Utvecklingen i Hongkong

Interpellationsdebatt 22 juni 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 24 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig hur jag hittills har agerat för att samla EU och västvärlden för att markera mot den senaste tidens utveckling i Hongkong och Folkrepubliken Kinas allt tydligare avsteg från principen om ett land, två system. Därutöver har Hans Wallmark frågat mig hur jag ser på den framtida utvecklingen i regionen i händelse av att Hongkongs politiska självstyre försvagas då säkerhetslagarna införs och när det gäller kontinuerliga hot som riktas mot Taiwan samt Folkrepubliken Kinas ambitioner i Sydkinesiska havet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har under det gångna året haft särskilt stor anledning att uppmärksamma situationen i Hongkong. Jag och min företrädare har vid flera tillfällen redovisat regeringens hållning och arbete för riksdagen. Jag vill tacka Hans Wallmark för möjligheten till dagens diskussion med anledning av den senaste tidens allvarliga händelseutveckling.

Sverige och övriga EU står bakom principen om ett land, två system för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag fullt ut respekteras.

Den 28 maj godkände Nationella folkkongressen i Peking ett förslag till nationell säkerhetslagstiftning för Hongkong. Som jag uttryckt i riksdagen tidigare ser jag med största allvar på beslutet. Det strider mot Kinas internationella åtaganden. Den 29 maj uttalade sig EU med samma innebörd. Vid möte samma dag i EU:s utrikesministerkrets betonade jag vikten av att EU svarar tydligt på utvecklingen. I enlighet med ett beslut av en majoritet i EU-nämnden tog jag också upp frågan om sanktioner på mötet. Det fick dock inte stöd från någon annan medlemsstat, vilket EU:s höge representant för utrikesfrågor Borrell nämnde under sin presskonferens efter mötet.

EU uttalade sig dessförinnan även efter de gripanden av företrädare för Hongkongs demokratirörelse, bland dem den facklige företrädaren Lee Cheuk-Yan, som skedde i april. EU-delegationen i Hongkong var närvarande vid det första rättegångstillfället den 18 maj. Vid det andra rättegångstillfället, som ägde rum den 15 juni, närvarade förutom EU-delegationen också Sverige genom vårt generalkonsulat.

I samband med detta gjorde jag ett uttalande om vikten av att rättsprocessen sker enligt rättsstatsprinciper och om att facklig organisering är en universell mänsklig rättighet.

Regeringen följer noga den allvarliga händelseutvecklingen och verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande. Det är mycket angeläget att EU lyfter den allvarliga händelseutvecklingen direkt med Kinas ledning vid kommande toppmöte mellan EU och Kina i slutet av juni. Regeringen kommer även framdeles att stödja Hongkongs självstyrande ställning.

Kinas betydelse för global säkerhet växer. Regeringen anser att situationen i Sydkinesiska havet bör lösas genom dialog för att hitta fredliga och samarbetsbetonade lösningar i linje med folkrätten, särskilt FN:s havsrättskonvention Unclos. Regeringen uppmanar alla parter att följa skiljedomen från 2016 under havsrättskonventionen. Skiljedomstolen fastslog bland annat att Kina saknar folkrättslig grund för sina anspråk på områdena. Det är av stor vikt att inte Kina, eller någon annan stat, undergräver den regelbaserade världsordningen.

Avslutningsvis är det beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Regeringen tar avstånd från bruket av militära hot. Meningsmotsättningarna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning. Sverige och EU har ett intresse av att Taiwan deltar i internationella organisationer. Vi har själva goda förbindelser med Taiwan på många områden och har ett intresse av att fortsätta att utveckla dessa.


Anf. 25 Hans Wallmark (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och utrikesministern! När man debatterar och diskuterar Folkrepubliken Kina och dess agerande är det ibland lätt att glömma bort vad det är för land vi talar om. Låt mig därför, fru talman, citera ur ett dokument som regeringen har lagt fram och som har bekräftats av Sveriges riksdag när vi förra året hade den stora Kinadebatten den 13 december: "Kina är en enpartistat utan allmänna och fria val. Politisk opposition är inte tillåten. Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet. Rättsväsendet är underställt kommunistpartiets kontroll. Sedan kommunistpartiets kongress hösten 2017 har partiet en uttalad ambition att utöka sin kontroll över alla delar av samhället."

Jag tror att det är viktigt att vi hela tiden återkommer i vårt eget minne till vad Kina är för typ av system och typ av land. Det är det som också borde vägleda oss när vi ser hur Kina agerar i världen. Det kan vara allt från hur man agerar hemma i vårt land med en ambassadör som sprider elaka uttalanden omkring sig och förnekar vårt tillträde till den svenska medborgaren Gui Minhai till det som vi nu internationellt ser när det gäller den lagstiftning som det så kallade parlamentet i Peking har tagit fram och som utrikesministern hänvisar till. Man ser att trycket nu ökar mot Hongkong.

Jag tror också att det är viktigt att se detta i sin förlängning - i dag Hongkong, i morgon Taiwan - och hela det säkerhetspolitiska klimatet i Sydkinesiska havet.

Fru talman! Jag tror att det är rimligt att säga att det finns förväntningar. Det finns förväntningar på Sveriges regering och på att Sveriges regering i samarbete med våra viktigaste allierade och partner inom EU ska driva på när det gäller Folkrepubliken Kina men också Folkrepubliken Kinas agerande gentemot Hongkong och andra.

Det är också viktigt att vi gör saker och ting tillsammans, absolut inom ramen för EU men även med andra länder som är djupt engagerade och även påverkade av Folkrepubliken Kina, till exempel Australien och Kanada. Australien har i skuggan av pandemin drivit kravet på att tillsätta en oberoende utredning och har straffats av Folkrepubliken Kina med olika former av handelsrestriktioner, tullar och andra utpräglade åtgärder, för att markera mot det misshagliga. Då är det viktigt att Sverige och EU står upp för dem som slåss för frihet och öppenhet i Hongkong och för de länder i resten av världen som också känner detta tryck från Folkrepubliken Kina.

Det är viktigt att vi alla markerar att det inte är business as usual. Någonting har hänt. Problemet, fru talman och utrikesministern, är att när man tittar på EU:s agerande kan man se en lång serie av uttalanden från den tidigare höga representanten, den 2 oktober 2019 och den 18 november 2019. Den nya höge representanten har också uttalat sig. Men det blir inte mer än uttalanden.

Fru talman! I dag träffar Kinas president och ledarskapet från Folkrepubliken Kina EU:s ledare i form av kommissionsordförande Ursula von der Leyen och rådets Charles Michel på en videokonferens. Det är viktigt att man då är väldigt tydlig - Sverige måste också vara en pådrivande kraft för att EU ska vara tydligt - när det gäller Hongkong och andra länder som är utsatta för Folkrepubliken Kina.


Anf. 26 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Utrikesministern! Jag tror att vi alla är relativt överens om att vi befinner oss vid en avgörande punkt i Hongkongs historia och att utfallet av den tid som vi nu lever i kommer att få långtgående konsekvenser för hur livet i Hongkong kommer att te sig på längre sikt.

Det är viktigt att se att detta för många Hongkongbor har sin bakgrund i protesterna sommaren 2015. Då avslogs ett förslag om en valreform som den kinesiska regimen försökte få igenom. Den innebar att nomineringskommittéer skulle kunna välja bort kandidater som Peking inte gillade. Därigenom skulle man försöka styra Hongkong. Det ledde till den långa paraplyrevolutionen, som pågick i 79 dagar och som sedan slogs ned brutalt av polis.

Det är i det ljuset jag tycker att man ska se de protester som har pågått i Hongkong i över ett år och som fortfarande pågår. Ettårsjubileet har passerat. Det är en stor andel av Hongkongborna som bryr sig om detta och som verkligen kämpar på. Samtidigt ser vi det svaga agerandet av Hongkongs ledare Carrie Lam, som uppenbarligen är uppbackad av Peking och är deras marionett.

Det är viktigt att vi från svensk sida står upp för de krav som demonstranterna har och stöder dem. Det handlar om att skapa demokrati, rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter.

Jag hade förmånen att tillsammans med en annan grupp parlamentariker träffa Ted Hui, som är ledamot för Demokratiska partiet i Hongkongs parlamentariska församling. Ett exempel på trakasserierna mot parlamentariker i Hongkong i dag - de har alltså samma uppdrag som vi - är att säkerhetsvakterna, när den nya säkerhetslagen skulle debatteras eller röstas om, med våld bokstavligen släpade Ted Hui ut ur kammaren. Det är ett horribelt agerande som vi såklart måste fördöma. Det visar hur långt man är beredd att gå från Pekings sida för att stoppa dem som står upp för demokrati i Hongkong.

Vi har sett en stor enighet i Sveriges riksdag kring våra krav mot Kina. Ofta har Vänsterpartiet och Moderaterna hittat varandra och tyckt samma sak. Det är bra att den enigheten finns. Samtidigt är det vår debatt om Kina som är grunden och som utvecklar våra idéer för hur vi ska ta våra relationer framåt och vad Sverige borde göra.

I mångt och mycket har USA och framför allt president Trump intagit en väldigt försiktig hållning. Han har inte varit en särskilt tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter. Men det har ändå varit USA som har vidtagit ett antal åtgärder. Precis som Hans Wallmark var inne på har EU:s roll varit inneburit mer av uttalande på uttalande, utan att man har tagit någon form av tydligt steg. Det är det jag tycker att vi behöver debattera mer.

Sveriges riksdag var tydlig med att utrikesministern vid det senaste toppmötet mellan EU:s utrikesministrar var tvungen att arbeta för att lyfta sanktionerna. Det är ett bra exempel på att Sverige ändå pekar på att EU måste agera tydligare än genom att bara göra uttalanden genom den höge representanten. Det har nämligen ingen betydelse för den kinesiska regimen. Ska vi på allvar stå upp för Hongkong behöver vi vara tydligare i våra åtgärder.

Jag vill säga något lite kort om Taiwan. Taiwan har blivit den plats dit de som har varit förtryckta inom Kina men också delvis i Hongkong har fått fly för att fortfarande kunna verka och skriva om det. Ett exempel är den svenske journalisten Jojje Olsson, som numera har sin bas i Taiwan. Därför är det viktigt att stå upp för Taiwan i alla lägen, så att det kan fortsätta vara en demokrati på det sätt det är i dag och så att demokratin inte inskränks även där.


Anf. 27 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Eftersom Hans Wallmark koncentrerar sig mer på Kina och Håkan Svenneling mer på Hongkong tar jag Kina i det här inlägget och Hongkong i nästa, så att det inte blir för rörigt.

Det är precis om Hans Wallmark sa; Kinas stärkta internationella ställning påverkar allt fler frågeområden. Jag är glad att vi från svensk sida har en bra Kinadebatt och en stor enighet i politiken gentemot Kina. Det är viktigt för svensk del. Samtidigt måste också EU:s arbete vara så enat det går och utgå från intressen och värderingar till stöd för ett regelbaserat och internationellt samarbete och vara ett försvar för multilateralismen.

Det finns en ovisshet vad gäller Kinas utveckling på medellång sikt. Kina har ambitionen att utöka sitt globala inflytande. Samtidigt finns det en rad interna utmaningar som de måste hantera. De har ett politiskt system som inte är konstruerat för att lösa interna konflikter. Och givet Kinas storlek får utvecklingen i landet globala följder.

Som framgår av regeringens skrivelse till riksdagen kommer vi att sträva efter att EU och likasinnade länder ska samarbeta och agera gemensamt när det gäller säkerhets- och försvarsutmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär. Det gäller inte minst i det transatlantiska samarbetet.

Kina är en aktiv och inflytelserik multilateral aktör och en oundgänglig partner för att hantera globala utmaningar. Samtidigt agerar Kina ofta på ett icke transparent vis. De strävar på vissa områden efter att införa normer och värderingar som riskerar att undergräva den regelbaserade världsordningen. De har de senaste åren stärkt sitt engagemang i FN och multilaterala system. Det blir inte bättre av att USA nu drar sig tillbaka från flera multilaterala organisationer. Det stärker Kina ännu mer.

Med ökad ekonomisk tyngd har Kina allt större globala intressen att skydda. Kina är världens största importör av en rad råvaror. De blir allt större när det gäller investeringar, lån och biståndsgivning. De har också tagit ställning på det försvars- och säkerhetspolitiska området, som har stärkts. Försvarsutgifterna i Kina har vuxit snabbast av alla större länder de senaste 10 åren och är i dag världens näst största. På enskilda områden har Kina faktiskt en ledande militär förmåga. Vi har alltså anledning att följa detta, inte minst Kinas närmare samarbete med Ryssland på det försvars- och säkerhetspolitiska området.

Inom vissa områden finns det möjlighet att uppmuntra Kina till konstruktivt deltagande. Vi kommer att försöka fördjupa frågor som fredsbyggande, fredsbevarande, jämställdhetsarbete, utvecklingsfinansiering, FN-reformer, Agenda 2030 och klimat och säkerhet.

Samtidigt kan jag avslutningsvis säga att jag de senaste veckorna har haft bilaterala samtal med både Australiens och Kanadas utrikesministrar om bland annat Kina. Det visade sig att vi till stor del har en liknande analys och i vissa fall också liknande intressen.


Anf. 28 Hans Wallmark (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det senare som utrikesministern nämnde vad gäller sina bilaterala kontakter med kollegor från Australien och Kanada var nyheter för mig. Det var goda nyheter som ligger helt i linje med vad jag önskar se, nämligen en hög aktivitetsgrad från såväl svensk som europeisk sida med länder som är likatänkande. Dit hör verkligen Australien och Kanada. Detta var positivt.

Jag tror att man i förhållningssättet till Kina inom alla områden, alltifrån Hongkong till hur Kina agerar på den internationella arenan och det vi ser i Sydkinesiska havet, ska utgå från principen att det är viktigt att vi har ett utbyte. Det är viktigt att vi belönar ett gott uppträdande. Det är viktigt att vi varnar för ett dåligt uppträdande. Och det är centralt att ett uppvisat dåligt uppträdande får konsekvenser.

Det är därför betydelsefullt att EU markerar att det inte är som vanligt med sådana åtgärder som gång efter annan nu har riktats mot Hongkongs självstyre och idén om det. Denna idé är dessutom stadfäst i ett avtal mellan Storbritannien och Kina, det anglosineska avtalet, om "ett Kina, två system". "Ett Kina, ett system, ett parti" kommer allt närmare, vilket är oerhört oroväckande. Jag önskar därför att vi kunde få se fler åtgärder från europeisk nivå.

Fru talman! Utrikesministern hänvisar till att sex av åtta partier i EU-nämnden skickade med ett mandat att utrikesministern skulle driva på eller undersöka förutsättningar för en sanktionspolitik mot Kina givet det som har skett. Precis som utrikesministern konstaterade gick detta inte att uppnå den här gången. Men jag tror att det är väsentligt att det finns med i den politiska och diplomatiska verktygslådan. Om ett uppträdande inte är gott utan till och med är dåligt, trots varningar, måste detta medföra konsekvenser.

Fru talman! Jag har inget emot den videokonferens som EU:s ledning ska ha med den kinesiska ledningen. Jag tror tvärtom att det i grunden är bra. Det är just sådana tillfällen som ska utnyttjas för att varna och peka på den utveckling som vi ser. Därför finns det all anledning att man i dag säger att det som nu sker och som riktas mot Hongkong inte tolereras och att det kommer att få konsekvenser. Det måste få konsekvenser för Europas och Sveriges relationer.

Man måste dessutom se detta i ett bredare perspektiv, vilket min interpellation handlade om. Den senaste tiden och de senaste åren har det handlat om attackerna mot demokratiförespråkare och systemet i Hongkong. I förlängningen finns hotet att det i nästa steg kommer att vara Taiwan.

Precis som Håkan Svenneling från Vänsterpartiet påpekade är Taiwan i dag den fria ön i närområdet till vilka många exilkineser sätter sitt hopp. De kan använda det som en syresättare i det demokratiska samtalet.

Vidare ser vi hotet mot Sydkinesiska havet. Kinas politik är att påstå att man har kontroll över olika öar och korallrev och säger att det är kinesiskt territorium. Utrikesministern lyfte ju också fram att detta strider mot havsrätten och mot ett domslut från Haag 2016. Vi ser nu dessutom gränskonflikterna med Indien.

Mycket riskerar alltså att ske i pandemins skugga. Dessvärre är mycket av det väldigt negativt. Detta måste få konsekvenser.


Anf. 29 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Efter massakern på Himmelska fridens torg 1989 visade EU tydlig enighet när man införde ett vapenembargo mot Kina, vilket än i dag gäller. Riksdagen visade också på stor enighet i december då vi var helt eniga i ställningstagandet om den skrivelse som regeringen hade lämnat till oss angående arbetet med Kina.

Något som vi tog upp i betänkandet var att man behöver rikta sanktioner mot de MR-kränkningar som sker i Xinjiang - Östturkestan - mot framför allt folkgruppen uigurer. Man har satt kanske så många som 1 miljon människor i olika slags fångläger. Det har till exempel USA redan nu inför sanktioner emot, även om Trump har gjort lite märkliga uttalanden vad gäller lägren.

EU står just nu inför stora utmaningar. Det råder till viss del enighet om Kinapolitiken, men vi ser genom de 17 + 1 och Belt and Road-initiativet att Kina väldigt aktivt försöker splittra EU. Här kommer den stora utmaningen för utrikesministern, det vill säga att få till en tydlig enighet framöver. Sverige behöver vara drivande och lyfta upp flera olika förslag om på vilka vägar EU tydligare skulle kunna agera, till exempel på det sätt som man gjorde efter händelserna på Himmelska fridens torg.

Vi har än så länge inte riktigt sett några positiva effekter av coronapandemin på Hongkongs demokrati. Människor har snarare inte kunnat protestera i samma utsträckning som tidigare. Jag hoppas att vi kommer att kunna se positiva effekter när det gäller Kinas maktambitioner i ljuset av coronakrisen. För Sveriges del är det viktigt att vi sätter mänskliga rättigheter framför handel med Kina, tycker jag.

Med det sagt vill jag önska en trevlig sommar till fru talmannen, utrikesministern och mina kollegor i riksdagen. Ta hand om er! Detta gäller även personalen.


Anf. 30 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Regeringen fäster naturligtvis stor uppmärksamhet vid det som händer i Hongkong. Vi har flera gånger nu tagit upp Kinaskrivelsen. I den handlar mycket om att vi ska samverka med EU för att få så stora möjligheter som möjligt att ställa krav på att Kina följer de folkrättsliga förpliktelser som finns. Jag måste därför reagera på att Hans Wallmark sa att EU-nämnden sagt att jag skulle driva eller undersöka förutsättningarna för sanktioner.

Jag hade gärna undersökt sådana förutsättningar. Då hade vi nog fått större möjligheter att nå framgång. Eftersom vi var helt ensamma slogs den dörren igen både inför Kinas ögon och inför hela den europeiska presskåren då Borrell valde att peka ut ett land som det enda som velat ha detta. Det hade varit mer effektivt om vi hade fått arbeta på normalt diplomatiskt sätt.

EU står dock bakom samma princip som Sverige gör, nämligen "ett land, två system", för att bevara ställningen för Hongkongs självstyre. Man ska inte bara ha ett politiskt utan även ett juridiskt system i enlighet med den grundlag som finns. Det är av grundläggande betydelse för att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns ska kunna respekteras.

Våra utlandsmyndigheter i Kina och UD har sedan tidigare fört fram regeringens syn till nationella kinesiska myndigheter i både Peking och Hongkong. Vid EU:s utrikesministerkrets den 29 maj betonade jag vikten av att EU är tydligt. Jag uppmanade också EU:s utrikestjänst EEAS att inleda diskussioner om EU:s fortsatta samlade gensvar - det är ett arbete som pågår - och att man vid dagens toppmöte mellan EU och Kina ska vara väldigt tydlig när man kommenterar den allvarliga händelseutvecklingen i Hongkong.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också viktigt för Sverige att markera vår hållning i fråga om Hongkong under rättegången mot 15 personer i demokratirörelsen. Frågan har fått uppmärksamhet i Sverige och inte minst inom fackföreningsrörelsen. Det gäller alla tre centrala fackföreningar. Inte minst gjordes vid LO-kongressen ett mycket starkt uttalande, bland annat för att en av de 15 är generalsekreteraren från HKCTU, det vill säga deras fackförening, Lee Cheuk Yan.

Som jag sa såg jag till att vår konsul var på plats vid rättegången den 15 juni. Där fanns alltså EU som helhet samt Sverige. Jag hoppas att fler av EU:s länder kommer att välja att vara på plats vid andra tillfällen, som tyvärr kommer att komma. Jag tror att det spelar roll.


Anf. 31 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Att utrikesministern, en företrädare för Vänsterpartiet och en företrädare för Moderaterna debatterar Folkrepubliken Kina, Hongkong och Taiwan tror jag rätt väl illustrerar den svenska Kinahållningen, som också kom till uttryck i utrikesutskottets betänkande över regeringens Kinaskrivelse. Jag vill hävda att det betänkandet är tydligare, kraftfullare och mer representativt för vad riksdagen tycker än vad själva regeringsskrivelsen är. Att EU-nämnden med sex av åtta partier ger denna typ av instruktioner till utrikesministern visar var den politiska kraften finns på en skala i förhållande till Folkrepubliken Kina och det den utsätter andra för. Jag tror att det är nyttigt och viktigt för regeringen att ta i beaktande att detta är stämningen i Sveriges riksdag som den kommer till uttryck i sex av åtta partier.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi har svenska representanter sida vid sida med representanter för EU när det pågår olika former av rättegångar som handlar om övergrepp mot mänskliga rättigheter. Det är bra. Jag tror också att det är viktigt att påminna om att EU har strukturerade dialoger med Hongkong. Då är det viktigt att även de som står utanför det Kinakontrollerade får vara involverade.

Min interpellation handlade om att vi måste inse faran i det som nu sker i Hongkong. I nästa steg är det riktat mot Taiwan, och i nästföljande steg finns det ytterligare ambitioner ut mot Sydkinesiska havet och andra länder i området. Det är därför det är viktigt med en enkel princip: Goda relationer och gott beteende ska belönas, man ska varna för dåligt beteende och ifall dåligt beteende uppvisas måste detta få konsekvenser. Det måste vara den svenska linjen, och det måste vara den europeiska linjen.


Anf. 32 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för att han tagit upp denna viktiga fråga till interpellationsdebatt. Jag delar åsikten att det är trevligt att även Håkan Svenneling från Vänsterpartiet ville vara med i debatten. Det visar på bredden i frågan om Kina i Sveriges riksdag.

I Kinaskrivelsen och i utrikesutskottets betänkande slås det fast att EU är en grundsten i regeringens arbete när det gäller frågor som rör Kina. Det är av central betydelse att Sverige och EU bedriver en gemensam, kraftfull och tydlig Kinapolitik. Men det är väldigt mycket bättre om man får EU att verkligen göra det genom att använda diplomatiska sätt när det behövs och om allihop gör det, så att vi inte står ensamma i en fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att ställa krav på att Kina ska följa sina folkrättsliga förpliktelser och ta ansvar för det multilaterala samarbetet, som bygger på regler. Detta gäller den allvarliga händelseutvecklingen i Hongkong, men det gäller också situationen i Sydkinesiska havet och Kinas agerande mot Taiwan. Vi ser med stort allvar på situationen i Hongkong, som jag har sagt, och vi kommer även framdeles att stödja Hongkongs självstyrande ställning.

När det gäller situationen i Sydkinesiska havet anser vi att lösningarna måste sökas genom dialog för att man ska hitta fredliga vägar framåt. Det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Sverige och EU har ett intresse av att säkra Taiwans deltagande i internationella organisationer, inklusive WHO. Meningsmotsättningarna mellan Taiwan och Kina måste lösas på fredlig väg. Det är också av stor vikt att inte Kina eller någon annan stat undergräver den regelbaserade världsordningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:422 Utvecklingen i Hongkong

av Hans Wallmark (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Sverige och EU ska stå upp för folkrätten och den regelbaserade världsordningen. Det blir särskilt betydelsefullt i en tid då grundläggande principer för mellanstatligt samarbete – såväl som de mänskliga fri- och rättigheterna – utmanas alltmer.

Den kinesiska folkkongressens beslut om säkerhetslagar i Hongkong innebär ett tydligt avsteg från principen ett land, två system. Att Peking bryter mot sina internationella åtaganden och den sinobrittiska deklarationen i frågan om Hongkongs självstyrande ställning måste fördömas med all tydlighet från den demokratiska världen. Sverige och EU måste visa handlingskraft i värnandet av multilateralismen.

Hongkongs ställning är även en fråga om medborgerliga fri- och rättigheter. Besluten om säkerhetslagarna har fattats emot Hongkongbornas vilja och utgör ett hårt slag mot dess civilsamhälle och demokratirörelse. Med förfäran kan vi se hur liknande lagar används på fastlandet.

Hongkongs politiska självstyre, pressfrihet och oberoende domstolar utgör även en förutsättning för dess ställning som en öppen och internationell handelsplats, med betydelse för världshandeln.

Kinas närområde präglas i dag av ökade spänningar som en följd av Pekings alltmer aggressiva uppträdande. Kinas militarisering av Sydkinesiska havet utmanar internationell fred och säkerhet. Det går emot EU:s grundläggande intressen. Sverige och EU måste vara tydliga röster för den fria navigationsrätten och synliggöra sitt stöd till likasinnade länder, exempelvis Australien. Den nationalism som kommunistpartiet sprider utgör i sammanhanget en betydande risk. Särskilt i tider av ekonomiska svårigheter.

En av regionens mer framträdande och progressiva demokratier, Taiwan, blir i sammanhanget än mer utsatt, och det finns skäl att befara att de slag som nu riktas mot Hongkong bara är en första fas. I förlängningen kan Taiwan vara nästa måltavla. Och länderna runt Sydkinesiska havet känner tydligt av Folkrepubliken Kinas maktambitioner och militära framryckning i regionen.

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

  1. Hur har ministern hittills agerat för att samla EU och västvärlden för att markera mot den senaste tidens utveckling i Hongkong och Folkrepubliken Kinas allt tydligare avsteg från principen ett land, två system.
  2. Hur ser ministern på den framtida utvecklingen i regionen i händelse av att Hongkongs politiska självstyre försvagas då säkerhetslagarna införs och när det gäller kontinuerliga hot som riktas mot Taiwan samt Folkrepubliken Kinas ambitioner i Sydkinesiska havet?