till exempel beslutar om glasögonbidrag eller gratis besök på vårdcentralen för personer som är äldre än 85 år?

Risken är att man urholkar det kommunala självstyret genom riktade statsbidrag. Till en början skapar de jubel bland kommunalråden, men år två, när dessa statsbidrag kanske inte längre finns, får man i stället skära ned på en kostnad som man egentligen inte har tagit själv utan fått från staten. Jag tycker att det kommunala självstyret är en jätteviktig fråga som vi skulle kunna ha en helt egen interpellation om.

Men återigen: Vad säger man till någon som bor i glesbygd, som har 34-35 kronor i kommunalskatt och nu får ytterligare pålagor från regeringen?

Herr talman! Vad säger man till dem som lever i en kommun som har stora utmaningar och där skatterna har höjts? Jo, man säger till de medborgarna att tiden för skattesänkningar är över. Man säger att det var fel att under åtta år prioritera skattesänkningar före välfärdssatsningar. Man säger att det var rätt att satsa 10 miljarder extra på välfärden och att ge kommunerna mer resurser. Vad hade hänt i de här kommunerna, herr talman, om regeringen och riksdagen inte hade beslutat om dessa välfärdsmiljarder?

Vi har enorma behov inom svensk välfärd. Vi har regionala klyftor som har tillåtits växa. Vi har en utveckling där delar av landet påverkas väldigt negativt av urbaniseringens effekter. Då krävs ordentliga insatser från politiken, från statens sida, för att hålla ihop samhället och inte tillåta klyftorna i det att växa. Då krävs det att vi satsar på den gemensamma välfärden och tillför kommunerna resurser.

De satsningarna måste finansieras, herr talman, för om dessa satsningar inte görs ökar behovet i Sveriges kommuner att höja kommunalskatten. Då ökar också skillnaderna mellan kommuner, så det är helt avgörande att vi sätter stopp för skattesänkarpolitiken och i stället tillför välfärden mer resurser. Vi behöver fler som arbetar i välfärden. Vi behöver finansiera välfärden.

Utöver resursförstärkningar behöver vi jobba med utveckling av styrningen av den offentliga välfärden, som kommunerna ansvarar för. Vi har haft en utveckling där vi har fått för många detaljerade, riktade statsbidrag, som begränsar kommunernas handlingsutrymme och ger kommunerna sämre förutsättningar att jobba med effektiviseringar.

Vi har en detaljstyrning också genom regelverk och förordningar, som påverkar det kommunala handlingsutrymmet. Rättsliga hinder står i vägen för kommunal samverkan, som är en viktig del i arbetet med att ge även kommuner som har krympt bättre förutsättningar att klara av kärnuppdraget.

Mot den bakgrunden har regeringen inlett ett arbete som sammanfattas i tilläggsreformer som handlar om att satsa mer på generella statsbidrag och att ge stöd till kommuner, inte minst i samverkansfrågor. Därför tillsatte vi också en utredning som ska utvidga möjligheterna till avtalssamverkan.

Herr talman! Vi står upp för principen om utjämning mellan kommuner. När den moderata ordföranden i Stockholms läns landsting attackerar systemet med kommunal utjämning och kommer med påståenden om att detta system är orättfärdigt, eftersom Stockholm får vara med och bidra till välfärden i resten av Sverige, väljer vi att stå upp för denna modell.

Vi väljer att förstärka den kommunala utjämningen, och det är mot den bakgrunden som Håkan Sörman har fått regeringens uppdrag att ta fram ett underlag för förstärkt och uppdaterad kommunal utjämning som också beaktar de nya samhällsförändringar som innebär kostnader för kommunerna.

Vi behöver alltså tillföra kommunerna mer resurser. Vi behöver finansiera dessa investeringar. Vi behöver stå upp för utjämningen mellan våra kommuner, för att minska klyftorna. Vi behöver också ge kommunerna bättre förutsättningar att bedriva verksamhet. Då är det inte mer detaljstyrning eller mer marknadsorienterade regler som krävs, utan det som krävs är tillit i relationen mellan staten Sverige och Sveriges kommuner och landsting. Det krävs tillit mellan staten Sverige och alla de professioner som gör välfärden möjlig i våra kommuner och landsting.

Herr talman! Tack, ministern, för inlägget!

Det som behövs i Sverige är fler människor som betalar skatt.

Skatteutskottet var nyligen på utskottsresa till Kenya, där 20 procent av befolkningen betalar skatt och där svenska Skatteverket gör ett jättebra jobb genom att hjälpa till att bygga upp ett skattesystem. Problemet är att få människor att betala skatt och se vad de sedan får för valuta för pengarna.

När man höjer skatterna mycket kommunalt och landstingskommunalt och köerna kvarstår eller blir ännu längre, till exempel till vården, är risken att det minskar människors benägenhet att jobba över, jobba lite extra och utbilda sig. Det är en farlig utveckling, tycker jag, när det blir på det sättet.

Det är inte bara inkomstskatten, utan det kommer till en mängd andra skatter. Nu talar regeringen om flygskatt. Jag bor nära Skavsta. Det är 1 100 arbetstillfällen som blir direkt berörda om denna lågprisflygplats kommer att minska sin andel passagerare, därför att de som reser därifrån är väldigt känsliga för om det blir, som ni säger, några kronor till. Men det hämmar också utvecklingen i vårt län. Det finns en stor oro i Nyköpings kommun för att de här människorna kommer att bli arbetslösa.

Skatt som styrmedel kan vara effektivt på många sätt, som vi talade om tidigare i debatten. Men de måste ha ett syfte. Då tänker jag att en miljöskatt, flygskatten, inte är utformad så. Det finns ju inga incitament för människor att ta tåget till Thailand - det är lite svårt över haven. Och det finns inga incitament för flygbolagen att finna bättre bränsle, till exempel.

Om skatt ska vara ett bra styrmedel måste det finnas alternativ att välja på för den enskilde.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis återigen tacka Lotta Finstorp för en bra diskussion, där viktiga aspekter av det offentliga Sverige och våra förutsättningar att finansiera de gemensamma välfärdstjänsterna har diskuterats.

Även om vi under debatten har berört många olika områden, som nu senast flygskatt, är det ändå viktigt att vi fokuserar på vilka förutsättningar vi ger till Kommunsverige. Och denna debatt behövs. Vi behöver vidta fler åtgärder som ger kommunerna större handlingsutrymme och också tillför kommunerna mer resurser så att välfärden kan finansieras. Det är enda vägen, om vi ska kunna upprätthålla likvärdigheten i svensk välfärd, att vi inte tillåter de regionala klyftorna att växa.

Stort tack för en bra och viktig diskussion!

Överläggningen var härmed avslutad.