Vägar på landsbygden

Fru talman! Lars Beckman har ställt flera frågor till mig om vägar på landsbygden.

En god tillgänglighet i hela Sverige är nödvändig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av landet samt för att få ett Sverige som håller ihop. Regeringen beslutade under 2018 om en nationell plan för transportinfrastrukturen som innebär en satsning på över 700 miljarder kronor. Planen möjliggör investeringar i hela landet och medför en rekordstor satsning på vägunderhåll om totalt 164 miljarder kronor.

Regeringen har fortsatt att satsa på vägunderhållet. Efter regeringens förslag i en extra ändringsbudget i maj 2020 tillfördes ytterligare medel till underhåll av vägar i landsbygd omfattande totalt 300 miljoner kronor. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 har anslaget för vägunderhåll utökats med 500 miljoner kronor per år under perioden 2021-2023, där fokus är på det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Regeringens satsningar möjliggör för Trafikverket att genomföra angelägna underhållsåtgärder på hela det statliga vägnätet.

Efter många år av underinvesteringar kan jag konstatera att regeringen nu genomför satsningar som skapar förutsättningar för en hög nivå av standard på vägnätet. Satsningarna bidrar till en god tillgänglighet, hög trafiksäkerhet och även ökad sysselsättning.

Fru talman! Efter statsrådets retorik i svaret tänkte jag återkomma till verkligheten. Jag tänker hålla mig till verkligheten i Gävleborg.

Ännu större hål, gropar och djup lera. Grusväg i flera mil. I det här fallet har jag tagit upp en av länsvägarna i Gävleborg, 546 i norra Ockelbo. Den socialdemokratiske kommunstyrelseordföranden där kallar vägen helt ofarbar, och de boende kallar den en dödsfälla.

Jag förstår om statsrådet inte tar del av SVT Gävleborg, men rubriken på deras hemsida i dag är "Gävleborg har landets sämsta statliga vägar". Nästan en fjärdedel anses vara mycket dåliga med mycket sprickor och spårbildning, enligt Transportföretagens analys.

Vad säger då Trafikverket? Jo, Trafikverket säger: Vi är medvetna om att vägarna i Gävleborg inte når upp till den satta standarden. Vår prioritet är det högtrafikerade vägnätet. Min interpellation handlar om vardagen för dem som bor i landsbygd med det Trafikverket kallar lågtrafikerad väg.

Vi är inte i något gammalt öststatsland. Vi är i Gävleborg, och i Gävleborg säger yrkeschaufförer: Vi kan inte köra säkert. Vi fastnar efter grusvägen. Vi fastnar i modden. Vi fastnar, fru talman! Detta är helt oacceptabelt.

Trafikverket är väldigt tydligt. De säger att regeringen har avsatt för lite pengar. Vi kan inte renovera vägnätet, säger de. De säger också att anledningen till att de gör om vägar från asfaltvägar till grusvägar och sänker hastigheter är att de tycker att det skulle vara mer trafiksäkert. Jag kan dock försäkra, fru talman, att den yrkeschaufför i Ockelbo som kör virkestransporterna - Gävleborg är ett väldigt bra skogslän - får en oacceptabel arbetsmiljö.

Kommunstyrelsens ordförande i Ockelbo har tillsammans med alla andra politiker i Ockelbo krävt av Trafikverket att de asfalterar vägen, att de ser till att det finns framkomliga vägar. Trafikverket säger då till Arbetarbladet att de håller med om att vägarna i Ockelbo är feldimensionerade. De säger att behovet finns, men de säger också att de inte får tillräckligt med pengar för just lågtrafikerade vägar på landsbygd.

Jag skulle gärna vilja höra vad infrastrukturministern har för besked till dem som bor i Ockelbo, eller för den delen i Gävleborg. I den här undersökningen konstaterar man att Gävleborg har landets sämsta statliga vägar. Samma personer som bor i Gävleborg kan läsa om fantasifulla höghastighetstågsprojekt som kommer att kosta hundratals miljarder. Det är samma personer som kör fast med bilen efter grusvägen och samma yrkeschaufförer som kör fast med sina virkeslass.

Jag skulle vilja fråga infrastrukturministern: Är ministern nöjd med de satsningar som är gjorda? Och delar ministern Trafikverkets analys att det inte finns pengar till de lågtrafikerade vägarna?

Fru talman! När det gäller den aktuella sträckan tror jag att det är viktigt att påpeka att det var 2012, under den moderatledda regeringen, som man konstaterade att vägen var nedsliten och inte hade fått underhåll under lång tid. Det är det första.

Det andra är att vi nu efter år av underinvesteringar tar tag i såväl underhållet av vägar och järnvägar som behovet av nyinvesteringar. Vi hade under en period en finansminister, Anders Borg, som gjorde en poäng av att inte satsa på infrastruktur. När vi tillträdde lade vi ett tillskott på över 100 miljarder till den nationella planen för att få utrymme att ta tag i vägunderhåll och järnvägsunderhåll - eller för del delen också påbörja angelägna nyinvesteringar, eftersom vi har kapacitetsbrist inte minst i järnvägssystemet.

Det är klart att det finns stora brister och stora utmaningar fortfarande. Det är ett av skälen till att vi utöver de 164 miljarder som vi beslutade om 2018 och som ligger i nuvarande nationell plan gör ett tillskott i varje budget, nu senast med 1 ½ miljard kronor, öronmärkt för att satsa på vägar i landsbygd.

Den aktuella vägen är intressant. Det är ju en väg som skogsindustrin använder sig av. Vi har, till skillnad från den tid då Moderaterna styrde, nu gjort stora investeringar i det man kallar BK4, bärighetsklass 4, det vill säga att öka bärigheten så att just skogsindustrins lastbilar på ända upp till 74 ton ska kunna ta sig fram. Det har en tydlig näringspolitisk profil, och det är viktigt, inte minst i landsbygden.

Jag kommer själv från Kosta, ett ställe mitt i Småland med 800 invånare. Där finns det inga höghastighetståg eller andra stora infrastrukturprojekt. Där finns det många mindre vägar, och där är det bilen man använder sig av. Jag känner väl till alla utmaningar och ser nu hur vi faktiskt gör investeringar för att ibland upprätthålla kapacitet och ibland förbättra den. Jag ser också hur länen har fått, som förra gången, ytterligare resurser inom ramen för länsplanerna just för att förbättra kvaliteten.

Mycket återstår dock att göra; det är ingen tvekan om det. Där handlar det i grunden om hur mycket pengar man är beredd att satsa. När Moderaterna och Beckmans partikamrater hade chansen att styra förra gången prioriterade man skattesänkningar. Det var inte investeringar i förbättrad vägkvalitet man satsade på.

Jag tror att det är helt avgörande att vi inser att det är viktigt att göra rätt insatser för trafiksäkerheten och för att näringslivet ska ha bra transporter, och jag tror att det är viktigt att vi gör investeringar både i storstäder och på landsbygden så att man känner att det här är satsningar som görs i hela landet.

Det är också därför som det nu i de inriktningsunderlag som Trafikverket har tagit fram och som regioner, inte minst Lars Beckmans egen hemregion, har fått lämna synpunkter på finns förslag om mer resurser till vägunderhåll och till Ostkustbanan, trafiksäkerhetsinsatser och annat.

Det är denna kammare i riksdagen som så småningom ska besluta hur mycket pengar som ska finnas till förfogande. En sak är klar. Under socialdemokratiskt ledda regeringar har vi skjutit till resurser och satsat mer på vägarna och trafiksäkerheten och ökat insatserna för yrkestrafiken. Det är nästan värt en egen debatt när vi kan konstatera hur många insatser vi har gjort för yrkestrafikanterna med klampning, beställaransvar, krav på vinterdäck och europeiska insatser för att säkra att man ska ha sjysta löner och inte konkurreras ut av östeuropeiska åkerier. Det är viktiga insatser för yrkestrafiken, som Lars Beckmans parti inte lyfte ett finger för när man själv var i regeringsställning.

Fru talman! Jag tror att den som ser den här debatten noterar att även det här statsrådet ägnar huvuddelen av sitt inlägg åt att prata om Moderaternas politik. Det är bra. Jag pratar gärna om Moderaternas politik ofta och mycket. Det är väljarna som ska utvärdera den här regeringen.

Men nu tänkte jag hålla mig till verkligheten. Gävleborg ligger på sista plats i riket gällande vägkvaliteten. 25 procent av vägarna är mycket dåliga. Dalarna, Jämtland, Norrbotten och Gotland hamnar också i botten, då 20 procent av de statliga vägarna anses vara mycket dåliga där.

Trafikverket säger till SVT Gävleborg i dag: "Prioriteringen nu blir att lägga mer fokus på det högtrafikerade vägnätet i länet och då är det främst riksvägarna och Europavägarna. Vi kommer byta ut slitlagret och inte göra några större och djupare åtgärder. På så sätt kommer vi åtgärda ännu mer meter väg."

I samma artikel talar man om att andelen pengar som avsätts till vägarbeten är något som politiker beslutar om som svar på redaktionens fråga om varför man inte satsar på det lågtrafikerade nätet.

Det här är alltså verkligheten, fru talman. Det är verkligheten. Då ställer jag mig frågande till att ministern står här och säger att han delar uppfattningen att vägnätet ska bli bättre i Ockelbo och i de lågtrafikerade områdena där yrkeschaufförerna kör sina virkestransporter. Det står i skarp kontrast till vad Trafikverket säger i dag till SVT Gävleborg. De här två versionerna är inte kompatibla. Antingen har statsrådet fel eller så har Trafikverket fel, men båda versionerna kan inte vara sanna.

Jag skulle gärna vilja veta: Vad har statsrådet gett för konkret uppdrag till Trafikverket? Vi kunde höra den målande beskrivningen från statsrådet om hur han anser att man ska ha farbara vägar även på landsbygden. Men i verkligheten i Gävleborg kommer Trafikverket alltså inte att lägga två strån i kors för att åtgärda vägnätet. Och så länge Trafikverket inte gör det kommer vi inte att få några bättre vägar i Gävleborg. Så länge Trafikverket inte gör det kommer yrkeschauffören att köra fast i gruset med sin virkestransport.

Arbetspendlaren säger: Jag pendlar till Bollnäs och anser att den här vägen är en dödsfälla. Men den här vägen är bara ett exempel, fru talman. Det är alltså 25 procent av vägarna i Gävleborg som är dåliga. Det påverkar folks möjlighet att bo på landsbygden. Det påverkar folks möjlighet att driva företag. Det påverkar arbetsmiljön för arbetsgivaren som ansvarar för skogstransporterna att yrkeschaufförerna anser att det är en livsfara att köra.

Jag såg ett inslag på SVT som handlade om en väg i Jämtland som också var riktigt, riktigt usel. Ambitionen från Trafikverket är mycket tydlig. Man har ingen som helst avsikt, inget uppdrag och inga pengar till att åtgärda vägnätet på det lågtrafikerade nätet, utan man kommer att satsa på att byta ytskikt efter E4:an.

Statsrådet vet, eftersom han har läst Moderaternas skuggbudget, att vi satsar väsentligt mycket mer pengar på vägunderhåll än vad regeringen gör. Miljöpartister har till och med stått här i kammaren och hånat mig och andra moderater för att vi satsar så mycket på mobilitet och farbara vägar. Vi sänker också bensin- och dieselskatten för att man ska ha råd att arbetspendla.

Jag måste fråga statsrådet: Vad har statsrådet gjort konkret för att instruera Trafikverket att satsa på vägar i det lågtrafikerade vägnätet så att virkestransporterna inte ska köra fast?

Fru talman! Tack, Lars Beckman, för engagemanget!

Det är svårt att låta bli att kommentera det faktum att Moderaternas stora satsning, i en tid när vi har en klimatkris och inte bara Greta Thunberg utan miljontals människor världen över demonstrerar av rädsla för att klimatförändringarna håller på att förstöra förutsättningarna för mänskligt liv, är att sänka bensinskatten. När vi elektrifierar transportsektorn, gör biobränsleinblandning, minskar utsläppen, ska nå 2030-målet med 70 procents reduktion och nettonoll 2045, då springer Lars Beckman och andra moderater ut och säger: Sänk bensinskatten! Jag tycker att det är en anmärkningsvärd brist på klimatansvar.

I detta läge får man också konstatera att vägarnas kvalitet är viktig. Om Lars Beckman läser innantill i de propositioner som regeringen har lagt på riksdagens bord och som faktiskt har röstats igenom här i riksdagen med bred majoritet är ytterligare anslag till inte minst vägunderhåll öronmärkta för just landsbygden.

Behoven är stora, och det är de eftersom det under en lång tid var en borgerlig regering som lät bli att satsa på vägarna. Det går ju an att göra det i opposition - det är mycket som går an att göra i opposition - men när ni hade chansen blev det inte så. Då satsades det inte på vägar, järnvägar eller infrastruktur i den utsträckning som hade behövts. Det är därför vi har en underhållsskuld och en investeringsskuld och för lite kapacitet i inte minst järnvägssystemet. Vi behöver bygga mer järnväg för att avlasta vägarna.

De viktiga infrastrukturprojekt som behöver göras och som Lars Beckmans parti har röstat nej till - till och med stoppat ibland, till exempel Norrbotniabanan som skulle ha varit byggd nu - skulle ha haft som effekt att många viktiga transporter hade gått på järnväg och därmed minskat belastningen på vägnätet, kanske E4:an i norra Sverige, väg 40 eller E6:an, vad vet jag.

Genom att vi öronmärker och ger mer resurser än någonsin till Trafikverket för vägunderhåll ökar förutsättningarna att även den väg som Lars Beckman talar om ska kunna få resurser. Prioriteringen görs i dialog med regionala politiker då man väljer att prioritera de viktigaste stråken inom ramen för den samverkan som finns inom länet.

Avslutningsvis ska jag säga något om yrkeschaufförerna. När det gäller att verkligen bry sig om yrkestrafiken och yrkeschaufförerna måste jag konstatera att före 2014 utsattes svenska åkerier och yrkeschaufförer för en illojal konkurrens utan dess like. De nyliberala lösningarna var att det ska vara så billiga transporter som möjligt över hela Europa. Sverige fick åkeriverksamhet från många länder där man hade pressade löner utan kollektivavtal och dåliga arbetsvillkor som innebar att chaufförerna sov i hytten eller bodde på parkeringsplatser. Samtidigt utarmades konkurrensförutsättningarna för svenska åkerier.

Vi har tagit tag i det. Vi har klampning och kan låsa fast hjulen om man inte följer kör- och vilotidsreglerna. Vi har beställaransvar, utökade kontroller av cabotagetrafiken och vinterdäckskrav. Vi har förhandlat på Europanivå om att det ska vara utstationering från dag ett så att chaufförerna som kör ska ha sjysta villkor och sjyst lön redan från dag ett.

Vi tar systematiskt tag i de utmaningar som Moderaterna struntade i att se: behovet av en bättre kvalitet på våra vägar, behovet av bra förutsättningar för yrkestrafiken och en tydlig näringspolitisk profil, inte minst för skogsnäringen genom en satsning på bland annat BK4-vägar så att klimatsmarta 74-tonslastbilar kan köra skogsråvaran även i Gävleborg.

Fru talman! Statsrådets och regeringens klimatengagemang innebär att man avvecklar väl fungerande kärnkraft, och nu när det är kallt importerar man el från Tyskland och Polen, där elen produceras i koleldade kraftverk. Så var det med det klimatengagemanget.

Fru talman! Statsrådet talade i fyra minuter om allt och ingenting, förutom det interpellationen handlar om. Men jag tror att de som tar del av den här debatten ser och hör att det inte finns något svar från infrastrukturministern. Kommunpolitikerna i Ockelbo kommer inte att bli lyssnade på. Det kommer inte någon lösning för den väg som är så dålig att bilar kan köra fast om de inte har tillräckligt hög fart och på grund av lera riskerar sladd om de kör för fort. Trafikverket är mycket tydligt: Vi har inga pengar till det lågtrafikerade nätet utan kommer att prioritera det högtrafikerade nätet. Det är verkligheten bortom statsrådets retorik.

Jag tycker att det är bekymmersamt. Det är bekymmersamt för dem som ska arbetspendla och försöka ta sig till Bollnäs, med livet som insats. Det är bekymmersamt att den åkeriägare som kör de viktiga skogstransporterna inte kan påverka arbetsmiljön och se till att man har farbara vägar.

Vi är inte något gammalt öststatsland någonstans i utkanten av Europa. Vi är ju Sverige! År 2021 i februari står vi och diskuterar vägar som är så ofarbara att bilisterna betraktar dem som dödsfällor, fru talman. Och statsrådet står här och raljerar över sänkt dieselskatt. Det är kanske den sänkta dieselskatten som gör att arbetspendlarna kan bo på landsbygden och ta sig till och från jobbet. Det finns nämligen ingen tunnelbana i Hälsingland. Det finns ingen kollektivtrafik i Hälsingland. Människor är beroende av bilen.

Nu ger jag statsrådet en möjlighet till. Kommer det någon lösning för de lågtrafikerade vägarna?

Fru talman! Låt mig, trots att frågan har varit föremål för debatt och beslut i riksdagen, upprepa vad som sagts, till exempel i samband med den senaste budgetpropositionen: utökning av vägunderhåll med fokus på det finmaskiga vägnätet på landsbygden med 500 miljoner kronor årligen, det vill säga totalt 1,5 miljarder kronor.

Vi skjuter till resurser. Trafikverket har aldrig haft så mycket resurser som nu för att satsa på vägarna. Men det kommer att behövas mer. Och det kommer att behövas eftersom Sverige under lång tid hade en regering som i stället satsade på skattesänkningar. Man valde att strunta i inte minst landsbygden. Man hade en infrastrukturplanering där huvuddelen av insatserna gjordes i storstäderna, inte i landsbygden.

Nu har vi en regering som säger att hela Sverige ska hålla ihop. Vi gör satsningar i landsbygd och i storstad. Vi utökar och ger förutsättningar för klimatomställningen i hela landet.

Då går Moderaterna vidare och säger: Sänkt bensinskatt! Mer kärnkraft! En moderat kollega till Lars Beckman sa också: Det här är en klimatbluff som Greta Thunberg har gått på. Allvarligt talat? Det säger man i ett läge då all världens samlade expertis ser vad som pågår, då alla förstår att en av de stora utmaningarna för att möta klimatkrisen är att ställa om i transportsektorn.

När jag träffar företrädare för Volvo, Scania och svenska energiföretag säger de: Bra med elektrifiering! Låt oss nu se till att satsa på den omställningen. Vi lämnar dieselvärlden i våra lastbilar. Vi går in i ett nytt skede där vi tar ansvar för kommande generationer. Det skapar dessutom jobb i Sverige, och inte bara jobb. Det skapar hopp och framtidstro, att vi faktiskt kan klara klimatutmaningarna.

I det läget sitter Lars Beckman tillsammans med ett antal partikollegor i Moderaterna och säger: Det är en klimatbluff, och nu sänker vi bensinskatten.

Jag tycker att det är tragiskt. Men tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.