Utredningsförslag om en trygg sjukförsäkring

Fru talman! Ida Gabrielsson har frågat mig när jag avser att lägga fram de förslag från Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum som kvarstår.

De allmänna socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen och har under lång tid bidragit till att skapa trygghet och motverka ekonomisk utsatthet.

Brister i regelverket skadar tilltron till sjukförsäkringen. Att det finns brister i sjukförsäkringens regelverk har uppmärksammats av regeringen. Därför tillsattes Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Utredningen har bland annat lämnat förslag om en mer flexibel rehabiliteringskedja och hur Försäkringskassans prövning av arbetsförmåga kan bli mer begriplig.

Utifrån utredningens förslag har regeringen gjort viktiga ändringar i sjukförsäkringens regelverk. Ändringarna syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Detta innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete ska efter dag 180 kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365. Den som är sjukskriven får därigenom bättre förutsättningar att hinna genomgå vård, behandling och rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Bestämmelserna trädde i kraft den 15 mars 2021.

För att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning på grund av brister i sjukförsäkringens regelverk i avvaktan på de nya reglerna införde regeringen ett tillfälligt stopp av bedömningarna mot normalt förekommande arbete efter dag 180. Stoppet gällde retroaktivt från och med den 21 december 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till följd av den kritik som utredningen framförde gällande bristande utredningar och beslutsunderlag har regeringen gett ett uppdrag till Försäkringskassan om att förbättra kvaliteten i handläggningen av sjukpenningärenden. Uppdraget avser ärenden där sjukpenning nekas på grund av att den enskilde bedöms ha arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete. Beslut om avslag måste vara begripliga för den enskilde. Detta är avgörande för sjukförsäkringens legitimitet.

Utredningen har också lämnat flera andra förslag, bland annat när bedömningen mot normalt förekommande arbete ska kunna skjutas upp efter dag 365 i sjukfallet samt förslag om att angivet normalt förekommande arbete ska ersätta det nuvarande begreppet normalt förekommande arbete. Regeringen arbetar aktivt med de övriga förslagen.

Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på sjukförsäkringen och samhällets stöd. Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge alla som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom trygghet.

Fru talman! Tack, socialförsäkringsministern, för svaret!

Det är nu över ett år sedan som delar av utredningen om att förbättra sjukförsäkringen kom med förslag. Socialförsäkringsministern sa då och även nu att det var viktiga och nödvändiga förslag om försäkringen ska fungera. Trots det har Vänsterpartiet tidigare men inte minst under det senaste året fått baxa regeringen och januaripartierna framför sig. Vänsterpartiet lägger bland annat fram förslag som finns färdigutredda i regeringens egen utredning. De röstas ned. Men på något nästan magiskt sätt återkommer regeringen och aviserar förslagen senare.

Fru talman! Låt mig vara tydlig: Jag är inte den som är den. Det är bra att regeringen går från ord till handling. Socialdemokraterna och Miljöpartiet utgör trots allt en regering som tidigare har bidragit till de stora utförsäkringarna. Det är Alliansens lagstiftning, men som veckans Uppdrag granskning visade styrde Socialdemokraterna Försäkringskassan i denna riktning. Mycket behöver göras och det fort om inte ännu fler människor ska få sitt liv och sin försörjning sönderslagna.

Fru talman! Vänsterpartiet vill egentligen gå mycket längre. Vi är av den enkla uppfattningen att är man sjuk så är man och kan man inte jobba så kan man inte det. Rehabilitering, när den är möjlig, är något bra och viktigt, men för att det ska fungera måste de stelbenta tidsgränserna tas bort. De som är varaktigt sjuka måste få rätt till ersättning. Svårare än så är det egentligen inte. Det kan ju till och med en barnunge förstå. Men för Försäkringskassan och övriga partier i riksdagen verkar det stört omöjligt att inse det här. Jag begriper inte detta.

Det som däremot är fullständigt glasklart för mig är att dagens bedömningar, signerade Försäkringskassan, inte är gjorda utifrån verkliga personer. Ersättningsnivåerna är som att man kan leva på luft, och det hänvisas till rena hittepåjobb. Att människor som slitit och jobbat hela livet inte får vad de har rätt till när de blir sjuka är anskrämligt.

Min egen pappa har cancersjukdomen myelom. Han har nyss genomgått en stamcellstransplantation och närmar sig dag 365. Han har nu fått ett förhandsbesked om att han kommer att utförsäkras. Han har jobbat sedan han var 15 år på tvätten i Ockelbo och i charken på Konsum och har sedan i många år drivit egen butik. I dag är han kommunalare och jobbar på behandlingshem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns tusentals exempel på andra personer som har hamnat i den här situationen. Det sägs att ersättningen är ett bidrag, men ingenting kunde vara mer fel. Det är min pappa och alla de andra som har jobbat och slitit och avstått löneutrymme för att en trygghet ska finnas om så skulle behövas. Men när den behövs finns den inte.

Mina frågor till socialförsäkringsministern är: Hur länge till ska vi få vänta? Kan socialförsäkringsministern garantera att de som har klivit in och stått i frontlinjen under pandemin - undersköterskor och sjuksköterskor som lider av sviterna av covid-19 - inte utförsäkras när de når tidsgränsen vid dag 365? När kommer regeringen att gå fram med förslaget som kan förbättra sjukförsäkringen för alla, oavsett diagnos?

Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för denna viktiga interpellation! Det är en fråga som berör en av de mest centrala delarna i den svenska samhällsmodellen som under många år ändå har inneburit en grund för gemenskap och solidaritet svenska medborgare emellan.

Det är uppenbart, fru talman, att vi har allvarliga brister i den sjukförsäkring som här diskuteras. De rapporter som vi får om kommande utförsäkringar av personer som bland annat har drabbats av långtidscovid efter att de passerar bedömningen vid dag 365 är en tillräckligt allvarlig signal som jag hoppas att alla riksdagens partier tar till sig. Det åvilar ett stort ansvar på samtliga riksdagspartier och regeringen. Vi har en skyldighet att säkerställa att våra medborgare får den ekonomiska trygghet som de förtjänar vid sjukdom. Så är inte fallet i dag.

Reglerna för tidsgränsen inom sjukförsäkringen vid dag 365 är mycket restriktiva. Dessa regler kommer, om de inte ändras, att innebära att vi framför oss och under de kommande veckorna och månaderna får massutförsäkringar av människor. Denna situation kan inte försvaras av någon som ser som sin uppgift att verka för ekonomisk trygghet vid sjukdom för våra medborgare.

Regeringen har i nära samverkan med flera av riksdagens partier och inte minst de samarbetspartier som ingår i budgetsamarbetet drivit igenom ändringar av regelverket för dag 180. Det är väldigt bra. Vi har nu ett starkare skydd för de sjuka vid prövningen dag 180, vilket innebär att många kommer att kunna behålla sin sjukpenning i väntan på att de får möjlighet att slutföra sin rehabilitering.

Så länge man är sjuk och är beroende av att rehabiliteringen slutförs ska man ha en ekonomisk trygghet. Det är en rimlig utgångspunkt i sjukförsäkringen. Men den tryggheten finns inte efter dag 365 för många. Det vet experter, forskare och de som följt debatten om sjukförsäkringen och följt de granskningar som gjorts av sjukförsäkringen de senaste åren.

Det står på regeringens agenda att driva igenom de regeländringar som föreslås i den utredning som berörs av denna interpellation, även vad gäller dag 365. Vi gör bedömningen att det är en akut fråga. Det pågår samtal mellan regeringen och dess samarbetspartier om detta ämne. Jag kan konstatera att det hittills inte har funnits förutsättningar för att inom ramen för det samarbete vi har lägga fram de förslagen på riksdagens bord. Men min förhoppning är att alla partier, oberoende av ideologisk utgångspunkt, ser det allvarliga läge som vi har framför oss, med risk för massutförsäkringar under våren av inte minst långtidscovidpatienter, lägger undan ideologiska låsningar och samverkar för att lösa denna högst akuta fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar socialförsäkringsministern för de här orden.

Sjukförsäkringen har länge varit ur funktion. Coronapandemin har satt detta i blixtbelysning, men det har drabbat människor under många år. Någonstans måste politiken ta ansvar för det. Folk har inte blivit fattiga. De har gjorts fattiga. Vi kan nu sätta stopp för att det här ska ske framöver. Bara i år genomförs skattesänkningar på 30 miljarder. Viktiga intäkter från arbetsgivaravgifterna går förlorade och rinner ur systemen. Finansministern - socialförsäkringsministerns kollega - säger att nyliberalismen är död men fortsätter att köra rakt in i väggen med Centerpartiet som kartläsare. Liberalerna verkar redan ha hoppat av i farten. Miljöpartiet har nog tagit ett friår.

Fru talman! För mig är det obegripligt att inte Socialdemokraterna - om de vill se en bättre sjukförsäkring - kliver in och visar var skåpet ska stå. Att bli misstrodd och förnekad är bland det värsta som kan hända en människa. Det är vad som har hänt tusentals utförsäkrade. Förutom en ekonomisk katastrof blir man misstrodd.

Fru talman! Oavsett regering har utförsäkringarna fortsatt. Otaliga är exemplen på personer som fått lida stort av det här. De som redan utförsäkrats och förlorat sin SGI måste få någon form av ekonomisk upprättelse. Det behövs en kriskommission som kan se över det här. Det måste till en oberoende granskning av Försäkringskassans styrning och arbetssätt, där forskare och de som själva drabbats får komma till tals. För mig är det obegripligt att regeringen inte tillsatt en sådan granskning utan låter kassan utreda sig själv.

Fru talman! Ansvarigt statsråd, Ardalan Shekarabi, säger återkommande att han ser problemet, att regeringen har konkreta förändringsförslag på sitt bord och att han hoppas att alla partier kan släppa prestigen och ordna med lagändringarna. Det finns en majoritet. Varför händer inget?

Fru talman! Det pågår inte längre en tävling om vilket parti som är bäst på att jaga sjuka, tvärtom. Vinden har nu helt vänt, och fler har insett att vi måste göra om och få en bättre sjukförsäkring. Det är bra. Det är ett resultat av många års slit i grupper som Solrosuppropet och Försäkringskassanupproret av dem som drabbats själva.

Jag citerar: Det ligger ett förslag på regeringens bord. Jag är beredd att införa det närhelst det finns majoritet för det. Så sa socialförsäkringsministern själv om förslaget. Det finns en majoritet. Vänsterpartiet har gått före när det gäller dag 180. Hur länge ska vi vänta innan Socialdemokraterna går från ord till handling? Vad är det som bromsar upp det hela? Är det samarbetspartierna, eller är det Socialdemokraterna själva som inte har satt den här frågan tillräckligt högt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om denna kammare ska kunna ta de beslut som krävs för att tryggheten vid sjukdom ska återupprättas krävs det att vi slutar skylla på varandra och slutar fastna i ideologiska låsningar. Det krävs att all form av politisk prestige läggs undan och att svenska medborgares behov av ekonomisk trygghet sätts i fokus. Det krävs att vi lyckas se bortom de ideologiska ramar och skygglappar som begränsar oss alla i vår förmåga att se världen och verkligheten som den är. Min förhoppning är, fru talman, att de insikter som växer fram under pandemin och de rapporter som nu kommer om de risker som vi ser vad gäller utförsäkringar får oss alla att inse allvaret och behovet av ett gemensamt agerande bortom partigränser och ideologiska låsningar.

Regeringen avser att följa de spelregler som finns för ett budgetsamarbete. För vårt lands bästa måste självklart den formen av samarbeten respekteras. Men vår ambition är att göra det som krävs för att sjukförsäkringen ska förbättras. Jag är oerhört stolt över att vi tillsammans kunde lösa de problem som fanns vid prövningen dag 180. Det innebär att det under den här våren, under det här året och under alla kommande år finns en starkare ekonomisk trygghet för den som inte fått chansen att slutföra sin vård eller rehabilitering. Det är ett väldigt viktigt steg som har tagits, och det är glädjande att det beslutet har trätt i kraft och får effekt för våra svenska medborgare redan i dag.

Självklart behövs det också liknande steg för dem som passerar dag 365 men inte fått möjlighet att bli friska och inte fått möjlighet att påbörja eller slutföra sin rehabilitering eller vårdinsats. Det är ett mycket allvarligt läge i sjukförsäkringen, för vi är mitt i en pandemi som drabbar våra medborgare och som har höga mänskliga kostnader. Nu måste vi göra det som krävs för att lagstiftningen för sjukförsäkringen ska anpassas till de behov som vi har i dagens verklighet - med vetskap om var bristerna finns.

Fru talman! Ett samhälles styrka ska mätas utifrån hur det behandlar de mest sårbara. Vi lever i ett av världens rikaste länder, ett av världens mest utvecklade länder, ett av världens bäst organiserade länder, ett av de länder i världen som har högst grad av tillit mellan medborgare och offentliga institutioner och medborgare emellan. Det är en rimlig förväntan att detta samhälle, med sin ekonomiska styrka och sin goda förvaltning, också har kapaciteten och förmågan att lägga undan ideologiska låsningar och lösa den situation som svenska medborgare just nu går igenom i sjukförsäkringen. Jag uppmanar ödmjukast alla politiska partier att göra det som krävs för att vi ska se bortom partigränser och lösa den fråga som handlar om svenska medborgares trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fru talman! Att prestigen måste läggas undan håller jag fullständigt med om. Vänsterpartiet har ett eget förslag på ett sjukförsäkringssystem. Det går mycket längre än det förslag som regeringen har på bordet. Men det är vi beredda att släppa för att nå en kompromiss om ett system som åtminstone kan fånga upp det allra mest akuta. Detta har vi lagt fram vid flera tillfällen men ännu inte fått majoritet för.

Jag förstår situationen med samarbetspartier, men ärligt talat måste den här frågan sättas högre i regeringen. Partier som inte är i närheten av Socialdemokraternas storlek och som inte sitter i regeringen kan inte få bestämma och avgöra de sjukas framtid och hur sjukförsäkringen ska se ut. Det kunde ha varit du, det har varit jag. Sjukdom kan drabba oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Personer som är sjuka kastas i dag ut ur försäkringen och uppmanas att söka försörjningsstöd. Andra tar ut sin förtida pension eller använder semesterdagar, fastän de har ryckt in i pandemivården. Människor lever i bästa fall på sina anhöriga och i värsta fall inte alls. Självmord har för en del känts som den enda utvägen.

Hur många fler ska drabbas för att politiker inte kan släppa prestigen och agera? Jag noterar att i den här debatten säger socialförsäkringsministern många bekräftande ord. Men det behövs inte längre fina ord. Det behövs också handling.

Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för interpellationen!

Jag vill avslutningsvis lyfta fram alla de saker som har gjorts under det senaste året på sjukförsäkringens område för att hantera de utmaningar som vi har framför oss för våra medborgare.

Regelverket för dag 180 har förändrats, vilket kraftigt ökar den ekonomiska tryggheten för sjuka vid prövningen dag 180 i sjukförsäkringen. Regeringen och samarbetspartierna har infört en karensersättning som innebär att människor får kompensation från och med den första sjukdagen och får förutsättningar att stanna hemma när de är sjuka. Också de som är ekonomiskt sårbara får möjlighet att stanna hemma när de är sjuka.

Vi har anpassat flera regelverk i sjukförsäkringen till de akuta behov vi har just nu. Bland annat har kravet på läkarintyg skjutits upp. Vi har säkerställt att den som väntar på en inställd operation får möjlighet att behålla sin sjukpenning i väntan på operationen som har ställts in på grund av pandemin.

Vi har gjort flera andra detaljerade justeringar av regelverket. Men vi kommer inte ifrån, fru talman, att det som lyfts fram i denna interpellation, regelverket för dag 365, är en akut fråga för väldigt många svenska medborgare som är sjuka just nu.

Vi vet att många av våra medborgare har drabbats av långtidssymtom efter covidsjukdom. Vi vet att det finns många andra sjukdomar där det finns symtom som innebär att de inte får tillbaka sin arbetsförmåga under det första året, utan det krävs vidare behandling och rehabilitering.

Just de människorna är beroende av att vi politiker, oberoende av parti, samarbetar och sätter svenska medborgares intressen främst i vår politiska gärning. Jag hoppas att vi snart kan konstatera att detta sker.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.