Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet

Herr ålderspresident! har frågat mig vilka skolformer som omfattas av den pågående utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet och om min bedömning av Skolinspektionens resurser och befogenheter att inspektera, varna och/eller frånta huvudmän rätten att bedriva utbildningsverksamhet om de inte uppfyller skollagens krav. Gudrun Brunegård har också frågat mig om det är i överensstämmelse med min rättsuppfattning att samtliga skolor med religiös huvudman ska utsättas för kollektiv bestraffning på grund av ett fåtal som har misskött sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslutade i mars 2018 om kommittédirektiven Konfessionella inslag i skolväsendet (dir. 2018:15). Den särskilda utredaren ska bland annat analysera vad som kan anses följa av Europakonventionen, andra internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringsformen i relation till konfessionella inslag i skola, förskola och fritidshem, oavsett om huvudmannen är offentlig eller enskild. Utredaren ska även föreslå definitioner av vad som avses med konfessionell respektive icke-konfessionell inriktning. Dessutom ska utredaren se över om det i samband med prövningen av enskilda som huvudmän för skolor, förskolor och fritidshem med en konfessionell inriktning - utöver befintliga krav - finns behov av att ställa upp särskilda krav. Sådana krav kan till exempel mer specifikt ta sikte på förutsättningarna att bedriva en verksamhet som förmedlar och förankrar respekt för den värdegrund som gäller för det svenska skolväsendet.

I januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, framgår att ett etableringsstopp ska införas för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. Regeringen beslutade därför den 29 maj 2019 att utvidga utredningens uppdrag genom ett tilläggsdirektiv (dir. 2019:25). Utredaren ska nu även lämna sådana författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas och analysera och redovisa vilka eventuella konsekvenser dessa författningsändringar kan få, bland annat i förhållande till grundlag, EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden samt för befintliga fristående skolor med konfessionell inriktning.

De skolformer och verksamheter som är föremål för utredningen är de som ingår i skolväsendet för barn och unga. Förskolan omfattas inte av tilläggsdirektiven om stopp för nyetablering men är däremot del av utredningen enligt de ursprungliga direktiven. Utredningen har inte i uppdrag att utreda konfessionella inslag i kommunal vuxenutbildning eller på folkhögskolor.

Utredningen har även i uppdrag att kartlägga hur fristående förskolor, skolor och fritidshem följer regelverket för konfessionella inslag. Detta kommer att ge regeringen en mer samlad bild av Statens skolinspektions tillsynsarbete på området.

En viktig utgångspunkt är att all utbildning inom skolväsendet måste följa alla de bestämmelser som finns i skolförfattningarna. Det är inte förhandlingsbart. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig, och de olika skolformerna ska följa det som anges i skollag och respektive läroplan. Detta har ingenting med kollektiv bestraffning att göra.

Det finns således ett pågående arbete som jag ser som väldigt viktigt för att få en bra lagstiftning så att en likvärdig utbildning av hög kvalitet säkerställs i alla skolor.

Herr ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret.

Mina frågor bottnar i den oro som många elever och föräldrar känner, och självklart även utbildningsanordnare i fristående konfessionella skolor, med anledning av den utredning som tillsattes förra våren om konfessionella inslag i skolväsendet. Hur kommer utredningen att påverka möjligheten att ge barnen och ungdomarna utbildning på en skola med den värdegrund som de själva och föräldrarna önskar? Tilläggsdirektivet från i våras, efter januariöverenskommelsen om att införa ett etableringsstopp för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning, ökade denna oro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig inleda med att framhålla att Kristdemokraterna anser det vara av stor vikt att skolväsendet är likvärdigt och av hög kvalitet, att det följer lagar och författningar och förmedlar de värderingar och fri- och rättigheter som det svenska samhället bygger på.

Elever i den svenska skolan ska vara fria att forma sin egen uppfattning och framtid, som ministern har uttalat i någon artikel. Skollagen ger redan ett sådant uppdrag. Ingen skola i Sverige tillåts verka om den inte ger objektiv undervisning enligt skollagen. Ingen elev kan enligt skollagen tvingas att delta i konfessionella inslag, inte ens på en fristående skola med religiös huvudman. Sådana inslag ska endast erbjudas avskilt från undervisningen, exempelvis som morgonbön eller i anslutning till en måltidsrast. Flickor och pojkar ska inte separeras. Skolor som bryter mot detta kan stängas, och det har också skett i något fall.

De nu befintliga konfessionella friskolorna har som regel ett mycket gott anseende hos föräldrar, elever och allmänhet. De är mångkulturella och tar emot elever av olika trosbekännelser. Det är många muslimska elever som går på en kristen friskola, till exempel. I många fall placeras elever som offentligt drivna skolor har misslyckats med på sådana skolor med goda resultat. Rent allmänt uppvisar de fristående skolorna med religiösa huvudmän ofta goda resultat i de nationella proven.

Ur det perspektivet är det inte förvånande att många konfessionella friskolor, där såväl elever som föräldrar och lärare är fullt nöjda med undervisningen och där Skolverket inte har fler anmärkningar än mot de flesta kommunala skolor, uppfattar utredningen som ett osakligt ifrågasättande från regeringspartiernas sida.

Detta gäller inte minst med tanke på de internationella konventioner som Sverige har ställt sig bakom. Som exempel har vi Europakonventionens artikel 9, där det står så här i första punkten, herr ålderspresident: "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer."

Det är ganska kraftiga skrivningar som Sverige har ställt sig bakom: Denna rätt innefattar friheten att utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Det är därför det väcker sådan oro när regeringspartierna nu verkar vilja nagga det rådande systemet i kanten, och det är där oron för att utsättas för kollektiv bestraffning uppstår. Jag välkomnar därför klargörandet att åtminstone förskolor inte omfattas av det planerade etableringsstoppet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tackar Gudrun Brunegård för frågan. Jag vill inleda med att be om ursäkt för min svaga röst; den beror på en sommarförkylning. Jag hoppas att det inte ska förhindra mig att besvara frågorna på ett bra sätt.

Regeringens avtal med Centern och Liberalerna, som har ingåtts av de fyra partier som bär upp januariavtalet, innehåller en bestämmelse som jag är väldigt glad över. Det är den bestämmelse som Gudrun Brunegård hänvisar till och som innebär att vi gemensamt har åtagit oss att se till att det blir ett etableringsstopp för religiösa fristående grund- och gymnasieskolor.

Bakgrunden är förstås bland annat en övertygelse som finns hos flera av våra partier. I mitt eget parti, Socialdemokraterna, är vi väldigt bekymrade över den utveckling som innebär att elever går i skolor där religiös fostran lite sammanblandas med det som är undervisningens och skolans roll. Jag vet att den oron delas av väldigt många människor. Jag är för min del alldeles övertygad om att det är svårt för ett barn att göra skillnad mellan det läraren säger vid till exempel en morgonsamling och det läraren säger i undervisningen.

Det vi nu är överens om är dock inte ett stopp för alla religiösa friskolor utan ett etableringsstopp för nya religiösa friskolor. Det stoppet kommer vi att genomföra under mandatperioden. Det borde dock inte vara särskilt oroande för de fristående skolor som Gudrun Brunegård nu gör sig till talesperson för, eftersom vi ju inte kommer att föreslå något stopp för befintliga skolor.

Hur kan det komma sig att den här frågan är så infekterad? Jag tror att ett skäl är att vi i Sverige under ganska många år har vant oss vid att vår skola är en skola där barn med olika bakgrunder möts. Barnen har olika religionsåskådningar och olika föräldrabakgrunder, och de är från olika områden. Vi tycker att det är positivt att skolan är en plats där åsikter bryts. Jag är också, precis som jag tror att Gudrun Brunegård är, övertygad om att det är en väldigt stark fördel att alla barn får söka sin egen väg här i livet och utveckla sin egen tro eller icke-tro. Jag vill inte hindra ett enda barn från att utveckla en religiös övertygelse, och jag vill inte medverka till att ett enda barn styrs alltför hårt eller pressas till att hitta sin religiösa övertygelse. Jag ser detta som en del av varje individs - varje barns - rätt att finna sin väg i livet.

Den kompromiss vi har kommit fram till i januariavtalet ser jag väldigt positivt på. Det är en utmärkt reglering vi kommer att ta fram, och jag är övertygad om att den kommer att kunna vinna riksdagens stöd. Jag är lika övertygad om att den kommer att vinna brett stöd ute i samhället.

Herr ålderspresident! Tack, ministern! Jag håller med om mycket av det ministern framför. Det är självklart att alla elever ska ha rätt att bilda sig en egen uppfattning och få en objektiv undervisning, och så säger också skollagen.

Det som dock är bekymmersamt i den här frågan är att man både i interpellationssvaret och i utredningen nämner eventuella konsekvenser för befintliga fristående skolor med konfessionell inriktning. Det kan därför väckas en oro att sådana kan komma att förlora sina nuvarande möjligheter att bedriva undervisning. Jag uppfattar ministern som att så inte är fallet, och det vore väldigt värdefullt om det betonades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle också vilja ställa frågan om etableringsstoppet kommer att innebära att exempelvis en nuvarande godkänd fristående förskola inte kommer att kunna utvidga sin verksamhet och i ett nästa steg börja bedriva grundskoleverksamhet och så vidare - efter vederbörliga ansökningsprocesser och efter att den har visat att den har förutsättningar att göra det. Omfattas även ett sådant fall av ett etableringsstopp?

Den kanske viktigaste frågan är dock om ministern bedömer att Sverige utan att bryta mot EU-lagstiftningen och Europakonventionen kan hindra föräldrar att välja utbildning till sina barn. Det gäller även barn som är så pass stora att de själva kan välja vilken skola de vill gå på utifrån filosofisk och religiös övertygelse. Kan Sverige sätta sig över EU-konventionen om de mänskliga rättigheterna? Det är nog den springande punkten i den här diskussionen.

Sedan vill jag betona att jag genom de kontakter jag har vet, vilket jag berörde hastigt, att det på många av de kristna friskolorna finns många muslimska elever. De har valt dessa skolor därför att de upplever att det där finns en förståelse för vad det innebär att vara troende. Man upplever att man respekteras på ett annat sätt än man kanske gör i en offentlig skola. Det bör få oss att reflektera över hur religiöst troende personer över huvud taget bemöts i det offentliga samhället. Är det så att vi har ett samhälle som diskriminerar människor med religiös uppfattning, och vad drar vi i så fall för slutsatser av det?

Jag uppfattar inte att jag har fått ett fullödigt svar gällande om ministern bedömer att Skolinspektionen i dag har tillräckliga resurser och befogenheter att exempelvis göra oanmälda inspektioner på skolor där man misstänker att flickor och pojkar separeras, att undervisning inte bedrivs på ett objektivt sätt och så vidare. Jag håller nämligen fullständigt med om att det är jätteviktigt att man kommer till rätta med sådant och att Skolinspektionen har de redskap som behövs för det.

Herr ålderspresident! Jag vill för tydlighetens skull poängtera att jag i mitt förra inlägg utgick från den del av frågan som handlade om etableringsstopp för fristående skolor.

Jag vill verkligen betona att det av utredningen mycket väl kan komma förändringar i reglerna med avseende på frågor som har med religionsutövning att göra när det gäller samtliga fristående och kommunala skolor. Jag bedömer att det är förändringar som bör välkomnas av alla huvudmän och som kommer att leda till en ökad klarhet och tydlighet. Jag kan dock inte föregripa utredningen och tala om vilka förändringar som kommer att föreslås, utan jag ser med intresse och nyfikenhet fram emot vilka förslag som kommer att komma.

Jag utgår också ifrån att de förändringar som föreslås - i den mån de omvandlas till lagstiftning, förordningstext eller läroplansskrivningar - kommer att lojalt följas av de huvudmän som finns i svenskt skolväsen. I svensk skola är vi vana vid att huvudmännen gör som det står i läroplanen; det är inte förhandlingsbart och kommer inte att vara det efter den här utredningen heller.

Gudrun Brunegård ställer en fråga om etableringsstoppet i relation till utvidgning av skolor mellan olika skolformer. Det är precis den typen av frågor vi får återkomma till när utredningen är färdig. Jag vill inte heller här föregripa utredningen, och jag vill faktiskt inte heller föregripa de intressanta och givande diskussioner vi kommer att ha inom ramen för januariavtalet för att se till att vi förverkligar denna viktiga del av avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Gudrun Brunegård är också intresserad av Europakonventionen. Europakonventionen har en skrivning som är väldigt viktig för den här frågan, och min inställning - min absoluta ambition - är att Sverige ska använda sig av det friutrymme som finns i Europakonventionen. Europakonventionen gäller och spelar roll för hur vi fattar beslut här i Sverige, men även med den finns det ett friutrymme. Min juridiska bedömning - jag har ju ändå en bakgrund som jurist - är att vi har en möjlighet i Sverige att utnyttja det friutrymme som finns. Vi ska också vara medvetna om att Europakonventionen är en dynamisk reglering som följer sin tid och där domstolens utslag speglar den samhällsutveckling och de trender som finns i vårt gemensamma Europa.

Sist men inte minst tar Gudrun Brunegård upp de vittnesbörd som hon fått om barn som känner sig illa behandlade i svensk skola på grund av religiös övertygelse. Jag vill slå fast att det inte ska förekomma att barn behandlas illa på grund av religiös övertygelse. Jag ser det som väldigt positivt att barn och ungdomar självständigt och med frihet utvecklar en religiös tro eller en egen övertygelse om att inte tro. Det ska respekteras i alla svenska skolor.

Jag vill med tydlighet säga att i den svenska skolan ska alla barn vara välkomna oavsett religiös övertygelse och oavsett religiös bakgrund.

Herr ålderspresident! Jag vill ställa två korta frågor.

Äventyrar den här utredningen förutsättningarna för de tiotusentals elever som i dag går på någon av de sjuttiotalet nu verksamma religiösa friskolor som inte har fått någon kritik från Skolinspektionen? Det är en rak fråga. Den andra handlar om att ministern i en intervju - jag letade efter den men kunde inte hitta exakt var det var som den publicerades - uttryckte att det inte är givet att religiösa friskolor ska bedrivas med offentliga medel. Jag gissar att det kanske handlar om det där friutrymmet som Anna Ekström i sitt förra inlägg antydde finns. Hur går det i så fall ihop med Europakonventionen? Är det inte en risk för diskriminering om man inte får bedriva skolverksamhet på lika villkor?

Herr ålderspresident! Det är inte så konstigt att Gudrun Brunegård inte hittade den där artikeln. Det är nämligen en artikel som jag minns mycket väl från valrörelsen 2018, och uttalandet gjorde jag i egenskap av socialdemokratisk företrädare i de här frågorna. Vi brukar inte använda interpellationsinstrumentet för att svara på frågor om rena partiutspel, så jag får koncentrera mig till att säga att det som jag har redogjort för i interpellationssvaret är vad som är på regeringens bord. Det som är på regeringens bord är de skrivningar som finns i januariavtalet, och de innebär att vi går vidare med den utredning som finns och som tittar på hur vi ska ha det med religiösa friskolor och regelverket där. Man utreder också ett etableringsstopp i enlighet med januariavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan frågar Gudrun Brunegård om jag kan garantera att inget barn påverkas av de förändringar som utredningen måhända kommer med. Det är alldeles omöjligt för mig, för utredningen kommer att lämna förslag, och de förslagen hoppas jag ska leda till förändringar av läroplanen. Jag vill ju att läroplanen ska påverka undervisning och utbildning i svenskt skolväsen.

Min ambition och övertygelse är att vi tillsammans - Centern, Liberalerna, Miljöpartiet de gröna och Socialdemokraterna - inom ramen för januariavtalet kommer att finna bra och kloka vägar som säkerställer att barn och elever i Sverige får en god utbildning och en god undervisning. Det är det som är min ambition. Mer än så tror jag inte att jag kan svara på den precisa fråga som Gudrun Brunegård ställde.

Med det får jag tacka så mycket för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.