Utvecklingen av antalet otrygga anställningar

Fru talman! Littorin säger i sitt svar att de försämringar i anställningsskyddet som den borgerliga regeringen genomförde förra året inte syftade till att öka otryggheten utan till att skapa förutsättningar för fler jobb. Låt det en gång för alla vara sagt: Er så kallade jobbpolitik har inte skapat fler jobb utan bara ökat orättvisorna och otryggheten. Nu vänder konjunkturen. Jobbtillväxten väntas bli lägre. Arbetslösheten kommer att öka. Ni har slarvat bort den goda möjlighet som fanns i Sverige att lösa ett av de stora problemen och få in människor som står långt från arbetsmarknaden. Ni har förstört a-kassan, vanliga löntagares inkomstförsäkring. Ni vägrar fram tills nu att erkänna att er illa genomtänkta arbetsmarknadspolitik med nystartsjobb, instegsjobb och nyfriskjobb inte levererar. Fru talman! Det kanske mest anmärkningsvärda i det här svaret är just att Littorin vägrar erkänna att han spätt på möjligheterna till otrygga anställningar. När man hör svaret låter det nästan som om Littorin och den borgerliga regeringen skulle vara de trygga jobbens förkämpar. Sådant trams! Stå upp för de orättvisor och den omoderna politik som ni har levererat på det här området. Det är förvisso sant att arbetsmarknaden förändrats så att kraven på korta anställningar och flexibilitet ökat. Det är också så att tidsbegränsade anställningar kan fungera som en bro för människor som ännu inte har en fast etablering på arbetsmarknaden. Men Littorin har inte byggt en robust bro till trygga jobb utan riggat en hängbro som är vinglig, otrygg och ranglig. I värsta fall kan man tvingas gå där ett helt arbetsliv, och man kan till och med trilla av när som helst. Det är inte förenligt med vår socialdemokratiska syn på trygghet. Det är inte förenligt med ett modernt arbetsliv. Det är just detta som har fått TCO att anmäla den borgerliga regeringens försämringar och som fått EU att reagera på de här förändringarna. Det saknas spärrar. Man kan tvingas gå ett helt arbetsliv i otrygga anställningar. I praktiken svarar inte Littorin på mina tre frågor. Det enda svar han levererar är att han inte tänker göra någonting åt situationen. Det är allvarligt.

Fru talman! Littorin säger i sitt svar att de försämringar i anställningsskyddet som den borgerliga regeringen genomförde förra året inte syftade till att öka otryggheten utan till att skapa förutsättningar för fler jobb. Låt det en gång för alla vara sagt: Er så kallade jobbpolitik har inte skapat fler jobb utan bara ökat orättvisorna och otryggheten. Nu vänder konjunkturen. Jobbtillväxten väntas bli lägre. Arbetslösheten kommer att öka. Ni har slarvat bort den goda möjlighet som fanns i Sverige att lösa ett av de stora problemen och få in människor som står långt från arbetsmarknaden. Ni har förstört a-kassan, vanliga löntagares inkomstförsäkring. Ni vägrar fram tills nu att erkänna att er illa genomtänkta arbetsmarknadspolitik med nystartsjobb, instegsjobb och nyfriskjobb inte levererar. Fru talman! Det kanske mest anmärkningsvärda i det här svaret är just att Littorin vägrar erkänna att han spätt på möjligheterna till otrygga anställningar. När man hör svaret låter det nästan som om Littorin och den borgerliga regeringen skulle vara de trygga jobbens förkämpar. Sådant trams! Stå upp för de orättvisor och den omoderna politik som ni har levererat på det här området. Det är förvisso sant att arbetsmarknaden förändrats så att kraven på korta anställningar och flexibilitet ökat. Det är också så att tidsbegränsade anställningar kan fungera som en bro för människor som ännu inte har en fast etablering på arbetsmarknaden. Men Littorin har inte byggt en robust bro till trygga jobb utan riggat en hängbro som är vinglig, otrygg och ranglig. I värsta fall kan man tvingas gå där ett helt arbetsliv, och man kan till och med trilla av när som helst. Det är inte förenligt med vår socialdemokratiska syn på trygghet. Det är inte förenligt med ett modernt arbetsliv. Det är just detta som har fått TCO att anmäla den borgerliga regeringens försämringar och som fått EU att reagera på de här förändringarna. Det saknas spärrar. Man kan tvingas gå ett helt arbetsliv i otrygga anställningar. I praktiken svarar inte Littorin på mina tre frågor. Det enda svar han levererar är att han inte tänker göra någonting åt situationen. Det är allvarligt.

Fru talman! Luciano Astudillo eldar upp sig, mer eller mindre som vanligt höll jag på att säga. Svaret var ganska uttömmande tycker jag. Vi byggde vidare på det lagförslag som riksdagen antog våren 2006. Många delar av det var bra. Att försöka få ordning i det ganska komplicerade träsk av olika visstidsanställningsformer som fanns var en god ansats. Det var också det vi behöll. Vi gjorde förbättringar genom att till exempel korta vikariatstiden i förhållande till det lagförslag som antogs våren 2006. Därmed är nog den interpellation som Luciano Astudillo ställde besvarad. Sedan tar Luciano Astudillo alltid tillfället i akt att klanka på alla möjliga andra saker, men det får vi säkert återkomma till vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Det är inte bara jag som klankar. EU har krävt att den borgerliga regeringen förklarar sig. Genom rullande visstidsanställningar kan man tvingas att gå ett helt arbetsliv i otrygga anställningar. Det kallar Littorin för att man har byggt vidare på de reformer som vi genomförde för att öka möjligheterna till trygga jobb. Nej, faktum är att ni inte har byggt vidare på det. Ni har försämrat det. Ni har raserat det. Dessutom har ni gjort det ännu mer komplicerat. Ni har satt olika tak för visstidsanställningar och vikariat. Tidigare fanns det ett tak. Det finns ingen total spärr. Nu kan man gå från en otrygg anställning till nästa otrygga anställning och till nästa och nästa i ett helt arbetsliv, och det kallar Littorin för att han inte har gjort någonting. Sedan går han på mig och kritiserar min ilska. Det är klart att jag är upprörd. Konsekvenserna av detta är att vi får tysta arbetsplatser. Otrygga människor vågar inte protestera och ställa krav. De vågar inte träda fram och säga att de går år ut och år in i de här anställningarna. Detta försökte vi socialdemokrater göra något åt. Vi såg att de här otrygga anställningarna ökade under lång tid. Vi har all anledning att vara självkritiska där. Vi kanske inte levererade de här lagförändringarna i tillräckligt snabb takt, men vi gjorde ett försök. De förbättringar vi gjorde raserade ni. Därutöver har vi satt oss och ned och diskuterat med Kommunal. Vi har satt upp mål när det gäller välfärdssektorn för att få ned antalet otrygga anställningar med en tredjedel. Det är så ett politiskt ledarskap fungerar. Det är så man använder politiken för att förbättra människors villkor i arbetslivet, i stället för att, som Littorin och den borgerliga regeringen gör, prata om trygghet här i kammaren men i verkligheten där ute förändra vanliga löntagares villkor. De riskerar att gå på den Littorinska hängbron i ett helt arbetsliv. Den är otrygg och vinglig, och man riskerar att trilla ned vilken dag som helst. Det är de facto det EU kräver Littorins svar på. Det vill Littorin inte ta en diskussion om nu. Han ojar sig över att jag är lite irriterad. Men han kommer inte att kunna kringgå att han har en månad på sig att svara EU i den här frågan. Ett svar måste han leverera även om han inte tycker att min ton här är passande.

Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig om jag är beredd att införa några efterfrågestimulerande insatser för att underlätta för ungdomar att få sommarjobb och, om så är fallet, vilka åtgärder som jag kommer att vidta. Regeringens strategi för att bekämpa utanförskapet bland ungdomar är att genom flera olika insatser som förstärker varandra öka ungdomarnas förutsättningar att få arbete. För att öka efterfrågan hos arbetsgivare har regeringen redan vidtagit en rad åtgärder. Arbetsgivare som anställer ungdomar mellan 18 och 24 år får en nedsättning av arbetsgivaravgiften. Likaså har ungdomar möjlighet att få nystartsjobb redan efter sex månaders arbetslöshet. Regeringen kommer dessutom att lägga fram ett förslag under hösten om att ytterligare sänka socialavgifterna för ungdomar. Detta i kombination med det fortsatt goda arbetsmarknadsläget gör att jag inte ser något behov av särskilda åtgärder för just sommarjobb. I detta sammanhang vill jag också påminna om de förändringar av reglerna i lagen om anställningsskydd, och då särskilt reglerna om tidsbegränsade anställningar, som vi redan genomfört. Det har blivit enklare att anställa för viss tid. Det är min uppfattning att tidsbegränsade anställningar kan fungera som en väg in i tillsvidareanställningar för personer som ännu inte är fast etablerade på arbetsmarknaden, till exempel unga människor. Det underlättar för rekryteringar och nyanställningar och ger möjligheter till yrkeserfarenhet.