Utrikes födda kvinnors etablering
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 24 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag tänker ta några initiativ utifrån rapporten om nyanlända kvinnors etablering, om jag har haft kännedom om att utrikes födda kvinnor efter lång tid i Sverige fortfarande inte är integrerade, hur jag avser att agera för att utrikes födda kvinnor snabbare ska bli anställbara och om jag tänker ta några initiativ för att invandrade kvinnor lättare ska bli en del av vårt svenska samhälle och västerländska värderingar.
Utrikes födda kvinnor har en svag förankring på arbetsmarknaden, både i förhållande till inrikes födda kvinnor och i förhållande till utrikes födda män. Det är avgörande att fler utrikes födda kvinnor kommer in på arbetsmarknaden, och därför har regeringen jobbat systematiskt med detta sedan förra mandatperioden.
För att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska fördelas mer jämställt har regeringen bland annat gjort jämställdhet till en prioritering i styrningen av Arbetsförmedlingen så att jämställdhet ska finnas med i beslutsfattandet på alla nivåer.
Jämställdhetsmyndigheten redovisade nyligen förslag på insatser för att stärka möjligheterna för utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, och länsstyrelserna har i år presenterat goda exempel på uppsökande och motiverande arbete för att nå utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknad och utbildning.
För att öka incitamenten att dela föräldrapenningen mer lika för dem med låga inkomster har regeringen nyligen föreslagit att 90 dagar på grundnivå i föräldrapenningen ska reserveras på samma sätt som redan gäller för ersättning på sjukpenningnivå.
Regeringen föreslår också att kommuner ska ta kontakt med vårdnadshavarna till de barn som inte har en förskoleplats för att fler barn ska börja i förskolan.
Men det räcker inte; det krävs ytterligare åtgärder på flera områden. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning som ska utreda om målgruppen för etableringsinsatser bör utvidgas till vissa anhöriga som har invandrat till Sverige. Den ska också utreda hur ramtiden för etableringen kan anpassas så att föräldraledighet - inom rimliga gränser - inte begränsar möjligheten att ta del av insatser.
Regeringen ska också se över etableringstillägget i syfte att det ska individualiseras för att ge bättre incitament för kvinnor att börja arbeta.
Regeringen gav redan 2018 Länsstyrelsen i Jönköping i uppdrag att revidera utbildningsmaterialet för samhällsorienteringen. Syftet var att tydligare synliggöra de normer och värderingar som kommer till uttryck genom lagar och regler samt hur det svenska samhället är organiserat.
Materialet är nu utformat för att kunna ligga till grund för information och diskussion om värdeladdade ämnen och frågor, exempelvis vad gäller jämställdhet, diskriminering, individuella rättigheter och skyldigheter, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, barns rättigheter samt betydelsen av ett demokratiskt styrelseskick.
Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
Anf. 25 Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Fru talman! Jag tackar integrations- och migrationsministern för svaret, även om jag anser att egentligen inte någon av de frågor som jag har ställt har besvarats.
Statsrådet Ygeman talar mycket om jämställdhet i sitt svar och missar helt och hållet målet. Det är inte jämställdheten som är det största problemet här. Det är återigen integrationen som inte alls fungerar.
Hur ska sittande regering lyckas med att åtgärda problemen kring integrationen i allmänhet och utrikes födda kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden i synnerhet? Ja, det vet uppenbarligen varken regeringen eller statsrådet. Det blir bara ett trött konstaterande av att de har tillsatt en utredning. Vi får dock hoppas att statsrådet genom dagens debatt tar chansen att skapa klarhet i detta.
Sveriges styre har i decennier uppmanat svenska folket att öppna våra hjärtan och sagt att vi inte kommer att kunna klara vare sig omsorg eller välfärd utan det utökade flyktingmottagandet. Man har också sagt att vårt land kommer att tjäna på detta på sikt. Ingen styrande politiker har dock kunnat redogöra för hur lång denna sikt är.
Förtjänsten har hittills uteblivit, och en stor del av befolkningen känner sig lurad. Helt vanliga människor med helt vanliga arbeten i den helt vanliga vardagen tvingas se sina skattepengar strös över dem som aldrig har bidragit till vår gemensamma skattekaka. Hårt arbetande medborgare är besvikna och förtvivlade över att välfärden ständigt försämras, att deras barn utsätts för brott och att deras mor och far i stället för att få livsuppehållande åtgärder lämnas att dö när samhället utsätts för en kris. Det är ett svek utan motstycke. Det skjuts näst intill varenda dag i vårt land, och parallella samhällsstrukturer med medeltida värderingar växer sig allt starkare.
Fru talman! Statsrådet kan väl beskriva hur han tänker komma till rätta med integrationen och se till att utrikes födda försörjer sig själva.
Anf. 26 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag gjorde detta i mitt svar. Om Ann-Christine From Utterstedt inte hade läst upp sitt färdigskrivna tal kanske hon hade kunnat reflektera över att fler utrikes födda i dag går till jobbet än någonsin tidigare.
Vad är Ann-Christine From Utterstedts analys av det?
Anf. 27 Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Fru talman! Det var inte direkt ett uttömmande svar av statsrådet, men jag fortsätter att försöka få ett vettigt svar.
Socialdemokraterna hoppade inte direkt jämfota av glädje när den här rapporten anlände. En offentlig utfrågning utifrån den var inte tänkbart. Man verkade snarast ångra att man alls lät belysa frågan. Dessutom ansågs det att det inte framkom några nyheter. Rapporten är bara en sammanställning av det som redan har varit känt, enligt Socialdemokraterna. Detta är anmärkningsvärt.
Låt oss då se vad regeringen sedan länge har känt till men inte brytt sig om att åtgärda. Exempelvis, fru talman, kan kvinnor i dag vistas i Sverige i 15 år och efter att ha utnyttjat alla sfi-timmar som går inte ens hjälpligt klara av att förstå eller göra sig förstådda på svenska språket. Bosatta i vårt land i 15 år - och de kan inte ens behärska hjälplig svenska. Låt det sjunka in! Det är alldeles självklart att dessa kvinnor inte är och inte heller någonsin kommer att bli anställbara med den politik som regeringen för i dag.
Drygt hälften av kvinnorna i etableringsprogrammet har en utbildningsnivå som är kortare än nio år. Och då ska man vara medveten om att kortare än nio år kan vara noll år.
Etableringsprogrammet verkar kunna utnyttjas i det oändliga av barnafödande kvinnor. Rapporteringen kring deltagande i samhällsorienteringen är så bristfällig att den inte ens kan tas med i statistiken.
Fru talman! År 2019 saknade dessutom 1 770 individer en registrerad aktivitet. Vad har de för sig egentligen? Det kanske statsrådet kan svara på.
Anf. 28 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! För det första noterar jag att Ann-Christine From Utterstedt inte med ett enda ord berörde det faktum att arbetslösheten bland utrikes födda sjunker och att fler utrikes födda går till jobbet nu än någonsin tidigare. Det vore intressant att höra Ann-Christine From Utterstedts reflektion över det.
För det andra vill jag rätta ett felaktigt uttalande av Ann-Christine From Utterstedt. Jag tycker inte att den här rapporten var dålig. Jag tycker att den var strålande. Jag har haft ett eget samtal med utredaren där jag i detalj har gått igenom rapporten, och jag planerar att ta flera av förslagen, eller de bärande delarna i förslagen, vidare. Jag tycker att rapporten utgör ett utsökt kunskapsmaterial att gå vidare från.
Jag hoppas naturligtvis också att Sverigedemokraternas insatser inte inskränker sig till att indignerat citera olika stycken ur rapporten utan att de faktiskt också röstar för förslagen när de läggs fram i kammaren.
Anf. 29 Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Fru talman! Statsrådet raljerar lite i vanlig ordning. Absolut är det så att fler utrikes födda har kommit i sysselsättning - kanske även i arbete, men då främst i extraarbeten och kanske inte i en alldaglig, riktig tillsvidareanställning.
Fru talman! Statsrådet beskrev i samband med ett allvarligt rån i en gymnasieskola i min hemstad Västerås att han och andra styrande hade drabbats av snällism. Det förefaller vara ett nytt uttryck för att Socialdemokraterna har struntat i att ställa några som helst krav på individer som har kommit hit.
Socialdemokraterna har öppnat gränsen för en ofattbar mängd migranter och finansierat kalaset med skattebetalarnas pengar. När ska Socialdemokraterna ställa krav på egen försörjning?
Anf. 30 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Vi är väldigt tydliga: Alla som kan jobba ska jobba. Så sent som i går, fru talman, presenterade jag en jobb- och utbildningsplikt för dem som har försörjningsstöd. Det ska inte vara möjligt att under lång tid uppbära försörjningsstöd utan att jobba eller utbilda sig.
Det parti jag kommer ifrån har i över hundra år haft "gör din plikt, kräv din rätt" som övergripande slagord. Vi var de som byggde landet, och vi kommer att fortsätta bygga landet även om Sverigedemokraterna kommer med de här utfallen.
Faktum kvarstår: Sverigedemokraterna är tomma på politik. De kan lätt kritisera och spy galla över det ena eller det andra samhällsproblemet, men när det väl kommer till kritan gör de oftast tvärtom. Man gick till val på att stoppa vinsterna i välfärden. Sedan drack man konjak med några direktörer, och nu är man för vinster i välfärden. Man gick till val på att höja pensionen för många som efter ett långt, hårt yrkesliv har gått i pension. Nu får vi väl se hur det går, fru talman. Kommer Sverigedemokraterna att rösta för garantitillägget och ge upp till 1 000 kronor till Sveriges pensionärer, eller kommer man återigen att svika löftet till svenskarna?
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2021/22:446 Utrikes födda kvinnors etablering
av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Sverige har under lång tid haft en hög invandring till landet. För att detta ska fungera på ett bra sätt ställs höga krav på samhällets olika delar. De invandrare som bedöms ha skäl att stanna i landet ska introduceras och tillförskaffa sig kunskap om hur vårt land fungerar för att integrationen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Efter decennier av stort mottagande ökar problematiken med individer som står långt ifrån både arbetsmarknaden och samhället i stort. Parallella samhällsstrukturer med främmande, medeltida och kvinnofientliga värderingar har växt fram, och kraven på anpassning till vårt samhälle har lyst med sin frånvaro.
Utrikes födda kvinnor står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Projekt som genomförts för att nå isolerade kvinnor visar att invandrade kvinnor kan ha bott i Sverige i 15 år och tillgodogjort sig alla godkända timmar på sfi (svenska för invandrare) utan att ens kunna hjälplig svenska. Insamlingen av material till en nyligen publicerad rapport, Nyanlända kvinnors etablering, visar på att etableringsprogrammet för en kvinna kan pågå under avsevärt längre tid än den godkända ramtiden, eftersom kvinnorna i många fall tar paus för barnafödande.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
- Tänker statsrådet ta några initiativ utifrån rapporten om nyanlända kvinnors etablering?
- Har statsrådet haft kännedom om att utrikes födda kvinnor efter lång tid i Sverige fortfarande inte är integrerade?
- Hur avser statsrådet att agera för att utrikes födda kvinnor snabbare ska bli anställbara?
- Tänker statsrådet ta några initiativ för att invandrade kvinnor lättare ska bli en del av vårt svenska samhälle och västerländska värderingar?


